Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Stadsplanering för framtiden

 
Jan Jörnmarks inlägg i debatten om PBL, här på YimbyGBG och på andra ställen (t.ex. här, här, här, här, här och här), har rört upp starka känslor. Varför är då detta ämne så laddat? I grund och botten beror det väl på att stadsbyggande är ett oerhört viktigt och angeläget område för människor, det sätter ju de fysiska ramarna för våra liv. Enorma kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska värden står på spel.

De flesta verkar ändå dela Jan Jörnmarks slutsats att PBL är i behov av en kraftig revision. Som Anders Hagson uttryckt det: "Om man vill bygga en annan stad än det funktionsuppdelade stadslandskapet sammanbundet med storskaligt biltrafiksystem, som många tycks vilja, tror jag att det är svårt med PBL. Den är en exakt likadan lagstiftning som den som kom 1947 - med den stora skillnaden att vi förstärkte det kommunala planmonopolet och införde lokalt medinflytande."

Vi i Yimby arbetar för en stadsplanering som befrämjar den täta, levande blandstaden, där människor kan gå och cykla eller åka kollektivt, där äldre bebyggelse förenas med nyskapande och urban arkitektur, där bostadsbrist och segregering motverkas.

Vi behöver en lagstiftning som understödjer en sådan utveckling av våra städer, istället för att motarbeta den. Blir det  tillräckligt komplicerat, långdraget och dyrt att förtäta i befintlig bebyggelse blir konsekvensen oundvikligen mer utspridda och segregerade städer och en ökad exploatering av natur- och jordbruksmark utanför städerna. Fler isolerade och bilberoende bostadsenklaver och fler köplador längs motorvägar.

Samtidigt vill vi inte ha en okänslig och antiurban skövling av de levande och blandade stadsmiljöer som vi har kvar. De funktionalistiska härjningarna under 1900-talet har lämnat djupa sår i våra städer. Sår som det nu är dags att läka och bygga samman. En god utgångspunkt kan kanske i all enkelhet vara att så långt som möjligt undvika att riva äldre bebyggelse, men samtidigt ge fastighetsägare stora möjligheter att bygga till och utveckla sina fastigheter.

En stad är inget ett museum. Det finns inget "autentiskt" tillstånd som kan bevaras, lika lite som det går att frysa tiden. Viljan att hålla fast ett förflutet ögonblick kan aldrig bli mer än en fåfäng dröm. Det som finns är en ständigt växande historia, som blir till, lever och förändras i nuet. Att ta tillvara en byggnads kulturhistoriska kvaliteter kan alltså inte handla om att försöka konservera den i formalin. Vi måste acceptera att livet går vidare, att världen förändras.

Men en stad är inte heller en maskin, det är ingen apparat där de enskilda delarna är utbytbara och anonyma. Det var just det felslutet som var den funktionalistiska stadsplaneringens ödesdigra misstag. Hus är inte bostadsmaskiner, de är organismer som vi bor, arbetar, handlar, roar oss, föds, lever, älskar och dör i. Byggnader är kort sagt levande delar av det ekosystem som en stad är. Totalsaneringens tabula rasa och medvetna utplånande av historien är ur det perspektivet sällan en klok strategi för stadsutveckling. En progressiv nyurbanistisk stadsplanering måste tänka annorlunda. Jag tror att vi behöver förstå staden som Jane Jacobs gjorde, som en urban ekologi.

Vad innebär då en "urbanekologisk"  syn på staden i praktisk stadsplanering? Ja, i fallet med t.ex. Posthushotellet så var vi i Yimby (till skillnad från vissa andra) positiva till en tillbyggnad, men vi ville se en högre och mer spännande arkitektonisk lösning. Det hade kunnat vara något nytt och nyskapande men lika gärna något i en historisk stil. När vi nu inte längre bekänner oss till modernismens estetiska dogmer borde det inte finnas något  som hindrar oss från att använda alla färger på paletten och alla stilar ur historien.

Samtidigt invände vi kraftigt mot Trafikkontorets förslag att riva Löparhuset (Stampen 2:1) på baksidan av Posthuset för att bygga parkeringsplatser. Löparhuset  är en viktig pusselbit vid en fortsatt utbyggnad av området för att komplettera den nya, blandade kvartersbebyggelsen.

Heden, liksom i Hammarkullen, har vi föreslagit att man förtätar successivt med riktiga stadskvarter, gärna med hög exploatering. Där vi förtätar ska vi göra det ordentligt, med intressant och varierad arkitektur och levande gatuplan. Att projekt som ger bostäder, arbetsplatser och stadsliv stoppas med apokryfiska hänvisningar till att "stadsbilden" kan komma att påverkas är ohållbart. Naturligtvis påverkas stadsbilden, det är det stadsbilder gör. De utvecklas och förändras ständigt. Det viktiga är att förändringen är till det bättre.

Ett annat exempel är Södra Gårda och förslaget att ersätta landshövdingehusen, Gårdaskolan och ytterligare några äldre byggnader längs Fabriksgatan med parkeringsgarage och bussuppställning. Vi avvisade helt det förslaget och tog istället fram ett alternativt förslag som både tillskapade de efterfrågade parkeringsplatserna och ändå tog tillvara den befintliga bebyggelsen med sikte på att i framtiden utveckla området till en ännu mer spännande och attraktiv stadsmiljö. Ny och dyr bebyggelse må vara ett resultat av ekonomisk dynamik men som Jane Jacobs påpekat är äldre och billigare bebyggelse samtidigt en förutsättning för ekonomisk dynamik och kreativ utveckling i en stad. För att använda hennes egna ord: "Nya idéer behöver gamla hus".

Ska vi ha en chans att få ordning på samhällsproblem som bostadsbrist, segregation och miljöförstöring så måste vi ändra vår syn på staden och stadsbyggandet. Dagens situation, där det byggs för lite, för dåligt och för dyrt, är ohållbar. Trista och oinspirerade byggplaner överklagas och valsar runt bland förvaltningarna varv efter varv tills de blivit ännu tristare och ännu mer oinspirerade och eventuellt genomförs efter något decennium. Det sker samtidigt som den perifera sprawl-exploateringen obekymrat rullar vidare.

Stadsbyggnadsdebatten har länge, alltför länge, handlat om ofokuserat gnäll, löst tyckande och teoretiskt positionerande. Det är meningslöst att låtsas som motsättningar inte finns, för det gör de, men det behövs en sansad, rationell, respektfull och konkretiserad diskussion kring vad som behöver göras.

För en sak är vi nog alla överens om: Det viktigaste kan inte vara att bevara historien eller att vinstmaximera i nuet. Det viktigaste måste vara att att skapa en bättre framtid. Men då behöver vi mer än en planering för historien eller nuet. Vi behöver en stadsplanering för framtiden.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mikael Andersson (29 Juni 2009 12:16):
Mot bakgrund av att Sverige har Ordförandeskapet i EU under det närmaste halvåret samt att Köpenhamnsmötet är i December där världens politiska ledare skall komma överens om nya Klimatmål för att minska CO2-utsläppen och att reducera andra drivhusgaser.

EU kommer 2015 införa minimikrav om att alla bostadsfastigheter skall uppnå Passivhus standard och Österrike planerar att Aktivhus skall bli minimikrav i Österrike.Mot bakgrund av att Tyskland har ett pris per kWh som är motsvarande 2:50-2:60 kronor så är det troligt att Tyskland med sin befolkning på 90 miljoner kommer att följa Österrikes Aktivhus som minimikrav på bostadsfastigheter som benämns också som Plus-energihus.

Sveriges lilla befolkning är som bekant endast 1/10 av Tysklands och med det rekordlåga elpriset som vi har i Sverige (i förhållande till övriga europa) så finns inget incitament för varken Arkitekter eller stadsplanerare att bygga fastigheter som är så energieffektiva som möjligt.

Nu, pågår en Arkitektonisk utställning om "Grön Arkitektur" på det väl ansedda konstmuséet Louisiana i Humlebaek i Danmark, en utställning som pågår till den 4 Oktober.

Mer om den "Gröna Arkitekturutställningen" på:
http:​/​/​www.​louisiana.​dk/​dk/​Menu/​Udstillinger/​Fremtiden.​.​
 0
Peter Sörensen (29 Juni 2009 12:21):
Bland alla utmärkta och kloka inlägg jag läst här på Yimby Göteborg, är detta det i mina ögon särklass klarast lysande :-) Precis det här handlar stadsbyggande om. Bravo!
 0
Hannes Johansson (29 Juni 2009 12:50):
*applåderar*
 0
Torbjörn Lindstedt (29 Juni 2009 14:59):
Joahnnes: Bra artikel och roligt att du länkar till min artikel på GP. Det är däremot två sakfel i denna artikel:
1. Stiftelsen Byggnadsvårdsmagasinet har aldrig lämnat in någon synpunkt på förslaget om Centralposthuset.
2. Det är undertecknad som skrivet debattartikel i GP och i artikeln står det följande: "Göteborgs stad och länsstyrelsen i Västra Götaland borde ta sitt ansvar för Göteborgs kulturarv och ta upp nya förhandlingar med fastighetsägaren och arkitektkontoret för att förändra det nuvarande förslaget till ett förslag som tar hänsyn till de kulturhistoriska värdena hos Centralposthuset och den omgivande miljön." Jag menade att på en sådan värdefull fastighet som Posthuset måste tillbyggnaden vara underordnad i skala för att inte dominera helhetsintrycket. De här två höghusen (första förslaget) leder uppmärksamheten bort från originalbyggnaden.

Ber att du genast gör ändringen och mailar mig när du utfört det!
 0
Daniel Bergqvist (29 Juni 2009 15:49):
Johannes; suveränt författat!
"...Samtidigt invände vi kraftigt mot Trafikkontorets förslag att riva Löparhuset (Stampen 2:1) på baksidan av Posthuset för att bygga parkeringsplatser"...
Hmm, TK hade väl detta som förslag av den anledningen att det inte blev något garage under nya arenan - eller är fel ute?
TL: vad tycker du om riksdagshuset i Berlin?, vars nybyggda kupol är väl synlig speciellt från nordost. Kanske något för posthuset? Jag tror säkert att Åsberg kan byta ut magasinet mot ditt namn :)
Ps. Var det inte någon här som var inne på att PBL bidrar till att små och stora byggföretag inte kan konkurrera på lika villkor eftersom de små bolagen saknar den ekonomiska marginal som krävs för att överleva en överklagan?
 0
Torbjörn Lindstedt (29 Juni 2009 16:06):
DB: Tack. Kupolen i Berlin är ett spännande tillägg - håller med om det!
Det är knappast mitt namn som är viktigt utan snarare en formell princip fråga om hela Stiftelsen Byggnadsvårdsmagasinet har gjort ett uttalande gemensamt eller inte. Jag vänder mig mot denna formuleringen: "Ja, i fallet med t.ex. Posthushotellet så var vi i Yimby (till skillnad från Byggnadsvårdsmagasinet) positiva till en tillbyggnad," - det är fel och det vet ni från tidigare diskussion. Ändra!
 0
Hannes Johansson (29 Juni 2009 16:44):
Ta bara bort parentesen så blir det väl bra och poängen framgår likväl?
 0
Peter Sörensen (29 Juni 2009 18:29):
Daniel @ Välkommen till verkligheten. Har små och stora företag någonsin kunnat konkurrera på samma villkor? Självklart har ett stort företag alltid bättre förutsättningar att ta en oförutsedd kostnad än ett litet. Sådan ser verkligheten ju ut. Jag är själv enmansföretagare sedan snart 20 år. Så jag vet ju åtminstone en del om det :-)

Men visst kan det vara ett problem i sig när det gäller byggprojekten och vilka som i slutändan blir genomförda. I Karlstad fick IKEA mark värd en massa miljoner gratis av kommunen mot att de etablerade sig här. För att undgå överklagande köpte IKEA sedan helt sonika sakägarnas, dvs grannarnas, tystnad med okända penningbelopp. Sedan var det klart. Sverigens sannolikt enda IKEA med en fantastisk sjöutsikt.
 0
Johannes Hulter (29 Juni 2009 18:50):
@ peter/hannes: tack!

@ torbjörn: Det stämmer att länken går till din debattartikel, men Byggnadsvårdsmagasinet har ju ganska klart tagit ställning mot tillbyggnaden - inte sant?: http:​/​/​www.​byggnadsvardsmagasinet.​se/​index.​php?​option=​.​.​

Men jag har ändrat texten efter din begäran.

@ daniel b: Om jag minns rätt så ville TK riva eftersom det försvinner p-platser i och med ombygganden av det befintliga parkeringsgaraget på Åkareplatsen. Att byta Löparhuset mot 55 p-platser (tror jag det var) är alldeles oavsett en dålig deal.
 0
Daniel Bergqvist (29 Juni 2009 19:05):
@Peter S; jag var kanske otydlig i mitt inlägg ovan? Jag menade att just PBL kan vara en stor enskild faktor som vidgar klyftan mellan stora och små bolag(!) Vi är väl knappast i behov av att försvåra för de mindre bolagen att ta position på marknaden? Vi har tidigare diskuterat nödvändigheten och effekterna av att så många bolag som möjligt är med och bygger - de små aktörerna skapar variation och mångfald.

@Johannes; aha, det är så det ligger till! Förhoppningsvis finns där bättre alternativ. Ett lästips: GP´s ledarredaktion skrev häromdagen om vad de tycker om det minskade antalet p-platser i city.
 0
Johannes Hulter (29 Juni 2009 20:23):
@ daniel b: Ja, det var en rolig artikel :) Det bästa var uppräkningen av när man behöver bil:

"Om man bor utanför och ska in till stan behöver man bil, och om man bor i stan och ska åka ut eller om man är turist eller om man ska köpa mjölk eller om man ska köpa saltgurka eller..."
 0
Jan Jörnmark (30 Juni 2009 09:11):
Johannes: Jättebra skrivet, tycker jag.
 0
Daniel (30 Juni 2009 09:24):
@Johannes

Jo, alla relevanta anledningar var med ;)

Jag tycker faktiskt att om dom tycker att det är så otroligt få parkeringsplatser i stan så kan dom väl dra sitt egna strå till stacken och riva sitt egna kontor och ersätta det med ett p-hus. Det blir privat och bra. Man tär inte skattepengarna med att bygga huset och sedan så kan dom tillgodose sig inkomsterna från den massiva skara av bilister som uppenbarligen kommer att utnyttja deras p-hus.
 0
Torbjörn Lindstedt (30 Juni 2009 10:34):
@Johannes: Tack för ändringen/T
 0
Peter Sörensen (30 Juni 2009 12:11):
Daniel @ Jag delar din uppfattning att lagrummet inte ytterligare ska bidra till att mindre företag missgynnas. Men oddsen är nog dåliga i alla fall. De stora drakarna är så stora idag att det är ett problem. Skulle det verkligen gynna mångfalden om flera små aktörer fick vara med? Skulle man inte kunna uppmuntra/kräva variation och mångfald genom sättet man formulerar detaljplanerna?

Den bristande mångfald som vi idag upplever i byggandet tror jag har flera anledningar.

Systemet med detaljplaner/översiktsplaner tror jag är en av dem. Den ena är för detaljerad, den andra allt för övergripande. Vi skulle, tror jag, behöva införa en nivå där emellan, typ den gamla stadsplanen. En nivå som staden tydligare skulle ha ansvar för. För att komma ifrån det man kallar frimärksplanering.

En annan anledning verkar vara de korta ekonomiska kalkyltiderna på projekten. De urholkar i mina ögon kvalitén såväl i husen som i kringmiljön och stadsmiljötänket. Det tycker jag vi sett flera exempel på de senaste åren, t ex i byggskandalerna med den sk enstegstätningen.

Ytterligare en anledning tycker jag mig se i en alltför bristande kunskap i stadsplanering och hur man skapar förutsättningar för ett levande stadsliv hos de som tar fram detaljplaner. Både hos exploatörer och på stadsplanekontoren. Denna kunskap verkar närmast bortblåst. Och det måste vara en brist hos utbildningsväsendet. Lär de sig inte sånt?

Avslutningsvis ser jag också en stor brist i det faktum att dagens arkitekter inte alls får någon skolning i dessa ämnen, samt inte heller i den klassiska arkitekturens grunder, material- och proportionslära. Det är, i mina ögon, oerhört märkligt och närmast en skandal. Och har stor del i den bristande mångfald i det nybyggda och den oförmåga att komplettera äldre bebyggelse på ett bra sätt som vi ser landet runt idag. Detta kan man läsa en mycket intressant artikel om, skriven just av en arkitekt, i senaste numret av Byggnadskultur - http:​/​/​byggnadsvard.​se/​index.​php?​page=​shop.​product_​det.​.​

Det är nog inte bara PBL som behöver ses över. Och en liberalisering och förtunning av rådande lagar tror jag knappast är rätt väg att angripa de brister som vi upplever. Tvärtom. Det är en seriös kunskapsfördjupning kring problemet som behövs. Där råder en skriande brist idag.

Jörnmarks/Fastighetsägarnas bok ger Fastighetsägarnas syn på saken. Men hur ser människorna som bor och lever i staden på saken? Arkitekterna? Stadsplanerarna? Först när vi har den samlade bilden kan vi angripa problemet på ett bra sätt.

Detta forum är dock ett utmärkt steg i rätt riktning.
 0
Peter Sörensen (1 Juli 2009 14:31):
I en artikel i på http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s25248 skriven av Tim Delshammar hittar jag följande tre konkreta förslag till förbättring av stadsbyggandet, som åtminstone i mina ögon förefaller mycket bra:

"Köpenhamns handlingsplan för stadsrummet ger konkreta exempel på management som metod för stadsförnyelse. Planen bygger på tre teman: En beslutsprocess där dialogen med politiker, invånare och byggherrar ska stärkas; Strategi med hela staden i fokus, inte bara de centrala delarna; Kvalitet. Mer stadsrum för pengarna är målet för kvalitetsarbetet. Det innebär inte hög kvalitet överallt, utan framförallt rätt kvalitet. Man arbetar med konceptet "enkelt och billigt" för att göra små förändringar som kan ge stor effekt. Man betonar kopplingen mellan investering och framtida drift för att få hållbarhet i byggandet."

Vad tycker ni andra om dessa idéer?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5491 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter