Utskrift från gbg.yimby.se
....

Arkitekter berättar III

 
Vi har nu kommit till tredje och sista delen av YimbyGBG:s sommar-reprisering av SVT-produktionen "Arkitekter berättar" från 1976

Arkitekter berättar III - Att se in i framtiden. I det avslutande programmet föröker sig serien göra någon slags nutidsanalys och även börja titta framåt. Mot en framtid som alltså är vår nutid.

Programmet tas i stort upp av Leif Reinius och Sune Lindströms resomenang om hur de planerat in stadsmässighet i diverse olika förorter under efterkrigstiden. Grundtanken har i princip varit att skapa en stor befolkningstäthet och ett utbud av service vid tunnelbanehållplatsen för att sedan gradvis gå mot mindre bebyggelse i utkanterna.

Tanken är inte ny men blev populär under 1960-talet, tydligen som någon motreaktion mot 1940-talets nya områden som ansågs vara vare sig stad eller land. Sune Lindström berättar om hans Täby Centrum som i stort är att jämföra med Frölunda Torg. En lösning som han tycks finna komma nära idealbilden av den täta staden där så många som möjligheten får ynnesten att bo så nära centrumets service som möjligt.

Lite intressantare blir det, inte minst för göteborgare, när programmet går vidare mot Angered och i första hand Gårdsten, som 1976 var tämligen övergivet. En involverad arkitekt, Rune Falk, sitter och beklagar sig lite vagt över något diffust problem som han ser med stora planerade förstäder av Angereds sort.

Efter en tid får även en person som är anställd av Fritidsbyrån för att skapa verksamheter och kontakter mellan hyresgäster, Kajsa Wallin, komma till tals. Hon riktar en hård kritik mot expertväldet, hur lite de egentligen lyssnas på hyresgästerna och att Angered, som skall efterlikna en stad, egentligen saknar stadsmässighet och mötesplatser - det är helt enkelt en sovstad präglad av segregation och där det egentligen inte finns någon anledning att röra sig i området. Rune Falk ser lite obekväm ut och säger att de behöver hitta en väg ut.

Avslutningsvis blickar så programmet framåt. I en tid med bostadsöverskott vände sig byggbolagen och planerare i nådens år 1976 mot att i allt högre usträckning bygga småhus i städernas utkanter. I programmet ställer de frågan om detta löser några problem och om byggbolag och arkitekter lärt sig något?

Programmet ger oss aldrig något svar på denna således retoriska fråga. Istället kan vi nu 33 år senare konstatera att småhus och liknande fortsätter att bre ut sig i ytterområderna. Samtidigt lär det inte finns så värst många lediga lägenheter i Gårdsten.


Tidigare avsnitt:
Arkitekter berättar I - Vad gör egentligen en arkitekt?
Arkitekter berättar II - Goda bostäder fostra goda medborgare
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (22 Juli 2009 16:23):
Kajsa Wallin är så galet cool! Efter oändliga snömos-resonemang från arkitekter som vägrar inse att de är helt ute och cyklar är det uppfriskande att höra hennes glasklara analys. Briljant common-sense i Jane Jacobs anda.
 0
Matthias H. (23 Juli 2009 11:31):
Som sagt, min uppkoppling är skräp men från det lilla jag har tittat på så verkar det som att man redan på mitten av 70-talet förstod att våra förorter inte fungerar.

Jätterintressant artikelserie Olle. Skit bara att min uppkoppling gör att det tar mig 3 gånger så lång tid att titta igenom programmen hehehe.
 0
Olle Jansson (23 Juli 2009 14:34):
Det är intressant att lyssna på Sune Lindström när han talar om stadens kvalitéer och det är bra med nära tillgång till service. Sedan presenterar han resultatet av sin tankemöda - Täby centrum. Nu skall jag kanske inte säga allt för mycket om Täby, jag har aldrig varit där. Bilder från såväl programmet och internet får mig dock osökt att tänka på Frölunda.

Det verkligt intressanta, till och med tragiska, tycks vara att han ändå eftersträvat det stadsmässiga i något hänseende. Resultatet av han och hans gelikars förstadslösningar, speciellt med distans, framstår näppeligen som vidare lyckade i något hänseende.

Jag misstänker att i alla fall delvis kan diskrepansen mellan avsett mål och resultat kan förklaras med en allt för hårt dragen reduktionism. lindström har skapat några premisser för stad och sedan kört på det. Till synes saknades något vitalt i dessa premisser.

Tyvärr verkar samma mönster upprepa sig med den nya, goda blandstaden.

Sedan har vi arkitekten Rune Falk och Kajsa Wallin. Falks kritik är så otydlig att det egentligen är svårt att veta vad han inte tycker om med Gårdsten och Angered. Kanske har han sett problemet men kan inte forumlera inom sina intellektuella ramar. Kanske han förbereder sig mentalt på att börja bygga villaområden. Kanske har något vitalt blivit bortklippt. Wallin har inte detta problem. Som gatubyråkrat står hon mycket närmare de boendes perspektiv än experternas.

Sett till sitt sammanhang är det talande. Nådens år 1976. Det gyllene kvartseklet är definitivt över i och med oljekriserna och deflation. På många områden börjar röster höjas emot modernitetsprojektet att lösa medborgarens problem med vetenskapliga metoder och experter. Det talas om deliberativ demokrati och andra perspektiv ("berättelser").

Drygt tio år senare mynnar detta slutligen ut i PBL:s samråd. Men slutklämmen från programmet tycks vara bestående - har vi lärt oss något? Istället får vi slutet på filmen Yrrol:
- Du lyssnar ju inte!
- Men du hör ju inte!
- Men du lyssnar ju inte!
osv, osv...

(nej, jag ifrågasätter inte möjligheterna att nå visshet och bättre resultat genom intellektuell tankemöda eller öppna samtal, men ibland så undrar man ju...)
 0
Matthias H. (23 Juli 2009 15:02):
Så sant, så sant.

För övrigt är Täby o Frölunda mycket lika, det är i o f sig fler höghus i Frölunda men dom i Täby är generellt några våningar högre. Annars ska väl Frölunda i o m kommande utbyggnad försöka komma upp i Täbys storlek vad gäller köpcentrumet. Täbys är gigantiskt och utbyggt i etapper.
 0
Jan Wiklund (23 Juli 2009 17:09):
På 70-talet hörde Lindström till Alternativ Stads hatobjekt, bland annat för Täby Centrum och hans yttrande "Det är viktigare att det ser vackert ut från motorvägen än att det är bra för dom som bor där för dom som kör förbi är fler". Samt för ett annat yttrande: "Människan är så underbart anpassningsbar".

På något sätt har staden, den äkta alltså, alltid varit en referenspunkt för stadsplanerarna. Även Rinkeby påstods återskapa staden, den åtråvärda. Och skillnaden mellan Rinkeby (eller i alla fall mellan dess grannstadsdel Tensta som är nästan identiskt uppbyggd) och stad listas här: http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Dokument/​S%F6derlind.​1-​co.​.​

Så det verkar som om arkitekterna lever upp till den gamla danska sjuttohundratalssatiren mot akademiker: "Mor Nille kan inte flyga, en sten kan inte flyga, alltså är mor Nille en sten". Förmågan att skilja ut vad som är relevant kan inte vara sådär särskilt stor. Åtminstone inte på 70-talet.
 0
Jan Wiklund (23 Juli 2009 17:12):
En punkt råkade smyga in sig efter länken i posten ovan. Ta bort den så fungerar det.
 0
Jan Jörnmark (25 Juli 2009 11:29):
Stort tack för att du lagt upp det här materialet.
Själv slås jag ju av hur nära sambandet var mellan handel och bostadstäthet när dom snackar.

Lite nostalgiskt, det var precis det jag upptäckte när jag skrev min bok om handel, bostäder och stadsplanering 1997-98. Tyvärr är den nästan oläsbar, 40 sidor av 160 är fotnötter. Men jag törs lova att en och annan som hänger på det här forumet nog kan ha utbyte av att leta fram den på något bibliotek.

Det var i alla fall där som hela mitt intresse för bostadspolitik och stadsplanering exploderade. Det var litet grand som att man såg halva sitt liv när man skrev den där boken och sedan fortsatte framåt mot miljonprogrammet och bostadsrättsomvandlingen. Helt plötsligt begrep man varför farsan och morsan hade bott inhyrda i rum till man var ett par år, man fattade lyckan i hyresrättan när man var 4, man begrep rörelsen till villan ett par år senare. Dessutom stod det plötsligt ett förklarat skimmer runt tredjehandsboendet på olika golv i Göteborg under det sena 70- och 80-talet.

Ja jäklar. Det är inte utan att man blir lätt besjälad när man kollar det här klippet och låter tankarna vandra fritt.
 0
Hans Jörgensen (25 Juli 2009 19:01):
Ibland känns public service värt licensen. Tack för länkningen.

Det går kanske inte att jämföra Angered och Täby rakt av även om båda ligger på ungefär samma avstånd från downtown (12-13 km). Täby är egen kommun/stad vilket säkert gör en skillnad.
Gårdstensberget hade mycket väl kunnat vara en sk Gräddhylla om det råkat vara den typen av bebyggelse, men fortfarande lika mycket enklav som det förmodligen är nu.
Den kuperade terrängen utgör förstås barriärer, men samtidigt är den naturliga utsikten från Gårdstensberget en tillgång och en av de bästa jag sett i stan. 130-140 meter nästan rakt över älvdalgången, dvs något högre än toppen av Lisebergstornet eller Guldhedstornet, fast alltid tillgängligt.
Som västsvensk så kan jag lite partiskt också uppskatta
det intressantare berg och dal-landskapet mer, än den flackare terrängen runt Stockholm. Det nämns ju förresten i SVT-klippet att Täby centrum ligger på flack mark.

Vad jag vill komma till är att om man lyckas lösa miljonprogrammens grundläggande fysiska problem med storskalighet, vägstruktur med mera, så finns klart möjligheter att göra Angered till en intressant stadsdel eller varför inte egen stad.
En del spår om vad som saknas eller inte fullföljts, antyds i tv-klippet.
 0
Jan Jörnmark (25 Juli 2009 20:37):
Hans: Kollar man på Täby ligger priserna i Storstugan på cirka 25000 kronor kvadraten. I nyproduktionen i Täby tar JM ut kvadratmeterpriser som ligger på andra sidan 30 tusen kvadraten när man kommer upp i utsiktslägen i husen.

Skillnaden mot Angered är oerhörd. Tittar man på priserna för bostadsrätter i Bergsjön-Eriksbo hamnar vi på 6-8000.

Vad dessa rent enorma skillnader beror på kan man diskutera, men framförallt tycker jag att de pekar mot den potential som finns i östra Göteborg om man bygger på ett varierat sätt och släpper fram bostadsrättsomvandlingar på rätt ställen.
 0
Hans Jörgensen (25 Juli 2009 21:27):
@Jan,
anade att det fanns skillnader även om jag inte känner till Täby.
Sen finns väl förstås prisskillnader inom respektive stad/stadsdel.
På sikt kanske en egen kommun i Angered, eller hela Lärjedalen upp till Lerumsgränsen, är en väg.
Men tills dess måste väl Göteborgs stad ta sitt ansvar och skapa förutsättningar så att Angereds jämförbarhet med t ex Täby ökar, det var väl Gbg som med diskutabla metoder inkorporerade området och gav upphov till dagens Angered.
 0
Olle Jansson (25 Juli 2009 21:36):
Nåja, de jobbar la på friskt med att spränga in små sprawlade enklaver av småhusområden runt återvändsgränder i skogen för att skapa blandstad i nordost. Nya invånare som jag närmast utgår från åker så fort de kan någon annanstans.
 0
Hans Jörgensen (25 Juli 2009 22:07):
@Olle, jo det har väl tagits upp här för en tid sedan.
Man borde istället passa på att få till något som är bättre än Täby och alla liknande orter, stadsmässigt sett.
Möjligheterna är kanske rätt gynnsamma eftersom Angered som det var tänkt aldrig blev färdigt, tack och lov.
Utifrån en satellitbild verkar Täby lika barriäriserat, av mänskliga "onaturliga" barriärer.
Planerna för utvecklingen av Angereds centrum borde vara mycket viktigare än att sprawla ut stadsdelen ännu mer.
 0
Jan Jörnmark (27 Juli 2009 12:47):
Hans&Olle: Hade förmånen att få göra en studie av Angered som användes mycket av SDN Gunnared och Lärjedalen under 2007-08. Det jag kom fram till var ungefär detta:

Utvecklingen i Angered pågick mellan 1966-75 och bröts när befolkningen nått cirka 35 000 istället för förväntade 200 000. Dessutom blev den socioekonomiska utvecklingen oerhört mycket svagare än någon trott. Regionens utvecklingsområde försköts efter 1970 mot sydväst (Kungsbacka-Askim) istället för Nordost.

Nordost fortsatte under 1970- och 80-talen att vara ett genomgångsområde, som man lämnade ungefär samtidigt som man fick arbete. Kurvorna nedåt kulminerade runt 1993-94, när en stark tillväxt av antalet helt ointegrerade invandrare ledde till en förfärlig destabilisering av Angered. Inkomst- och förvärvsstatistiken var vid den tiden rent bedrövlig. Åren 1995-97 ledde situationen även till relativt stora rivningar i Lövgärdet och Hammarkullen.

Efter 1998 har det mesta sett bättre ut i Nordost. Det allmänna ekonomiska uppsvinget har lett till en ökad sysselsättning och ökade inkomster, vilket inte minst syns i Centrumets utyggnad. Självklart har även möjligheten att bygga bostäder med bostads- eller äganderätt ökat.

Även socialt är en mer diversifierad sammansättning av bostäderna önskvärd, för i tre decennier har mönstret varit att man lämnat Angered när man fått arbete och fått möjlighet att köpa sin egen bostad. I Nordost har det varit svårt att göra bostadskarriär, eftersom alla lägenheter i flerfamiljshus i Lövgärdet, Rannebergen, Gårdsten, Hjällbo och Hammarkullen varit upplåtna med hyresrätt.

Området har både planerings- och ägandemässigt varit en perfekt avspegling av hur svensk bostadspolitik såg ut åren runt 1970, och i konkurrens med andra bostadsformer har utfallet blivit mindre lyckat (to say the least).

Angered är -kort sagt- oerhört mycket mer mångfacetterat och spännande än många tror.
 0
Olle Jansson (27 Juli 2009 14:34):
Nåja, nu skrev jag la inte något om huruvida Angered är mångfacetterat eller ej. På ett personligt plan existerar knappt Göteborg öster om E6:an, så jag anser mig inte ha någon välgrundad åsikt i frågan. Däremot så verkar många av de nya småhusområden som under senare tid byggts eller planerats inte precis sträva mot att bindas samman med övrig bebyggelse.

Det är dock näppeligen något som endast gäller småhus kontra hyrshusområden, utan de flesta områden i nordöst är väldigt mycket enklaver. Uppmanar snarast de som har råd med bil att sticka iväg till Allum snarare än att traska igenom någon mörk skog för att komma till det lokala torget.

se exempelvis några tidigare inlägg om hus småhus används med syftet att binda samman Biskopsgården, även om det kunde göras bättre:

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​mellersta-​biskopsgarden_​66.​.​
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​
 0
Jan Jörnmark (27 Juli 2009 17:24):
Olle: Jodå, du har rätt, de nya områdena sprids inte sällan ut på det vanliga sättet. Det finns de som menar att ett hopbyggande av områdena skulle skada den karaktär som området fick i början av 1970-talet.

I bästa fall kan vi få se en markant förtätning i centrumdelen framöver.
 0
Hans Jörgensen (27 Juli 2009 23:51):
Har inte heller någon anknytning till just Angered mer än att närmast ha bott fyra år i granstadsdelen Kortedala, samt att man sprungit i Angereds vidsträckta marker, både i snödrivor och på sommarvägar, avdankad orienterare som man är.

Vore ju intressant att höra någon med sin "hembygd" där om vad de tror och önskar med stadsdelens framtida utveckling
T ex av Tregaro, Pourkarim, bröderna Birro, Lekman, Häckner, Rolinski, med flera.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter