Utskrift från gbg.yimby.se
....

Det är utsidan som räknas

 

Fasader i Göteborg. Pricka in alla och vinn ett pris.


De allra flesta av stans byggnader kommer man ju aldrig att komma in i. Inredning och golv och originalluckor i köken och porslinstoalettsitsar i all ära men det är ju trots allt utsidan som i de flesta fall är det närmsta vi kommer. Man borde alltså satsa mer krut på stans fasader och det med finess.

Det är ju betydligt trevligare att promenera runt i en stadsdel där husen och fasaderna varieras och man känner att det är ett resultat av gediget hantverk. Mindre trevligt är att skynda sig igenom trista monotoma områden med enformiga och deppiga fasader. Då spelar det faktiskt mindre roll hur lyckliga människorna innanför än är och hur nöjda de är med sina lägenheter. Jag på gatan blir lik förbannat olycklig och nedstämd över att behöva se eländet. Kan ju tyckas vara mitt lilla problem och att det finns värre problem här i världen. Kan tänkas att det är så också, men jag tror inte att jag är ensam och iochmed att det rör sig väldigt mycket människor på gatorna så är detta faktiskt en betydande angelägenhet. Jag vill ha en vacker och intressant stad att promenera i. Inte en stad där man bara ska bo och där man vill komma undan alla sorters utgifter på bekostnad av estetiken.

Vi är ofta dåliga på att vårda våra gamla byggnader och dess ofta vackra fasader. Ofta har man respektlöst förvanskat och bytt ut fasader till ett mer ekonomiskt alternativ. Som till exempel den korrigerade plåten. Detta kalla opersonliga material som misspryder många av vår stads byggnader. Plåt gör man bilar av, inte hus.

Se på Kvillestan till exempel som har många gamla fina landshövdingehus. Men många av dem är idag slarvigt inslagna i dessa ledsna plåtomslag. Man behöver ju inte ha ett alltför tränat öga för att på långt håll se skillnad på en äkta träfasad och en kopia i plåt. Nej, mitt förslag är att byta tillbaks all plåt mot äkta trä igen. Även de nybygga husen med plåtfasader skulle må bra av träfasad. Det skulle göra hela stadsdelen vackrare och den skulle få tillbaks sin stolta själ. Inte skulle man byta ut en träfasad till plåtfasad på Haga nygata, det skulle jag inte tro. Visst kommer det kosta en liten slant, men vinsten skulle bli desto större. Vi ska år 2009 inte behöva ha plåtfasader på våra byggnader. Den här stan skulle kunna vara så mycket vackrare än vad vi låter den vara.



Svårt att tro att det är samma hus. Första bilden från början av 1900-talet, den senaste tagen i fredags. Här har vi alltså ett hus förvanskat med en grotesk gul plåt. Bottenvåningens tegel, det fina skiffertaket och takfönstrens detaljer finns kvar. Men plåten...när det hade kunnat vara så vackert som på övre bilden! 



 
Vilken sida vill du bo på? Okej, kanske inte världens fräschaste fasad men ni fattar grejen.



Plåtslagarglädje när den är som bäst. Masthuggstorget är ett centrum för sunkig plåt. I bakgrunden syns Masthuggsterassen, landets största bostadsrättsförening och kanske även ett av landets största misstag i och med saneringen av den gamla bebyggelsen.




Att man bytt ut den putsade(?) fasaden mot en skrikig gul plåt på f d biograf Gnistan (1938-1968) är för mig ett mysterium. Annars är ju mycket sig likt här på Brämaregatan, tillochmed den den svävande lyktan.



Här är ett färskt exempel på hur man däremot gjort tvärtom. Bytt ut plåtfasaden mot puts. Ett ganska lyckat drag tycker jag, även om man kanske skulle kunna varierat färgen en aning mellan det högre hörnhuset och resten. Har förresten för mig att jag läst någonstans att innan huset fick plåtfasad så var det en fasad av stenplattor, men att man efter en brand satte upp plåt istället för att tvätta av stenfasaden.



Många områden skulle må bra av en ansiktslyftning vad gäller fasaderna. Till exempel flera av de problemområden som vi så ofta pratar om. Nordostpassagen, Annedal, Nilssonsberg, Masthuggsterassen, Hammarkullen, Norra älvstranden och så vidare. Vissa av dessa områden skulle ju iochförsig kanske må allra bäst av en lagom dos av sin egen medicin, rivningshysteri. Men om man ska fokusera på verkligheten för en stund kan man ju i alla fall försöka förbättra utifrån dagens läge. Ett exempel på en förädling man skulle kunna titta närmare på är de enformiga gula tegelfasaderna vid Nilssonsberg.

Johannes hade ett förslag att bryta upp den stora kolossen utmed Övre Husargatan i mindre delar genom att helt enkelt måla fasaden i olika kulörer. På sätt skulle man kunna få en mindre monotom känsla och göra området mer intressant för ögat. Det skulle skapa en illusion om att det faktiskt är flera olika hus istället för som man ser det idag, som ett stort komplex från sjuttiotalet. Liknande metod skulle kunna tillämpas på grannområdet Annedal, där byggnaderna är än mer enformigt trista.


 

Genom färgsättning av fasaden bryta upp det monotoma komplexet kan man göra stadsrummet intressantare och mer levande för ögat. Även balkongerna skulle kunna bytas ut mot vackrare stålkonstruktioner, för vad har vi sagt om plåt... För övrigt så kan färgerna diskuteras.
(klicka för större)
 


Ja det finns en hel del att ta i tu med vad gäller stans ansikte utåt. Jag kommer att återkomma i ämnet senare i sommar och fokusera mer på belysning och ljussättning av staden och dess olika fasader.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel Andersson (13 Juli 2009 11:27):
Vårdslösa tilläggsisoleringar, som de på dina bilder, där huset kläs med en ny fasad utan estetiska kvaliteter som avviker från husets karaktär och där fönstren inte flyttas ut och takfoten inte förlängs är husmisshandel oavsett om fasadmaterialet är korrugerad plåt eller opassande träpaneler. Statligt subventionerad sådan i de flesta fall, dessutom.
Problem med målad plåt är att den inte åldras värdigt och är känslig för buckling. När plåten används för att efterlikna träfasader blir det fel. Men annars är det ett material fullt av möjligheter. Användningen av plåt på nya Masthugget tycker jag är helt okej; problemet med det området är snarare sådant som skalan, upprepningen och framför allt avbrottet av ett naturligt flöde genom området.
 0
Daniel (13 Juli 2009 11:36):
Jag har tittat på husen på prippska tomten ibland när man är på gymmet på andra sidan kanalen, och man hade nog upplevt området som mer varierat om man hade använt olika fasadtyper där man ser brytningar i fasaden våningsmässigt (svårt att förklara, men syftar på när huset blir högre så skulle det kunna symbolisera ett nytt hus visuellt.

För övrigt så har BRF masthugget funderat på att byta fasader. Dom gamla är lite av ett fuskbygge och nya skulle kunna bli intressanta, men det handlar om ruskigt mycket pengar.

Sedan så tycker jag att uppbrutna fasade och dylikt är bra och trevligt, men det gäller att inte falla i någon fälla:
http:​/​/​www.​nyteknik.​se/​multimedia/​archive/​0​0​0​43/​vindta.​.​
Här är det någon arkitekt som har rökt på innan.
 0
Daniel Andersson (13 Juli 2009 12:01):
À propos att använda takmaterial, som korrugerad plåt, på fasader, passerade jag en by i Tyskland (Lippholdshausen) där man på många hus hade väggar klädda med taktegel. Vet inte om det var en ploj, eller om det fanns/funnits tillverkning av taktegel i närheten:
http:​/​/​lh4.​ggpht.​com/​_​9vCn5yP0​bFQ/​SKRjs8dYYyI/​AAAAAAAA.​.​
Att använda takmaterial även på väggar är egentligen väldigt praktiskt i vårt regniga och blåsiga klimat.
 0
Johan K. Sch. (13 Juli 2009 12:16):
Ett bra exempel på ansiktslyftning är fasaden till Spar Hotel på Karl Johansgatan, som fått större fönster (?) och roströd puts. Så här såg det ut före renoveringen: http:​/​/​tinyurl.​com/​nyf9bm

Nu återstår bara att åtgärda de övriga tegelbrutalistiska fasaderna kring Chapmans Torg...
 0
Nicholas Lusack (13 Juli 2009 15:15):
Intressant Jesper, jag får ofta frågan ifrån utländska gäster: Varför använder ni korrugerad plåt på era fasader, vi trodde Sverige var ett rikt land? (jfr överrepresentationen av korrugerad plåt i världens kåkstäder)

Det är ibland svårt att förklara för gäster att det beror på att praktiska/ekonomiska lösningar oftast får företräde framför det estetiska. Men som sagt värdet ligger i betraktarens ögon......
 0
Olle Jansson (13 Juli 2009 17:59):
Ser att du rör dig i trevliga kvarter, Jesper!

Finns ingen hejd på den stora mängd pråliga byggnader som reducerats ner till enklare former vid renoveringar.

Är ju personligen född varbergare (uttalas va-bäj) där flera av stadens mer kända byggnader idag är avskalade skuggor av sitt forna jag. Stadshotellet har exempelvis fått genomgå smma förändring som hörnhuset vid Brämaregatan med sin tommar järnhandel. Vid en renovering av Kallbadhuset valde de dock att gå tillbaka till byggnadens tidigare utseende, ett resultat som säkerligen förnöjer turisterna.

Johannes mastodontinlägg om Olskroken ger onekligen samma intryck av före/efter, även om husen oftast är helt utbytta:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​stadens-​historia-​olskroke_​.​.​
 0
Anna Eriksson (13 Juli 2009 22:24):
Tänk att man skulle kunna få så mycket försköning av vissa platser bara genom att ta bort plåten och ersätta med träfasader som på bilderna från Kvillestaden t ex!

Jag bor i Majorna och blev glatt överraskad för en tid sedan när jag gick förbi Spar Hotel som Johan Karlsson skriver om här ovan! Ja, nu är det bara de andra fulfasaderna kvar....

När det gäller fasaderna i Brf Masthugget så hörde jag talas för ett tag sedan om att de kanske skulle bytas så jag surfade in på deras hemsida för att försöka hitta mer info. Tyvärr fattade jag det som att det antagligen bara blir ommålning. Det är ett dyrare alternativ att byta till annat fasadmaterial och de har haft en provomröstning i föreningen där förslaget att måla om vann. Men det hela är inte avgjort än. Egentligen är det kanske synd att mycket av det som byggdes efter saneringarna i exempelvis Masthugget och Nordostpassagen är bostadsrättsföreningar. Dyra renoveringar av typen byta fasad kostar pengar och då måste föreningen höja avgiften, vem vill det? Visst, man kan se det om att värdet på bostadsrätten stiger om byggnaden är vacker och då får man igen pengarna när man säljer, men jag tror inte man tänker så, många har ju heller inga planer på att flytta inom överskådlig tid. En fastighetsägare däremot kan väl göra vilka renoveringar han/hon vill och sedan höja hyran? Det läser man ju om ibland i alla fall, typ "Hyran stiger med 2000 efter lyxrenovering, nu måste Bertil och Stina flytta". Inte kul för Bertil och Stina förstås men ur ett rent skönhetsperspektiv en fördel. Eller tänker jag helt fel? Däremot är det förstås synd att det inte fanns bostadsrätter i de gamla stadsdelarna som totalsanerades, för de som bodde i dessa brf-er och ägde sina lägenheter hade ju knappast accepterat det som nu skedde.
 0
Daniel Augustsson (13 Juli 2009 22:46):
Det finns väl inte bara negativ ekonomi i att rusta upp byggnaderna? Att göra iordning hus, trottoarer gator och torg höjs väl marknadsvärdet? Vilken i sin tur kanske finansierar stora delar och renoveringarna?
 0
Daniel Andersson (13 Juli 2009 23:03):
@Anna: Att vårda det man har så länge det håller och är ekonomiskt rimligt tycker jag är en form av skönhet. När väl 'fulfasaderna' tjänat ut bör man förstås ersätta dem med något estetiskt genomtänkt. Bor själv i ett eternitskiveklätt landshövdingehus. Långt i från lika groteskt som 70-talets tilläggsisolerade hus, men knappast lika levande som originalträfasaden som finns under skivorna. Men så länge skivorna håller är det väldigt praktiskt. Sen bör man vara försiktig att kategoriskt döma ut allt från 60/70-talet, det är också en slags estetik även om den just nu inte alltid uppskattas till fullo. Uppfattningen om vad som är vackert varierar över tiden. Att göra total makeovers av husfasader vart tionde år för att passa stundens trender är i vart fall inte en utveckling jag önskar.
 0
Peter B (14 Juli 2009 02:11):
Bara att måla om Brf Masthugget skulle ju göra enormt mkt för det estetiska, då den ju mest beskådas på håll. Den vansinnigt vulgära lila färgen skulle med fördel kunna bytas ut mot svart, tex.
 0
Anna Eriksson (14 Juli 2009 13:54):
När det gäller de där husfasaderna i Brf Masthugget förstod jag det som att det inte är nödvändigt att byta ut dem ännu, man kan nöja sig med att måla om nu och sedan byta fasadmaterial om 20 år. I längden kanske det skulle vara billigare att byta ut dem redan nu, men många undviker gärna den avgiftshöjning det skulle innebära i nuläget och skjuter den 20 år på framtiden. Alltså, om man som enskild individ inte med säkerhet vet att man får ut de pengar man satsar väljer man kanske ett billigare alternativ även om man gärna exempelvis skulle bli av med plåtfasaderna. Men visst, bara en ommålning skulle också göra det trevligare.

@Daniel: Klart man inte ska döma ut allt från 60/70-talet, men det som byggdes då är nu 30-40 år gammalt och fortfarande är det få som uppskattar det. Många klagade på torftigheten och otrivseln redan kort efter att det byggts så det har av den stora massan setts som fult mest hela tiden. Jag tror faktiskt aldrig att exempevis plåtfasader och det där ytmaterialet (småsten klistrade på plattor, vet inte vad det kallas) som finns på husen i Nordostpassagen, någonsin kommer anses vackert av majoriteten. Det var ju sådan fasad man ersatte med puts på Spar Hotel som Johan Karlsson skriver om och jag tror inte någon är missnöjd med det bytet. Och när man gjorde om i Gårdsten höjde det ju också trivseln. Visst, man ska inte radera ut 60/70-talen (men den risken är liten, vi kommer aldrig se nya totalsaneringar i Masthugget, Landdala, Annedal osv), men nu tycker jag vi har ett stort överflöd av 60/70-talstristess.
 0
tinman (14 Juli 2009 14:49):
Plåt kan vara lika vackert och påkostat som trä. Problemet på 60-70-talen var att plåten smackades på utan omsorg om detaljer och utan att det fick kosta. Få arkitekter var överhuvudettaget inblandade.

Men det finns moderna plåtfasader t.ex. av herzog&demeuron som är helt fantastiska. Kolla t.ex. http:​/​/​www.​azahner.​com/​photo_​Database.​cfm

Då som nu så var det ensidigheten och kortsiktigt ekonomiskt tänkande som dödade husen. Istället för att titta på flera parametrar som skönhet, marknadsvärde, stadsmässighet, variation, historia osv så var det en parameter som fick styra allt: pris/kvm. Det trista är ju att JM och skanska tänker exakt likadant nu..
 0
Daniel Andersson (14 Juli 2009 17:04):
@Anna: Alla hus behöver inte 'anses vackra av majoriteten'. Lite störningar behövs för variationen i staden. Och smaken är subjektiv. Ofta tar det tid att ta till sig nya stilidéer, så en medveten styrning i den riktningen riskerar att bli en mer konserverande kraft än vad som är önskvärt i en dynamisk stad.
Jag kan se flera estetiska kvalitéer med Nordostpassagen: ytmaterialet är ljust och känns uppriktigt och ärligt, det känns rättvist att denna typ av arkitektur finns också inne i stan, även om kvalitéten här nog är bättre tex är entréerna klädda med marmor och högst upp finns terassvåningar. Om vi rör oss i området tycker jag flera hus är estetiskt värre, tex tilläggsisoleringen av kvarteret Nybygget, de gula tegelhusen med bruna fönster längs Jungmansgatan som känns mörka , instängda och intryckta mot berget (motsvarande hus längs Vegagatan är bättre men inte mycket), och tillbygget av Vegahemmet/Åhemmet i sydväst som inte anknyter särskilt väl till delarna från 60-/70-talen.
Även stadsmässigt finns kvalitéer i Nordostpassagen, det genomgående stråket är grönskande och har en hel del utsmyckning. Passagen under gatubron känns generöst bred, men kanske lite för låg i östra sidan. Mitt på gångstråket finns affär och restaurang.
Det trista är att området sluter sig inåt, sidorna mot Vegagatan och Jungmansgatan tillför inte mycket. Bron på Jungmansgatan över gångvägen vid Oscar Fredriks kyrka känns inträngd, och GC-passagen under Vegagatan med spiralformade nerfarter är så absurd att den nästan borde sparas av den anledningen. Gångstråket genom området skulle också kunna ansluta bättre till Slottskogen. Nu får man leta sig ut och gå via en vändplats/parkering vid Å-husen. Stråkens nord-sydliga riktning är naturlig med tanke på omgivande bergssidor, men lite bättre öst-västliga passager genom området hade varit trevligt, och längden på det genomgående stråket gör att det inte fullt ut funkar som gårdsmiljö.
 0
Johan K. Sch. (14 Juli 2009 20:43):
Jag har för mig att jag hört att tanken med de skära plåtfasaderna i nya Masthugget är att de ska påminna om Bohusläns röda granitklippor. Just talande för den tidens arkitekturideal: Det ska se stiliserat snyggt ut på avstånd, för den som betraktar modellen ur ett helikopterperspektiv, snarare än från trottoaren. Ska vi slå vad om att någon kommer att hävda att just de där stiliserade bohusklipporna är värda att bevara och att ny färg skulle förstöra "områdets karaktär"?

Om man vill se vad lite färg kan göra: Jämför Masthugget mellan Andra och Fjärde Långgatan med de likadana husen på Andra Långgatans förlängning (mitt emot Kostern).
 0
Johan (14 Juli 2009 20:45):
@ Daniel
Det där med att byggnader ska vara ärliga och redovisande i sitt yttre ser jag som en av funkistänkets märkligare perversioner.
Vilket värde tillförs av denna ärlighet? Om den bara leder till en fulare fasad är det ju mycket bättre att vara oärlig.
Och att det känns rättvist att skräparkitektur finns inne i stan och inte bara i förorten tycker jag också är ett ytterst märkligt resonemang. Isåfall är det rättvisa till följd av försämring av det som är bra, istället för förbättring av det som är dåligt.
 0
Ragnar Lind (14 Juli 2009 22:05):
I Nordostpassagen är det väldigt mycket av grå betongfasader, som av många har ansetts fula ända sedan de kom till. I Nya Masthugget gäller detsamma, fast då med plåt. Nog måste man väl göra något åt dem. Vill vi visa för eftervärlden (kanske som avskräckande exempel) hur det en gång har sett ut, så kan man spara en liten skärv betong- och plåtfasad någonstans.
Tegelhusen är ju något bättre, men man måste ha använt något billigt, tråkigt tegel, som inte "lever". På med puts i varma färger. Byt till vackrare balkonger. Miljonprogrammet är bättre än sitt rykte, men man måste reparera de värsta misstagen. Ofta räcker enkla medel för att ge ett lyft åt arkitekturen. Man måste inte bygga om till oigenkännlighet. Lägenheterna är ju ofta bra, ja, de har faktiskt med tiden också fått en viss charm.
 0
Roxanna - Kamp Efter Cancern (15 Juli 2009 00:50):
Coola bilder , man ser skillnaden :)
 0
Jesper Hallén (15 Juli 2009 01:32):
Tegelfasaderna runt Chapmans torg tyckte jag förr också var riktigt trista. Men efter att ha bott där i några år så tycker jag att de har en stor dos charm i sig. Det är ändå kvalitetsbyggen och det syns ut i fasaden. Jag tror att det är en vanesmak. Spar hotel är också ett lyckat exempel på fasadbyte ja, fast egentligen gillar jag inte när gamla hus ser ut som splitternya. Men det får man ju ta.

Plåten har jag absolut inget till övers för, det är riktigt pinsamt att vi fortfarande har plåt på våra trähus.
 0
Daniel Andersson (15 Juli 2009 02:32):
@Johan: Med ärlig menade jag snarare att material används på ett sätt som tillvaratar dess egenart och kvaliteter istället för att försöka imitera något annat. Tex plåt, PVC-paneler, och fibercementskivor kan användas till fasader och tak som är såväl estetiska som praktiska på nya hus, men 'takpannor' i plåt, 'träpaneler' i plast och illa tillskurna fibercementplattor med flissten påklädda bottenvåningen på ett landshövdingehus ser bara billigt ut. I den meningen känns betongelementen i tex Nordostpassagen ärliga. Att dekorera (eller färga) betongen är högst rimligt. Delvis har man väl med tiden bättre lärt sig hur det kan göras, men jag tycker inte att de enskilda elementen är en estetisk katastrof. Snarare är det mängden och bristen på variation som, även om det ger ett rent och ordnat intryck, kan bli väl påträngande. Men också det är en väsentlig del av områdenas karaktär som vittnar om den tidens handlingskraft och samhällsförbättringsvilja som iofs i efterhand kan te sig naiv och missriktad.

@Ragnar: Gamla tegelhus med bärande väggar är en kulturskatt väl värd att värna. Men att bygga nya hus med tegel, där teglet inte är bärande, är rätt vansinnigt. Teglet är ett tungt material som är energikrävande att framställa och transportera och att mura är dyrt. (Fasadpaneler med 'tegel' på är kanske praktiskt, men alltför mycket imitation i mitt tycke.) Det gällde rimligtvis redan på 70-talet så som rationalitetsapostel kan man ju inte betrakta den tidens tegelhus som annat än förhatlig reaktionär arkitektur :).
Vill man ha mer variation är absolut det mest prioriterade att utveckla bottenvåningarna särskilt mot omgivande gator. Även färgen på plåtdetaljer skulle kunna varieras.
 0
Johannes Hulter (15 Juli 2009 11:54):
Jag tycker också att funkis-talet om "ärlighet" är nonsens - vad som ska bedömas som "ärligt" är ju t.o.m. svårare att fastställa än vad som är "vackert". Vad gäller skönhet verkar det ju iaf råda en stabil folklig konsensus (majoriteten har alltid föredragit snickarglädje framför plåtslagarglädje).

Men jag håller med Daniel A om att det avgörande är variationen och att även NO-passagen har potential att utvecklas. Framför allt borde man lägga ut all verksamhet inne i passagen ut mot Vega- och Jungmansgatan. Att gömma undan kommersiell verksamhet från förbipasserande är ju extremt dumt. Puben i NO-passagen har precis omvandlats till bostäder. Det är hög tid att utveckla stråken längs med gatorna.

Och för att återknyta till inlägget skulle man kunna tillföra variation i området genom att måla om. Eller varför inte låta de boende ta större del av fasaden i anspråk? I Kina är det vanligt att sätta fast dekorativa galler runt fönstrena, där man hänger upp växter och annat. Det skapade en väldigt fin och organisk variation: http:​/​/​www.​molon.​de/​galleries/​China/​Chongqing/​Downtown.​.​
 0
Mikael Kreutz (16 Juli 2009 00:05):
Kallebäck måste ju hamna i kategorin lyckad fasadrenovering, synd bara att den nya matbutiken inte är YIMBYfierad.
 0
Ragnar Lind (16 Juli 2009 22:12):
Jag kan också hålla med om att tegelfasaderna vid Chapmans torg har någon sorts "ärlighet" i sig. Någon tidstypisk ärlighet. Varför jag får den känslan kan jag dock inte förklara. Lite samma med Bangatan, fast...
 0
Stefan L (19 Juli 2009 11:21):
Jag håller med om att Kallebäck blivit lyckat. Hoppas att man gör något liknande runt Frölunda torg som känns otroligt grått och trist.
 0
Nikke (24 Juli 2009 18:19):
Fantastiskt att se bilderna från brämaregatan/kvilletorget. Bor i området sedan ett år tillbaka. Trivs bra och tycker att det är charmiga stadskvarter med många verksamheter (även om vissa skulle kunna regleras en del). Dock hade jag ingen aning om hur vackert det en gång varit. Biografen tillbaka nu! Återställ kville till fornstor prakt! Tror "plåtfasadsproblemet" i mångt och mycket kan härledas till en byggherre/fastighetsvärd som dominerar i området. Dock vill jag samtidigt påminna om att denne (IV*R K*ELLBERG) till viss del räddade området från totalförslumning och faktiskt satsade på en upprustning vilket kanske idag är skälet till att Kville betår medan Gårda hotas av rivning.
 0
Johan Nilsson (12 Oktober 2009 12:20):
Nikke skrev: "Dock vill jag samtidigt påminna om att denne (IV*R K*ELLBERG) till viss del räddade området från totalförslumning och faktiskt satsade på en upprustning vilket kanske idag är skälet till att Kville betår medan Gårda hotas av rivning."

Bra med sådana synpunkter. Man måste sätta in saker sitt rätta (tids)samband. Jämför med hur norrmän i fattiga Telemark för snart hundra år sen lade uppklippta oljefat och annan överbliven "modern" plåt på sina gamla loft och uthus. "Styggelse!" utropade antikvarier. Samtidigt är det just denna plåt som räddat många av de gamla husen åt eftervärlden...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter