Utskrift från gbg.yimby.se
....

Expedition Stålhandskegatan

 
Rivningar, ombyggnader och nybyggen i de centrala delarna av Göteborg leder allt som oftast till en hel del uppmärksamhet och debatt. Centrum är något som de flesta av oss kan relatera till; som göteborgare (och besökare) har vi erfarenheter av och relationer till dessa platser. De flesta göteborgare bor dock inte på platser som någon utomstående egentligen har någon djupare relation till. Inom denna kategorin faller många av stadens förorter. Även om en del får sin beskärda del av uppmärksamhet i media är det sällan av det positiva slaget. Turligt nog (får man nog säga) finns det även flera förorter som nära nog aldrig uppmärksammas eller besöks av någon utomstående.


Kyrkbyn med två detaljplaner

Ett sådant område är Kyrkbyn i Lundby (Johannes Åsberg har ingen aning om vad det ligger). Det är en grannskapsenhet från 1950-talet med vinkelformade trevåningshus och punkthus i park. I den södra delen av detta område, i angränsning till början och slutet av Stålhandskegatan - en rak gata som går från Lundbytunnelns östra öppning rakt västerut i ungefär 700 meter innan den svänger av och byter namn till Östra Bräckegatan - finns det två planerade byggprojekt.


Det första av dessa är ett planerat område med fem hus i park på Trekantsgatan. Det andra projektet ligger 400 meter väster därom och består av två punkthus. Jag kommer nedan resonera kring de tankar och den motivation som nyttjas för dessa planer, i första hand i relation till den andra planen närmare Kyrkbytorget (det finns mer att säga än vad som får plats i detta inlägg - se planhandlingar för att få veta mer!). Jag har nämligen inte kunnat hitta några detaljplaner och samrådshandingar kring Trekantsgatan och min rädsla för minotaurer medför att jag inte vågar leta mig längre in på kommunens hemsida.


Här skall "staden" ligga!


Mitt emot kan vi skönja den inbjudande gångvägen till Erikbergs köpcentrum


Blandstad och stadskvarter på södra sidan om Stålhandskegatan


Notera den närmast sjukligt utstuderade separering av hus, gc-väg och bilväg vid en måttligt trafikerad gata


I mötet mellan Stålhandskegatan och Åbogårdsgatan som bilister (och cyklister som mig) tar för att komma runt grannskapsenheten Kyrkbyn i väst-östlig respektive nord-sydlig riktning borde kanske kunna vara en lämplig plats för någon form av blandat inslag med andra funktioner än bara bostäder. Det kommer mig osökt att tänka på tre punkthus en kilometer nordnordväst vid Örebrogatan, där jag hade snarlika invändningar. Och råkar det inte vara samma bolag, Botrygg, som är inblandad i även detta fall! Om det är något att gå på vet jag inte om jag är vidare optimistisk.


Botryggs idéskiss för område 1

(skall påpekas att jag för en tid sedan såg att projektet överklagats och ännu har inget hänt vid Trekantsgatan)


Vy över område 2

Det andra projektet med två punkthus i sju våningar är närmare Kyrkbytorget och grannskapsenhetens park. Här angränsar dessutom den planerade bebyggelsen till Östra Bräcks småhusområde på andra sidan vägen. Den planerade bebyggelsen skils visuellt från delar av Kyrkbyn av en höjd kallad Byabacken med lämningar av en bronsåldersgrav. Jag kunde med min otränade blick inte se något som liknande en gravplats men som tur är så avser i alla fall gestaltningen garantera att siktlinjen till andra fornlämningar i området som jag antagligen inte heller kan se är fri: "De arkeologiskt viktiga siktlinjerna mellan begravningsplatsen och andra strategiska höjder i omgivningen fungerar som fysiska begränsningar för de nya byggnaderna och dess arkitektur".


Gammal värmecentral

Bygget kommer att ske på bekostnad av en gammal värmecentral med tillhörande garage. Värmecentralen är i ett rätt slitet tillstånd och man kanske skulle förvänta sig att boende i område skulle bli glada över att bli av med den och få nya grannar... Men så verkar inte vara fallet. Givetvis oroar sig flera av de boende för att fler grannar (och endast 0,8 parkeringar per lägenhet) kan förstärka det "parkeringskaos" som påstås föreligga i den slumrande grannskapsenheten. Dessutom anses byggnaderna vara alltför höga (skulle vara nio våningar från början).


Blickfång från byabacken

Grannarna i småhus är oroliga över insyn och skuggor. SBK ser det som att de nya husen kan ge "ögon på gatan" och därmed öka tryggheten. De menar att två punkthus en bit upp på en grässlänt skall ge Stålhandskegatan mer prägel av stadsgata och agera som en grön port in i Kyrkbyn från söder. Egnahemsägarna verkar dock snarare vara av uppfattningen av att deras nya grannar i alla fall viss utsträckning kan komma att bestå av perversa individer som kommer att sitta och studera dem med hjälp av kikare från sitt punkthus. Vad som kanske är lite mer förvånande är oviljan från boende i Kyrkbyn. Punkthusen kommer att sticka upp lite över Byabacken och några anser tydligen att detta kan skugga parken och dessutom störa parkintrycket.



Med tanke på parkens storlek vet jag inte vilken byggnad som skulle krävas för att lägga den i skugga och är det inte redan något som sticker upp och stör parkintrycket? Låt oss zooma in med kameran lite...



... jo där är den! Masthuggskyrkan som förstört Göteborgares naturliga siktlinjer sedan 1914 (invigande biskop Edvard Rodhes väg ligger i Västra Bräcke)!


Infart i Kyrkbyn från söder

Kyrkbyn, vars plan signerades av Tage William-Olsson 1950, har i sitt upplägg många likheter med Norra Guldheden. Bebyggelsen består av en blandning av lamellhus och punkthus. Det anses vara vikigt att de nya husen relateras till detta. Men samtidigt har alltså även närområdet såväl småhusbebyggelse (om man köper resonemanget så ger detta faktiskt kritiska småhusägare rätt) och mer traditionella stadskvarter. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att de två planerade områdena i realiteten i mycket högre utsträckning geografiskt angränsar till dessa två typologier än nuvarande Kyrkbyn. Ändå är det alltså just typologin punkthus i park som får ses som modellen för båda dessa områden.


Punkthus i park

Det tycks vara är helt oproblematiskt för SBK att förslå dessa typologier. Det är nämligen bestämt och klarlagt i den officiella beskrivningen av Lundby att det redan är blandstad. Grönt ljus att fortsätta precis som vanligt med bostadsenklaver i halvcentrala lägen alltså, målet är ju redan uppnått!


Kyrkbytorget

Kyrbytorget är planerat så att de skall påminna om torget i en svensk småstad - samfällighetens mitt för en lämplig population av individer. Tyvärr har den också något av den svenska småstadens stagnation över sig. Även om just detta torg måhända inte är något skräckexempel så är det inte precis placerat så att det skall vara lätt att hitta; resenärer leds runt om på sidorna av grannskapsenhetens mitt. Kanske kan fler invånare en bit bort bidra till stävja stagnationen - längre än så verkar inte SBK:s ambitioner sträcka sig. I grannskapsenheten andra funktioner än bostäder endast till för att tillgodose lokala behov. Att i området inkorporera och tillåta verksamheter med ett annat syfte finns inte på kartan.


Befintligt nybygge nära område 2 - blandstad?

Lundby är att betrakta som mellanstaden i Göteborgs nya översiktsplan. I den kan vi läsa att dessa områden skall kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur. Dessa funktioner skall i möjligaste mån blandas. Blandningen här är givetvis lika med noll. Måhända kan man förklara detta med att planerna påbörjades innan den nya översiktsplanen antogs, men nog är det inte så enkelt.
 


Frågan som skulle behöva ställas är varför en sådan funktionsblandning inte övervägs? På vilka grunder är det i dessa lägen omöjligt att öppna för möjligheten att blanda funktioner och skapa förutsättningar för detta?


Skiss över område 2 från molnen

Det är svårt att sia om vilken faktor som är den mest avgörande för att planeringen till synes oundvikligen hamnar i fritt placerade bostadshus om och om igen. Detaljplanehandlingar  är oftast redigerade på ett sådant sätt att andra lösningar inte ges någon närmare genomgång och många beslut i planprocessen blir osynliga för den utomstående.


Dokument som ligger till underlag för beslut innehåller sällan eller aldrig några konkreta alternativa lösningar och därtill hörande analys. Även följder av nollalternativet (blankt nej) saknas i allmänhet. Dessutom saknas det alltid den fjärde dimensionen i detaljplaner - tiden. Hur ändrade behov och förhållanden skall kunna tillgodogöras problematiseras inte. Planer är så kompletta och allomfattande att de implicit antas presentera lösningar som kommer att stå sig i alla tider.


Måhända är det byggherrarnas krav, punkthus verkar vara en standardlösning numera, ger mycket solljus och är tydligen relativt billiga att bygga - dessutom säljs/hyrs alla lägenheter i ett så här centralt läge ändå ut. Kanske är det PBL och andra normer och lagar om solvinklar och bullerstörning som varit ledande. Kanske trafiklösningen har haft ett stort inflytande.


Måhända är det en blandning av alltihop; resultatet av oreflekterade icke-beslut präglade av en blandning av formella och informella institutioner  och traditioner kopplade till ett funktionalistiskt paradigm inom stadsplanering som i realiteten gör det omöjligt att ute på Hisingen bygga något annat, trots att det kritiske observatören tycker att det skär sig med de ord och visioner som framhävs i den rådande Översiktsplanen.


Vi skall alla denna vägen vandra - (d?)Ödmansgatan mot Lundby Nya Kyrka. Endast förhållanden i detaljplaner råder för evigt.

I en sådan situation är orwellskt nyspråk den enklaste - kanske den enda - lösningen för SBK.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (1 Juli 2009 12:20):
@ olle: Fint inlägg! Men det är ett faktafel, jag vet visst var Kyrkbyn ligger. Jag kräver att du omedelbart ändrar texten och mejlar mig, annars stämmer jag dig för förtal! ;) Just kidding :)

Men jag har faktiskt cyklat omkring där, intressant område med mycket potential, som uppenbarligen inte tas tillvara.
 0
Peter Sörensen (1 Juli 2009 12:40):
Olle @ Mycket intressant artikel. Precis sådan här oengagerad och obesjälad skräpbebyggelse är det vi måste sätta stopp för. Och man måste, precis som du avslutningsvis gör, fråga sig hur den egentligen kommer till?

Jag tror att hela planprocessens uppbyggnad, generellt i de svenska kommunerna, är felaktigt uppbyggd. Översiktsplanen är allt för övergripande och detaljplanerna tar alltför liten hänsyn till hur de samverkar med det redan bebyggda. Det tror jag är en förklaring. Jag tror på att återinförande av något i stil med den gamla stadsplanen, där man ser mer till helheten och samspelet.

Men, problemet har, precis som skriver, sannolikt flera bottnar. PBL rymmer säkert den del av dem. Men långt ifrån alla.

Stadsplanerarna, dvs detaljplaneritarna, hos exploatörer och på stadsbyggnadskontor, borde nog lära sig lite mer om hur man skapar människovänliga, vackra, inbjudande och trygga miljöer. Denna kunskap verar det ionekligen råda skriande brist på. Det är djupt olyckligt.

Detsamma gäller arkitekterna. Vilken utbildning har de egentligen inom klassisk byggnadskonst, proportioner och materiallära? Eller när det gäller arkitekturens möjligheter att skapa inbjudande och harmoniska miljöer? Dagens arkitektkår verkar fullkomligt okunnig inom dessa områden. Hur kan komma sig?

Stadsbyggandet i Sverige närmar sig i mina ögon med stormsteg ett lågvattenmärke likt miljonprogramserans. Och att inte de som ansvarar för det, dvs tar de politiska besluten, ritar eller bygger husen, själva förmår se det, är en tragik i sig.

Återstår gör nämligen då bara folket själva. Du och jag. Vi som ska bo i de miljöer som byggs.
 0
Nicholas Lusack (1 Juli 2009 12:41):
Mycket underhållande.
"Minotaurer på gbg:s hemsida" he he...
 0
Niklas Svensson (1 Juli 2009 13:12):
Olle, lika underhållande läsning som vanligt i dina pricksäkra inlägg (som du förstår syftar ordet "underhållande" på språk och upplägg, knappast på den verklighet som beskrivs). Inzoomningen på Masthuggskyrkan är klockren!

Åh gud förresten vad det där området i Botryggs skiss ser tryggt ut att bo i! Vansinnigt mycket tryggare än exempelvis min otrygga lägenhet i hotfulla Vasastan med skumma medmänniskor som passerar på gatan utanför, ondsinta hökar till näringsidkare i bottenvåningarna och stora brist på tomma menlösa ytor.
 0
Johannes Hulter (1 Juli 2009 13:13):
@ peter: Bra synpunkter! Jag tror också problemet hänger ihop med hur planerna initieras. Det är ju knappast så att planarkitekterna (Christer Persson/Silvia Orrego-Briceño) suttit på SBK och kommit fram till att det här är den bästa lösningen och sedan försökt hitta exploatörer. Tvärtom är det väl exploatören som kommit till SBK och sagt att så här vill vi bygga och sedan har SBK försökt putsa till det. Och det är kanske rimligt att initiativet kommer från exploatören, men då krävs det ju att SBK trycker hårdare på att planerna måste följa ÖP (funktionsblandning etc).

Frågan är varför SBK inte gör det utan släpper igenom sådant här. Jag ser en möjlig förklaring:

SBK känner tryck från politikerna att pressa fram bostäder, oavsett vad ÖP säger. I så fall tycker jag inte de tar sitt ansvar gentemot sina verkliga uppdragsgivare - medborgarna. Det blir ju omöjligt för oss medborgare att utkräva ansvar av våra representanter om tjänstemännen inte följer det representanterna säger till medborgarna (utan istället gör det representanterna säger mellan skål och vägg). Tjänstemännen ska tjäna medborgarna, inte politikerna.

Eftersom SBK inte följer ÖP (men säger att de följer ÖP) så får vi heller aldrig reda på vilka politiska reformer som skulle behövas för att ÖP skulle kunna följas.

Om SBK hårdare följde ÖP så skulle det förmodligen byggas mindre, då skulle politikerna vara tvungna att åtgärda detta med reformer så att man faktiskt kunde bygga som vi vill att det ska byggas. Då skulle vi alltså få en stadspolitisk debatt med förslag på olika reformer från höger till vänster. T.ex. att införa en stadsplan som Peter säger.

Men så länge SBK "hjälper" våra representanter att slippa konfronteras med ÖP så kommer troligen inget att hända.
 0
John T (1 Juli 2009 13:48):
Har funderat på varför det ofta framförs varför det är billigare att bygga punkthus än sammanhängande bebyggelses. Även om man betalar samma för den exploaterbara markytan så behöver man ju de facto bygga färre ytterväggar jämfört med t.ex. ett mer avlångt hus. Om man dessutom sluter byggnaden till ett kvarter så borde det bli ännu effektivare. Men det kanske är så små kostnader så andra faktorer avgör till punkthusens fördel. T.ex. solvinklarna som gör att man kan sälja dyrare lägenheter?

Kanske borde yimbygbg sätta ihop ett förslag på stadsplan för ett större sammanhängande utbyggnadsområde för att ge ett exempel på hur vi anser staden bör utvidgas? Förslagsvis Gullbergsvass - Ringön -Frihamnen - Backaplan.
 0
Torbjörn Lindstedt (1 Juli 2009 15:16):
Vad sägs om att skaffa en stadsarkitekt och en stadsantikvarie? Ta bort NUAB från spelplanen och låta SBK sköta stadsutvecklingen i stan. Därutöver släppa in fler a-kontor och byggherrar för varje område.
 0
Olle Jansson (1 Juli 2009 15:27):
För att spinna vidare lite på några tankar här kanske SBK i högre utsträckning borde gå ut och i förväg skapa planer med vissa ramförutsättningar som gäller för ett nytt planeringsområde. Därefter släppa ut denna information så att olika intressenter och allmänheten kan lämna sin respons.

Så sker ju på sätt och vis med exempelvis Backaplan, men det skulle behöva göras i större utsträckning för områden likt detta.

Vad jag kanske framförallt saknar är någon slags (konkret) vision eller tanke som klargör vad som är nästa steg och vilka möjligheter och utmaningar som finns för nybyggena på sikt.

Nu är förtätningen i förorterna mycket strösslande av punkthus på öde gräsmattor utan någon annan tanke än att tränga in fler människor - inte fel i det, men det krävs mer än så för att ens närma sig ÖP:s målsättningar.

Sedan ljuger du Johannes, för bara några veckor sedan trodde du kyrkbyn låg i Backadalen! :-)

Och slutligen Nicholas, minotaurer är inget att skratta åt!
 0
Johannes Hulter (1 Juli 2009 15:44):
@ olle: Bra idé olle! Antar att "fördjupad översiktsplan" är tänkt att fungera som den stadsplan Peter efterlyser.

Det ligger nog ett tankefel i botten, man vill inte "låsa" ett område med en stadsplan utan vara "flexibel" ifall förutsättningarna ändras etc. Resultatet blir dock paradoxalt nog att samma oflexibla punkthus slängs ut överallt.

Förresten visste jag visst var Kyrkbyn låg, jag visste bara inte att det var det som hette Kyrkbyn... :)
 0
Nicholas Lusack (1 Juli 2009 16:08):
@Olle, Helt korrekt, om en minotaur e skrämmande i D&D vad är den då inte i kombination med gbg:s hemsida....;)
 0
Jesper Hallén (1 Juli 2009 16:11):
Grymt inlägg Olle!

Ja man kan undra vad det är för förutsättningar som skulle kunna ändras. Eller så är det just det som har hänt, nu vill vi inte längre ha punkthus men står med dem upp till knäna och bygger dessutom fler som att vi inte visste att vi inte vill ha dem.

Tror också på något sånt Olle, med en tidigare plan för områden likt detta. Kanske kan förhindra misstag och styra in byggandet på rätt linje.
 0
Daniel (1 Juli 2009 16:18):
Nu ska jag förmedla lite skvaller.
Jag har hört att vissa som är med i planeringen av trekantsgatan tycker att det blir för mycket bostäder där i förhållande till antalet parkeringsplatser som ska vara på ytan. Det går helt enkelt inte att klämma in så mycket bostäder på så liten yta.
Det är inte bytrygg som tycker det.
 0
Johannes Hulter (1 Juli 2009 16:22):
@ daniel: Det låter ju absurt, det är ju knappast tokhög exploatering vi pratar om direkt. Men det är klart, vill man bygga gles bilstad så måste ju det finnas gott om p-platser...

Fast nu var det ju inte gles bilstad vi skulle bygga, eller? Aarrgh!
 0
Daniel (1 Juli 2009 17:07):
@Johannes.

Jag kommera att maila dig istället.
 0
Hans Jörgensen (1 Juli 2009 22:59):
Trevligt att informeras av en påläst hisingsbo. Med lite göteborsk vinterromantik i bilderna så här i julihettan.
Har rört mig i området vid några tillfällen, dock aldrig på Kyrkbytorget.
Men området har en bra grundplan (50-tals), och en del spännande variation i bebyggelse och kulturmiljö.
Det gäller att ta tillvara det nu vid en förtätning.
Som sagt utgå från ÖP fortsätt på den påbörjade staden.
 0
Matthias H. (2 Juli 2009 00:25):
Torbjörn, jag trodde på NUAB (eller dess föregångare) fram tills för ca 10 år sedan men sen dess har allt som dom varit inblandade i bara blivit blaha blaha. Jag förstod inte för 10 år sedan heller riktigt att det som dom dittills (sen Norra Älvstranden började planeras i slutet på 80-talet) varit inblandade i också egentligen varit blaha blaha. Eriksberg är hyfsat men alldeles för mycket små onödiga gräsmattor och för få möjligheter till verksamheter i bottenvåningarna.

Se t ex på deras hemsida, dom har en debattmöjlighet. Men det är ingen som är därinne och debatterar, jag tror att många ventilerar sina tankar här istället. Några här på Yimby har träffat dom, det finns en tråd tror jag i arkivet.

Lars Ivarsson var väl tidigare chef för NUAB, han är nu chef för SBK. Och SBK kritiserar vi också hela tiden, varför följer dom inte ÖP? Det känns inte som att Lars Ivarsson har hjälpt staden någonting i sin stadsplanering och det är ju oerhört med tanke på dom befattningar han har/har haft.

Varför börjar inte ni på SBK att redogöra för ert arbete här på Yimby. Ni är med säkerhet härinne och läser, ni måste också prata om detta kollegor sinsemellan, på luncher, kafferaster. Rannsaka er själva, gör ni ett bra jobb?

Det skulle tillföra enormt mycket här på Yimby om ni på SBK började skriva här. Lars Ivarsson, det skulle hjälpa staden väldig mycket om dina medarbetare fick göra det.
 0
Jan Jörnmark (2 Juli 2009 08:12):
Olle: Detta är oerhört bra och klart skrivet.

Just bristen på samband mellan helhet och detalj som tas upp i så många inlägg är vi dömda att leva med med dagens PBL, och det kommer inga småjusteringar att kunna ändra på. Det är egentligen det som kapitel 1 av Övergivna Planer som ligger på nätet handlar om -bristen mellan översiktlighet och detalj är ett rent systemfel i lagen. Därför faller stadsplanearbtet sedan sönder i otydliga detaljer.

Och när det kommer till detaljerna kan sedan vem som helst ha synpunkter - om siktlinjer, skuggor, parkering, you name it. En stadsarkitekt och stadsantikvarie är naturligtvis välkomna in i leken. The more the merrier, som man säger i Sex Pistols land.
 0
Daniel Andersson (2 Juli 2009 09:44):
När det gäller Stålhandskegatans "närmast sjukligt utstuderade separering av hus, gc-väg och bilväg vid en måttligt trafikerad gata" kan det vara värt att känna till att Stålhandskegaan tillsammans med Östra och Västra Bräckevägen tidigare var en stor trafikled som nu ersatts med Lundbytunneln. Tunneln byggdes främst för att förbättra buller-, avgas- och säkerhetssituationen. Även lösningar med bullermurar och nedsänkning alt. överdäckning studerades men tunneln befanns ge bäst måluppfyllelse och kostnadseffektivitet (den går i berg hela vägen).
Jämfört med Götatunneln är det positivt att man här relativt omgående byggde om vägen för att bättre spegla sin nya funktion. (Även vägen längs Götaleden/Skeppsbron har byggts om men mycket mer provisoriskt) Att gatan ligger långt ut från fasaderna speglar alltså att gatan blivit ombyggd från fyrfältig trafikled och får väl ses i skenet av att syftet med tunneln var att minska buller och öka säkerheten samt att man kan misstänka att planeringen blivit mer trafikteknisk då den skett samtidigt med Lundbytunneln och kanske har Vägverket och dess mer 'vägtänkande' konsulter varit inblandade även här.
 0
Johan Persson (2 Juli 2009 12:07):
Tack, bra skrivet! Som ung och inflyttad Göteborgare har jag ett förhållande till de flesta stadsdelar som debatteras i detta forum. Så också Kyrkbyn då jag bodde där under 3mån. Instämmer i att området har goda förutsättningar för att utvecklas till något bra. Torget med bibliotek, tandläkare, vårdcentral, trafik och närbutik har stadskvalitéer.
Delar gärna med mig av mina erfarenheter. Först vill jag göra klart att något parkeringskaos absolut inte råder, alltid lediga platser och gratis dessutom. Under mina 3 mån där var det 2ggr rån på coop, inbrott på caféet och i mitt källarföråd, samt att jag blev bestulen på min cykel. Den bestående känslan från området är en folktom sovstad med allt utan människor, ett ställe jag inte gärna flyttar tillbaka till.
 0
Daniel (2 Juli 2009 12:13):
DOm kanske skulle försöka utöka kvartersstaden lite, så som det är nu så är det två slutna kvarter med landshövdingehus utslängda där bland alla villor och längor.
Dom kan i alla fall ha längor längs med stålhandskegatan
Tom kyrkogården känns mer stadslik än området i övrigt.
 0
John T (2 Juli 2009 12:28):
Även jag har bott i området och trivdes under mina 2 år bra på det hela taget. Parkering var sällan problem att hitta (när jag hade bil), men en av huvudanledningarna till att jag flyttade var i slutändan att det var för krångligt att åka kollektivt där, de bussar som finns i närheten går allt för sällan och de som går ofta ligger för långt bort. Dock uppskattade jag cykelmöjligheterna mycket, bl.a. den sjukligt separerade cykelvägen utmed Stålhandskegatan.

Med det sagt så skulle området verkligen må bra av en ordentligt förtätning utmed Stålhandskegatan och Östra bräckevägen så att ett bättre underlag skapas för kollektivtrafik. Jag tror inte på att det skulle störa någon nämnvärt, det är främst på den norra sidan man kan förtäta och såvitt jag vet så faller då inte skuggorna på villabebyggelsen på söder sida.
 0
Olle Jansson (2 Juli 2009 12:54):
Hans Jörgensen: Tack, men jag är egentligen inte riktig, infödd Hisingsbo. För genuin och esoterisk Hisingiania så är Jeppe Hallén bättre. Jag försöker dock vara observant och nyfiken och när jag då rör mig en hel del i närområdet så...

Daniel Andersson: Jo, Lundbytunnels färdigställande är en historisk faktor som har betydelse. Man kunde la dock önskat att de tänkt till lite mer när de reducerade ner den. Nu är det alltså två filer på plats för fyra, fartgräns på 30km/h och gupp vid varje övergångställe. Är det försök att göra om det till en matarväg i förort eller försöker de bara överkompensera för tidigare bullerstörningar? Ja, du har nog rätt. Det var ändå så nyligen att man kunde ha tänkt annorlunda.

Vette, katten om jag klarar av att hålla under 30km/h på den där cykelvägen (som i och för sig är trevlig - det håller jag med om Markus T). Om man puttat in det hela lite så hade man kunnat få plats med stadsradhus a la södra Kungsladugårdsgatan på norra sidan eller kanske tre-fyravåningshus som motsvarar de på södra sidan. Hade känts mycket mer 'mellanstad' än nuvarande lösning och SBK:s förslag med ett par punkthus uppe på en slänt.

Passade på och gick in på närbutiken på gatan (har aldrig varit inne förrut men frukt och grönt i stånd ut mot vägen ger ett trevligare intryck än punkthus) och köpte mig en billig ful-cola och tittade på utsikten. Möjligen skulle husen närmast rondellen anpassas vid en större renovering genom att bottenvåningen får ta gräsmattorna i anspråk - skulle ge lyxiga tak-altaner till de boende också.

Johan Persson: Det är alltid parkeringskaos över allt det planeras nybyggen. Tror aldrig jag läst en samrådshandling utan att någon påstått det.
 0
Torbjörn Lindstedt (2 Juli 2009 14:25):
Mattias H: Tack. Spännande. Jag arbetar tyvärr inte på SBK utan för ett litet privat fastighetsbolag som förvaltare/områdesansvarig. Precis som du trodde jag på NUAB men jag tycker att de har misslyckats med Norra Älvstranden. Tråkigt och livlöst. Var uppe och lyssnade på en Hearing som Delegatioen för hållbara städer höll i våras. Mycket spännande. Där fanns ett gäng mindre byggmästare som gick samman och utvecklade områden tillsammans - ibland bara något kvarter - de kallar sig för Stockholmsbyggarna. Bra förebild som skulle kunna exporteras till västkusten. Deras tipps för mångfald var att kommunen äger marken och låter många byggherrar och arkitekter vara med på banan. NUAB planerar ju Kvillestaden med ett fåtal byggherrar och 1-3 A-kontor. De skall bygga och rita 1700 nya bostäder. Det blir nog rätt trist och trökigt.
 0
Peter Sörensen (2 Juli 2009 14:35):
Jan 08:12 @ Håller helt med dig om den stora bristen i glappet mellan översiktsplanen och detaljplanen. En stadsarkitekt som jag pratade med för något år sedan sa mycket träffande "att försöka rita levande stad med dagens plansystem är som att titta genom ett sugrör och försöka rita en tavla".

Vi skulle behöva få tillbaka något i stil med den gamla stadsplanen. En sorts mellannivå som visade på sammanhang och helheter. Och vi skulle behöva mer visionära skisser som vanligt folk kan förstå. Och exploatörer naturligtvis :-)
 0
Matthias H. (2 Juli 2009 18:14):
Torbjörn, vi har trådar om Kvillebeäcken med. Men det ser hyfsat ut i alla fall. Hoppas dom lyssnar på oss. Precis som du säger är det säkert bättre med många byggherrar än bara några kolosser.
 0
Jan Jörnmark (2 Juli 2009 19:47):
Det här inlägget är långt, men jag kan lova att det är hyfsat intressant.

Apropå detta med glappet mellan översiktliga planer och detaljplaner (som jag skrev om kl 8.12 och som kommenterades kl 14:35) är det en motsättning som går tillbaka till 1950-talet. Jag skrev om det i en jättetråkig akademisk bok 1998 som innehåller fyrtio sidor fotnötter, men jag kan försöka sammanfatta problematiken här ändå. Tyvärr innehåller sammanfattningen flera ekonomiska samband, men de får främst skyllas på mitt solsting. Den som inte gillar ekonomi kan alltså sluta läsa nu.

I alla fall kom det kommunala planmonopolet till 1947, och sedan producerades det ett betydande antal generalplaner runt om i Sverige, som alla olyckligtvis hade det gemensamma draget att de inte fick någon praktisk betydelse. Forskare har i efterhand beklagat att planerna var "vackra" men inte användes.

Orsaken var enkel. För planering krävs egentligen inte mer än papper, penna och fantasi (visioner). För genomförande krävs däremot kontroll över kapital, naturresurser (jord) och arbetskraft. På 1950-talet var visserligen dessa produktionsfaktorer mycket mer centralreglerade än idag, men långt ifrån så mycket att man kunde göra något åt de förfallande innerstäderna.

Därför tillsattes redan 1951 en Bygglagsutredning för att "förenkla byggnadslagstiftningen och dess tillämpning". Utredningen var klar 1957 och producerade då SOU 1957:21. I den framhålls att general- och stadsplanearbetet måste förändras i riktning mot "elastiska stadsplaner", som utmärktes av "strävan efter ändamålsenlighet, enkelhet och klarhet". Man betonade också att den tidigare lagstiftningen utgick från "tvång och hård kontroll", men att man nu istället utgick från att "kommunerna och de enskilda inser att lagstiftningen…tjänar deras egna intressen". Man avslutade med att betona att de som vände sig till byggnadsnämnden inte borde behandlas som presumtiva lagöverträdare och att nämnderna borde utformas som "service- och samarbetsorgan".

Det här var början på 1960-takets svenska förhandlingsplanering. De "vackra generalplanerna" förpassades till papperskorgar, och istället utformades snabbt mer eller mindre korporativa organ som kunde klara planeringen på stads- och kvartersnivå. Uno Åhréns konferenser på KTH mellan 1958-64 finns dokumenterade och innehåller mer än 1000 fascinerande sidor om hur den svenska praktiska 60-tals planeringen växte fram.

Erik Wirén, som vid olika tidpunkter var VD för Näringslivets Planinstitut, stadsarkitekt i Västerås och professor i stadsbyggnad vid KTH, sammanfattade 1969 det som hänt: "Att samhällsplaneringen ändå fungerar så smidigt beror mindre på duktiga planerare än på det förhållande att planmonopolet tvingar fram ett handlingsmönster. Under den fysiska planeringens täckmantel utvecklas en rad formella och informella kontaktmönster, där stadsplaneraren sitter som spindeln i nätet… Han blir en betydelsefull person, kanske inte som samtidsexpert och planerare, utan som informationsbärare. Vi har en "de små almanackornas och telefonsamtalens planeringsverksamhet" som inte går att formalisera. Vi kan alltså utgå från att planering via förhandling blivit en realitet".

Det är fyrtio år sedan Erik W skrev det där, men som ni ser har inte mycket förändrats, förutom att två utredningar under tjugo års tid lyckades komplicera planeringssystemet ytterligare. Resultatet av de utredningarna blev mängder av krav utan inbördes ordning, som dessutom kryddades med en del paragrafer som har karaktären av att "hus må varje afton levitera fritt i luften mellan klockan 18-21". Dessutom utvidgades överklagandemöjligheterna drastiskt.

Tja, vad kan man säga om detta. Ingenting har egentligen ändrats på femtio år, och vi kommer att få fortsätta att kämpa i de alltmer begränsade detaljplanernas värld. Stadsbyggnad blir ett spel, där det gäller att lista ut vart den minsta gemensamma nämnaren finns när vi ritar ett vågat nytt Kyrkbyn.

Och vad ska då en ung människa göra för att klara sig i denna djungel? Köp en bostadsrätt centralt blir svaret, för de begränsade byggmöjligheterna kommer alltid att leda till att den stiger i pris om tillväxten och inflyttningen håller i sig.
 0
Valle (10 Juli 2009 20:13):
Jag förstår inte riktigt vart du vill komma. Du verkar kritisk till punkthusen och till att grannar som överklagar. Du vill se någon sorts mer urban planering. Men Kyrkbyn hör ännu på länge inte till centrum. Kyrkbyn/Guldheden hör till de områden, vågar jag påstå, med hög boendekvalitet till ett rimligt pris. Det förkättrade stad i park-idealet fungerar eftersom människor vill ha både stad och grönska. Att någon vill bebygga uppför backen bakom Eriksbergs köpcentrum ska man väl bara vara glad för, där ser ju för trist ut. Och högre hus har de ju kapat i den rådande konjunkturen i mycket centralare lägen (vad hände med Venus? Med höghuset vid Porslinsfabriken? Och hur kommer det att gå med Wingårdhs skrapa i Mölndals centrum?) Eriksberg och norra älvstranden är ju tätare, men det ligger mycket attraktivt till också.
 0
Olle Jansson (11 Juli 2009 10:51):
Vart jag vill komma? Att detaljplaner börjar ligga i linje med översiktsplanen vore ett bra steg.

Nej, Kyrkbyn tillhör då inte centrum. Det finns dock bättre sätt att skapa någon form av fungerande, trevlig småstadskänsla än att slänga fram några punkthus.

Jag är givetvis i grunden positiv till att det byggs bostäder - det råder det brist på. Däremot är jag kritisk mot det sätt som dylika områden planeras och utförs. Vi behöver inte mer miljonprogramsområden i den här staden. Dessa hus ger förvisso bostäder, men väldigt lite av något annat. Det skulle inte skada med bebyggelse som försökte öka områdes attraktivitet istället för att sänka det.

Sedan det där med grönska och hus i park. Med tanke på mina tidigare erfarenheter av exempelvis Botryggs hus vid Örebrogatan så är det ett mycket dåligt sätt att bygga om, man som du säger, vill ha både stad och grönska. Det blir ingen stad av det och grönskan är av väldigt låg kvalité. Små gräsplättar mellan huskroppar och parkeringsplatser har inte en chans i världen mot en grönskande innergård i Kungsladugård.
 0
Hans Jörgensen (11 Juli 2009 16:34):
Ang. Hisingiana - vilket härligt ord :)

Tanken att stadsdelarna utanför City kan utgöra egna småstäder (Kyrkbyn är en av många) är faktiskt sympatiskt för mig. Någon har kallat Göteborg för "de små städernas stad" vilket är rätt träffande. Förutsättningarna i gbg-regionen är kanske sådana att det är lämpligast - dvs ett flertal geografiska barriärer så som nord-sydliga dalgångar och åsar. Det är också en anledning till att stan är så gles.
Stadsdelarna är av olika slag och en del har mer eget stadsliv än andra. Genrerellt verkar de som kom till före den funktionalistiska planeringen fungera bäst ur den aspekten: Kvillestaden; Majorna; Gamlestan; Olskroken-Redbergslid; med flera.
Slutsatsen om vilka typer av faktorer som krävs, har ju dragits länge av Yimby och visar sig i exempel efter exempel.

Men nog skulle Göteborg kunna ha både ett mer utbrett och mer varierat stadsliv. Man insåg nog inte vilken effekt funktionssepareringen av bostäder, verksamheter och arbetsplatser skulle få.
För samtidigt som stan har byggts ut glest har utvecklingen varit centralistisk - spårvägsnätet är bara ett exempel.
Det är ingen slump att "centrum" är överfyllt av attraktioner i form av butiker, restauranger och caféer.
Utan att vara insatt gissar att lagliga kommersiella verksamheter i Sverige kräver en viss storskalighet, dvs höga besökstal och full beläggning för att det ska vara lönsamt.
I så fall krävs antagligen förtätning i flera stadsdelar utöver att de blir "blandstadsmässiga" för att ge en starakre egen utveckling.
Det hade säkert i viss mån varit på bekostnad av centrumkänslan inne i stan, men jag hade hellre sett en lite jämnare fördelning.
Och för en stadsdel som ligger 3 km fågelvägen från Domkyrkan i en 1/2-miljonstad, så är det verkligen inte för mycket begärt.

För Kyrkbyn kan man också fråga sig hur förbindelserna med Eriksberg vid älven är tänkta. Sträckan dit från Stålhandskeg. är mindre än en km, men de onaturliga öst-västliga barriärerna emellan gör den rätt otänkbar. När det pratats om att ge älven tillbaka till göteborgarna verkar man mest ha tänkt på den södra sidan och inte på Hisingen. Hamnbanan, om den ska gå på den här delen av Hisingen överhuvudtaget, borde gå i en betydligt längre tunnel än den korta idag
Som jag minns utställningen i Älvrummet såg det ut som en längre tunnel. Men det gäller att få till stråken också!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter