Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Hur (inte) bygga en stad - exemplet Göteborg

 
I YimbyGBG:s krönikeserie ger vi utrymme för mer personliga tankar och synpunkter, som inte nödvändigtvis håller sig strikt inom nätverkets tvärpolitiska ramar. Dagens krönika är skriven av Mikael Janson, ett av Folkpartiets främsta namn i Göteborg, och har tidigare publicerats på hans blogg. Vi hoppas att fler politiker följer hans och Emmali Janssons (MP) exempel och vågar debattera Göteborgs stadsplanering offentligt. Länkarna i texten går till relaterade inlägg på YimbyGBG.

- - - - -

Både GT och GP slåss nu lite om att lyfta fram stadsbyggnadsfrågorna och det ena öde torget efter det andra eller den ena bättre platsen än den andra i vårt kära Göteborg, som genom åren blivit så misshandlat.

Själv har jag allt sedan jag gick i gymnasiet funderat över hur det kommit sig att medan andra länder bombat sönder varandras städer så har vi efter att ha köpt oss fria från det de senaste 200 åren istället ägnat en 50-årsperiod åt att självmant spränga sönder våra stadskärnor. Det hänger naturligtvis ihop med den enormt snabba utvecklingen - just beroende på vårt friköp från framförallt andra världskriget - från fattigast till rikast i Europa (och nu tillbaka i mittenskiktet någonstans).

Från bondesamhälle till modernism samt därmed behovet av att riva allt gammalt och sunkigt som dessutom blev synonymt med fult och bygga nytt för de nya moderna tiderna där även det funktionella blev lika med det fina. Det är förståeligt men tråkigt. Ingen vill ha tillbaka de gamla TBC-kåkarna, men samtidigt vilka områden för den kreativa staden som hade kunnat finnas kvar.

Jag säger bara Nordostpassagen, byggt så att man riktigt förstår hur arkitekten tänkt att människor ska ha bra lägenheter men inte bo i hus som gör att de tror att de är lyckligare än de är. Det är arkitektonisk socialrealism det. Hade inte Oscar Fredrikskyrkan varit en kyrka så hade den väl också rykt. Idag står de där som varandras motsatser i byggnadsstil, om än lika monumentala mot det gytter som tidigare fanns.

Detta till skillnad mot Landala kapell som tvärtom är allt det som Landala idag inte är vad gäller småskalighet och folklore bortsett från utlöparen upp mot torget av stadens vackraste(?) gata, Erik Dahlbergsgatan. Det finns överlag något med backiga gator som jag gillar, där tät stadsbebyggelse både tvingar sig på som sker på topografins villkor och samtidigt sluter sig runt färden uppåt och öppnar vyn på färden nedåt, såsom Nordhemsgatan och Kvarnbergsgatan.

Allt detta kombinerat med en socialdemokrati sammanvuxen med allmännytta, egna-hemsrörelsen och kooperationen och en rationell effektiv beslutsprocess utan medborgerliga bromsar, släppte processen fri under några stadsbyggnadsmässigt förödande decennier. Se alla Domustorg i våra mindre städer och se Nordstan eller som jag egentligen tycker ännu värre Arkaden och Fredsgatan. Ingen kan förstås friskriva sig från tidsandan, så även många av våra företrädare och föregångare ville vara ännu bättre på att sanera det gamla och bygga det - då - nya, inte minst i bilismens självklara framväxande era.

Jag är samtidigt glad över att vi var de genom bland annat Erling Bager som till slut satte stopp för en sanering av Haga motsvarande den i Olskroken eller ännu värre Landala med flera och att vi vill slå vakt om det som finns av gamla Gårda. Att Haga bakom Haga Nygatas kulisser är samma hus med olika fasader är inte så kul det heller, egentligen, men bättre än inget om vi ser till omnämnda exempel ovan. Självklart måste en stad byggas och byggas om och byggas ny, men inte i de stora sjok som varit den svenska och framförallt göteborska modellen genom egentligen alla tider.

Det som fascinerar mig är att man när det gäller inomhustorg fortsätter bygga så som man gör. Se på Allum, ett riktigt skräckexempel, eller köpladan 421 i Sisjön för att nämna några nya exempel. Möjligen tycker man att det borde ha gått att på fyrtio år göra något bra av Nordstan, men icke det heller. Åk till vilket amerikanskt "Mall" som helst och jämför. Är det det att vi är rädda för att skapa köptempel som lockar i kraft av sig själva och istället bygger vi köplador som vi snabbt som möjligt skall fly ifrån? Eller är vi bara småsnåla även i det som byggs enbart för att skapa kommers?

Nåväl, i allt detta tycker man ju att Byggnadsnämnden borde ligga i framkant och ta den kastade handsken. Men ärligt talat, vad hör vi därifrån egentligen, mer än att stadshjulet rullar vidare i olika turer, ens om vi lägger örat mot marken bortanför den frågan? Inte mycket.

Jag och vi har ju försökt i olika omgångar, med vår önskan om att ta tag i hela Älvrummet, som bidde en tumme, om att göra något mer av en ny Göta Älvbro än bara en bro, som blev kanske inte det men i alla fall omnämnda tumme för områdena runtomkring. Kjell Björkqvist hos oss har ju för länge sedan lagt förslaget om att göra ett hus av gamla gasklockan och det kommer man med tankar om nu har jag sett. Det saknas dock de bredare penseldragen för att komma ned i detaljerna.

Att ens fundera på att riva de kvarvarande husen på Södra Älvstranden är ju befängt. Det är ju de som skapar silhuetten. Absurditeten visas av att i de första skisserna skulle man anlägga en park där det idag är hus och bygga hus där det idag är hålrum, istället för tvärtom. Kjells motion om en öppen process för Södra Älvstranden räddade oss kanske från det i alla fall.

Att inte fundera hur vi kan göra ett "Fishermans wharf" ut i älven där Stena Danmarksterminal nu ligger och helt enkelt byta plats på den och nuvarande rätt hopplösa Fiskhamn är ju bara att försinka chansen när nu Stenas kontakt på marken går ut om fyra år! Det är också en del av Älvstaden som vi ville lyfta upp på bordet, liksom förstås möjligheten att skapa ett spännande nytt regioncentrum på Bananpiren med såväl utrymme för öppna aktiviteter som tät stadsbebyggelse på höjden inklusive parker i höjd med en ny bro som ger utrymme för båttrafik på älven.

Jag har ju lite på skoj kallat det för en Bananpark på sydspetsen anspelande på Battery Park på Manhattan. Det är då spännande att se vad som i nästan tysthet samtidigt pågår i Klippanområdet, med byggnation mitt i ett kulturområde, som både är anpassad och sticker ut. Mycket spännande, men som sagt, märkligt tyst om egentligen.

Jag har sedan min tid i SDN Linnéstaden engagerat mig för Skanstorget under många år och Kjell och vi har ju agerat för den frågan tidigare. Jag var ju den som via SDN Linnéstaden väckte idén om att titta på torget för att skapa ett levande intimt studenttorg mitt i universitetskvarteren istället för att bygga högt upp på Skansbergets dessutom mörkaste sidor. Det var efter det som det programarbete inleddes som sedan aldrig kom någon vart. Det kanske börjar rulla nu när byggnationen på Skanstorget stoppats upp helt.

Jag är inte så rädd som Anna-Clara Löfvenberg i GT för byggnation utmed torgets sidor, tvärtom, då det är en större plats än man i förstone kan tycka och om det är nödvändigheten för att få till något så är det inte fel, särskilt om det kan anspela på och liva upp traditionen kring den historiska saluhallen som också kan skärma av Övre Husargatan som ju inte är vad den en gång var. Vågar man dessutom göra något som också "smälter" in i berget på den andra sidan (varför inte också en hiss upp till ett café på toppen på sommarhalvåret?) kan det bli riktigt intressant.

Vi har ju överlag för många, många år sedan lagt en motion om att rusta upp de öde torgen runtom i staden där Skanstorget var ett exempel. En annan personlig "favorit" vid sidan om Rosenlundsområdet är förstås blåshålet Masthuggstorget.

Min och Helena Holmbergs motion om att rusta upp Rosenlund för att också bli av med torskarna och prostitutionen genom att göra det till ett levande område för oss alla att vilja vara i tar ju greppet att vilja knyta Rosenlund till Haga via andra sidan kanalen, istället för att vara en öde baksida mot kanalen - mitt i stan! - som det idag mest är. Det är också ett område, den så kallade Pusterviksplatsen, som börjar nu komma i ropet. Som på så många andra ställen är det ju idag bara en parkeringsplats. Av den motionen blev det inget. Att prata om torg i Göteborg är att prata om trafikplatser, läs: Gamlestadstorget.

Själv har jag i många år förundrat mig över hur vi kan låta en piazza som Lilla Torget ned mot Hamnkanalen bara ligga där och vara en bilrondell plus busshållplats. Jag hoppas någon tänkt tanken vad vi skall göra för att göra något av det den dagen det är tänkt att dessutom dras en spårvagn där, så att man inte just bara drar en spårvagn där. Istället borde det ju knytas till Packhusplatsen och älvrummet kring Stora bommen, varför för övrigt inte ett inglasat torg på Packhusplatsen och arkader i två nivåer utmed S:t Eriksgatan och branten nedanför.

Det var ju så det var med Järntorget som det nu riskerar bli med Lilla Torget, att förslaget var att dra extra spår tvärsöver allt och bredda bilvägarna som gick där men i övrig låta den tidigare trafikkarusellen ligga kvar. Hade inte Mats Rahmberg för oss i Trafiknämnden tillsammans med mig genom SDN Linnéstaden agerat som vi gjorde hade det blivit så. Vi tog till och med fram alternativa skisser som idag är i många delar det vi föreslog. Kanske blir det dags igen när Lilla Torget närmar sig någon form av beslutspunkt.

Götaplatsen och Gustaf Adolfs Torg, stadens centraltorg, skall vi ju inte prata om. Det är nog på det hela taget fina platser, men de är ju helt döda. Däremot har förstås Mark Isitt i GP rätt i den speciella genomarbetade estetiken och konsekvent genomförda arkitekturen, som bara säger: "Titta vi kan och vågar!". Fast ärligt talat, så är det monumentala med Götaplatsen dess ogöteborskt storsvulna allvar, som att vi är mer än bara räkor och go'a glada gubbar, vi är kultur också. Gott så.

Men ett allvar på gränsen och ett förebud från den liberala handelsstaden Göteborg om det kommande 30-talets fascistoida arkitektur, men som i det göteborska snarare blir en välkomnande hägring i fonden när man tittar ut mot den omgivande staden. Platsens ödslighet i alla sin storhet behöver funderas mer kring, just för att den inrymmer kulturens högborgar som tycks sluta sig inåt istället för utåt torget, som är en - som namnet säger - plats inte ett torg idag.

Jag är förstås också glad över vår Kerstin Ekmans motion om att etablera café på Gustaf Adolfs Torg, det är tankar jag haft men det var ju svårt för det café som en gång försökte och det beror på att som husen idag används är det svårt att få till en caférörelse. Det är då det man skall titta på, inte att argumentera emot att det inte skall vara något liv på torget (annat än när arbetsrrörelsen och deras gelikar behöver det för att demonstrera, det finns ju gott om plats ändå!).

Efter att stadens mest centrala och samtidigt under decennier mest öde område, Västra Nordstaden där talande nog också stadsbyggnadskontoret har sitt säte, börjat få lite liv genom de studenthus som på nåder tillåtits kanske det finns underlag för mer liv även på torget. Jag tror dock också man måste ta ett helhetsgrepp och göra Rådhuset när det nu blir tomt till kommunstyrelsens hus med möjlighet för ett centralt medborgarcenter samt låta stadskansli och vaktmästeri med mera ta delar av huset närmast traktöreren där vi i politiken idag sitter och så öppna mittdelen för exempelvis kultur och uställningsverksamhet och café även inne på den fantastiska innergård som finns där. Det är kanske fria fantasier, men ändå.

Det finns så fantastiskt mycket att göra, och ändå så lite som blir gjort och det som blir gjort blir inte så roligt. Se bara på byggnationen runt Eriksbergsdockan. De hus som kunde vara front hamnar nu bakom och det som blir är återigen lamellhus och punkthus utan något egentligt mervärde, ja det skulle väl vara lite trädetaljer och terrassering på taken då. Det är kanske så, att smaken är som baken, men jag är glad att vi stoppade totalrivningen av Juvelkvarnen, fast visst hade det varit fräckt med kronan kvar över hela verket som en fond för hela Eriksbergsområdet.

Jag tror det är hela konstruktionen med Älvstranden AB och Framtiden AB som snarare än stadsbyggnadskontoret är de som styr processen är ett av problemen. Det var framsynt tänkt en gång, men när det blir för stort och tar över allt och byggarna styr premisserna för politiken att mest bara acceptera eller inte från aktörer som inte har eller anser sig ha några arkitektoniska stadsrumsuppdrag, så har det blivit ett problem.

Det är inte minst i ljuset av det det behövs en stadsarkitekt, med som inte minst jag velat lyfta fram och vi poängterat i vår motion om detta, också beteendevetenskaplig kompetens som motor i stadsbyggnadsdebatten. Från de stora dragen till att skjuta in lite stresspunkter i utformningen av sådant som enskilda broar. Det jag hört om "Nya Viktoriabron" var att den skulle breddas men med bibehållan detaljer. Nu blev det tydligen inte så och ingen vet egentligen varför. Var höll stadsbyggarna hus?

Varför tar vi inte hand om våra känsliga stadsmiljöer, idag heller? Det går inte att bara peka på enskilda lyckade exempel, även om de finns, som jag tycker Kungsportsplatsen är. Det är väl signifikant att exploatören där har haft en idé om vad man vill för att passa deras image med nya hotell Avalon.

Det är i alla fall min mening så här inför sommarvilan när man får fundera lite fritt för egen del i alla fall kring sådant som inte kanske är mina primära frågeområden, men intresserar mig som kanske märks :) för den som läser denna lilla sommarlektyr :)) - och då har jag bara sagt hälften :))), precis som det nog ligger alla göteborgare varmt om hjärtat, hur vi vill ha vår stad - egentligen.

Därför är det bra att GT och GP och andra tar den debatten. Men var är vår kommunstyrelsestadsbyggnadsansvarige, egentligen? Hittills har det ju bara varit nej, nej och åter nej. Utom till stadshjulet förstås. Det gäller ju att välja vad som är viktigt.

Mikael Janson (FP)
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (3 Juli 2009 12:35):
@ mikael: Intressant att höra hur aktiva politiker tänker kring staden, många bra synpunkter!

Om jag förstår dig rätt så är din förklaring till varför man inte följer ÖP, utan istället rullar ut husipark(eringsplats) överallt, den kommunala bolagsdjungeln runt "älvstrandsmodellen". Det påminner isf om fd stadsarkitekten Ronny Reinholdtssons analys: http:​/​/​www.​gp.​se/​gp/​jsp/​Crosslink.​jsp?​d=​121&a=​40​0​951

Lösningen skulle då alltså vara att föra tillbaka tjänstemannamakten till SBK, för det kan väl knappast räcka att bara sätta en stadsarkitekt på SBK om de nu ändå reducerats till rundningsmärke?

Å andra sidan byggs det ju knappast bättre på andra ställen i Göteborg, där ÄU inte är framme och petar. Så frågan är om "bolagsdjungel-förklaringen" verkligen håller.
 0
Daniel (3 Juli 2009 16:15):
Jag tror inte att folkpartiet vet vad socialrealism är:
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Socialrealism
För det handlar ju bara om att gestalta misär (det verkliga sociala livet för dom flesta runt förra sekelskiftet)

Syftar han så realsocialism så tycker jag det är ganska lågt av honom att dra in östeuropa i debatten.
Typ att det är kommunisternas fel att eftersatta slumområden revs för att istället bygga upp monotona block. Det är ganska historielöst.

Men det är bra att han tycker att vi kan rensa lite bland parkeringsfälten i staden och göra torg av platserna återigen, även om kommers på platserna kan vara svårt att hålla igång under en längre tid.
 0
Johannes Hulter (3 Juli 2009 17:56):
@ daniel: Jag tror att Mikael menar socialrealism som i "diskbänksrealism" - http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Diskb%C3%A4nksrealism

Och att använda det i samband med Nordostpassagen är ju inte helt fel...
 0
Erik Sandblom (4 Juli 2009 13:04):
Vad är det för fel på Nordstan, Arkaden och Fredsgatan? Där är ju fullt med folk. Jag gillar inte arkitekturen på Nordstan, men där är som sagt fullt med folk och det mesta verkar fungera. Jag tycker den politiska diskussionen ska gälla platser utan folk och som inte fungerar.

Apropå Skanstorget så är det en väldigt smal trottoar längs Sprängkullsgatan på östra sidan mellan Vasagatan och Skanstorget. Kunde man bredda den så skulle restaurangen i universitetet kunna öppnas ut åt gatan, kanske med en utservering på sommaren. Då kanske det blir ett litet stråk där, mellan Vasagatan och Skanstorget?
 0
Sven R (4 Juli 2009 15:52):
Erik, han menar nog att det hade varit bättre om den gamla staden hade fått vara kvar. Men det är ju historia nu så jag tycker det är ganska meningslöst att gråta över spilld mjölk. Jag håller med dig om att dagens ansträngningar från kommunen bör riktas åt annat håll. Det finns svaga platser centralt i GBG som borde få en duvning, inte lika hårdhänt som på 60-talet dock.
 0
Erik Sandblom (4 Juli 2009 16:36):
Sven, aha så är det nog.

Apropå ingenting särskilt, här är den bästa texten om parkeringsnormen jag läst!

There is no free parking
http:​/​/​www.​montrealgazette.​com/​business/​fp/​There+free+.​.​
 0
Olle Jansson (6 Juli 2009 20:08):
Texten blir onekligen lång om man spyr ut sig hälften av det som är fel med stadsplaneringen i Göteborg - tror säkert flera av oss skulle kunna hålla på flera sidor om inget satte stopp. Att nyanlända yimbyister inte kan hejda sig och skriver långa utlägg om allt som de gått runt och stört sig på är ju inte direkt ovanligt.
 0
Hans H (6 Juli 2009 20:36):
Olle: Och då berörde ju Mikael Janson bara de centrala delarna av Göteborg i just den här artikeln, de delarna som de flesta tycker bäst om (och säkerligen även Mikael). Det finns ju betydligt mer att anmärka på i andra stadsdelar.

Fast allt blir mer likformigt ju längre man kommer från centrum och därmed svårare att skriva om utan att det låter väldigt upprepande, så det blir kanske inte så stor textmassa om man skulle beskriva felen med stadsbyggandet i de resterande 9/10 av Göteborg.
 0
Mikael Janson (9 Juli 2009 11:53):
Alltid kul att läsa vad andra tycker. Detta inlägg är ju en liten odyssé av olika tankar och funderingar kring stadsutveckling som jag haft genom åren och ursprungligen skrev för min egen blogg. Den gör ju inga anspråk på attt fånga allt eller påstå att mina sanningar är de enda rätta, även om det är sådant jag försökt agera för också politiskt när det varit möjligt. Därför var det lite roligt att få vara med även i detta sammanhang och kanske bidra lite till debatten om staden med stort "S".

Jag tänkte bara göra en liten kommentar om detta med socialrealism. Det är helt riktigt att det är en litterär inrikting för att beskriva social misär. Min mening var att använda det i en slags överförd bemärkelse till att man runt 60-talet rev bort det som då ansågs som social misär i de gamla TBC-kåkarna och ersatte det med hus som från början var rent funktionellt inriktade men med tiden också fick en arkitektonisk idé om att inte skyla över den sociala verklighetens kvarvarande misshälligheter. Bara för att man rev det gamla försvann inte de sociala problemen och det skulle man inte luras att tro genom arkitekturen som något slags förskönande kulissbygge. Det är naturligtvis att dra det till sin spets från min sida. Det kan ju också beskrivas som att man gjorde en dygd av nödvändigheten - att bygga snabbt och rationellt - och att den sociala interaktionen och gemenskapen står människorna och inte byggnaderna för. Jag har svårt för att tro att man tyckte det var vackert i alla fall, även om det rationella också ansågs som det sköna och det förstås inte finns någon motsättning däremellan per se. Jag tror inte för egen del att det går att planera fram mänskliga möten, däremot är min tro att arkitektur och stadsbyggnad däremot i högsta grad kan bidra till det eller motverka det.
 0
Daniel (10 Juli 2009 08:49):
Jag har en liten fundering ang Nordostpassagen.
Jag vill egentligen inte försvara området (det är relativt fult), men frågan är ändå om inte Nordostpassagen ändå är ett mer lyckat område än många av dagens nybyggda områden och kvarter. Som exempel kan man ju ta kvarteret kostern.
Nordostpassagen har skitfula hus som ändå innehåller blandad verksamhet medan kvarteret kostern är relativt snygga men innehåller bara bostäder och är väldigt avskärmat från staden i en faktiskt betydelse. Gårdarna är publika hos NP, men KvK har galler, höga murar/avskärmande fönster och portkod.
NOrdostpassagen tillför därför staden mer än vad hus såsom Kostern gör. man kan tänka på det så här också. Vilket av områdena hade Göteborg förlorat mest på om området hade flyttat till Svenljunga? Jag tror ingen hade saknat kostern förutom dom som bor i det.
 0
Daniel (10 Juli 2009 08:54):
Jag ville komplettera mig själv med att skriva poängen jag hade med texten. Det jag syftar på är att även om vi vill ha mindre uppdelningen så bygger vi istället för mer uppdelning. Husen blir mindre och mindre till ytan (punkthus är oerhört populärt) och husen nu för tiden delar mindre och mindre verksamhet. på 70-talet kunde man åtminstone tycka att bostäder och kontor kunde dela på huset, men idag så är det någon sorts absolut delning där. Ska det byggas en affär så kan det inte vara bostäder eller kontor ovanför utan det ska bara vara affär, ska det vara kontor så får det inte vara något annat i huset också och ska det vara bostäder så är det syndigt att låta lokaler för juridiska personer finnas i samma kvarter.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.