Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stad i ljus

 

Hotel Avalon och Kungstorget.


Att ljussätta fasader och gatumiljöer kan göra staden både vackrare och tryggare. Parker kan förses med fler och intressantare ljuskällor och våra broar och kajer skulle kunna tas till vara bättre, även när mörkret fallit. Platser som dagtid är fulla av rörelse och liv kan om nätterna bli totalt öde. Okej, de flesta väljer nog att sova några timmar på nätterna istället för att strö omkring längs nattliga gator. Men de finns ju alltid de som är ute, de som vill uppleva staden på natten eller helt enkelt inte orkar sova mer. Dessutom, snart är det åter vinter och mörker som faller redan vid fyrasnåret och då vill vi ju ha ljus. I Julstaden Göteborg tänds ljusen i valda delar av centrala stan. Ett både omtyckt och mobbat evenemang. Jag hör nog till de förstnämnda för jag ser fram emot att ljuset tänds. Men ska vi bara ljussätta vår stad några veckor om året?



Julstadsbelysningen varier lite från år till år. I fjol var Rosenlundsverket belyst och inte blev det tristare. När vi ändå har ett värmeverk mitt i stan så varför inte göra något av det, skulle funka året om.


Det är klart att allt krimskrams som pryder stan under julstadsveckorna inte passar sig året om, som diverse glödlampsgranar och ljusslingor. Men det finns vissa delar av konceptet som man gott skulle kunna prova att köra permanent. Som till exempel viss fasadbelysning.

Men hur gör man en lyckad fasadbelysning? Ja det är ju inte bara att slänga upp ett par spotlights och tända. Risken finns ju alltid att man överdriver eller använder skumma färger i ljuset. Jag tycker att man lyckats med belysningen när man genom ljuset framhäver byggnadernas karaktär och dess detaljer. På så sätt kan man låta husen skifta skepnad när dag blir natt och detta bidrar ju dessutom till en roligare stad för ögat. Man borde kanske anställa en stadsljussättare, någon som ansvarar för stadens ljus. Likt Julstaden eller Lights in Alingsås gör när man ger olika ljussättare i uppdrag att ljussätta olika byggnader.




Längs med vallgraven vore det snyggt med utökad fasadbelysning. Vackert med den sparsamma belysningen till vänster i övre bilden där ljuset följer och framkallar fasadens textur. En enklare metod har används av ljussättningen av synagogan där man helt enkelt bara placerat strålkastare nedanför. Det fungerar dock rätt bra i det här fallet om än något väl ljust.



Exempel på en lyckad ljussättning på Kyrkogatan 18. Ett hus man inte lägger märke till så värst mycket på dagtid. Men med ljussättningen kommer husets alla detaljer och dess pampighet till sin rätt.



Läroverksgatan. Snygg ljussättning gör huset och den tomma gatan lite mer värd en nattlig promenad.





Att ljussätta växtlighet kan också skapa snygga miljöer. Här på Magasinsgatan.


Många känner sig otrygga på kvällen och drar sig därför för att gå ut när klockan passerat skymning. Det tycker jag är synd och i förtsta hand bör man ju naturligtvis ta tag i grundproblemet, det vill säga anledningar till varför man är rädd för att gå ut ensam i mörker. Men om man kan få en roligare och mer spännande stad på köpet, så varför inte? För en riktig stad ska leva dygnet runt, särskilt i centrala delar. Man kan inte förvänta sig att människor ska uppehålla sig på platser som är mörka och skumma. Folk dras likt flugor och myggor till ljus.

Kanske kan man satsa mer på solceller, för att på så sätt alstra energi till belysningen. För inte skulle det kosta jättemängder med pengar för att ljussätta staden lite mer. Dessutom får man ju igen pengarna när fler vågar sig ut på gatorna för att konsumera även när mörkret slagit läger över syrenernas stad. Turiststaden Göteborg skulle ta ännu ett steg och även satsa nattetid, då sommarnätterna är en möjlighet. Ljuset och mer verksamhet senare på kvällen ger fler jobb, mer klirr i kassan och en livligare och tryggare central stad.




Inte någon märkvärdig ljussättning, men det gör hörnet lite mer intressantare och en rätt slätstruken fasad mer levande.



Att ljussätta broar är tacksamt. Det stör oftast ingen och det framhäver bron vilket är bra i säkerhetssynpunkt. Ingen nattlig paddanresenär kan alltså nykter slå huvudet i bron om man inte är en riktig drömmare. Sen kan det vara vackert också, när bron speglar sig i kanalens stilla vatten.

För en tid sedan bytte man ut Älvsborgsbrons gamla glödlampor mot ny belysning. En lyckad omställning, även om det var lite charmigt med glödlampor som byttes stup i kvarten. Det är synd om killen som hade det jobbet, nu en arbetsuppgift fattigare. Men det nya är modernare och ljusstarkare. Jag tycker även att man borde försöka dölja brons gula gatulyktor.



Ljussättning av broar är intressant. Överst den grymt snygga belysningen av Tyska bron. Den nya Viktoriabron har däremot inte förärats den mest intressanta ljussättningen.



Älvsborgsbron före och efter.





Exempel på vad man skulle kunna göra i ljussättningsväg. Ljussättning av de för Göteborg karaktäristiska kranarna i centrum skulle göra de till vackra megaskulpturer och göra skylinen roligare. Hörnhuset vid Lilla torget är kraftigt belyst under julstaden, men en stilren och enkel ljussättning skulle kunna pryda byggnader likt denna året om.




Hasselblads två tidigare hus, båda snyggt ljussatta. Det ena fortfarande vid liv genom SVT och har en naturligt vacker ljussättning med sin glaskonstruktion och spetsiga tak. Hasselbladshuset vid Lilla bommen är nu ombyggt till bostadshus och jag tror inte att en ljussättning likt denna (julstaden 2005) vore jättepopulär bland de boende. Men det går säkert att ljussätta på ett annat och ännu snyggare sätt. Sen måste vi ju dagen till ära passa på att uppmärksamma 40-årsminnet av att en göteborgare var först på månen, en Hasselblad 500EDC. Grattis.   



Bostadshus är knepiga att ljussätta som man vill eftersom de boende antagligen inte vill ha strålkastare riktade mot sina fönster när de ska sova. Men kontorsbyggnader, offentliga miljöer och arenor är exempel på byggnader som är perfekta att ljussätta. Nya och Gamla Ullevi är ett par av de som skulle kunna experimentera med.

Gamla Ullevi har varit uppe på tapeten här på Yimby tidigare. Ett förslag för att göra exteriören lite roligare var att ljussätta den. Precis som man har gjort med Scandinavium skulle man kunna variera belysningen efter ändamål. Till exempel blått och vitt när Blåvitt spelar och grönt och svart när Gaisarna spelar. Jag tror att detta skulle vara ett uppskattat drag både för fotbollsbesökare, turister och göteborgaren i stort. Dessutom blir det ju lättare för de boende på andra sidan ån att se vilket lag det är som orsakar jordbävningarna denna afton.



Hur man får fram svart ljus är dock en gåta som måste lösas...

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mikael Andersson (20 Juli 2009 23:07):
Visst har Älvsborgsbrons nya belysning givit Göteborg en ny fasad vattenvägen kvälls- och nattetid.

Men Julbelysningen på Liseberg inför julen varje år förbrukar 188 000 kWh (tydligen motsvarande 7-8 villor som använder direktel).
Här en motion av några Folkpartister om att Julstaden Göteborg borde få sin el från Förnyelsebara energikällor som vann bifall:
http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​Intraservice/​Namndhandlin.​.​

Tackvare Klimathotet så pågår intensiv forskning idag runt om i världen för att dels som EU och dess Ecodesigndirektiv att förbjuda glödlampor inom en 4-års period, något som även Australien med dess nye svensktalande premiärminister Kevin Rudd (som var svenska Ambassadör tidigt 1980-tal)har beslutat sig för.

Power white LED är den ljusteknologi som kommer att få störst genomslag under kommande decennier för starkare elljusbelysning.

Företag som tyska Osram och sydkoreanska Seoul Semiconductor och holländska Philips har ingått avtal om patentutbyte under kommande 5-år (avtalet gjorde de hösten 2008).
Tyska Novaled och amerikanska Cree är två andra jättar på området.

En annan intressant belysningsteknologi kommer att bli WOLED eller White OLED se en kort video på:
http:​/​/​www.​holstcentre.​com/​Home/​NonMenuFolder/​Flexible.​.​

Med WOLED kommer det bli möjligt att skapa helt nya sätt att få fasader att lysa i framtiden.
Amerikanska General Electric är en annan jätte som investerar i att bli en stor tillverkare av denna klippbara nya extremt strömsnåla belysningsteknologi som inte nödvändigtvis måste lysa i vitt.

Fast att solceller skulle utgöra elkälla för att driva Göteborgs offentliga fasadbelysningar är ej så troligt så här i solcellernas barndom.
Solcellernas verkningsgrad är för låg än så länge för västsvenskt klimat.
Däremot så ligger Göteborg Energi efter Falkenberg energi i att investera i vindkraftverk.
Ta dessa 10-tal vindkraftverk som står utmed E6:an strax söder om Falkenberg.Vindkraftverken bullrar i vartfall mindre än däckbullret från E6:an.
 0
Stefan F. Nilsson (21 Juli 2009 09:34):
Idén att ljussätta hamnkranarna är fantastisk! Mycket pampigt skulle det bli.

Jag är definitivt för ljussättning. Om det görs genomtänkt, med stil och finess. Det finns emellertid andra baksidor med alltför mycket nattbelysning i städerna, förutom elförbrukningen som Mikael Andersson skriver om (som säkert går att lösa på sikt med diodbelysning). Man har mer och mer börjat uppmärksamma diverse problem med "ljusföroreningar". De påverkar bland annat fåglars förmåga att orientera sig och det finns indikationer på fysiologiska effekter hos både människor och djur när ljus/mörker-cykeln rubbas och man aldrig får uppleva mörker. Se tex http:​/​/​forskningsbloggen.​wordpress.​com/​20​0​9/​0​1/​0​6/​ett-​.​.​ för några länkar.
 0
Daniel Andersson (21 Juli 2009 11:59):
Stefan:
Nu finns en svensk kampanj mot ljusföroreningar Ljusstyrkan som verkar för att bli del av 'International Dark-Sky Association' (IDA) som det refereras till i din länk.
http:​/​/​www.​ljusstyrkan.​se/​fakta/​index.​asp
Sidan tar upp en del som kan göras mot ljusföroreningar, och det handlar inte om att helt släcka belysningen. Många gånger blir istället belysningen samtidigt bättre och energisnålare.
Estetisk utomhusljussättning bör inte vara ett av de större problemen; det handlar främst om bättre kvalitet på ljuset inte starkare ljus (ofta snarare tvärtom).
En del av den storskaliga belysningen av tex broar, kyrktorn och hamnkranar som nämns här tillför förstås mer belysning totalt. Där kunde nog en viss återhållsamhet vara bra. Framför allt bör belysningen utföras/skärmas så att den inte lyser upp i himlen till ingen nytta och belysningen behöver inte vara tänd hela natten genom. 'Jippobelysning' av typen luftvärnsstrålkastare riktade upp i luften borde begränsas till kortare tider (timmar snarare än dagar) i samband med särskilda arrangemang.
Ur ett yimbyperspektiv bör det vara en fördel med täta städer för att kunna begränsa den totalt belysta ytan och ha mer kvalitativ ljussättning som minskar ljusföroreningarna. Färre stora parkeringsplatser som är uppplysta natten igenom med starka strålkastare ligger väl också i linje med nätverkets idéer. När det gäller motorleder och trafikseparation är det mer diskutabelt. Dagens leder är ofta starkt belysta, inte sällan med äldre armaturer som kan läcka en del uppåt. Men i princip borde dessa vägar kunna belysas enbart vid korsningarna och på parallella GC-vägar och på så sätt vara mindre ljusstarka än en stadsgata. Fast ofta finns väl motorlederna i tillägg till stadsgatorna och den utglesning de kan medföra leder till mer ljusföroreningar. Och samma belysningsstrategi med ljus enbart i korsningar och på gångbanor (eller indirekt via fasader) vore tänkbar även på stadsgator. Risken rör väl i så fall främst de som skulle välja att korsa gatan mellan de belysta passagerna. Simpla utebelysningar av trädgårdskaraktär som blivit populära i villa och fritidshusområden är ofta både bländande och dåligt skärmade mot himlen. Kanske borde man gå på jakt efter dessa istället för trädgårdstomtar? :).
 0
Josefin Westerlund (22 Juli 2009 09:29):
Jag håller med om att idén med att belysa kranarna är mycket bra och jag tror att man genom att fokusera på exempelvis Göteborgs mer industriella siluetter med en genomtänkt belysningsstrategi, kanske bara använda färgad belysning här och låta vackra byggnader träda fram i ett enklare, vitt ljus, som exemplet Kyrkogatan 18, kan skapa en unik och magnifik nattstadsbild. Sen är det ju också otroligt viktigt att ha med sig vad belysning kan göra för trygghetskänslan i staden, en fasad belyst högt upp kontrasterar väldigt mot ett mörkt gaturum nedanför och bidrar inte till att man känner sig säker etc.
 0
Johannes Hulter (22 Juli 2009 12:54):
@ josefin: bra idé! Håller med dig om att fasadbelysning måste göras rätt om den ska öka trygghetskänslan.
 0
John T (22 Juli 2009 21:02):
Vilka vackra bilder Jesper! Är det egna eller har du botaniserat på nätet?

Ljus är verkligen spännande om det används på rå rätt sätt. Snett inåt- och nedåtriktat ljus på fasader kan med fördel användas utan att det allt för mycket påverkar natthimlen. Det mesta av ljusnedsmutsningen kommer väl annars från gatlyktor, där finns det ju en hel del att göra. Kanske går det att ha rörelsesensor i de områden som inte är så välbesökta nattetid?
 0
Jesper Hallén (22 Juli 2009 22:15):
Tack Markus! Det är nästan bara egna bilder, förutom någon från julstaden och kanalhuset.

Rörelsesensorer är en bra idé
 0
Mikael Andersson (25 Juli 2009 19:02):
Angående Ljus som förorening som Daniel Andersson beskrev och exemplifierade med att upplysta städer världen över stör fåglars orienteringsförmåga så borde det utarbetas diktat för hur städers belysningar skall vara anpassade för att varken störa fåglars orienteringsförmåga över landskapet (och dygnsrytm) såväl som astronomers arbete.

När det gäller ljudstörningar så har svenska Kungliga Musikaliska Akademien utarbetat ett Ljudmanifest om 33 punkter för ökad akustisk medvetenhet och uppmaning till människor att agera och protestera om de störs av ljud som de ej har bett om att få höra.
Detta Ljudmanifest om 33 punkter kan laddas ner från musakad.se fast det är lite trixigt att hitta just detta dokument på hemsidan.

Fasader borde tydligen ej ha Up-lights och störa med ljus uppåt utan ha belysning som lyser upp en fasad utan att lysa uppåt som luftvärnsstrålkastare.
Likaså borde motorvägarnas belysningar ej vara höga stolpar utan belysa vägbanan från vägräckenas höjd för att inte bidra till överflödigt ljus över våra städer.

http:​/​/​www.​holstcentre.​com/​Home/​NonMenuFolder/​Flexible.​.​
visar ändå på att vad som komma skall i belysningsteknik som är lovande både ur energisynpunkt och som kommer att ge nya möjligheter för arkitekter.
 0
Niklas S (13 Augusti 2009 19:00):
Fasadbelysning som skiftar efter laget som spelar är grymt! Så har munchenlagen (Bayern och 1890) i Tyskland gjort.
 0
Mikael Andersson (14 Augusti 2009 00:03):
@Niklas S, fast ännu bättre vore det väl om hela isytan sken i vitt!

Något som kan bli möjligt i framtiden med stora ytor av WOLED skärmar, se min länk ovan till Holstcentre!
 0
Niklas S (14 Augusti 2009 08:58):
@Mikael Andersson, syftade dock på Nya Gamla Ullevi. Men en upplyst isyta i en islada låter häftigt!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.