Utskrift från gbg.yimby.se
....

Staden och kontoren

 
Modern stadsplanering har i hög grad präglats av funktionsseparering. Bostäder, arbetsplatser och service i enklaver var för sig och däremellan trafiklösningar. Detta uppfattades som ett mer rationellt sätt att strukturera upp en stads olika funktioner, i motsats till äldre stadskärnors ofta vid första blicken kaotiska blandning. Med lite distans har det dock visat sig att de flesta av oss, som kan gå och tugga tuggummi samtidigt, inte har några problem att hantera flera funktioner på samma plats. I många fall är det även mer rationellt från individens perspektiv, då vi alla har behov av olika funktioner i vårt dagliga liv.

Däremot inte sagt att det finns vissa funktionssepareringar som varit mycket praktiska. Även den mest förlåtande och positiva boende torde bli lite försiktigt nervös om någon planerar en skurpulverfabrik på bakgården, strax bakom gungorna och sandlådan. En annan, allt viktigare funktion i stadens ekonomi, som förvånande nog i fortsatt hög grad separeras från övrig bebyggelse är kontoren. Som boende finns det relativt få problem med kontor i närheten. Trots detta är det inte ovanligt att kontor byggts och byggs avskilt från övriga delar av staden.


Kontorskomplexen vid lilla Bommen försöker verkligen se ut som stad


Det finns även en liten park och exempelvis en blomsteraffär


Men för att ta sig till ett annat monofunktionellt område samt kollektivtrafiken tarvas en tunnel över trafikbarriärer

Det finns många vinster i att återigen och i högre utsträckning än i nuläget blanda kontor med bostäder i Göteborg och andra städer. Jag skall nedan ta upp några exempel på de vinster vi kan uppnå genom detta.

Först och kanske främst finns det stora fördelar för stadens kommunikationer och göra det lättare för människor att ta sig till och från arbetet. Nu kanske det är någon som vill invända och påpeka att det är orealistiskt att tro att vi kommer att kunna bo i samma stadsdel som vi arbetar. Förvisso, men det finns ändå möjligheter att göra våra transporter mer effektiva genom en ökad funktionsblandning.

Jag tror inte att jag är den enda som någon gång så att säga åkt mot strömmen i Göteborgs kollektivtrafiksystem. Där sitter man nästan ensam i en hel spårvagn och passerar fullknökade vagnar på väg åt andra håller medan ens egen vagn stilla skumpar bort mot ändhållplatsen på Hisingen.

De flesta torde förstå att vagnar och vägar är tomma åt ena håller mellan systemet är överutnyttjat åt det andra håller. Detta beror på att människor transporterar sig ungefär samtidigt från område B (bostäder) till område A (arbete) på morgonen. I början av dagen så går stombussarna i ett ut mot Lindholmens kontor exempelvis. Att blanda upp mer så att transporterna sker mellan ett område aB och ett Ab så finns det bara på så sätt möjligheter att göra det enklare och effektivare (både ekonomiskt och för den resande) att komma till och från sitt arbete. Inte att förringa ökar dessutom möjligheterna att upprätthålla god kollektivtrafik dagen lång.

Sedan när vi kommit fram till kontoret finns det än fler vinster med blandstaden. När YimbyGBG förordar mer lokaler i gatuplan får vi ofta höra att det inte finns underlag för fler verksamheter. De flesta bostadsområden utanför den äldre  stadskärnan är planerad utifrån principen om grannskapsenheten. Den utgår från att  den lokala servicen är till för de som bor i enklaven. På samma sätt efterfrågar  ofta kontorsarbetare tillgång till service nära sin arbetsplats (kan ha något att göra med att såväl boende och kontorsarbetare är människor).

På YimbyGBG:s forum har det diskuterats en del kring ett planerat kontorskomplex vid Ullevi kallat Ullevi Park (nej, det finns ingen park!). På dess sida på nätet framhävs just det liv och rörelse som finns i området. Som boende i Göteborg låter dessa påståenden om inte osanna så rätt rejält kryddade (så länge inte U2 är i stan) och uppvisar en väldigt liberal använding av ordet fakta. För att stilla eventuell oro så utlovas dock kafé, restaurang och annan service i huset.

För det är så det ofta är. Om det finns någon service i direkt anslutning till kontoret har den inte allt för sällan ett slags "naturligt monopol" på samma sätt som vi ofta får en pizzeria, en frisör, en kiosk och en blomsterhandel ute i våra förorter. Även om avståndet till staden inte brukar vara så långt i meter räknat innebär en önskan efter ett annat kafé eller någon annan slags service (kanske ett apotek exempelvis) att vår kontorsarbetare trotsar impediment, viadukter och motorleder (från initierade källor har vi förstått att det inte ens finns något vettigt fikabröd att köpa i Lindholmen).

Genom att kombinera kontor och bostäder på samma plats kan kaféer, restauranger och kiosker sälja sina varor och tjänster till kontoarbetare på dagen och till de boende på kvällen. Detta kan innebära ett bättre och mer varierat utbud för såväl kontorsarbetaren som den boende. Dessutom kan de använda samma hållplatser utan att någon grupp måste smyga iväg i mörka, otrygga viadukter eller åka med någon buss som kommer förbi en gång i timmen.

För i många avseenden efterfrågar kontoren samma saker som de boende. Även om det finns ett överskott på kontor så är marknaden bättre balans centralt där utbudet av service och kommunikationer är bättre.


Att bygga stad med mest bostäder är komplicerat. Här en bild från Sannegården med kontorslokaler i ändarna, men för bostäderna emellan verkar ärligt talat fransk balkong i bottenplan mot Sannegårdsgatan inte vidare attraktivt.

För några veckor sedan hade DN en artikel om överskotten på kontor. I en intervju med Åsa Linder, analyschef på fastighetsanalysbolaget Jones Lang Lasalle konstarerade hon vad marknaden efterfrågar:

" – Välbelägna kontor som är effektiva, med plats för många personer på liten yta och nära till kommunikationer och service, klarar sig bäst."

Kontorscheferna kanske inte i första hand tänker på sina anställda, men även när det handlar om att öppna upp representationskontot för tilltänkta kunder är det näppeligen någon nackdel att det är gångavstånd från sammanträdesrummet till ett rikare matutbud än några hundra meters promenad i ingenmansland till motorvägsavfarten och en snabbmatsrestaurang.


Det stora området Lindholmen Science park innehåller mestadels kontor


Även om det nu görs försök att bygga in bostäder, som de här studentbostäderna mot Lindholmsallén med lokaler i bottenplan



Med kontorshus mot hamndockan ser det nästan exakt ut som Sannegården. Om två våningar kontor per hus i kontorsenklaven Lindholmen bytt plats med två våningar bostäder i bostadsområdet Sannegården hade vi istället fått blandstad


När Lindholmens gamla varvsområden med en väldigt fart skulle bli Lindholmen Science Park var företagen inte intresserade av att blanda in några bostäder. Samtidigt fanns det en förhoppning av att en tillströmning av tusentals unga ingenjörer, som representanter för Richard Floridas "kreativa klass" , skulle ge området liv och rörelse dygnet runt; blandstad utan blandning således. Så blev näppeligen fallet. Istället kommer och går det mesta livet på Lindholmen med stombussarna som fyller och tömmer kontoren i samma takt som bilarna åker till och från parkeringsplatserna. Nu är de flesta lunchrestaurangerna stängda för sommaren.

Service och kommunikationer är två saker som kan förbättras med en ökad blandning men det finns även andra aspekter värda att lyfta fram i sammanhanget. Bland stadens alla fördelar finns det även en del saker som är mindre uppskattade. Exempelvis buller, mörker och insyn är företeelser som vi alla i varierande grad vill undvika. Geom att placera kontor i de nedre våningarna av en byggnad kan detta problem delvis övervinnas samtidigt som exploateringstalet kan höjas.


Ni kommer ihåg spårvagnsresan? Om det är vinter sitter man oftast och fryser i sin tomma vagn. I den fulla vagnen står ofta folk och svettas i sina varma vinterjackor. Vi åker alla spårvagn men jag vill ha värme och de lite kallare luft. Det finns även energivinster med att kombinera bostäder och kontor. Medan den största energikostnaden för bostäder är uppvärmning så är nedkylning en stor kostnad för kontoren. Denna konceptbild har jag hämtat från bloggen Betongelit.


Sammanfattningsvis finns det här vinster att göra för att nå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i vår stad.

Så vad väntar vi på? Jag tror att vi kan finna i alla fall två sammanlänkade förklaringar till detta. För det första har vi den planeringstradition med funktionsseparering som norm som skapat våra nuvarande plan- och bygglagar samt -normer. För det andra är fastighetsmarknaden, säkerligen delvis på grund av sagda tradition, en tämligen segmenterad sådan. Just att det finns ett överskott på kontorsfastigheter samtidigt som underskottet på bostäder består är i sig en indikation på detta.


Ett relativt lyckat exempel på funktionsblanding och service på Vågmästaregatan. Till höger ligger kontor ut mot Hjalmar Brantingsleden. I bottenplan på huset i mitten ligger flera restauranger som går att nå från både vågmästaregatan och Kvilletorget, där det ligger bostäder.


Det är kommunen, I Göteborgs fall genom SBK, som tar fram detaljplaner. Även om dessa i huvudsak gör sken av att se till vad som objektivt och bäst för det allmänna är det givetvis inte så i realiteten. Kommunen har inte lust eller möjlighet att själva finansiera, bygga och förvalta alla fastigheter. I en process blir därför förhandlingen mellan kommunen och intressenter av avgörande betydelse för slutresultatet. Om ett bostadsbolag vill ha bostäder eller ett kontorsfastighetsbolag vill ha kontor driver de på sin linje mellan processens formella steg och har, till skillnad från nimbyn var utsikt hotas, inget incitament att föra en öppen debatt eller överklaga beslut.

Jag undrar om det i dagsläget inte skulle vara bättre att kommunen var öppnare med vilka parter som är drivande och genom att agera som en samordnare skapa planer som inte bara är till gagn för ett eller en sorts bolag. Med tillkomsten av lagen för 3D-fastigheter, det vill säga att olika bolag kan äga olika våningar i ett hus, kan vi finna synergieffekter som på sikt skulle gynna såväl bolag som boende och kontorsanställda.


---
Post scriptum

Några dagar efter att denna artikel först publicerades presenterade Kristina Alvendal, Stockholms stads moderata stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd ett initiativ på DN Debatt för att omvandla kontor till bostäder i centrala Stockholm.

Genom att bygga om sina egna centrala fastigheter, öppna en dialog med övriga fastighetsägare och använda sig av planmonopolet för att i framtiden se till att framtida byggen i centrala Stockholm även innehåller bostäder.

Detta initiativ handlar förstås delvis om att flytta över resurser från en marknad med ett överskott, marknaden för kontorslokaler, till en marknad med en bestående brist, bostadsmarknaden. Men det är också ett initiativ för att komma till rätta med några av efterkrigstidens misstag i efterkrigstidens stadsplaneringen. I mångt och mycket är Alvendals analys snarlik den ovan.

Kan vi vänta oss ett liknande initiativ från politiskt håll även här i Göteborg?

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan Andersson (1 Augusti 2009 00:31):
Jag gjorde ett snabbt besök i Oslo för någon månad sen. Nybyggena på Aker Brygge var en fröjd att se. Arkitekturen var varierad och spännande samtidigt som den på olika sätt anknöt till platsens historia och läge. Och flera av husen hade just restauranger i bottenplan, i nästa våning fanns kontor och ovanpå kontoren bostäder.
 0
Matthias H. (1 Augusti 2009 01:23):
Väldigt bra skrivet Olle.
 0
Jesper Hallén (1 Augusti 2009 01:28):
Instämmer, bra skrivet!
Du har rätt angående Sannegården/Lindholmen, vi kunde haft blandstad på båda ställena.
 0
Mikael Kreutz (1 Augusti 2009 11:02):
Väldigt bra artikel Olle!

Bra exempel på relativt ny bebyggelse med blandning av bostäder, kontor, och service kan beskådas i södra änden av Mölndalsvägen, mitt emot Lisebergs södra parkering. På bottenplan finns dagligvarubutik, tobaksaffär, blomsteraffär, restaurang, frisör, och... dykskola! Första våningen innehåller kontor och de resterande våningarna innehåller bostäder. Det finns ett parkeringsgarage under en gård mellan huset som vetter mot gatan och ett parallellt hus beläget i sluttningen.
 0
Ragnar Lind (1 Augusti 2009 15:53):
Jag har aldrig förstått det här med bara kontor på ett ställe och bostäder på ett annat. Som sagt, Lilla bommen ser väldigt trevligt ut, men så är det bara kontor... Det hade passat med några våningar bostäder också. (Lindholmens Vetenskapspark ser däremot inte lika trevligt ut, svart plåt (eller vad det är)och horisontell monotoni).
Likadant med Gårda. Men där är väl rätt glest på en del håll, kan man inte "klämma" in en del bostadshus där mellan kontoren? Det skulle nog kunna bli en trevlig stadsdel av det.
 0
Johannes Hulter (1 Augusti 2009 17:19):
@ olle: Spot on! Här vore det väääldigt intressant med en kommentar från SBK eller ÄU - voffo gör ni inte på detta viset?
:)
 0
Niklas (2 Augusti 2009 01:52):
Denna artikel borde även publiceras på någon tidning. Informativ och pedagogiskt upplagt.

Själv kommer jag att tänka på Kista. Bostäderna byggdes i huvudsak under 70-talets andra hälft och ligger väster om t-banan. Kontoren tillkom från 80-talet och framåt och ligger öster om t-banan. Mellan de båda områden ligger t-banestationen och en galleria som separerar de båda områdena. I de nytillkomna byggnaderna på kontorsdelen saknas ofta restaurang- (eller dylikt) -lokaler, förmodligen då man anser att behovet redan är mättat pga gallerian.
 0
Daniel Bergqvist (2 Augusti 2009 11:08):
@Ragnar mfl; många större företag vill disponera hela sitt byggnadskomplex - inte minst för att kunna expandera och förtäta kontorslandskapet "in-house" vid behov. Det är en tillgång som hyresvärden marknadsför. Det är också "säljande" att ingå i en "företagspark" där ens kunder och leverantörer också har kontor. Det är också lättare för nya aktörer att etablera sig i området. Men det hela utesluter inte att vissa hus i kvarteret kan vara bostäder.

Det kryllar av kontor i Vasastaden - parardlägenheter som på 60/70-talet konverterades till mindre kontorslokaler (vilket iof. är tråkigt med tanke på efterfrågan på bostäder i området). Liknande trendutveckling är svår att uppnå längs N.Ä. Därför måste vi helt enkelt planera för en blandning redan från början. Historiken talar således för att det är de mindre företagens krav på kontorsyta som kan kombineras med lägenheter.

En våning handel, två våningar kontor, resterande våningar bostäder - ut bullersynpunkt är det en marginell förbättrning mellan 2:a och 4:e våningen. I fallet "Johanneberg" krävdes kontor upp till 6:e våningen för att klara de tuffa bullernormerna, vilket var uteslutet för exploatören.

Att skapa en blandning av kontor och bostäder i alla väderstreck ökar antalet användare av befintlig kollektivtrafik - det borde verkligen tilltala stadens politiker i enighet med att ta vara på de trafikstråk som redan finns.
 0
Olle Jansson (2 Augusti 2009 11:33):
Nej, det är klart att det inte går att tvinga in alla kontor i denna form. Däremot skulle det inte skada att försöka emellanåt - kontoren i Vasastan är la inte direkt oattraktiva om man får gissa. Som du säger är det la i första hand för lite mindre företag detta är en attraktiv lösning.

Kontorshus och -komplex behöver ju inte heller nödvändigtvis isoleras från övrig bebyggelse. Istället kan kontorshus med fördel placeras på platser som är oattraktiva för bostäder, istället för att placera ut någon menlös gräsmatta och sedan sätta kontorshuset någon annanstans.

Att lyfta upp bostäder några våningar kan måhända inte komma undan det konstanta bullret från en motorväg annat än på marginalen, men man slipper som boende undan en del av de andra problem som boende nära gatuplan i ett område med mycket folkliv kan innebära.
 0
Johannes Hulter (2 Augusti 2009 11:46):
@ daniel/olle: Jag kan mycket väl förstå att företag föredrar sina privata kontorsenklaver, med egna parkeringshus etc. Men jag är tveksam till att skära av stora och centrala delar av staden och skapa spökstadsdelar bara för det. Det är i mina ögon ett alltför högt pris för att göra organisationskonsulternas jobb lite enklare.

Inget hindrar att ett enda företag äger t.ex. våning 2-5 i ett eller flera kvarter och kan slå ut väggar etc bäst de vill där. Men ett publikt gatuplan behövs, och ska det leva behövs ett par våningar bostäder ovanpå.
 0
Ragnar Lind (2 Augusti 2009 13:37):
Är det alldeles omöjligt att bygga på några våningar bostäder på en del av kontorshusen vid Lilla Bommen? Det är väl slöseri att den trevliga miljön bara ska vara en spökstad kvälls- och nattetid?
 0
Mikael Andersson (2 Augusti 2009 21:46):
@Ragnar L, just byggnation av 3D-fastighetsbildning på kontorshusen vid Lilla Bommen torde vara särskilt olycksaligt gällande trafikbullret som finns just vid Lilla Bommen.
Buller dels från in/utfarten till Götatunneln men särskilt bullret med skrikande spårvagnshjul sprids vida omkring.
Spårvagnsbuller är också utmärkande då betongen under spåren ej har någon ljudisolering på undersidan utöver det här så har vi motorbuller från accelererande fordon som kör mot Hisingen och däckbuller från fordon som kör ner mot Nordstan.

När det gäller trafikbuller och boende så finns det i följande länk en utförlig förklaring till bullernormerna och hur svåra de kan vara att uppfylla för bostäder nära vägar/järnvägar i stadsmiljön.
http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s5986
 0
Mikael Andersson (2 Augusti 2009 22:03):
Ett annat område som också skulle lämpa sig för både kontor och bostäder är Lillhagen.
Tanken var ju från början att Lillhagen skulle bli nytt kontorscentrum för Västa Götalands administration.
MedicHus har flyttat in men de är bara en del av administrationen inom sjukvården i Göteborg och de ombesörjer även handikapphjälpmedel o.dyl.

Fast tjänstemännen inom Västra Götalands län ville tydligen inte sitta på Lillhagen, det räckte tydligen med att säga "jag sitter på Lillhagen" för att det skulle upplevas udda av deras omgivning.Social status är viktigare än funktionalitet.

Så nu skall Lillhagen åtminstone till en del bli ombyggt till bostads- och hyresrätter.
Mer om Lillhagen och dess historia finns mer på:
http:​/​/​www.​vartgoteborg.​se/​prod/​sk/​vargotnu.​nsf/​1/​bost.​.​
 0
Erik Sandblom (2 Augusti 2009 22:23):
Mikael, buller från in/utfarten till Götatunneln!? Det måste jag ju hugga på. Har vi inte nyss satsat miljarder på en tunnel som skulle ta bort bullret?

Låt detta bli en lärdom: storskalig biltrafik ska gå runt stan, inte genom eller under!

Olle: mycket pedagogisk genomgång! Jag hade aldrig tänkt på uppdelningen kontor-gångbro-köpcenter. Hur smart är det??
 0
Ragnar Lind (2 Augusti 2009 22:32):
Om Lilla Bommen: Då kanske man kan bygga på några våningar i de yttre delarna och flytta de inre kontoren dit, och därefter göra bostäder av de inre fd kontoren. Då kan det väl inte bli så bullrigt?
 0
Daniel Bergqvist (2 Augusti 2009 22:56):
@Erik; hehe, men om du bygger en tunnel så finns det ju två ändar och därmed två områden som kommer utsättas för buller oavsett om vi vill eller ej, inte sant? Tunnelprojektet syftade till att frigöra mark och låta staden ta kontakt med älven. Således är tunneln inte enbart ett projekt mot buller. Att tunneln borde vara längre är självklart, men möjligheten att förlänga/överdäcka finns ju kvar om behov och pengar finns. Det hade varit mkt spännande att se trafiksimuleringar hur situationen sett ut om Götaleden varit stadsgata och Götatunneln inte existerat. Bra för staden men mindre bra för kommunikationerna i väst-östlig riktning.

@Ragnar; man kan ju absolut göra omdisponeringar i området om man finner det intressant. Exempelvis att låta några av husen närmast älven/marinan omvandlas till bostadshus och bygga fler våningar/hus med kontor mot leden/götaälvbron. Det skulle absolut fungera med avseende på buller.
 0
Daniel Bergqvist (3 Augusti 2009 10:39):
Ser man på! :) Om fastighetsägarna förstår potentialen och ser ekonomiska fördelar med dessa omvandlingar lär vi se en snöbollseffekt!

"Bara i Stockholm räknar bedömare med att uppemot 20 procent av kontorsytorna kommer att stå tomma under nästa år. I andra städer har den ekonomiska inbromsningen slagit än hårdare. Samtidigt är efterfrågan på bostäder fortsatt hög."
 0
Daniel Andersson (3 Augusti 2009 12:25):
Att integrera kontor och bostäder bättre på lokal skala inne i centrala stan vore definitivt välkommet. Att sträva efter mer kontor i ytterområden kan också ha fördelar, men det går också att se problem. Specialiserade verksamheter med kvalificerad personal och kunder från en större region kan ha mycket att vinna på ett centralt läge i staden. Och din analys av resorna funkar om de som jobbar på kontoret antingen bor i samma periferi eller i centrum. Men om kontoret ligger i en utkant av staden och de anställda bor i andra utkanter blir det mer resande. Kollektivtrafiksystemet är fortfarande i stort sett radiellt uppbyggt en bit ut från centrum, medan tvärförbindelserna är något bättre med bil. En utflyttning av kontor riskerar därför att öka bilberoendet. Kanske kunde en jämförelse av resandet till kontoren på Lindholmen, Gårda och Lilla Bommen-området med det till Ericsson och Astra i Mölndal, SCA i Eklanda och Volvos kontor på Hisingen visa på lägets betydelse för färdmedelsvalet.
 0
Hans H (3 Augusti 2009 12:53):
@Johannes: Haha, vilken tur att Olle hann få ut artikeln i Yimby först, så att den inte kändes som en färgstark kopia av Alvendals artikel. =)
Och samma omvandling som Alvendal pratar om pågår ju redan i Göteborg (fast i ganska långsam takt) och de senaste åren har ett par fastigheter i centrala stan omvandlats från kontor till lägenheter.
 0
Olle Jansson (3 Augusti 2009 12:55):
Ja, Hans H., att tänka på att jag skjutit fram publiceringen av denna artikel ett antal gånger så var det tur att jag till slut kom till skott.

Även lagt till det P.S. om Alvendals debattinlägg.
 0
Erik Sandblom (3 Augusti 2009 14:01):
Trevlig text av Kristina Alvendal. Heja Kristina!

Hmm, det är så jag undrar lite. Är Yimby är en testbana för moderaternas stadsplanering? Vem är det som är avsändaren här egentligen? :^)
 0
Framkomlighet (4 Augusti 2009 11:46):
En intressant parentes apropå götatunneln och lilla bommen: Tittar man på 3d-flygbilden på hitta.se ( http:​/​/​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​var=​g%f6teborg ) så ser man att det finns minst lika mycket vägar kvar efter leden grävts ner som det fanns innan. Trafikkontoret har verkar har härjat fritt och gett alla trafikanter sin egen fil med väl tilltagna svängradier. Så snårigt har det blivit att den 60-talsaktiga gångtunnelbron till lilla bommen fortfarande behövs. Var finns stadsmässigheten? Varför är det alltid framkomligheten som får råda, oavsett stadssittuation?
 0
Jesper Hallén (4 Augusti 2009 12:00):
Det har du rätt i Framkomlighet. Tyvärr är det fortfarande så att bilen har en väldigt hög prioritet när Göteborg planeras och byggs om.
 0
Erik Sandblom (4 Augusti 2009 13:37):
Helt rätt Framkomlighet. De verkar ha fixat en rejäl ökning av trafiken i samband med tunneln. På Oscarsleden ökade trafiken 20% mellan 2005 och 2008.
http:​/​/​www.​statistik.​tkgbg.​se/​statistik.​asp?​sGata=​OSCA.​.​
 0
Daniel Bergqvist (4 Augusti 2009 13:56):
@Framkomlighet; anledningen till att det inte hänt något öht är pga planeringen inför Västlänken. Under tiden låter man trafiken utnyttja området. Att börja bygga hus eller anlägga en bred strandpromenad känns lite bortkastat just nu(?)
Dra inte för stora växlar av nuläget, det finns faktiskt en rimlig förklaring. Tror du att det kommer se ut sådär även efter bygget är V-länken?
*Härligt Erik att du tar varje tillfälle i akt!* :)
 0
Erik Sandblom (4 Augusti 2009 15:03):
Daniel B, konstigt med alla trafikljus om det ändå inte finns något behov? Och Älvrummet är väl inte bortkastat? Det går att bygga tillfälliga byggnader.
 0
Mikael Kreutz (4 Augusti 2009 17:13):
Erik: Så bra, Götatunneln har alltså avlastat biltrafiken i de centrala delarna.
 0
Ragnar Lind (4 Augusti 2009 17:23):
"Tror du att det kommer att se ut så här efter bygget av V-länken?"
Risken är ju att det kommer att se ut så här i alla fall i en generation till. Vi får väl se om 20-30 år.
Själv tycker jag det är skandalöst att det inte händer någonting, inte ens bort mot Järntorget där inte Västlänken ska gå.
 0
Erik Sandblom (4 Augusti 2009 18:27):
Mikael Kreutz, Oscarsleden är enligt min uppfattning en del av centrala stan. Vägbyggen avlastar inte, de alstrar mer trafik. Det är som tågtrafiken: Bygger du bättre järnväg får du mer tågresande. Vägbyggen funkar på samma sätt, mer vägar -> mer attraktivt att köra -> mer biltrafik. Det är därför trafiken på Oscarsleden ökade 20% mellan 2005 och 2008.
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Induced_​demand
 0
Mikael Andersson (4 Augusti 2009 19:59):
@Ragnar L, anledningen till att Spårvagnsspåren slutar där vid Järntorget,i det som var tänkt att få en ny tvärförbindelse för Spårvagnar mot Skeppsbron och Stenpiren mot Lilla Torget.
Är att Västlänken skall dras in under kanalen och Länsresidenset på Södra Hamngatan och in i Otterhälleberget, in på tvären under Göta tunneln.

Då är det ingen idé att först bygga ett betongplatta mellan Stenpiren och Lilla Torget för Spårvagnsspåren och sedan ett par år senare riva upp just denna betongplatta för att det skall spontas och grävas ur till Otterhälleberget för V-länken.
Utan då är det mer ekonomiskt att invänta bygget av V-länken och sedan denna då betongtunnel till Otterhälleberget och sedan bygga tvärförbindelsen för Spårvagnar mellan Södra Hamngatan/Lilla Torget och Järntorget via Stenpiren och Skeppsbron el. Stora Badhusgatan.
 0
Mikael Andersson (4 Augusti 2009 20:06):
@Erik S, men vägbyggen på tvären eller under marknivå i form av tunnlar kan också bidra till att andra genomfartsleder får mindre trafikvolym per dygn sett.
Trafikvolymen utmed genomfartsleder är det som skapar störst miljöproblem åtminstone lokalt med buller.
 0
Erik Sandblom (4 Augusti 2009 20:57):
Mikael Andersson, "men vägbyggen på tvären eller under marknivå i form av tunnlar kan också bidra till att andra genomfartsleder får mindre trafikvolym per dygn sett." Nej, inte i sig själv. Det kräver i så fall att man minskar kapaciteten på de andra lederna, vilket sällan görs. Genom att sammantaget tillföra mer kapacitet i vägnätet så får du mer biltrafik, eftersom du gör det mer attraktivt att köra bil.

"Trafikvolymen utmed genomfartsleder är det som skapar störst miljöproblem åtminstone lokalt med buller." Ja precis, och det har blivit mer buller längs Oscarsleden i och med att trafiken där ökat med 20% i samband med att Götatunneln öppnats.
 0
Mikael Andersson (4 Augusti 2009 22:19):
@Erik S, då indikerar det på att Götatunneln borde ha byggts längre mot Fiskhamnsmotet.
Götatunneln har medfört att det i vartfall är mycket tystare på Packhusplatsen och längsmed Skeppsbron nu när trafiken ej rullar där längre.Det är nästan lika behagligt tyst där som ute i Bräcke sedan Lundbytunnelns tillkomst.
 0
Daniel Bergqvist (4 Augusti 2009 22:37):
@Ragnar; jag håller naturligtvis med dig om att det är tråkigt att man inte kommit längre bort mot Järntorget. Men här tror jag att det är den planerade Operalänken(?) som spökar precis som Mikael redogjort för.
@Erik, när S.Ä. bebyggs med både spårväg och hus kommer Oscarsleden försvinna och befintlig biltrafik nyttja Götatunneln - är det verkligen så fel?
 0
Erik Sandblom (4 Augusti 2009 22:53):
Mikael Andersson, visst kunde tunneln gjorts ännu längre men det blir ändå en bullrig mynning nånstans. I Köpenhamn har de istället minskat biltrafiken i innerstan med 10% sedan 1990 samtidigt som cyklingen ökat 80%. Det är mycket trevligare och så slipper man bygga miljarddyra tunnlar som ändå inte tycks lösa några problem. I både Seoul och Portland, Oregon tog man bort en motorväg helt, utan att bygga någon ersättningstunnel. Och det gick bra.
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​posts.​asp?​forum_​id=​&topic_​id=​.​.​
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​10​0​2_​784_​Stadsmotorvagarna_​so.​.​

Daniel Bergqvist, jag förstår inte hur du menar. Om Oscarsleden försvinner så har man inte särskilt stor nytta av Götatunneln, eller?
 0
Daniel Bergqvist (4 Augusti 2009 23:04):
Sorry, nu rörde jag till det. Vad jag menar är att den gamla ytgående Götaleden mellan Operan och Järntorget kommer att få samma karaktär som en vanlig stadsgata då området omvandlas till kvartersstad.
 0
Mikael Andersson (4 Augusti 2009 23:31):
@Erik Sandblom, det där med att cyklingen i Köpenhamn har ökat är inte helt utan problem för de som ändå kör bil och buss.
Taxichaufförerna svär sig ständigt på alla dessa cyklister som sällan följer trafikreglerna i Köpenhamn och busschaufförerna vet hur farligt det är med alla cyklister som saknar vett och reson.

Att Köpenhamn fick en tunnelbana, den helautomatiska Metro lär ha sin orsak just i cykeltrafiken i marknivån.

Att politikerna insåg att skall man lyckas med att minska cykeltrafiken så måste man erbjuda ett alternativ som är intressant och som erbjuder lätta byten.
Nu, skall ju Metron i Köpenhamn byggas också som en ring som beräknas bli klar till 2018.
http:​/​/​www.​m.​dk/​cityringen.​aspx
 0
Ragnar Lind (5 Augusti 2009 10:00):
Spårvägslänken från Järntorget via Stora Badhusgatan tror jag är tänkt att ansluta vid Lilla Torget. Operalänken är, vad jag hört, inte finansierad ännu. Så troligen är det något annat som gör att där inte händer någonting. Om det nu inte ska hända något på 20-30 år vad det gäller bebyggelse etc, kan man kanske anlägga "provisoriska" dammar, gräsmattor, etc.
 0
Jan Jörnmark (5 Augusti 2009 11:33):
Bra skrivet Olle.
Frågan är som du skriver vad vi väntar på, och det finns dessutom ytterligare en kategori som också kan återomvandlas till bostäder.

Framförallt efter att hotellrumspriserna avreglerades 1955-56 omvandlades ju en ganska många innerstadsfastigheter till hotell. Nybyggena av hotell från och med 1980-talet har ju gjort att flera av dessa hotell knappast är funktionella, och rumspriserna är ofta relativt låga. Här finns det en hel del att ta av både i Linné och Vasastaden. På samma sätt var det ju avregleringen av kontorspriserna 1972 som fick fart på kontoriseringen, och även här gör ju nyproduktion att de gamla kontoriserade sekelskiftesfastigheterna möter en ökad konkurrens.

Vi har ju sett en del ombyggnationer till bostadsrätter från hotell och kontor i Gbg, men jag hade räknat med mer. Skall bli spännande att se utvecklingen under nästa konjunkturcykel.
 0
bob (5 Augusti 2009 13:37):
Får jag fråga alla tunnelingenjörer varför man måste låta bli att bygga stad på vissa ställen bara för att en tunnel kanske kommer passera där om 30 år? Jag inser att det är svårt att gräva i lera och så, men i andra tunnelprojekt finns redan staden byggd när tunneln påbörjas. Så även i fallet västlänken, 95% av sträckan. Varför är just södra älvstranden så speciell?
 0
Erik Sandblom (5 Augusti 2009 14:52):
Bob, jag tror dom vill gräva ett jättestort hål och sen däcka över det. Så tekniskt sett är det inte en tunnel man gräver, bara en grop med tak :-)

Sen finns det förstås andra sätt att göra det på, men jag tror det är så det är tänkt.
 0
Erik Sandblom (5 Augusti 2009 15:57):
Mikael Andersson, cykeltrafiken i Köpenhamn är lugn o fin. Folk har respekt för trafikregler och markeringar eftersom det är så välordnat för cyklister. Man har fått cyklisternas respekt helt enkelt.

37% alla som arbetar och studerar i Köpenhamn väljer cykeln, och målet är att höja detta till 50% till 2015.
http:​/​/​kk.​dk/​Borger/​ByOgTrafik/​cyklernesby.​aspx

Det blir en stor vinst för medborgare och samhälle. Vuxna som cyklar till jobbet eller i vardagen har 30% lägre dödlighet än andra. Den ökade sundhet och ökad livslängd som cykling för mid sig är värd sju gånger mer än olyckoskostnaden. Källa Cykelregnskab 2008 sidan 18.
 0
Mikael Kreutz (5 Augusti 2009 17:26):
Erik: Dock har trafiken i centrala Göteborg minskat, trots att Götatunneln byggts. Vilket innebär att trafiken har förflyttats från centrala gator, som ej var anpassade för den genomfartstrafik de har varit belastade med, till Oscarsleden som utan tvekan är ett bättre alternativ för så stora trafikmängder.

(Liknande inlägg skrev jag igår, varför är det borta?)
 0
Erik Sandblom (5 Augusti 2009 18:07):
Mikael Kreutz, visst är det bra att trafiken minskar. Det visar att vi inte behöver bygga ut vägnätet. Hade man inte byggt ut vägnätet i o m Götatunneln hade trafikminskningen troligen blivit större än den blev.

Du tror väl inte att man minskar trafiken genom att bygga ut den?

Ditt tidigare inlägg igår 17:13 finns kvar här:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​7/​staden-​och-​kontoren_​731.​ht.​.​
 0
Mikael Andersson (8 Augusti 2009 14:29):
@Erik S, jag ifrågasätter ej cykeln som fortskaffningsmedel utan den stora koncentrationen av cyklister på mindre ytor som inne i centrala delar av Köpenhamn.

Att cyklisterna skulle cykla hovsamt med stor hänsyn till andra färdmedel stämmer ej, se följande debattinlägg:
http:​/​/​www.​samvirke.​dk/​samvirke/​temaer/​cykel/​nyheder/​S.​.​
 0
Erik Sandblom (8 Augusti 2009 20:15):
Mikael, det är den stora koncentrationen cyklister som ökar trafiksäkerheten. Som det står i artikeln gör mängden cyklister att bilisterna kör extra försiktigt. Detta kallas "säkerhet i mängden" (safety in numbers) och är anledningen till att Danmark och Nederländerna är världens säkraste cykelländer.
http:​/​/​www.​ecoprofile.​se/​910​_​1390​_​Nederlanderna:​_​Varld.​.​

Att bara sex av tio cyklister skulle stanna vid rött verkar konstigt, men även om det stämmer så visar det kanske att polisen inte prioriterar den saken. De stora cykelstråken i Köpenhamn har tiotusentals cyklister per dag, så man skulle alltså kunna dela ut tusentals böter på en dag bara genom att stå vid en lämplig korsning. Tydligen görs inte detta.
 0
Mikael Andersson (8 Augusti 2009 23:32):
@Erik S, DIN artikel i Ecoprofile som du länkar till beskriver Holland men jag har ej kunnat finna ETT ord om Köpenhamns cykeltrafik!

Vad är det som man brukar säga när man anger fotnötter och källor?

Att man ej skall hänvisa till sådant som man själv har skrivit.
 0
Erik Sandblom (10 Augusti 2009 21:41):
Mikael, artikeln om Nederlanderna handlar om "safety in numbers". Tyvarr finns det ingen text pa svenska som handlar om detta, forutom den jag sjalv skrev. Det finns gott om kallhanvisningar pa lanken, som aven behandlar cykelsakerhet i Oakland/Kalifornien och England.
 0
Mikael Andersson (10 Augusti 2009 22:08):
@Erik S, men nu var det ju den stora koncentrationen av väldigt många cyklister i Köpenhamn alltså Danmark som jag var intresserad av när det gäller att cyklister i Köpenhamn är dårlige paa att vise hänsyn till andra trafikanter i vimlet.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter