Utskrift från gbg.yimby.se
....

Skeppsbron presenteras

 


Nu har Byggnadsnämnden tagit beslut att ställa ut detaljplanen för Skeppsbron. Av det som hittills läckt ut om planen låter det mesta bra. Riktiga stadskvarter med lokaler i gatuplan och täta gaturum skapar förutsättningar för en urban sammanlänkning av Rosenlund/Järntorget och resten av centrum utmed vattnet. Den lite spralliga idén om utomhusbad, som GP lyfter fram som huvudnyhet, är väl trevlig men känns samtidigt som en perifer fråga för stadsutvecklingen  i området.

Ett mycket positivt inslag är att man (av illustrationerna att döma) eftersträvar fler och mindre fastigheter per kvarter. Ett kvarter fyllt med många mindre fastigheter ger möjligheter till en helt annan variation, inte bara visuellt, än om man släpper ner ett enda stort kvartersblock.

Förslaget att riva Kinesiska muren och eventuellt också Merkurhuset får ses som olycksfall i arbetet. Den borgerliga oppositionen har naturligtvis rätt i att utgångspunkten för förändringsarbetet på Skeppsbron måste vara att bevara dessa byggnader. Blandningen av gammalt och nytt är det som ger en stad karaktär, det bidrar dessutom till en ökad prisvariation i området.

Hur länge dessa byggnader kan stå kvar är en öppen fråga. Det enda som talar för att "passa på" att riva dem när man bygger nya Skeppsbron är att exploatören eventuellt kan göra vissa samordningsvinster genom att riva dem nu istället för om 5, 10 eller 50 år. Det måste dock sägas väga lätt gentemot kulturhistoriska och urbana hänsyn. Det är dags för stadsplaneringen att lämna totalsaneringstänkandet. Att snabbt smälla upp ett "färdigt" område är ingen smart strategi. Låt staden växa och utvecklas organiskt istället.

Några andra underligheter skämmer också den föreslagna planen. Dels är det ytterst märkligt att man lägger sig på en så låg nivå som 16 våningar för det föreslagna höghuset. Det är alltså en våning mindre än Otterhall som byggdes för 80 år sedan. Det är onekligen en trist utvecklingskurva för Göteborg. Miljöpartiet ska dock ha beröm för sina tappra försök att få upp våningsantalet.

Men det verkligt besynnerliga med den föreslagna bebyggelsen ser man när man tittar på GP:s lilla informationsfilm. Någon på Erséus arkitekter har tagit sig för att karva ut stora hål i husen mot älven (tänk Parkrand i Amsterdam). Ja, kära läsare, vi bevittnar ett nytt kapitel i den långdragna berättelsen "1000 och ett sätt att trasa sönder ett kvarter".

Varför gör man då så här? Ja, den ytliga förklaringen är förstås att man vill ge så många lägenheter som möjligt utsikt över älven. På det viset åstadkommer man tre viktiga saker, man får färre lägenheter, man höjer priset på de lägenheter som blir kvar och man får en jämnare prisnivå.

Detta kan möjligtvis (men inte säkert) vara ekonomiskt rationellt för exploatören men det är definitivt inte rationellt ur ett samhällsperspektiv. Vi vill ju ha fler lägenheter, lägre priser och en större prisvariation - inte minst för att få lite mer social blandning.

Hade man tänkt sig något sorts folkliv på strandpromenaden efter klockan 18 så är det inte heller så smart att öppna upp bullerhål i fasaden.

Som tur är finns det gott om tid för SBK och våra politiker i Byggnadsnämnden att fixa till dessa skönhetsfläckar. Vi på YimbyGBG lovar hursomhelst att hjälpa till med råd och dåd. För med några smärre förändringar i planen kan det här bli alldeles utmärkt! :)
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Patrik Sterky (16 September 2009 15:06):
Tycker förslaget ser väldigt bra ut. Tycker inte kinesiska murens avhuggna hus är värt att bevara, däremot bör Merkurhuset bevaras. Vad gäller våningstalet i det höga huset så tror jag det slutgiltiga antalet blir beslutat långt senare. Störst risk är dock att det kapas, med tanke på den dåliga geologin i området.
 0
Jesper Hallén (16 September 2009 15:12):
Här nere vid Skeppsbron ska man bygga stad och inte bostadsområde, då håller faktiskt inga argument för söndertrasslade kvarter. Här har vi chansen att skapa en ny spännande stadsfasad, det skulle vara gott med många och varierande byggnadsstilar.
Sedan tycker jag absolut att vi ska arbeta för att bevara Kinesiska muren. Jag tycker att det tillför området tillräckligt mycket för att spara.
 0
Matthias H. (16 September 2009 15:51):
Håller med Jesper.
 0
Fredrik Larsson (16 September 2009 17:00):
Vi får hoppas att det händer samma sak som när Otterhall byggdes:
"År 1927 godkände Byggnadsnämnden ett 11-våningars hus här, som till slut blev ett svartbygge med 6 våningar extra. Detta löste sig efter några år med ett retroaktivt bygglov.[1]"

:)
 0
Johannes Hulter (16 September 2009 17:37):
Har kompletterat inlägget litegrann.
 0
Hans Jörgensen (16 September 2009 20:40):
Jag gillar vad man ser på skissen i stort (den i dagens pappers-GP).
Verkar som arkitektfirman har uppdaterat den med lite varierade hus och höjder i kvarteren. Gillar "hansa-tornet" med brant tak (ett sånt som byggts rätt nyligen i Klippan).
Våningsantalet får gärna variera, men i snitt borde det vara i allafall 8-10 våningar.

Det flytande badet är känns riktigt innovativt! Återstår att se hur det löses mer i detalj, så att det blir tillräckligt påkostat så att det håller över tid, men samtidigt ha kapacitet som mostvarar efterfrågan.

"Kinesiska muren" tillför inget för min del. Kanske är bättre att satsa på att bevara det sköna Merkurhuset. Blir som ett eget palats på Skeppsbron. Faktum är att det finns en del äldre bebyggelse som möter den nya, dvs de rätt coola "Cloetta-husen". En sån fasad som de utgör, speciellt i milt eftermiddags/kvällljus, finns inte nån annanstans i Sverige vad jag vet.
 0
Erik Sandblom (16 September 2009 20:57):
Så kul att det blir mindre tomter. Kan det bli som Amsterdam då?
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​9/​amsterdam_​80​0​.​html
 0
Jesper Hallén (16 September 2009 21:49):
Ja förhoppningsvis lite Amsterdamstil, det är ju något som man alltid har pekat på som inspirationskälla så länge jag har gått på diverse stadsbyggnads- och arkiteturmöten. Men man har nog aldrig gjort praktik av det vad jag kommer på.

Håller med dig Hans! Gillar lutande tak skarpt, det är ju något som man verkar ha slutat bygga i stadsmiljö. Teckningarna tycker jag ser bra ut med de små tomterna och de varierande byggnadsstilarna, precis så som vi vill ha det ju! Nu gäller det att se till att det blir verklighet.

Jag tycker att Kinesiska muren är en viktig del av den återstående gnuttan av hamnkvarterskänsla i området. Om man lyckas införliva det och få in hamnkänslan i de nya kvarteren så vore i alla fall jag glad. Det är svårt att skapa en känsla av dåtid-nutid med endast nutida byggnader. Se på Östra Nordstan, de två kvarvarande husen bakom hotell opera tillför gatan mycket.
 0
Daniel Bergqvist (16 September 2009 22:40):
"Detta kan möjligtvis (men inte säkert) vara ekonomiskt rationellt för exploatören men det är definitivt inte rationellt ur ett samhällsperspektiv. Vi vill ju ha fler lägenheter, lägre priser och en större prisvariation - inte minst för att få lite mer social blandning."

Vilka förväntningar har Yimby på eventuella "prisvariationer" i kronor räknat?

Vad gäller "badet" gäller det att hitta en finansiär. Om kommunen bekostar uppvärmningen(?) kanske någon nappar. Att byggarna finansierar ett offentligt bad känns avlägset. Läget är tillräckligt bra för att kränga varje lägenhet innan husen är färdigbyggda.
Trist att SBK(?) sågat antalet våningar på "höghuset". Det finns, trots besvärliga geologiska förutsättningar i området, möjlighet att bygga högt om någon finner den investeringen lönsam. Vad jag förstår är det inte helt klart vem/vilka som bygger på respektive "tomt", om så är fallet för "höghustomten" är det bara att beklaga att man valt strategi utan att samråda med potentiella byggherrar.
 0
Johannes Hulter (17 September 2009 00:28):
@ daniel: Vilka förväntningar har Yimby på eventuella "prisvariationer" i kronor räknat?

Svårt att säga. Ett rimligt antagande är dock att en lägenhet med utsikt över älven och en lägenhet med utsikt över en annan lägenhet skiljer en hel del i pris. Jag har inte sett några studier på detta och har därför inget empiriskt underlag, men man borde ju kunna jämföra lägenheter med respektive utan älvutsikt (som i övrigt har samma kvaliteter) och se vad älvutsikt "kostar". Någon mäklare eller annan fastighetsmänniska som vet?
 0
Johan (17 September 2009 02:32):
Johannes:

Kolla på priserna från Porslinsfabriken: http:​/​/​porslinsfabriken.​way2it.​com/​?​id=​177#R2

Samtliga tvåor är 58 kvm stora, men priset växlar mellan 1 500 000 på våning två till 2 700 000 på våning femton. Det handlar alltså nästan om dubbelt pris för den som vill ha bästa möjliga utsikt.
 0
Daniel Andersson (17 September 2009 03:03):
@Daniel Berggqvist:
Uppvärmningen av badet löses enkelt om Rosenlundsverket görs om till kärnkraftvärmeverk, lite lätt överdimensionerat. Kanske kunde då hela Vallgraven värmas upp och konkurrera med alla centraleuropeiska kurorter med radioaktivt vatten :) .
 0
John T (17 September 2009 08:24):
Positivt förslag på det hela! Håller med om det mesta som skrivs här, men måste säga att jag är lite svag för hålen i kvarteren som kritiseras ovan. Ur rent estetisk synvinkel kan jag tycka att det ser rätt fräckt ut, men jag förutsätter att hålet inte går ända ner till marknivå. En våning med lokaler längst ner borde väl finnas med. Sen håller jag med om att en jämn prisnivå och utsikt till varje pris inte alltid är önskvärt, och det är ju trist att exploateringstalet blir lidande.
 0
Patrik Sterky (17 September 2009 08:47):
Det viktigaste är att innergårdarna inte stängs av med grindar, som man bl a gjort i Gårda.
 0
Johannes Hulter (17 September 2009 11:30):
@ johan: Där ser man...

@ markus: Bullerhålet i kvarteret längst till öst/norr tycker jag också är snyggt, det kanske räcker med det? Som det ser ut på filmen kommer det att finnas en våning lokaler längst ned which is great. Det är det viktigaste. Det handlar ju inte om att alla kvarter alltid måste vara slutna, det är bara så märkligt att de aldrig får vara det.
 0
Jesper Hallén (17 September 2009 13:29):
30 september verkar samrådet ställas ut. Ska bli kul att arbeta ihop ett bra yttrande :)
 0
Erik (17 September 2009 15:24):
Jag tycker det ser bra ut! Så långt, sen ska det bli verklighet av allt också...
En varierad bebyggelse efterfrågas, men glöm inte bort att det är fronten mot älven som borde få en lite pampigare sammanhållen karaktär. Speciellt då det fina Merkurhuset hamnar ett kvarter in - och ner!
För den aspekten, nivån i z-led, kanske inte alla tänker på i sina önskemål om bevarande av Kinesiska muren och Merkur - de kommer hamna en våning ner då man måste säkra omkringliggande området för framtida vattennivåer. Men Merkur tycker jag ändå kan behållas för det är ett vackert hus som dessutom är helt, och man kanske kan göra en liten skön relaxande parksluttning utanför där nivåskillnaderna tas upp. En halv Kinesisk mur blir nog ingen lyckligare av att den står kvar och sjunker ner i den Göteborgska leran. Eller?
 0
Olle Jansson (18 September 2009 16:01):
Jag har verkligen inget emot att såväl Merkur som Kinesiska muren behålls. Däremot tycker jag att det är viktigare att basera detta på en någorlunda sund kalkyl istället för ett principbeslut om rivning eller bevarande till varje pris.

Någon måste förstås vara villig att stå för kostnaderna för ett bevarande. Om kostnaden för att behålla gamla hus är mycket större än kostnaden än att bygga nya försvinner trots allt en väsentlig poäng med att bevara gamla hus - den lägre kostnaden och hyran för dess nyttjare.
 0
Johannes Hulter (18 September 2009 17:05):
@ olle: Jag håller med. Men det jag däremot ser en poäng med är att inte riva Muren och Merkur i samband med att man bygger nya Skeppsbron. Det betyder inte att de måste stå i tid och evighet till vilket pris som helst. Men vi måste komma bort från totalsaneringstänkandet, där allt gammalt ska bort och allt nytt stå färdigt på en gång.
 0
Daniel Andersson (18 September 2009 17:15):
@Olle: Fast bevarande kan ha andra väsentliga poänger som handlar om t.ex. estetik, karaktär, historia och variation. Om ett bevarande därmed höjer värdet på tillkommande bebyggelse kan det vara rimligt att de också bidrar till finansieraring av en renovering.
 0
Olle Jansson (18 September 2009 17:28):
Det var lite därför jag valde att skriva kalkyl istället för ekonomisk kalkyl. Andra värden än strikt ekonomiska kan givetvis tas med i beräkningen men i slutändan måste det ändå vara värden som någon är redo att betala för.
 0
Jesper Hallén (18 September 2009 18:24):
Jag har min kalkyl helt klar. Kinesiska muren är oersättlig :)
 0
Anders Lundberg (18 September 2009 20:32):
Vart kan man se det hela i större format, just så att man SER hela förslaget? :-)
 0
Torbjörn Lindstedt (19 September 2009 21:38):
Vem har sagt att det blir lägre hyror bara för att man bygger billigare när man bygger nytt? Man tar ju naturligtvis ut den hyran som folk är beredda att betala i området även om man bygger billigt. Billigt byggande betyder inte självklart låga hyror/priser. Frågan är också vad som är billigast att förvalta och underhålla i framtiden. Är inte detta ett ganska trist förslag? Tillsammans med det där töntiga Pariserhjulet blir det ju Göteborgs framtida Waterfront lika trist och mediokert som allt annat som byggs idag. Adderar vi verkligen nya arkitektoniska och stadsmässiga värden med denna rutnätsplan? Eller är det bara en blek kopia av något historiskt? Var finns alla höghusälskande människor med sin vurm för den svenska skyskrapen på sin enorma höjd av 30 våningar!
 0
Johannes Hulter (19 September 2009 22:39):
@ torbjörn: Ja, vem har sagt det? Mao, vem är det du riktar dig till? Och vad vill du se istället om nu detta är så trist? :)
 0
Daniel Andersson (19 September 2009 23:22):
@torbjörn: Lägre byggkostnader i ett enskilt hus borde som du säger inte ge lägre hyror (sen regleras väl hyrorna delvis, så full marknadshyra kan kanske inte tas ut alla gånger.)
Men i större skala leder rimligen lägre byggkostnader till att det blir mer ekonomiskt intressant att bygga, och ökat utbud leder till att priserna (hyrorna) sjunker. Men det förutsätter att det inte finns andra hinder att bygga som långsamma planärenden mm.
 0
Anders Lundberg (19 September 2009 23:24):
Torbjörn: Vadan denna vurm för höghus? Vad har de i staden att göra? Vill man se höghus, ja, då kan man bege sig till någon av världens städer som har hundratals sådana - för svenskt vidkommande så lär inte många människor dras av att man plottrar ut några enstaka höghus... Patetiskt, var ordet!

:-)
 0
Jan Jörnmark (20 September 2009 00:20):
TL: Hyror sätts utifrån bruksvärde, som definieras av allmännyttans hyror i området i fråga.
 0
Johannes Hulter (20 September 2009 01:42):
Det är ju en sak att lägre byggkostnader inte självklart ger lägre hyror/priser (precis som Torbjörn sa). Men det lär ju öka sannolikheten. Precis som högre byggkostnader inte heller självklart ger högre hyror/priser, men det torde ju definitivt öka sannolikheten för det...

Det är som den prislista för Porslinsfabriken som Johan länkade: http:​/​/​porslinsfabriken.​way2it.​com/​?​id=​177#R2

Naturligtvis kunde de ha tagit lika mycket för alla lägenheter. Ja, de kunde tom ha tagit mindre för de med bättre utsikt om de hade velat. Men i en marknadsekonomi är prissättning sällan helt oberoende av efterfrågan och efterfrågan är sällan helt oberoende av varans kvaliteter...
 0
Torbjörn Lindstedt (20 September 2009 11:36):
Kanske inte för lokaler (då menar man både kontor och verksamhetslokaler) och priset på bostadsrätter Jan. Där styr trots allt läget och efterfrågan priset. Dessutom har vi ju trots allt möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning sedan 2004 ( Sedan den 1 januari 2004 är det möjligt att bilda s k 3D-fastigheter vilket innebär att fastigheter kan avgränsas i höjd och djupled så att våningsplan och anläggningar inom samma fastighet kan ha olika ägare). Den 1 maj 2009 infördes också nya regler om så kallade ägarlägenheter. Ägarlägenheter utgör ett komplement till nuvarande former för boende i flerbostadshus, däribland bostadsrätt. På vilket sätt som hyran kommer att regleras eller inte vet jag inte men det hade ju varit önskvärt med ägarlägenheter/lokaler även för äldre fastigheter som Kinesiska muren.
 0
Jan Jörnmark (20 September 2009 12:32):
TL: Helt riktigt. Priserna på bostadsrätter avreglerades 1969 och för kontor tre år senare. Men jag uppfattade det som att ditt inlägg kl 21.38 handlade om hyresrätter: "Man tar ju naturligtvis ut den hyran som folk är beredda att betala i området även om man bygger billigt."

Kärnan i problemet är att hyrorna regleras av en svårdefinierad bruksvärdesnorm. Hade en gång en student på ett Executive MBA program som på den tiden var chef för Boplats Göteborg. Hans definition av bruksvärdet var enkel: "det går inte att förstå".

För Skeppsbroområdet -egentligen hela det svenska hyreshusbeståndet- sätter det tydliga utvecklingsgränser, som gör att många människor ständigt blir besvikna på vad som byggs. Med den låga exploatering vi nu får vid Skeppsbron kommer priserna på bostadsrätter att bli skyhöga, kanske i intervallet 50000-70000 kr/kvadratmeter. De hyresrätter som byggs blir sannolikt rekorddyra för priset styrs av allmännyttans byggkostnader, som kommer att bli höga i området. Dessutom tillkommer en oklar lägesfaktor, helt klart kommer den dock att dra upp priserna. Skulle man våga sig på en gissning på kvadratmeter hyror på 1700 kr/år, så skulle en trea på 80 kvadrat hamna på 11000 kr/månad. Omsättningen på dessa trots allt mycket attraktiva lägenheter lär bli exceptionellt liten, så när hyresgästerna väl flyttat in har vi en ganska liten och rejält stabil befolkning. De höga priserna lär också leda till en betydande social homogenitet.
 0
Johannes Hulter (20 September 2009 12:55):
Men ni som kan ekonomi: Stämmer det verkligen att byggkostnaderna inte har någon påverkan på priset/hyran? Sänker man tillverkningskostnaderna får man ju större vinstutrymme - dvs. man kan göra vinst även på lägre prisnivåer. Det borde ju göra det intressant att bygga även för lägre prisnivåer, istället för att bara minska produktionen (som man gör nu).

Och en annan sak jag alltid undrat - varför "måste" allmännyttan ta ut så höga hyror i nybyggnation (om det nu inte är byggkostnaderna som ligger bakom)?
 0
Matthias H. (20 September 2009 13:05):
Jag skrev följande på GP:s komentarssida för några dagar sedan. "Oj, här ska stans största omvandling på årtionden ske" har det nu basunerats ut i några år. Men detta är ju en mycket liten del utav centrum dock är det ju viktigt att det blir bra. Och detta förslag är ok men kvarteren måste slutas och varför får inte höghuset sticka upp lite mer? Det är redan höga byggnader och berg runtomkring. Detta område skulle tåla ett par högre byggnader i 20-30 våningar."

Men det spelar ingen roll hur många gånger jag säger att detta område helt klart skulle tåla ett antal höghus, det kommer aldrig bli verklighet trots att det så uppenbart hade passat in här.

I övrigt skulle jag viljas säga till Anders Lundberg att det går ju säkert som du gör att föra en allmändebatt om stadsplanering i en stad av Göteborgs storlek även om man sällan varit i staden ifråga. Men du kanske borde besöka Göteborg nu eftersom du ifrågasätter "vurmen för höghus" här vid Skeppsbron. Just här är det redan tämligen högbebyggt, berg, ,Cloettahus, Otterhall, Riverton, skorstenar... Så det är lite irriterande när du skriver om saker du inte ens har besökt, faktiskt.
 0
Jan Jörnmark (20 September 2009 13:24):
Johannes, 12.55: Allmännyttans byggkostnader kommer att styra deras självkostnader, kolla vad jag skrev kl 12.32. Men sedan tillkommer även en oklar lägesfaktor.
Mattias H - jag tycker precis som dig. Men hela det paradigm vi befinner oss i leder till det förslag vi fått nu. I hög grad styrs detta av värderingar som Anders Lundberg väldigt väl beskrev i sitt inlägg i går kl 23.24: "Vadan denna vurm för höghus? Vad har de i staden att göra? ... Patetiskt, var ordet!"
Som jag ser det kräver det citatet inga kommentarer.
 0
Johannes Hulter (20 September 2009 13:55):
@ jan: Så då påverkar byggkostnaderna priset/hyran (i motsats till vad Torbjörn föreslog 21:38)? Så då skulle vi också kunna bygga billigare hyresrätter på Skeppsbron (om vi fick ned byggkostnaderna)? Men varför ska läget spela in när det är allmännyttan som bygger?

F.ö. håller jag också med Matthias i "höghus-frågan" :)
 0
Johannes Hulter (20 September 2009 14:05):
Och det finns nog rationaliseringsvinster att göra - minst sagt. Enligt Boverket kan produktionskostnaderna minska med runt 40% utan att lönsamheten påverkas http:​/​/​www.​boverket.​se/​Global/​Webbokhandel/​Dokument/​20​.​.​
 0
Jan Jörnmark (20 September 2009 14:07):
Johannes, problemet är egentligen av Moment 22 karaktär. Om man på något outgrundligt sätt lyckades bygga billigt på Skeppsbron och fick låga bruksvärdeshyror skulle det bara leda till att dessa lyckliga (?) hyresgäster för evigt låstes fast i sitt bestånd.
Vi hat t ex kvar en hyresrätt i vår br-förening. Den är på 104 kvadrat, har balkong på tredje våningen, egen tvättmaskin och är belägen på Teatergatan, cirka 50 meter från Avenyn. Hyran är cirka 6700 kronor i månaden. Nu kommer miljondollar frågan: hur ofta tror du att sådana lägenheter omsätts på hyresmarknaden?
 0
Johannes Hulter (20 September 2009 14:43):
@ jan: Visst, jag ifrågasätter inte att billiga hyresrätter på Skeppsbron skulle vara väldigt attraktiva och att hyresgästerna där förmodligen skulle bli väldigt långvariga. Sedan är frågan om det är ett problem eller inte... Men det var inte det jag var ute efter.

Det var mest Torbjörns påstående att byggkostnaderna inte påverkar hyrorna/priset som jag ville utreda. Så vitt jag förstår verkar inte det påståendet stämma.

Uppenbarligen skulle det vara möjligt att bygga billigare hyresrätter (åtminstone för allmännyttan), vilket ju får ses som en förutsättning för prisvariation, vilket i sin tur får ses som en förutsättning för social blandning.

Men det kanske finns fler sätt att åstadkomma social blandning? Vad säger ni?
 0
Olle Jansson (20 September 2009 14:52):
Ett sätt, som inte nödvändigtvis har med priser per kvm att göra, är att inte bygga alla bostäder utifrån en specifik målgrupp såsom exempelvis äldre-par-som-sålt-villan-och-vill-ha-utsikt-över-vattnet-gruppen. Social blandning har inte tvunget enbart med ekonomi att göra.
 0
Jan Jörnmark (20 September 2009 15:00):
Johannes: Naturligtvis har du rätt, produktionskostnaderna påverkar allmännyttans självkostnadsnivå och därmed bruksvärdeshyran.

Men jag kan inte förstå hur allmännyttan skulle kunna bygga billigare hyresrätter utan att subventioneras av kommunen. Gjorde man nu det uppstår snabbt ett annat problem: de låga självkostnaderna ger låga bruksvärdespriser, vilket sänker hyrorna och minskar andra producenters vilja att bygga hyresrätter.

Dessutom kommer de låga hyrorna att driva på ombildningen till bostadsrätter, eftersom det minskar lönsamheten för de företag som sysslar med hyreshusförvaltning.

Moment 22, var det.

Olle: Det är det där som gör studentbostäder bra. Dessutom blockuthyrs de, så här kommer man runt bruksvärdesregleringen.
 0
Hans Jörgensen (20 September 2009 17:04):
@Jesper m fl. Kan hålla med om att "Kinesiska muren" har en form av karaktär, alltså det sticker ut lite, även om det är mer fulsnyggt än vackert.
Kanske att jag skulle sakna det när/om det försvunnit.
Frågan är om huset kommer passa in med det nya. Att man vill eftersträva kontraster av olika slag behöver inte betyda att det alltid ser så lyckat ut.

Nåja, ett annat hus som kunde vara ännu bättre att få veck, eller iallafall bantas/byggas om, är 60-70-talsklumpen på Skeppsbroplatsen (med det runda hörnet). Det ligger och dominerar på bekostnad av det gamla klassiska Länsresidenset. Nu blir det förvisso en öppen grön plats framför Merkurhuset, vilket kan bli mycket bra, men även Residenset skulle må väl av en öppnare grön plats eller "marginaler" mot asfaltsslätterna runtomkring.

Om man som oinsatt får kommentera på ämnet fastighetsekonomi o liknande, så verkar det som att man alltid kommer fram till slutsatsen "bygg mer" som en lösning på de flesta prolbemen, priser, bostadsbrist, rörlighet, (även sysselsättning).
Men nånstans undrar jag om det inte finns starka intressen som vill dämpa bostadsbyggandet. För vad skulle då hända med priser och låntagarnas ekonomi i den delen av marknaden?
 0
Daniel Andersson (20 September 2009 17:48):
@Hans: Tycker det är fel att driva fram rivning av hus som bär sig utan mer tyngande skäl. "60-70-talsklumpen" har också karaktär med sitt rundade hörn och harmonierar väl färgmässigt med husen mot Otterhälleberget tycker jag. Det är lokaler i gatuplan på flera sidor och borde gå att fixa även på den nordvästra sidan. Den tristaste sidan är i sydost mot Stora Badhusgatan med en sprängd bergssida på andra sidan gatan. Där kunde miljön göras roligare.
Däremot är ju länsresidenset förkastligt: inga lokaler i gatuplan och alldeles för låg exploatering med tanke på det centrala läget. Gör om; gör rätt! :)
Skämt åsido, gör sig länsresidenset bäst från nordväst; hur stråket Stenpiren-Residensbron-Packhusplatsen utformas är nog viktigare om man vill lyfta fram det.
 0
Johannes Hulter (20 September 2009 18:17):
"Det rundade hörnet" är Hotell Göteborg, som är från 1935. Den har sina kvaliteter. Kolla trapphuset inte minst. Men tråkhuset som det sitter ihop med är en annan femma, jfr bara skillnaderna i gatuplanet...
 0
Jan Jörnmark (20 September 2009 18:48):
Hans J: Apropå mina kommentarer om bruksvärde och hyror så är det inte min avsikt att vara någon allmän negativist.

Det centrala är att peka på de rent enorma institutionella hinder som finns för att den svenska bostadsmarknaden ska fingera. Lägg ihop PBL, miljökrav och bruksvärdesregleringen så har du konstruerat en total helvetssoppa.

Du har helt rätt i att "bygg mer" är den bästa lösningen, det är bara det att hela det gällande paradigmet i ett fall som Skeppsbron kommer att peka på "bygg mindre". Det är inte så märkligt att en och annan person som haft med den här marknaden att göra utvecklat en stark bitterhet.

Johannes: Tillbyggnaden på Hotell Göteborg är en styggelse.
 0
Hans Jörgensen (20 September 2009 21:04):
OK Johannes, det huset är betydligt äldre. Fast i framkant för sin tid stilmässigt, kan man gissa. Jag har försökt att hitta något häftigt med Hotell Göteborg och sitt "runda hörn" när man tittat på det tidigare, men mitt intryck är ändå mest en dyster grå byggnad som också ger en rejäl skugga den delen av dan solen faktiskt kommer åt Skeppsbron.
Förutom skuggan så kanske det kan fixas med enklare ombyggnader i fasaden?

Daniel: jag hajar ironin. Utan att de är helt jämförbara, så har väl Kungliga Slottet i Sthlm inte heller så mycket publika lokaler i gatuplan, men det finns som bekant andra värden för den här typen av byggnader som gör att de platsar i stan.

Jan: jo jag ser din poäng. Jag själv och säkert många andra (som inte haft speciellt mycket med den marknaden att göra) har också ofta kommit fram till slutsatsen Bygg mer.
 0
Jesper Hallén (20 September 2009 21:07):
Skeppsbrohuset kanske inte är stans vackraste byggnad, men den har kvaliteer ändå. Man kan ju också göra så här som White skissat på: http:​/​/​www.​whiteview.​se/​img/​gallery/​Skeppsbrohuset%20​f.​.​
 0
Bob Byggare (20 September 2009 21:12):
För mycket bryggor/pirer och trädäck på nuvarnade plan.

http:​/​/​www.​planet-​wissen.​de/​laender_​leute/​ungarn/​budap.​.​

Titta på den "rena" linjen mellan Donau och Budapest, den är estetiskt tilltalande. Inte en massa skjul/småhus mellan kajjen och fastigheterna heller. Samla alla verksamheter i fastigheterna och lämna utrymmet för strnadpromenad. Det räcker med träd och parkbänkar.

Då blir Skeppsbron fin.
 0
Daniel Andersson (20 September 2009 22:35):
Hans:
Daniel: jag hajar ironin. Utan att de är helt jämförbara, så har väl Kungliga Slottet i Sthlm inte heller så mycket publika lokaler i gatuplan, men det finns som bekant andra värden för den här typen av byggnader som gör att de platsar i stan.
Ja, det är en annan eländig byggnad, som dessutom lider av gentrifiering. :)
Som tur är har det redan i kommentarerna till en artikel på YIMBY Stockholm diskuterats hur man kan förbättra situationen i det fallet:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​8/​staffan-​bjorkman-​pa-​dn-​ku_​.​.​
 0
Matthias H. (21 September 2009 16:00):
 0
Johannes Hulter (22 September 2009 00:06):
@ matthias: Jag tycker hon verkar vänligt inställd. Det är ju roligt att de läser och tänker på det vi skriver. :)
 0
Matthias H. (22 September 2009 08:24):
Jo, det enda jag menade var att hennes bloginlägg kanske kan fortsätta diskussionen här. Inget negativt. När jag skrev utmanar så var det i ren positiv bemärkelse.

Det är ju också bra om fler kommenterar även på deras hemsida.
 0
Torbjörn Lindstedt (22 September 2009 14:01):
Johannes: Att man bygger billigt har tyvärr ingen relation till vad priset på lägenheterna blir till slutkund. Marknaden är tyvärr inte så dynamisk som man kanske hade önskat sig. Däremot kan ju byggmästaren får en högre vinst ( och det är inget fel med det). Priset på lägenheterna till slutkund och lokalerna styrs ju trotts allt på utbud och efterfrågan. Det är bostadsbrist och brist på konkurrens precis som Boverket hävdat i åratal utan att ngt händer. Detta är dessutom Skeppsbron. Gäller det inte bostadsrätter och lokaler så har vi den svarta och den gråa marknaden som finns på hyresrätter vid byten. Det finns ju alltid människor som är kreativa och tar betalt för ett golv eller en tvättmaskin som man bekostat själv. Här är det budgivning som gäller precis som när man köper en bostad.
 0
Johannes Hulter (22 September 2009 14:48):
@ torbjörn: Jag förstår hur du menar och naturligtvis vill byggaren göra så stor vinst som möjligt och bostadsbristen påverkar självklart efterfrågan. Men jag tror ändå det är lite förenklat att säga att det inte finns någon relation mellan byggkostnad och pris.

En hög byggkostnad stoppar byggande under en viss prisnivå (eftersom vinsten försvinner), även om det finns efterfrågan och ett kundsegment på den nivån. Sänker man byggkostnaderna kan man dock göra vinst även där.

Då finns det en lågprismarknad att tjäna pengar på. Det skulle säkert intressera de entreprenörer som inte får plats runt de stora grytorna. Och även jättarna skulle kunna fortsätta bygga när konjunkturen vänder - istället för att bara lägga ned produktionen som man gör nu. Mindre pengar är fortfarande pengar. I grund och botten är det väl samma mekanism som gör att inte alla varor är lyxvaror. Att det finns utrymme för lågpriskedjor etc.

Att byggmarknaden är förvriden och att konkurrensen fungerar uselt är förvisso sant - men knappast till den grad att tillverkningskostnad och pris fullständigt saknar samband.

Och kostnad/pris-sambandet är förstås än tydligare vad gäller allmännyttan, precis som Jan påpekade: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​9/​skeppsbron-​presenteras_​752.​.​
 0
Torbjörn Lindstedt (22 September 2009 15:40):
Det klart att det finns en relation mellan byggkostnad och pris. Det skriver jag också. Men faktum kvarstår: Att man bygger billigt behöver tyvärr inte betyda att priset på lägenheterna blir lågt till slutkund. Hyran påverkar fastighetsvärdet. Att kunna höja hyran efter en renovering ombyggnad och få bättre intäkter samtidigt som fastigheten värderas mer är en av drivkrafterna i fastighetsutveckling. Det jag menar är att man skall inte vara blind och bara titta på byggkostnader. Att jmf byggkostnaden i en nyproduktion med byggkostnaden i en renovering kanske inte alltid är bästa vägen sett ur kundens perspektiv. Kunden kanske ändå får betala samma hyra i det nya huset som var billigare att bygga än i det gamla huset som kostade lite mer att renovera. Här avgör framförallt läge och efterfrågan.
 0
Johannes Hulter (22 September 2009 15:45):
@ torbjörn: Aha, det var det du var ute efter, I should have known ;)

Ja, det håller jag med om.
 0
Torbjörn Lindstedt (23 September 2009 07:30):
... och det är ju hållbar stadsutveckling att bevara och utveckla äldre fastigheter!
Demolition=Wasteful; Reuse=Green
http:​/​/​mas.​org/​demolitionwasteful-​reusegreen/​
 0
Joachim (29 September 2009 14:28):
ÄU har släppt en riktig noggran karta över Skeppsbrons utformning nu!
http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​default.​aspx?​id=​10​62&navId=​.​.​
 0
Bob Byggare (29 September 2009 20:59):
Alldeles för spretigt med alla pirer. Gör rum för båtar inne i frihamns bassängen. Alla småhus gör att strandpromenaden avskärmas från vattenlinjen (man vill väl inte promenera 5 meter in).
 0
Mikael Kreutz (30 September 2009 00:23):
I Köpenhamn finns det ett 16-vånings hostel (vandrarhem) som jag checkade in på för några år sedan. Jag skulle gärna se något liknande här i Göteborg, tänk vad ett lågprisboende för ett par hundra besökare skulle betyda för stadslivet i ett nybyggt och lite avsides område som Skeppsbron.

http:​/​/​travel.​nytimes.​com/​20​0​8/​0​2/​0​3/​travel/​0​3CheckIn.​.​.​
 0
Jesper Hallén (30 September 2009 01:03):
Nu ligger samrådshandlingar ute på sbk, ser riktigt lovande ut.
 0
Johannes Hulter (30 September 2009 11:12):
@ jesper: Yes, det är verkligen roligt att läsa. Det är stundtals rena rama Yimby-formuleringar.
 0
Hannes Johansson (30 September 2009 14:15):
Det ser faktiskt överraskande bra ut. Har man kanske till viss del tagit intryck av diskussionerna som förts bl. a. här månne? Hur som helst var det roligt att se, såhär ska det se ut :)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter