Bangårds- och älvförbindelse

Informativ och välskriven text! Du har med din bild av nuvarande Göta älvbro fått den att framstå som det bästa alternativet :)

Alternativ A eller B känns i mitt tycke rimligast. Fast i alternativ B får man kasta om lite och låta bilarna gå i tunnel och kollektivtrafiken på bron.

Oavsett alternativ bör det kompletteras med fler och bättre "älvsnabbisar".

Läser jag rätt? "Låg bro troligt alternativ"
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​247884-​lag-​bro-​tro.​.​

Gott, då finns det fortfarande hopp för alternativ G. Och om en lågbro blir vald, så öppnas det samtidigt upp för en lättare väg för fler lågbroar i framtiden.

3 fler broöppningar per medeldygn låter som en rimlig kostnad för att föredra en lågbro framför en högbro.

Den förbisedda lillebrodern GT har ett par intressanta artiklar om den nya älvförbindelsen. Tyvärr belyser ingen av artiklarna möjligheten att bygga lågbro för alla trafikslag ordentligt, men annars har de flera mycket intressanta frågeställningar som är värda att beakta.

http:​/​/​www.​gt.​se/​nyheter/​2.​1616/​1.​1778513/​broar-​ar-​vac.​.​
http:​/​/​www.​gt.​se/​nyheter/​2.​1616/​1.​1778495/​tunnel-​eller.​.​

Som ett litet svar på Daniels fråga så nämns ett broalternativ fram som en arkitektstudent arbetat fram, med bostäder kombinerat med en lågbro som är öppningsbar i mitten. Låter spännande tycker jag!

Det verkar som om byggnadsnämnden idag beslutade att satsa på alternativ A. Jag fattar nada. I alt A så skulle bron landa ungefär som idag, nära stationen och Nordstan. I alt D så skulle den komma att landa några kvarter österut. Bangårdsviadukten skulle då ledas rakt mot bron, genomfartstrafiken skulle alltså flyttas ut ett snäpp från centrum. Det skulle skapa mer utrymme för nya stadskvarter runt stationen och Nordstan.

Enligt trafikkontorets utredning så är A bäst ur flera aspekter. Enligt radions intervju av byggnadsnämndens ordförande Mats Arnsmar (S) så föredrog han alt A eftersom det redan finns trafiksnurror vid den platsen. Vilken brist på visioner! Själv tycker jag precis som Anna-Clara Löfvenberg i GT, se här:

http:​/​/​gt.​expressen.​se/​kultur/​1.​190​9937/​bron-​handlar-​i.​.​

Men jag måste ifrågasätta om den här frågan är professionellt beredd av tjänstemännen. Varför har vi inte fått se några riktiga 3D-modelleringar av alternativen? Och varför landar bron inklämt mellan kontorshusen i alt D? Det här projektet måste väl ändå vara av tillräckligt stor betydelse för GBG att staden har råd att lösa in några kontorsfastigheter? Jag tycker det ser otroligt amatörmässigt ut att leda ramper mellan husen enligt förslagen.

Det går att läsa mer här:

http:​/​/​www2.​trafikkontoret.​goteborg.​se/​resourcelibrary.​.​

Jag återkommer när jag har läst mer noggrant om alternativen.

En märklighet: Gångtrafiken utgör inte ens 1% av de som korsar älvbron idag. Ändå tillmäts gångtrafiken stor betydelse för att föredra alt A (centralt läge) framför alt D (östligt läge). Att det förmodligen kommer att tillskapas en bättre central gångförbindelse i framtiden (t.ex GC-bro eller bättre färjor) verkar dom helt bortse ifrån.

En annan sak. I alt D dras en bilramp i vinkel från bron på Gullbergs strandgata bara för att en del av ett kontorshus inte ska behöva rivas. Konsekvens: Kvarteret får bilramper som förstör utsikt och gatumiljö på två sidor istället för en. Bilister till Hisingen ska alltså snirkla sig upp på bron genom Gullbergsvass. Hallå trafikkontoret!!! Är det en prao-elev som ritat?

En möjlig anledning till varför gångtrafiken fått stor betydelse i valet av lösning är att Götaälvbron i praktiken är enda sättet för en fotgängare att ta sig över till Hisingen.

Men jag tycker hela planen känns för storskalig, det hade varit intressant att även få en analys av hur två eller tre lågbroar hade kunnat ersätta dagens Götaälvbro. Jag har som lekman ingen god möjlighet att bedömma kostnader, men det känns som att en lågbro hade kunnat byggas med betydligt mindre resurser. Fortfarande måste spårvägen dras om med en lågbro, men i övrigt kan vägnätet återanvändas till en lågbrolösning. Och med två eller fler lågbroar kommer man kanske bort från nödvändigheten med planskilda korsningar och motorledstänket, eftersom två stadsbroar med rödljus antagligen har liknande kapacitet som en ensam motorledsbro.

Alternativ A ger i alla fall i mina ögon inte någon större förändring mot dagens Götaälvbro (bortsett från att den nya bron inte riskerar att rasa ihop), kajen vid Gullbergsvass kommer forsätta vara i stadens utkant där ingen kommer passera utan ett ärende, visseligen kommer det bli lite fler anständiga kvarter åt Lilla Bommen till, men man sabbar stadsmiljön desto mer lite längre österut med ramper på stadsgatorna.
Cyklister och fotgängare får visserligen en lägre backe, men får å andra sidan en längre väg till bron, så för deras skull är den nya bron också ungefär likvärdig i mitt tycke.

De som främst kommer få det lite enklare med den nya bron jämfört mot befintlig lösning är bilisterna, efterom dagens Götaälvbro är ganska krånglig att hitta rätt till på de första två-tre försöken.

Samtidigt tycker jag nog ändå att Alternativ A var det bästa av de uppställda förslagen. Men min favorit är fortfarande alternativ G, att bygga en okomplicerad lösning med en öppningsbar lågbro (eller ännu hellre, flera okomplicerade öppningsbara lågbroar).

Det var väl ganska givet att de skulle välja det alternativ som var billigast och minst avvikande från dagens bro. Men det var väl åtminstone inte det sämsta alternativet ur stadsutvecklingssynpunkt, som jag tycker var den viktigaste aspekten.

Det var väl ganska givet att de skulle välja det alternativ som var billigast och minst avvikande från dagens bro. Men det var väl åtminstone inte det sämsta alternativet ur stadsutvecklingssynpunkt, som jag tycker var den viktigaste aspekten.