Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bangårds- och älvförbindelse

 

Nuvarande Göta älvbro.


Det som gäller för den nya älvförbindelsen är att nuvarande Göta älv-bro ska bytas ut innan 2020. Alltså behövs en ny älvförbindelse, bro eller tunnel. Man har lagt fram sex förslag till samråd som pågår just nu och fram till den 3 november. Förslagen lyder: 


A. Mellanbro (höjd 10-13 m) för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning
B. Mellanbro för gång- cykel- och biltrafik i Stadstjänaregatans förlängning, tunnel för kollektivtrafik
C. Högbro (höjd 18-22 m) för alla trafikslag i Stadstjänaregatans förlängning
D. Mellanbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning
E. Högbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning
F. Lågbro/skyttel för gång och cykeltrafik vid Lilla bommen, tunnel för bil- och kollektivtrafik



Spontant känner det som att alternativ C och E försvinner med en gång eftersom de är högbroar och passar med sina långa och skrymmande ramper inte in i en stadskärna. Göteborgs innerstads utveckling bygger mycket på att knyta ihop båda sidor av älven. Det här är några av de mål som man tagit fram för projektet:


- Centrala Göteborg ska utvecklas på båda sidor om Göta älv och goda förbindelser för alla ska knyta samman de olika delarna.

- Förbindelserna ska minska barriäreffekterna över älven samt mellan stadsdelarna på den södra respektiva norra älvstranden, Centrala Älvstaden.

- Förbindelserna ska främja ett ökat gående och cyklande tvärs över älven och i områdena på ömse sidor därom.


- Förbindelserna ska främja ett effektivt markutnyttjande.


Om man ska uppnå dessa mål så har jag mycket svårt att se att högbroar finns med i bilden. Att föredra vore snarare alternativ A eller D, mellanhög bro för alla trafikslag. Helst av allt kanske skulle vara ett alternativ G, lågbro för alla trafikslag. Ett argument för låga broar är också att det är billigare att bygga låga än höga broar. Många fördelar, få nackdelar. Nedan följer en analystabell framtagen av Stadsbyggnadskontoret.





 




Man ska inte bara besluta om var och hur en ny älvförbindelse ska förläggas. Man ska även besluta om en bangårdsviadukt över eller under Centralstationen och dess bangård. Tanken är att förlänga Alléns trafikstråk över bangården till den nya älvförbindelsen och samtidigt få bort trafiken från Drottningtorget och Nordstan. Alternativen man tagit fram för detta är följande: 


Alternativ Viadukt: Bro över bangården för bil- buss- cykel- och gångtrafikanter. 

Alternativ Tunnel: Tunnel under bangården för bil- och kollektivtrafik. 



 



vårt forum har det redan kommit fram många idéer och tankar om hur man bäst kan gå till väga med en bangårdsviadukt. Bland annat finns idéer om att förlägga verksamheter i viaduktens ramper. Allt för att införliva den nya bangårdsviadukten med stadslivet, göra den vacker och utnyttja den till fullo.



Läs mer om de olika förslagen och alternativen i älvförbindelsefrågan i samrådshandlingarna på Stadsbyggnadskontorets webbsida. Det finns också mer att läsa i vårt forum där man även kan diskutera och debattera i ämnet. Dessutom kan man gå på informationsmöte om planerna den 8 oktober kl 18 i Älvrummet som anordnas av Stadsbyggnadskontoret.

Tidigare relevanta artiklar: 
En ny Göta Älvbro - stads- och trafikplanering
Lågbroar - ja tack!

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Niklas S (1 Oktober 2009 21:21):
Informativ och välskriven text! Du har med din bild av nuvarande Göta älvbro fått den att framstå som det bästa alternativet :)

Alternativ A eller B känns i mitt tycke rimligast. Fast i alternativ B får man kasta om lite och låta bilarna gå i tunnel och kollektivtrafiken på bron.

Oavsett alternativ bör det kompletteras med fler och bättre "älvsnabbisar".
 0
Daniel (2 Oktober 2009 21:06):
Det ser ut som om alternativ A kommer att vinna (men det kan också bli D. Stadsbyggnadskontoret har i GP förordat dom två.

När det gäller bangårdsviadukten så vill jag inflika en sak. Vi har ju ganska nyss begåvats med en tågviadukt i Olskroken.
Gestaltningsprogrammet förordade en U-balksbro med pylon.
Nu blev det ju inte så utan vi begåvades med en betongbro för att stålpriserna blev för höga. Detta är ett ganska vanligt fenomen. Man ritar något relativt snyggt men så kommer nån ekonom som aldrig satt sin fot i staden och undrar varför det ska slösas med pengar så långt bort från hans kontor.
http:​/​/​www.​banverket.​se/​pages/​120​65/​Jarnvagsplan_​Godst.​.​[1].pdf
det kan bli samma sak när det gäller bangårdsviadukten.
 0
Hans H (11 November 2009 23:15):
Gott, då finns det fortfarande hopp för alternativ G. Och om en lågbro blir vald, så öppnas det samtidigt upp för en lättare väg för fler lågbroar i framtiden.

3 fler broöppningar per medeldygn låter som en rimlig kostnad för att föredra en lågbro framför en högbro.
 0
Daniel Bergqvist (12 November 2009 00:51):
Jaha, se där...Jag har länge undrat när sanningen skulle få komma till tals - tråkigt att man undanhållit såhär intressant info för allmänheten utan anledning. Märkligt att GP måste agera nyhetsbyrå varje gång...

Någon här med idéer på hur en öppningsbar lågbro skulle kunna se ut?
 0
John T (16 November 2009 12:56):
Den förbisedda lillebrodern GT har ett par intressanta artiklar om den nya älvförbindelsen. Tyvärr belyser ingen av artiklarna möjligheten att bygga lågbro för alla trafikslag ordentligt, men annars har de flera mycket intressanta frågeställningar som är värda att beakta.

http:​/​/​www.​gt.​se/​nyheter/​2.​1616/​1.​1778513/​broar-​ar-​vac.​.​
http:​/​/​www.​gt.​se/​nyheter/​2.​1616/​1.​1778495/​tunnel-​eller.​.​

Som ett litet svar på Daniels fråga så nämns ett broalternativ fram som en arkitektstudent arbetat fram, med bostäder kombinerat med en lågbro som är öppningsbar i mitten. Låter spännande tycker jag!
 0
Sven R (9 Mars 2010 22:18):
Det verkar som om byggnadsnämnden idag beslutade att satsa på alternativ A. Jag fattar nada. I alt A så skulle bron landa ungefär som idag, nära stationen och Nordstan. I alt D så skulle den komma att landa några kvarter österut. Bangårdsviadukten skulle då ledas rakt mot bron, genomfartstrafiken skulle alltså flyttas ut ett snäpp från centrum. Det skulle skapa mer utrymme för nya stadskvarter runt stationen och Nordstan.

Enligt trafikkontorets utredning så är A bäst ur flera aspekter. Enligt radions intervju av byggnadsnämndens ordförande Mats Arnsmar (S) så föredrog han alt A eftersom det redan finns trafiksnurror vid den platsen. Vilken brist på visioner! Själv tycker jag precis som Anna-Clara Löfvenberg i GT, se här:

http:​/​/​gt.​expressen.​se/​kultur/​1.​190​9937/​bron-​handlar-​i.​.​

Men jag måste ifrågasätta om den här frågan är professionellt beredd av tjänstemännen. Varför har vi inte fått se några riktiga 3D-modelleringar av alternativen? Och varför landar bron inklämt mellan kontorshusen i alt D? Det här projektet måste väl ändå vara av tillräckligt stor betydelse för GBG att staden har råd att lösa in några kontorsfastigheter? Jag tycker det ser otroligt amatörmässigt ut att leda ramper mellan husen enligt förslagen.
 0
Sven R (10 Mars 2010 01:13):
Det går att läsa mer här:

http:​/​/​www2.​trafikkontoret.​goteborg.​se/​resourcelibrary.​.​

Jag återkommer när jag har läst mer noggrant om alternativen.

En märklighet: Gångtrafiken utgör inte ens 1% av de som korsar älvbron idag. Ändå tillmäts gångtrafiken stor betydelse för att föredra alt A (centralt läge) framför alt D (östligt läge). Att det förmodligen kommer att tillskapas en bättre central gångförbindelse i framtiden (t.ex GC-bro eller bättre färjor) verkar dom helt bortse ifrån.

En annan sak. I alt D dras en bilramp i vinkel från bron på Gullbergs strandgata bara för att en del av ett kontorshus inte ska behöva rivas. Konsekvens: Kvarteret får bilramper som förstör utsikt och gatumiljö på två sidor istället för en. Bilister till Hisingen ska alltså snirkla sig upp på bron genom Gullbergsvass. Hallå trafikkontoret!!! Är det en prao-elev som ritat?
 0
Daniel (10 Mars 2010 09:12):
Jag tror att det blir ett bra förslag.

Alternativ a var ju en lågoddsare. Och ramperna ska börja efter leden. Phusen kommer antagligen att rivas. Jag är lite skeptisk till högbron för spårvagnarna. Men det är ju för att biltrafiken är för prioriterad och tar för stor plats som vi får en högbro.

När det gäller biltrafiken på bron så är den inte prioriterad. det ska vara 2 filer kollektivtrafik åt vardera hållet och en fil biltrafik åt vardera hållet. Detta för att biltrafiken är inte så omfattande på bron (förutom vid rusningstrafik). Bron kommer att trängselskattsbeläggas och kommer en ny tunnel (eller bro) vid marieholm att byggas så behövs definitivt inte fler filer på Nya Göta Älvbron.

Det är väl egentligen så att bron hade inte fått plats vid kämpegatan. Man har inte planerat området efter att man behöver bygga en ny bro någonstans medan den andre ska finnas kvar.
 0
Sven R (10 Mars 2010 11:03):
Min kritik bygger ganska mycket på att trafikkontoret har ställt upp alternativ utan att ta tillräcklig hänsyn till potentiell stadsutveckling i området. Alt A är ju naturligtvis att föredra om det enda målet är att få vagnarna snabbast möjligt från Nordstan till Hjalmar. I Alt D skulle det gå att skapa en hållplats i Gullbergsvass, vad jag kan se är ingen sådan inritad. Man har ställt upp alternativ där Gullbergsvass bara behandlas som en bakgård istället för en del av vår framtida innerstad.

Jag tycker att den långa spårvagnsviaduken ända från Nils Ericsonsgatan kunde spolas i alt D. Visst, en del av biltrafiken upp mot bron skulle får rödljus för kollektivtrafiken. Men i öst-västlig riktning skulle den kunna passera planfritt under på Mårten Krakowgatan.

Även om kollektivtrafiken prioriteras så är det biltrafiken som stör stadsmiljön mest. Att låta biltrafiken från Bangårdsviadukten till Hisningen snurra igenom två rondeller känns mindre bra när den i alt D skulle kunna röra rakt fram.

När det gäller det här att riva hus. Det är en kapitalförsöring, det vet alla. Men man förstör fastighetsvärdena i hela stadsdelen om man genomskär den med broramper också.
 0
Hans H (10 Mars 2010 12:00):
En möjlig anledning till varför gångtrafiken fått stor betydelse i valet av lösning är att Götaälvbron i praktiken är enda sättet för en fotgängare att ta sig över till Hisingen.

Men jag tycker hela planen känns för storskalig, det hade varit intressant att även få en analys av hur två eller tre lågbroar hade kunnat ersätta dagens Götaälvbro. Jag har som lekman ingen god möjlighet att bedömma kostnader, men det känns som att en lågbro hade kunnat byggas med betydligt mindre resurser. Fortfarande måste spårvägen dras om med en lågbro, men i övrigt kan vägnätet återanvändas till en lågbrolösning. Och med två eller fler lågbroar kommer man kanske bort från nödvändigheten med planskilda korsningar och motorledstänket, eftersom två stadsbroar med rödljus antagligen har liknande kapacitet som en ensam motorledsbro.

Alternativ A ger i alla fall i mina ögon inte någon större förändring mot dagens Götaälvbro (bortsett från att den nya bron inte riskerar att rasa ihop), kajen vid Gullbergsvass kommer forsätta vara i stadens utkant där ingen kommer passera utan ett ärende, visseligen kommer det bli lite fler anständiga kvarter åt Lilla Bommen till, men man sabbar stadsmiljön desto mer lite längre österut med ramper på stadsgatorna.
Cyklister och fotgängare får visserligen en lägre backe, men får å andra sidan en längre väg till bron, så för deras skull är den nya bron också ungefär likvärdig i mitt tycke.

De som främst kommer få det lite enklare med den nya bron jämfört mot befintlig lösning är bilisterna, efterom dagens Götaälvbro är ganska krånglig att hitta rätt till på de första två-tre försöken.

Samtidigt tycker jag nog ändå att Alternativ A var det bästa av de uppställda förslagen. Men min favorit är fortfarande alternativ G, att bygga en okomplicerad lösning med en öppningsbar lågbro (eller ännu hellre, flera okomplicerade öppningsbara lågbroar).
 0
Daniel (10 Mars 2010 13:13):
Vill förövrigt säga att ekot intervjuade ledamöter i går där dom sa att dom hade velat ha en så låg bro som möjligt.

För övrigt så ang. hållplatser så blir det kanske en utanför Vita Huset eller Nils Ericsonterminalen, men närmare Gullbergsvass hade nog kunnat vara svårt. Det blir kanske en på Ringön.

Det kan vara svårt sånt här.
 0
Kim (10 Mars 2010 14:31):
Arnsmar och Haby säger i dagens GP att de förespråkar Stadstjänaregatan just för att området kring Kämpegatan är något som kommer att utvecklas på lite längre sikt, dvs just för tillfället är det inte det bästa alternativet. För mig är detta totalt motsägelsefullt, är det någon som förstår dessa uttalanden bättre..?
 0
Hannes Johansson (10 Mars 2010 15:19):
Det var väl ganska givet att de skulle välja det alternativ som var billigast och minst avvikande från dagens bro. Men det var väl åtminstone inte det sämsta alternativet ur stadsutvecklingssynpunkt, som jag tycker var den viktigaste aspekten.
 0
Hannes Johansson (10 Mars 2010 15:20):
Det var väl ganska givet att de skulle välja det alternativ som var billigast och minst avvikande från dagens bro. Men det var väl åtminstone inte det sämsta alternativet ur stadsutvecklingssynpunkt, som jag tycker var den viktigaste aspekten.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter