Utskrift från gbg.yimby.se
....

Förstadliga skolan!

 
Under helgen eldhärjades Torslandaskolan. Orsaken har ännu inte kunnat klarläggas men det finns tecken som tyder på att branden var anlagd. Det är i så fall bara en i raden av större och mindre anlagda skolbränder. Det sker ungefär en anlagd skolbrand per dag i Sverige. Bränder och annan skadegörelse på skolfastigheter kostar samhället enorma summor. Bara skolbränderna kostar minst 500 miljoner varje år. Det har därför blivit allt vanligare med kameraövervakning och andra typer av vaktsystem i skolmiljön.

Något som dessvärre inte diskuteras lika mycket är hur man kan arbeta med stadsplanering för att komma tillrätta med problemet. Den grundläggande orsaken till att skolfastigheter är så utsatta beror ju på att de vanligtvis ligger isolerade från övrig bebyggelse, på stora markslösande tomter som står öde nattetid. Skolor planeras nämligen fortfarande som fängelser och andra anstalter, enligt strikt funktionalistiskt separeringstänkande.

Ett alternativ till att slänga ut envåningslängor, isolerat från resten av staden, är att integrera skolfastigheterna i den urbana väven. Detta har blivit allt vanligare för förskolor, men det finns både gamla och nya exempel på urbant integrerade skolor för alla åldersgrupper.



Sigrid Rudebecks Gymnasium med 400 elever i Vasastan

Skolan Vittra Kronhusparken, som ligger vid Östra Hamngatan, har dessutom skatebutiken Concrete inrymd i gatuplanet. En mycket harmonisk funktionsblandning.

Förstadligade skolor är en win-win-lösning. Skolorna slipper bygga dyra övervakningssystem eller anlita privata vaktbolag och kommer förmodligen att spara stora summor på minskad skadegörelse. Staden berikas med fler verksamheter och stadsliv under en större del av dygnet. Göteborgs Universitets beslut att sprida sina verksamheter i staden, istället för att bygga ett campus som Chalmers, är ett exempel på hur utbildningsväsendet kan skapa dynamiska spinoff-effekter genom urban integrering.

De enorma skoltomterna kan omvandlas till nya stadskvarter och generösa, grönskande stadsparker där eleverna kan springa av sig på raster och gymnastiktimmar. Och arkitekterna kan förhoppningsvis fokusera mer på en fantasifull och inspirerande gestaltning än på ytskiktens tålighet för klottersanering.

Och kanske viktigast av allt - eleverna får känna att de faktiskt är en del av staden, av vårt gemensamma samhälle, och inte intagna på en anstalt hermetiskt avskuren från omvärlden.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Pelle (16 November 2009 12:45):
Jag blir förvånad att läsa orden "grönskande stadsparker" i en positiv kontext på en Yimby-sida. Känslan i övrigt är ju att gröna lungor inte hör hemma i staden. Vill man se träd får man flytta ut på landet efter staden ovillkorligen skall förtätas. Men ni kanske inte är eniga i er sandlåda?
I övrigt en rätt vettig artikel...
/Pelle
 0
Erik Sandblom (16 November 2009 12:45):
Lysande Johannes! Jag kan inte vara den enda som fick ångest av att äta i skolmatsalen varje dag. Tänk om man fick äta lunch på vanliga lunchställen ibland, precis som helt vanliga människor! Då skulle eleverna träffa vuxna utanför skolan/hemmet lite oftare också.

En blogg tog nyligen upp detta med kliniska kantiner. Han har några illustrativa bilder, de ser verkligen ut som operationssalar. Eller möjligen som en korsning mellan tandläkarmottagning och operationssal.
http:​/​/​www.​mothugg.​se/​20​0​9/​11/​0​6/​kantinen-​basaren/​
 0
Johannes Hulter (16 November 2009 12:58):
@ pelle: Klart det behövs grönskande, lummiga stadsparker i en tät, blandad stad. Det är mainstream Yimby-policy. Men vi har kanske inte varit tillräcklig tydliga med det tidigare. Tack för påpekandet (även om det lät lite tyket...). :)

@ erik: Tack! Det är Daniel S som öppnat mina ögon för detta. Johans inlägg är genialt. It's a must-read!
 0
John T (16 November 2009 13:03):
Bra artikel! Det finns flera bra exempel på skolor som integreras i staden på ett naturligt sätt, dock är jag lite osäker på hur många goda exempel vi hittar en bit ut från centrum? Undrar om det inte går att göra en statistisk jämförelse på hur skadegörelsen ser ut mellan olika typer av skolor?

Pelle: Det är skillnad på stadsparker (som jag tror att samtliga här vill ha) och stora centrala skogsområden och odefinierade gräsplättar.
 0
Olle Jansson (16 November 2009 13:11):
Påminner mig om när jag klättrade runt på Glöstorpskolans tak i min ungdom. En tämligen ordinär slags sysselsättning för mig och min styvbror när jag var och bodde hos min farsa på helgerna. Inte för att jag åsamkade någon skada vad jag kan minnas men nog hade det inte varit något större problem att bryta sig in eller lunta på om viljan hade funnits.

Pelle: Klart vi vill ha parker! Det är snarare impediment som med Orwellskt nyspråk omnämns som gröna lungor vi ställer oss skeptiska till.
 0
Olof Antonson (16 November 2009 13:14):
@Pelle: grejen är väl att det finns oerhört mycket parker och väldigt lite stad i Göteborg. Det är inte parkerna i sig som är något problem, det är snarare bristen på sammanhängande urbana miljöer.

Som regel så ser jag helst miljöer som används; det är tråkigt när platser töms på människor efter ett visst klockslag. Man skulle kunna förlägga mer av skolaktiviteterna till befintliga parkområden och integrera dem bättre. För mig känns det viktigt att vanligt folk kan känna sig välkomna där även efter tex skolan slutat för dagen.
 0
Ann-Christin Gramming (16 November 2009 13:57):
Jag kan se både fördelar men även en hel del nackdelar med att integrera skolor i staden. Dels har jag gått på Rudebecks och det funkade bra och jag kan också se problemen med att lägga skolor "utanför bebyggelsen" som i Torslanda där jag också bor. Men där finns även Noleredsskolan som är mer integrerad i bostads- och komersiell bebyggelse.
Ur ett konsumtionskritiskt perspektiv kan jag se en del problem med att det att det inte finns några skolmatsalar utan att luncherna intas "på stan" och att bristen på skolgårdar innebär att man umgås i Nordstan och liknande eftersom de egentligen inte har någon annastans att ta vägen. Skall man redan från högstadiet (eller kanske ännu tidigare?) socialiseras in kafé- och shopppingkulturen lär inte studiebidraget räcka långt.
 0
Erik Sandblom (16 November 2009 14:25):
Hej Ann-Christin! Man behöver inte nödvändigtvis ta bort skolmatsalen, man kan göra tvärtom också: öppna upp den för allmänheten! Det kan man göra t ex genom att ha ingång till skolmatsalen från gatan. Jag kan tänka mig att de vuxna som arbetar i skolmatsalen skulle uppleva det som en statushöjning.

Jag delar ditt konsumtionskritiska perspektiv, men mitt intryck är att besökarna till kaféerna på Vasagatan likväl är gymnasieungdomar idag. Det ska visserligen inte behöva kosta pengar att umgås med sina kompisar, men hur som helst är det bra om skolan ser övriga samhället som en tillgång och inte ett hot, och tvärtom också. Jag tycker att samhället ska undvika att stoppa undan ungdomarna. Staden erbjuder fler saker än kaféer.
 0
Jesper Hallén (16 November 2009 14:29):
Just "skolmatsalar" är väl inget dåligt i sig, det ångestframkallande med dem beror väl snarare på eventuella tröttsamma skolkamrater, ojämn bambamat och den allmänt svajiga psykiska hälsan hos skolungdomar. Jag tycker att det är viktigt att skolan tar ett ansvar och ser till att eleverna får i sig bra mat varje dag. Det lär inte hända om man tar bort bamba, men det är väl ingen som vill heller kanske. :)

Bristen på skolgårdar är det inte tal om, det går utmärkt att anlägga skolgårdar i stadskvarter. Det finns ju (förhoppningsvis) en innergård, ett tak och möjligen en närliggande park som skulle fungera bra som skolgård.
 0
Elisabeth (16 November 2009 14:35):
Jättebra och intressant artikel! Kul att tänka i nya banor, ex. går ju ytan på taken att använda till lek och rekreation. Är det inte just ovan nämnda Vittra Kronhusparken som har en basketplan på taket? Det ser extremt NY-coolt ut!
 0
Erik Sandblom (16 November 2009 14:36):
Jesper, jag tror "den allmänt svajiga psykiska hälsan hos skolungdomar" beror på att skolan inte integreras med övriga samhället tillräckligt mycket. Elever får inte tillräckligt många tillfällen att skapa relationer med vuxna som inte intar lärarrollen eller föräldrarollen. Men det är bara min personliga teori!
 0
Jesper Hallén (16 November 2009 15:00):
Erik, ja det är nog en av anledningarna, att skolan isoleras från den riktiga världen. Sen är det ju inte så kul att vara tonåring heller, men det är ju inget man kan göra något åt kanske :)
 0
Theodor Adolfsson (16 November 2009 16:56):
Kul att höra att GU vill integrera sig i staden. Det finns få saker som är tråkigare än campusområden några kilometer från stan. Norrköping är ett exempel på där man använt sig av gamla industribyggnader i staden för att skapa sitt universitet. Så vettigt får gärna alla samhällsförändringar hanteras. Trots att byggnaderna är 100 år eller mer och byggda för helt andra saker så gissar jag att de lämpar sig bättre för dagens universitetsverksamhet än vad till exempel Södra huset på Stockholms universitet gör.
 0
Johannes Hulter (16 November 2009 18:27):
@ elisabeth: Yep, de har skolgård på taket. Man kan se den tydligt om man åker upp i Nordstans p-garage (vilket jag rekommenderar hursomhelst, fantastisk utkikspunkt...)
 0
Niklas (16 November 2009 18:34):
Pelle:
Självklart behövs parker i en stad. Men snälla, sluta kalla dem för lungor. Syret i staden är ett globalt problem. Det syre som stadens parkträd producerar är ytterst marginellt i jämförelse med mängden syre som konsumeras. Vill vi uppnå en stadsmiljö med bra syre bör man istället se till så få som möjligt ska vara beroende av bil. Det åstadkoms genom att bygga tätt, riktigt tätt (och det är ingen motsättning mellan det och bra stadsparker).
 0
Erik Sandblom (16 November 2009 18:56):
Niklas, det finns forskning på att träd och annat grönt minskar partikelhalter och jämnar ut temperaturen. Det har diskuterats på Yimby.se men det var ett tag sen. Så begreppet gröna lungor är inte så tokigt.

Sen tycker jag att Göteborg har gott om "grönytor" men inte särskilt mycket park. T o m Trädgårdsföreningen har lite väl tilltaget med gräsmattor kan jag tycka. Jag föredrar en intimare skala, med lite fler rabatter, buskar, bänkar, fontäner mm.
 0
Niklas (16 November 2009 20:21):
Fast lungors främsta uppgift är att syresätta blodet. Träd minskar partikelhalter och jämnar ut temperaturen staden. I så fall är väl "näsborrar" än bättre analog.
 0
Johannes Hulter (16 November 2009 20:33):
@ niklas: Yes! Där har vi det: Parkerna är stadens gröna näsborrar! ;D
 0
Daniel Sjölund (16 November 2009 21:37):
Ja, tänk vad otroligt många möjligheter som skapas om man integrerar skolan med resten av staden!

Skolsyster skulle ju kunna öppna en egen vårdcentral i bottenvåningen. Kuratorn likaså. Aulan skulle troligtvis kunna vara uthyrd varenda kväll, Bildsalen skulle kunna inrymma ABFs kvällskurser. Träningscentret i närheten skulle kunna tillhandahålla en gymnastiksal för skolungdomarna. Skolbiblioteket skulle kunna förvandlas till ett stadsdelsbibliotek. Bambatanterna, som ni redan nämnt, skulle få chans att starta lunchrestaurang mm.

Min personliga åsikt är att träd och grönska är en mycket viktig pusselbit om man vill bygga en tät, levande och hållbar stad. Här finns inget motsatsförhållande till vad Yimbygbg står för. Vi har vi definitivt för lite av det på Göteborgs gator, men för mycket av det som odefinierbara "infill" på ytor omkring bebyggelsen.

Skulle vi plantera mer träd på våra trafikerade gator skulle partikelmängderna angripas vid vid den alstrande källan, dagvattenmängderna fördröjas på plats, vindtunneleffekter minimeras, välbehövlig skugga erhållas osv. Listan kan göras lång.

Pelle! Vi på Yimby behöver skriva mer om vår syn på det urbant gröna, helt klart. Tack för att du påpekade din förvåning.
 0
Daniel Andersson (16 November 2009 21:53):
Det är lite intressant att två områden som ofta häcklas här (ibland väl kategoriskt kan jag tycka) hyser exempel på skolor som är mycket väl integrerade i bostadsbebyggelsen: Freinetskolan Bild och Form i Masthugget och Franska skolan i Landala.
 0
Joakim Bjerhem (16 November 2009 23:18):
Kanonbra inlägg! Har alltid tänkt denna tanke - kanske ännu mer gällande äldreboenden. Om man i Sverige som gammal inte helt vill avskärmas staden så finns det inga boenden som ger någon som helst stimulans utan bara vita väggar och stilla grönska (som stor del av året är beckmörk från de äldres fönster). Visuell stimulans och att råka få syn på människor man känner igen är inget som äldre enligt någon som helst medicinsk undersökning skulle må dåligt av - ändå så tror uppenbarligen alla svenska arkitekter till äldreboenden det! I medelhavsländerna sitter gubbarna och tanterna på caféer och spelar spel. I Sverige kan det bara ske inne på boendet tillsammans med andra pensionärer då det är för långt till caféerna. Avskärmat. Institutionaliserat.
 0
Joakim Bjerhem (16 November 2009 23:22):
En annan tanke som också är intressant - Varför är innerstadsskolorna (precis som innerstadslägenheterna) nästan undantagslöst de populäraste skolorna? Kan det vara så att även unga människor gillar den urbana miljön, större möjlighet att träffa på någon man känner och att ha "nära till allt"?
 0
Julia Cromvik (16 November 2009 23:26):
Tror också att det kan finnas en poäng i att förstadliga många skolor. Har själv gått i ett högstadium som var utplacerat mitt i ett bostadsområde, vilket kändes helt avlägset.

Nu verkar trenden gå mot ett förstadligande av skolan. I min hemkommun Luleå har det funnits tre gymnasiskolor av vilken endast en varit centralt belägen. Nu har dessa tre gymnasieskolor gått i hop till en mitt i centrala Luleå. Denna så kallade gymnasieby finns både i traditionella skollokaler samt i det före detta sjukhuset och i tidigare kontorslokaler.

När blir nästa stadsvandring förresten? Uppskattade vandringen i Tynnered. Lade ut några foton från den på min blogg: cromvik.blogg.se
 0
Jesper Hallén (17 November 2009 01:01):
Julia: Det är ingen ny stadsvandring planerad ännu men kom gärna med förslag. Kul att du gillade stadsvandringen i lördags!
 0
Johannes Hulter (17 November 2009 10:16):
@ joakim: Absolut! Mycket bra synpunkt. Tyvärr verkar trenden vara motsatt - dvs. istället för att bygga servicehem som ser ut som vanliga hus, så bygger man vanliga hus som ser ut som servicehem... http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​1/​aterbesok-​pa-​orebrogatan_​6.​.​

@ julia: Roligt att vandringen var uppskattad! Vi håller hela tiden utkik efter nya spännande planer att titta närmare på.
 0
Josefin (17 November 2009 11:25):
Bra artikel, det känns som att vi har mycket kvar att lära för att inte funktionssepareringen ska fortsätta per automatik. Skolor bör rimligtvis fungera lika bra som allt annat i kvartersstaden! För såväl små som stora barn är väl kvarterens innegårdar ideala som rastvistelser, vare sig det är gungor eller kanske cafestolar i anslutning till matsalen som efterfrågas.

Kan inte låta bli att nämna en referens som jag förvånande nog hittade i USA, nämligen New Haven. Staden, som visserligen är mycket småskalig, inrymmer det välkända Yale University och här är i stort sett alla skolans beståndsdelar, från lektionssalar till studentbostäder, inhysta i stadens kvartersstruktur som även innehåller butiker, små stadsparker och till och med kyrkor. Inget perfekt exempel på stadsbyggande alls men ändå intressant.
 0
Johannes Hulter (17 November 2009 11:40):
@ josefin: Intressant tips!

Edit: Lade till lite statistik från GP i inlägget
 0
Ann-Louise Pettersson (17 November 2009 12:15):
Mycket bra artikel!
Och ämnet är oerhört fundamentalt om barnfamiljer ska kunna ha möjlighet att bo kvar i stan. Utöver urbana skolor behöver en stad även centrala dagis. Tyvärr så har det under lång tid rått en allmän uppfattning om att förskolor enbart ska byggas i ett plan och ha en stor tomt omkring sig, men trenden börjar ge vika. I Göteborg har en två-plans förskola nyligen byggts vid Burgården och I Köpenhamn finns det flera exempel förskolor som byggts som in-fill projekt i befintliga kvartersstrukturer. Skolorna är i flera plan med gård på taket alt. en hel innergård till sitt förfogande. Funkar hur bra som helst! :)
 0
Niklas Svensson (17 November 2009 15:08):
@Josefin: Ja, New Haven är ett perfekt exempel! Fantastiskt vackra universitetsbyggnader dessutom.

Men jag skulle nog faktiskt säga att satt i sitt sammanhang - en relativt liten stad, något 100k invånare - är New Haven generellt sett ett mycket bra exempel på stadsbyggande. Och en hel del av det just tack vare att Yale är så väl integrerat runt om i staden.

Kulturinstutioner (en del av världsklass) finns utspritt i olika områden, liksom restauranger, butiker, osv, och tom till viss del nattlivet. Väldigt mycket funktionsblandning altså, som du säger. Detta trots att det är ganska småskaligt med flerfamiljshus mestadels bara i några få plan och mycket enfamiljshus även i centrala delar. Men även dessa, altså inklusive villor och radhus, har man hållit inom en tät bibehållen kvartersstruktur. Mycket grönt - men inte slentrianmässigt utspritt utan inom kvarteren (såväl de traditionella som de som bildas av sammanhållna stadsradhus/villor), genomtänkta pocketparker och väl definierade och generellt välskötta stadsparker som inte är för stora men lagom i storlek och utformning för lek, bollsport, hundrastning, odyl och sedan några större av typen naturpark strax utanför centrum för längre promenader, osv.

Där finns massor av riktigt goda exempel tycker jag på hur stad bör byggas, speciellt då för områden där mer småskalig bebyggelse och enfamiljshus är lämpliga. Jämför med hur svenska medelstora städer ser ut... Och trots den väldigt höga andelen enfamiljshus har New Haven city* ungefär samma befolkningstäthet som tätorten Göteborg.

* dvs kommunen, vilken innehåller det mesta av tätorten, hamnområden, en flygplats och en del landsbygd

Sen att New Haven räknas som en av USA mest ekonomiskt segregerade städer med väldiga inkomstklyftor, många fattiga, hög kriminalitet och många vackra byggnader i dåligt skick i vissa områden är en annan sak. Men det beror på annat än stadsplaneringen. Och man jobbar aktivt emot det bla just genom att lyfta fram blandstadskvaliteter, vilket också gett staden ett uppsving på senare år.

Men nu kom jag nog lite väl långt från ämnet här... kunde inte hålla mig.
 0
Johannes Hulter (17 November 2009 15:10):
@ ann-louise: Aha, kul att höra att det rör på sig - även här hemma i Göteborg.
 0
E K (17 November 2009 18:08):
Newsmill söker artiklar om "skolbränderna", kanske läge att utveckla denna text lite och skicka in?
 0
Johannes Hulter (18 November 2009 08:47):
@ ek: Alla är välkomna att låta sig "inspireras" av texten och skriva egna insändare på Newsmill eller annorstädes. Vi behöver fler aktivister som drar sitt strå till stacken... http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​11/​paverka_​_​_​EXCLAMATIONMARK_​_​_​_​820​.​html
 0
Jesper Hallén (18 November 2009 13:13):
Stadsvänner i alla städer, förena er!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter