Utskrift från gbg.yimby.se
....

Framtidens Frölunda

 
För lite mer än ett år sedan lämnade YimbyGBG in ett yttrande över förslaget till kompletteringsbebyggelse vid Marconigatan. Vi tyckte det var ett intressant projekt eftersom det är en strategisk och relativt omfattande förtätning i ett område som tillhör den sk. Mellanstaden, som enligt översiktsplanen ska "kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur" och där "en tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas."



Förslag till utformning av bostadskvarter (Liljewalls)

Samrådet är avslutat och nu finns förslaget utställt fram till den 10 november. Inga av de synpunkter som vi lämnade i yttrandet har på något sätt påverkat liggande förslag. Det är å andra sidan inte så konstigt eftersom vårt yttrande av någon anledning saknades i samrådsredogörelsen. Vårt yttrande finns inte heller sparat bland handlingarna på Stadsbyggnadskontoret.

Den ansvariga planarkitekten Malin Häggdahl säger sig dock vagt minnas vårt yttrande, så helt obemärkt har det i alla fall inte passerat. Häggdahl var också vänlig nog att diskutera några av våra synpunkter på förslaget över telefon.

I vårt yttrande hade vi bl.a. ifrågasatt varför man valt att dra isär kvarteren närmast den bullerstörda Marconigatan. Man har också generellt valt att förtäta med fristående lameller och punkthus istället för sammanhållna kvarter, trots att SBK:s egen stadsdelsvisa beskrivning framhåller vikten av att tillskapa halvprivata gårdsmiljöer i Frölunda.

Enligt Häggdahl beror detta på två saker. Dels får man bättre solvinklar med uppbrutna kvarter och dels passar det den befintliga bebyggelsens karaktär bättre. Att man samtidigt öppnar bullerhål mellan fastigheterna kommer man att lösa genom att bygga bullerskärmar mellan huskropparna. Häggdahl lyfter också fram att det saknas sammanhållna kvarter och urban gatustruktur i området att anknyta till. Och eftersom det inte finns några gamla stadskvarter så bygger man inga nya.

Detta betyder dock inte att man kommer att bygga nya stadskvarter där det redan finns gamla stadskvarter. Nej, det går enligt Häggdahl inte att uttala sig så generellt. Man måste avgöra från fall till fall vad som passar bäst. Och i det här fallet råkade det tydligen slumpa sig så att den unika, platsspecifika lösningen blev... *trumvirvel*... ännu mer husipark!

YimbyGBG kommer förstås att skicka in vårt yttrande igen, den här gången hoppas vi att det inte försvinner. Så här såg det ut:

Yttrande

YimbyGBG ställer sig positiva till ambitionen att kompletteringsbebygga området vid Marconigatan. När det gäller den föreslagna bebyggelsestrukturen finns dock anledning till omfattande justeringar. Bilaga 1 visar aktuellt planförslag, bilaga 2 visar YimbyGBG:s översiktliga idéskiss till nytt planförslag. Observera att idéskissen endast visar den övergripande planstrukturen. Den specifika utformningen behöver utredas mer noggrant. Enligt YimbyGBG bör detajlplanen revideras enligt följande:

1. Lameller vid Marconigatan ersätts med slutna kvarter, i fler våningar och med lokalyta i gatuplan.

2. Radhusområdet ges en mer urban utformning, i stil med Kungsladugårds radhus.

3. Punkthusområdet ersätts med ett storgårdskvarter med lokalyta i gatuplan.

Bebyggelsen i området delas i planförslaget in i fyra grupper: Bostäder vid Marconigatan, Radhusen, Bostäder vid Järnbrottsparken och Bostäder vid Gnistgatan. Bebyggelsen är genomgående tänkt att uppföras som lågenergi-hus, vilket YimbyGBG ställer sig mycket positiva till. När det gäller den föreslagna bebyggelsestrukturen finns dock anledning omfattande justeringar.

Bostäder vid Marconigatan
Närmast Marconigatan har två kvarter föreslagits, varav ett kan komma att bytas ut mot en ishall eller skola. YimbyGBG avstår från att lämna synpunkter på alternativ 1 och 3 i detaljplanen. I vårt yttrande utgår vi alltså från bostadsalternativet, alt. 2 i detaljplanen.

I detaljplanen sägs följande: Bebyggelsen har grupperats i en sluten kvartersform för att få en inre "tyst" gårdsmiljö som kompensation för den bullerstörning som orsakas av trafiken på Marconigatan. Bebyggelsen behöver då också slutas mot Musikvägen för att få en tillfredsställande ljudmiljö på gården.

YimbyGBG ser mycket positivt på att SBK framhåller fördelarna med sluten kvartersbebyggelse, inte minst på grund av den minimering av buller det medför. I SBK:s stadsdelsvisa beskrivning av Frölunda står dessutom följande: Det finns i många områden brist på bostadsnära halvprivata gårdsmiljöer. Behov finns av avskilda utomhusmiljöer som kontrast till den storskaliga offentliga miljön.

Märkligt nog har man lyckats att förbise detta i ritningarna till liggande förslag. Där har man istället, av oklar anledning, valt att dra isär kvarteren i ett antal fritt liggande lameller. Man har dessutom placerat husen omotiverat långt innanför tomtgränsen, vilket resulterat i svårutnyttjade grässträngar (bl.a. mot Marconigatan) och följaktligen en onödigt trång gård innanför. Exploateringstalet är dessutom påtagligt lågt, delvis beroende på det uppbrutna kvarteret, men även på den sparsamma hushöjden.

YimbyGBG rekommenderar därför en ändring av liggande planförslag som leder till verkligt slutna kvarter, fler våningar och större gårdar inom kvarteren (genom att man bygger närmare tomtgränsen). Lokalytor bör även införas, åtminstone i kvartershörnen och mot Musikvägen, som ju skulle kunna bli en intressant etableringsyta. Dessa kan med fördel utformas som bokaler. Även om kommersiell handel kan ha svårt att etablera sig, pga. av läget, är det viktigt att inte från början omöjliggöra funktionsblandning, tex. i form av kontor, kommunal verksamhet eller ideella föreningar.

Om en hög genomströmning av förbipasserande på innergårdarna skulle vara önskvärd kan man anlägga stora portar för passage genom de slutna kvarteren, så många som man anser vara lämpligt. För att öka chansen till arkitektonisk variation förordar YimbyGBG att man maximerar antalet fastigheter i kvarteren.

Radhusen
Förslaget att anlägga radhus i området är intressant, inte minst eftersom de kallas "stadsradhus" på plankartan. I många länder finns urbana radhusmiljöer, exempelvis sk. "brownstones", som är mycket populära eftersom de lyckas förena urbana kvaliteter med enfamiljshusets fördelar.



Radhus i Brooklyn

I Göteborg återfinns besläktade typer av urbana radhus i bl.a. Kungsladugård.



Radhus i Kungsladugård

I det liggande förslaget har man tyvärr inte hämtat inspiration därifrån. Istället för att vända radhusen mot gatan och på det viset skapa ett sammanhållet och urbant gaturum, har man valt att dra isär husen i grupper som vänds bort från gatan. Som ett resultat av detta får man dessutom en mängd svårutnyttjade grässträngar och buskplättar.



Radhus i aktuellt planförslag

Med smartare och mer urban planering hade dessa impediment kunnat samlas ihop och omformats till en väldefinierad och tillgänglig park. Man hade då dessutom kunnat öka exploateringstalet avsevärt. YimbyGBG rekommenderar SBK att göra nödvändiga korrigeringar i detaljplaneförslaget utifrån dessa synpunkter.

Bostäder vid Järnbrottsparken
Mot Järnbrottsparken föreslås sex stycken punkthus, fritt placerade enligt välkänd husipark-modell, mellan 4 och 7 våningar. Här finns anledning till en grundläggande omarbetning av den föreslagna bebyggelsestrukturen. Är det något som Frölunda redan är välförsett med så är det fritt liggande punkthus. Vad det däremot råder en uppenbar brist på är just de halvprivata gårdsmiljöer som SBK:s stadsdelsvisa beskrivning efterlyser.

YimbyGBG föreslår därför att punkthusen ersätts med ett storgårdskvarter, dvs. sluten kvartersbebyggelse nära tomtgränsen och en stor gård innanför. Den föreslagna gården kommer ytmässigt att vara jämförbar med en större fotbollssplan. Den specifika gestaltningen av gården tar inte YimbyGBG ställning till. Förslagsvis får de boende själva vara med och bestämma hur gården bäst ska tas tillvara.

Alldeles i närheten av det föreslagna området finns sedan 1986 ett lyckat försök med stadsodling, där hyresgästerna ges möjlighet att tillsammans sköta om ett växthus och en mindre trädgård. Det skulle kunna vara ett exempel att ta efter. Storgårdskvarteret kan öppnas upp med väl tilltagna portar om det anses lämpligt med en hög genomströmning av förbipasserande. Ju större genomströmning man önskar, desto fler portar.

Det är viktigt att inte från början omöjliggöra funktionsblandning, oavsett om det gäller kommersiell, kommunal eller ideell verksamhet. Följaktligen måste någon lokalyta föras in i planförslaget. För att öka chansen till arkitektonisk variation förordar YimbyGBG att man maximerar antalet fastigheter i kvarteret. YimbyGBG rekommenderar SBK att revidera detaljplanen utifrån dessa synpunkter.

Bostäder vid Gnistgatan
Förslaget innebär också en tillbyggnad som är avsedd som seniorboende. YimbyGBG avstår från att lämna synpunkter på denna del av detaljplanen.

Övrigt
YimbyGBG ställer sig positivt till de åtgärder som planeras vad gäller kollektivtrafiktillgänglighet, förbättrade cykelkommunikationer, upprustning av grönytor etc. Särskilt välkommet är det att trafiksepareringens barriäreffekter längs Marconigatan uppmärksammas. I ett längre perspektiv kommer man förhoppningsvis att lösa upp den rigida trafiksepareringen i området, som ju mycket tydligt är präglad av ett förlegat SCAFT-tänkande.

Bilaga 1: Aktuellt planförslag - klicka för större bild



Bilaga 2: Översiktlig idéskiss till nytt planförslag - klicka för större bild


Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olle Jansson (3 November 2009 17:39):
Det är ju märkligt hur våra förslag tenderar att försvinna hela tiden.

Sedan är ju Häggdahls svar typiska för den rådande utvecklingen. Den gamla paradigmen (om nu jag får använda ett så stort ord) är normerande. Både genom att solvinkeln ges företräde samt att tidigare bebyggelse får diktera all framtida bebyggelse.
 0
Niklas S (3 November 2009 18:27):
Nästan ett fall för Sverker "Ska det vara så här?" Olofsson. :)
 0
Daniel Bergqvist (3 November 2009 20:40):
Med låg ränta, konstant underproduktion av bostäder och en ständigt inkompetent marknad har blandstadens nya lamellhus en *ljus* framtid. Solvinklar och IKEA säljer lika bra som radhus i trä med tilltalande snickarglädje. Alternativkostnaden för det sistnämnda är tyvärr för hög. Så vad tjänar "de stora" på att krångla?

Utifrån stadens perspektiv: kravet är att all nyproduktion skall uppföras i anslutning till befintlig kollektivtrafik. Vilken vacker tanke! (i realiteten förändras resvanorna marginellt eftersom villa/radhus i periferin + bil är en sällan oslagbar kombination för de flesta barnfamiljer). Staden har för få seriösa krav på den nya "mellanstaden". Det finns heller inga strategier för att bygga så nära stadskärnan som möjligt.

Nä, detta funkar inte om de yimbyanska tankegångarna skall slå igenom utanför stadskärnan. Förbjud all storskalig nyproduktion i dessa områden! Kasta mellanstaden i Sverkers röda soptunna! Riv förorterna! 50 miljarder kronor måste allmännyttan skjuta till för att renovera alla lägenheter => Ekonomisk kalops som Richard Palm skulle kalla det. http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​61VE5cuYdTA
 0
Anna Eriksson (3 November 2009 21:04):
Man blir ju så trött.... Varför vill de aldrig bygga riktig stad? Husipark, husipark, husipark. Är det verkligen alla människors drömboende? Skulle inte tro det eftersom det är så många som drömmer om en central lägenhet. Visst är det delvis just det centrala läget som lockar men jag tror också att det faktiskt är kvartersstaden många vill åt och genom att bygga mer sådan skulle fler få möjlighet att bo så. Alltså, det är kanske inte bara Avenyn eller Femman man vill åt utan även stadslivet med affärer, kaféer, restauranger och annan service, möjligheten att flanera i stadsmiljö helt enkelt.

Det är jättebra att Yimby finns och lämnar yttranden. Faktum är ju att Yimby egentligen påminner om vad som sägs av SBK med flera; tät blandstad. Men så tappar man bort Yimbys uttalande! Helt sanslöst.

Frölunda är kanske inget jättebra exempel på hur stadens centrum kan växa, eftersom det ändå ligger en bra bit ut (men som sagt var, för den skull kan det ju inte vara förbjudet med kvartersstad), men ibland undrar man vad planerarna vill med Göteborg. Vill man att Göteborg ska växa _som stad_, eller ser man centrala staden och dess typ av bebygelse som något statiskt som inte kan växa? Jag vet att officiellt sägs det ju även från SBK med flera att vi ska bygga blandstad men när det kommer till kritan gör man ju inte det. Vilka jobbar på SBK egentligen? Kan ingen Yimbyist söka jobb där?

Ibland blir man så deprimerad. Känns som det bara gått utför med Göteborg som stad de senaste 70 åren. Rivning av "riktig stad" som ersatts med förorter i staden (Landala, Annedal, Olskroken) och de nya områden som byggs är även de förorter med sönderbrutna kvarter. Jag är så less på detta prat om solvinklar. I Majorna där jag bor, där det ju finns gott om slutna kvarter har jag aldrig någonsin hört någon prata om att de saknar solvinklar. Man tvärtom trivs väldigt bra med de slutna kvarteren.

Nåja, Skeppsbron får väl vara hoppet om att det kan hända bra grejor ändå...
 0
Johannes Hulter (3 November 2009 22:12):
@ anna: Yes, så är det. Men man ska inte ge upp, stadsplaneringen kommer att bli bättre - men bara om någon sätter fart. Och ju fler som gör det desto snabbare går det. :)
Det största problemet tror jag faktiskt är vanans makt. Man går till jobbet och gör det man gjort sedan man började 1981. Därför är det väldigt viktigt att utmana ingrodda föreställningar.
 0
Matthias H. (3 November 2009 23:49):
Ja, Malin står med på mycket som jag tycker är väldigt dåligt stadsbyggande. Å andra sidan så är det fortfarande ingen på SBK som jag tycker är en tillstymmelse till bra än. Men det kanske kommer...om ett antal år då även dom anställda på SBK måste börja förstå att dom inte kan fortsätta förstöra staden med massa punkthus-, lamellhus- och förortsbyggande.
 0
Johannes Hulter (4 November 2009 00:06):
@ matthias: Nu tycker jag du är orättvist hård. Det finns många på SBK som gör riktigt bra grejer. Ta planen för Hammarkullen tex: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​6/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​

Malin har ju också hand om Egnahemsvägen och det kommer ju att bli riktigt bra - bara man ställer lite tuffare krav på lokalanpassning, vilket vi pepekade i vårt yttrande: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​10​/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​

Och det kommer ni väl att göra, eller hur Malin? :)
 0
Matthias H. (4 November 2009 00:18):
Ja kanske vill jag provocera lite. Men det finns mycket att efterlysa. Och av 10 planer som SBK tar fram är nio dåliga enligt mig och det är inte bra. Det är ju faktiskt också en hel del planer som vi inte hinner diskutera som går igenom med rent bedrövligt innehåll, det vet du Johannes.
 0
Olof Antonson (4 November 2009 01:26):
Väldigt bra text: Tydligt formulerat och stringent resonemang. Det går nog inte att bli för tydlig om man ska göra sig förstådd i dessa sammanhang; det är troligtvis sovjetiska vetenskapsmän som infiltrerat vår arkitektkår. Jämför Murmansk med svenska nyfunkisområden.

http:​/​/​ruvr.​ru/​files/​Image/​RiaNovosti_​foto/​GORODA/​Murm.​.​
 0
J E (4 November 2009 01:30):
För mig som är uppväxt i Frölunda är den här bebyggelsen extra intressant att följa och jag hoppas verkligen dom tar till sig något av det Yimby föreslagit. Jag har igentligen ingenting emot punkthus och skivhus men i just Frölunda känns det som att det räcker med det nu.

Daniel Bergqvist: Jag tycker det är intessant det du skrev om "kravet är att all nyproduktion skall uppföras i anslutning till befintlig kollektivtrafik". Jag förtår inte varför dom har det som krav. Hur skulle Göteborg sett ut idag om man tänkte så på 50- 60- och 70-talen? Då skulle många av dagens stadsdelar fortfarande vara skogar och landsorter.
Varför bygger man inte upp helt nya stadsdelar (bostäder, vägar, spårvägar m.m.) där det idag bara är skog? Varför sån feget?
 0
Daniel (4 November 2009 15:43):
Alla stilar har haft sin början, sin högtid och sitt slut.
Är det inte dags att stänga igen Bauhausskolan för gott?
 0
Daniel Bergqvist (4 November 2009 20:21):
@J E: under nämnd tidsperiod kunde stat och kommun höja skatterna så fort kalkylerna visade röda siffror. Därefter lånade vi enorma belopp för att hålla samma utvecklingstakt som tidigare. Idag har vi inte samma ekonomiska utrymme vilket resulterar i få stora trafiksatsningar på lokal nivå. Med bristande resurser gäller det att skapa ett så stort värde som möjligt i det befintliga. Därför vill man nyttja befintliga kollektivtrafikstråk till max innan man går över till att investera i nya stråk ("tänk spårvagn kör buss"). Att bygga tät blandstad nära centrum invid befintlig kollektivtrafik är på alla sätt mest lönsamt. Att bygga "nya stadsdelar i skogen" rimmar ej väl med den principen och ger enligt historien upphov till kostsamma och tidskrävande resor...

@Anna E: "Vilka jobbar på SBK egentligen? Kan ingen Yimbyist söka jobb där?"
Det finns många yimbyister där; små som stora, unga som gamla. Dessvärre finns ingen som ser till helheten och framförallt ingen som kan ta på sig ledartröjan. En stor kompromissapparat där varje individ bevakar sina egenintressen... Jag tycker Yimby skall lägga ett symboliskt bud på verksamheten, det borde ge oss bra publicitet! :)
 0
Ragnar Lind (4 November 2009 22:26):
Vad är det för knepig doktrin som säger att man inte får bygga slutna kvarter för att i stället göra bullerskärmar i öppningarna? Sådant måste ju se ofantligt tråkigt ut (se kvarteret Kostern, Porlinsfabriken, mfl)? Visst måste man kunna komplettera med stadskvalitéer i befintliga stadsdelar. Spar våra skogar!
 0
Olof Antonson (4 November 2009 22:57):
Göteborg uppfann i alla fall halvmesyren!
 0
Daniel Sjölund (4 November 2009 23:16):
Just i denna stadsdel har vi extremt formstarka landmärken/hus som tex. "lösgommarna", "Strykjärnen", "Tratten" och stjärnhusen längre bort.

SBK vill ju att de nya husen skall få bättre solvinklar med uppbrutna kvarter och dels få dem att passa in med den befintliga bebyggelsens karaktär. Bör inte dessa nya hus få ett lika starkt formspråk som de befintliga i sådana fall?
 0
Olof Antonson (5 November 2009 00:21):
Jag hörde en gubbe som skojade om att han bodde i Kaffeburkarna i Stalinallén, antar att det var stjärnhusen han syftade på då :)
 0
Niklas Svensson (5 November 2009 00:52):
Kollektivtrafiknära läge. Visst, kortsiktigt uppnår man ju med SBKs program målet om att fler ska bo i sådana lägen. Men sen då, när de idag tillgängliga kollektivtrafiknära lägena upptagits av ännu mer av vad vi redan har, utsmetade lameller och punkthus med tillhörande "rekreationsområden" och onödigt få boende? Ska man då övergå till att satsa på att bygga i "lägen som ligger nära kollektivtrafiknära lägen"? Eller ska man komplettera med helt nya kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk, bekostade med allt knappare samhällsresurser som redan idag inte räcker till nödvändiga investeringar i infrastruktur och effektiva kollektivtrafiksystem?

Samma sak med "oaserna ett stenkast från stadens utbud". När områdena kring stadens utbud slammats igen av stendöda bostadsenklaver ska man då marknadsföra med "en oas som ligger ett stenkast från en oas ett stenkast från stadens utbud"? Eller ska man då ta tjuren vid hornen och mödosamt försöka få in den täta blandstad som kunderna bevisligen är villiga att betala mest för att ha tillgång till men man dittils totalt försummat att skapa?

Samhälle liksom byggherrar skjuter sig själva i foten långsiktigt genom att systematiskt slösa bort sina bästa tillgångar med kortsiktiga genvägar till sina mål.
 0
Hannes Johansson (5 November 2009 08:07):
Man får lite känslan av att SBK mest tycker att Yimby är lite obekvämt som kommer och rör om i grytan och kanske tvingar dem indirekt att ändra sina metoder och sluta gå till jobbet och göra det vanliga som de gjort sedan 80-talet. Det är nästan så man skulle vilja överklaga, bara för att tvinga dem att åtminstone kolla på vad Yimby säger, om det nu inte hade varit emot Yimbys (och min) ideologi att överklaga så fort man inte gillar nåt...
 0
Hans Jörgensen (5 November 2009 21:15):
Denna och många andra artiklar här, visar hur svårt det verkar vara att bryta gles-husipark-byggeriet.
Tänk bort de brutna taken, då skiljer inte denna bebyggelse sig från annan funkis-planering.
"dessutom placerat husen omotiverat långt innanför tomtgränsen" är en av flera klarsynta påpekanden i yttrandet.

Den här platsen uti Frölunda socken är väl mycket lämplig för förtätning. Längs med Marconigatan och speciellt hörnet mot Musikvägen är som gjord för stadsmässig förtätning.
Dvs ett "slutet hörne" längs korsningen, husen direkt an mot gatan, och en lokal i hörnet.
Det finns så många andra sådana obebyggda hörnen runt om i stans funkisområden som kunde utnyttjas på detta vis och i många fall även ge fina platsbildningar!
Det är bara att ge sig ut på satellitkartan och leta.

Kloka kommentarer här också, Anna, Niklas med flera.

En poäng med att bygga stadsmässigt (på riktigt) även i mellanstaden är väl att öka stadsdelens "egenvärde" dvs attraktionskraften för dess egna invånare och kanske även andra. Det skulle vara välgörande av många skäl.
Då måste man till exempel inte "in till stan" för att kunna flanera - säkert lite på bekostnad av innerstan då, men den kommer fortfarande ha unika värden genom t ex husens varierande ålder.
 0
Joakim Bjerhem (7 November 2009 16:33):
Jag bor i Norberg i Bergslagen på veckorna med 5000 invånare i hela kommunen. I centrum finns attraktiva stadskvarter, men inte någon annanstans utöver i centrum naturligtvis. Med Häggdals argumentation borde ju detta vara ohållbart eftersom centrums kvartersbebyggelse "inte knyter an till den övriga bebyggelsen". Eftersom resterande bebyggelse inte är kvartersbebyggelse! Och argumentet om solvinklar faller ju direkt om man frågar folk hur dom vill helst bo.
 0
Johannes Hulter (7 November 2009 16:47):
@ joakim: Kul att höra från Norberg! Det är en riktigt fin liten stad (rikskänt för Elsa Anderssons konditori, lokalkänt för elvisshoppen). Tyvärr drabbar stadsutglesning (externhandel, perifera villamattor etc) ofta sådana mindre städer hårt (outhyrda lokaler etc). Tänk om man fortsatt bygga på Norberg i samma stil som i centrum istället för att sprawla - jfr: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​5/​kronika-​urbanisering-​pa-​l_​.​.​
 0
Joakim Bjerhem (9 November 2009 19:36):
Haha, kul att nån känner till det! Det vore naturligtvis fantastiskt om man hade fortsatt att bygga tätt längs stråken i Norberg, tyvärr är utmaningarna omvända på landsbygden, även om saker hade kunnat vara bättre även i urbaniseringens tidevarv. Jag hade nog inte varit ensam över 20 på bussen och handeln hade levt i Norberg om det inte vore för stadsutglesningen (riksvägen drogs utanför centrum, Avesta byggde ett stort externt köpcentrum, Skallbergets oattraktiva 70-talsvillor byggdes). Intressant är att till och med här där lägenheter står tomma står ytterst få lgh tomma i den gamla centrala bebyggelsen. Den är även här mest attraktiv.
 0
Johannes Hulter (16 December 2009 15:56):
Samrådsredogörelsen har kommit för Marconigatan och vi får svar på tal:

Platsens karaktär är utgångspunkten för att avväga gestaltningen av den nya bebyggelsen. Kontoret anser att utformningen är väl avvägd med hänsyn till omkringliggande bebyggelse och omgivande natur. Förslaget innehåller en kompletteringsbebyggelse i en 50- och 60-talsmiljö som vi föreslår kompletterad på dess villkor. Genomblickar med möjlighet till utsikt över grönska och närhet till natur är önskvärda kvaliteter för både de befintliga och de planerade bostäderna och utmärkande för karaktären. Att bryta det utbyggda planmönstret och införa en tät innerstadskaraktär med slutna kvarter, tydliga gator och kringbyggda gårdar förutsätter ett större sammanhang än det begränsade planområde som Järnbrottsskolan med skolgård utgör och finns enligt kontorets mening inte motiv för här.

SBK är roliga! :D
 0
Olle Jansson (16 December 2009 16:08):
Spårbundenhet som stadsplaneringsideal som vanligt alltså.
 0
Daniel Sjölund (16 December 2009 18:13):
@Johannes: :D

"..slutna kvarter, tydliga gator och kringbyggda gårdar förutsätter ett större sammanhang än det begränsade planområde som Järnbrottsskolan med skolgård utgör och finns enligt kontorets mening inte motiv för här."

Området verkar vara cirka 400x400 meter. Detta motsvarar ett område som är större än hela stadsdelen Haga! (Som är cirka 400x300m)

Hur ska man kunna få till en förändring mot mer "stad", i redan tätbebyggt område, om det krävs större arealer än aktuellt planområde? Sådana "sammanhang" finns ju inte.
 0
Matthias H. (16 December 2009 23:51):
Suck.
 0
Joakim Bjerhem (17 December 2009 00:37):
Dom menar, på fullaste allvar, att på grund av misstag som begåtts måste vi fortsätta att begå misstag. Att på grund av dålig, otrygg, utglesad och oattraktiv bebyggelse måste vi fortsätta bygga dålig, otrygg, utglesad och oattraktiv bebyggelse!!! Att säga att jag blir förbannad är väldigt, väldigt milt uttryckt!!!
 0
Hannes Johansson (18 December 2009 12:58):
Wow, det finns verkligen ingen framtidstro i denna stan.
 0
Anna Eriksson (18 December 2009 13:52):
Jag är väldigt dåligt hemmastadd i Frölunda, känner egentligen inte till området alls. Men härom veckan hade jag ett ärende till Frölunda Torg och tog spårvagenen dit. Kanske det gråmulna vädret bidrog, men hu så många trista områden jag åkte förbi på vägen dit. Det KAN väl bara inte vara så att det är drömboendet för den genomsnittlige göteborgaren? Eller är vi i Yimby så fel ute när vi tror att folk vill ha något annat än en massa husipark? Går ju inte att med säkerhet svara på den frågan utan att ha gjort en liten undersökning (kul idé förresten, en liten enkät till slumpvis utvalda göteborgare och sen kunde man lämna in resultatet till SBK). Att det är ett så högt tryck på centrala lägenheter antyder ju i alla fall att det finns fler som önskar bo i kvartersstad än det finns kvartersstadsboende. Jag antar att ett av problemen är att bostadsbristen är så skriande (och räntorna så låga) att människor hyr eller köper vad som helst bara de får tak över huvudet. Dessutom byggs ju inget i kvartersstadsform (Skeppsbron blir väl undantaget) så att man kan inte heller rösta med fötterna genom att välja nybyggd kvartersstad framför nybyggt husipark och låta SBK och byggarna stå där med tomma punkthus och lameller som det visade sig att ingen vill bo i.
 0
Niklas Svensson (18 December 2009 16:51):
@Anna: Tror liksom du att den gemene göteborgaren inte vill bo i hus-i-park. Däremot hade det inte alls förvånat mig om den gemene göteborgaren faktiskt tror att det är så de flesta andra vill bo...
 0
Matthias H. (19 December 2009 13:13):
Jag tror det är som så att gemen person ännu inte har förstått skillnaden mellan husipark och riktig blandstad med slutna kvarter med verksamheter i bottenvåningar. Det förstår man inte förrän man sitter där i sin nya lägenhet och kommer på att "här händer ingenting, varför är det inte byggt som i Linnestan eller Majorna, där är så mysigt ju".

Men i takt med att vi i Yimby syns mer o mer så kommer denna kunskap och viktiga förståelse att sprida sig som en löpeld. Inom några år kan man hoppas på att det blir enorma protester så fort någon får för sig att bygga husipark.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5552 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter