Framtidens Frölunda

För lite mer än ett år sedan lämnade YimbyGBG in ett yttrande över förslaget till kompletteringsbebyggelse vid Marconigatan. Vi tyckte det var ett intressant projekt eftersom det är en strategisk och relativt omfattande förtätning i ett område som tillhör den sk. Mellanstaden, som enligt översiktsplanen ska "kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur" och där "en tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas."



Förslag till utformning av bostadskvarter (Liljewalls)

Samrådet är avslutat och nu finns förslaget utställt fram till den 10 november. Inga av de synpunkter som vi lämnade i yttrandet har på något sätt påverkat liggande förslag. Det är å andra sidan inte så konstigt eftersom vårt yttrande av någon anledning saknades i samrådsredogörelsen. Vårt yttrande finns inte heller sparat bland handlingarna på Stadsbyggnadskontoret.

Den ansvariga planarkitekten Malin Häggdahl säger sig dock vagt minnas vårt yttrande, så helt obemärkt har det i alla fall inte passerat. Häggdahl var också vänlig nog att diskutera några av våra synpunkter på förslaget över telefon.

I vårt yttrande hade vi bl.a. ifrågasatt varför man valt att dra isär kvarteren närmast den bullerstörda Marconigatan. Man har också generellt valt att förtäta med fristående lameller och punkthus istället för sammanhållna kvarter, trots att SBK:s egen stadsdelsvisa beskrivning framhåller vikten av att tillskapa halvprivata gårdsmiljöer i Frölunda.

Enligt Häggdahl beror detta på två saker. Dels får man bättre solvinklar med uppbrutna kvarter och dels passar det den befintliga bebyggelsens karaktär bättre. Att man samtidigt öppnar bullerhål mellan fastigheterna kommer man att lösa genom att bygga bullerskärmar mellan huskropparna. Häggdahl lyfter också fram att det saknas sammanhållna kvarter och urban gatustruktur i området att anknyta till. Och eftersom det inte finns några gamla stadskvarter så bygger man inga nya.

Detta betyder dock inte att man kommer att bygga nya stadskvarter där det redan finns gamla stadskvarter. Nej, det går enligt Häggdahl inte att uttala sig så generellt. Man måste avgöra från fall till fall vad som passar bäst. Och i det här fallet råkade det tydligen slumpa sig så att den unika, platsspecifika lösningen blev... *trumvirvel*... ännu mer husipark!

YimbyGBG kommer förstås att skicka in vårt yttrande igen, den här gången hoppas vi att det inte försvinner. Så här såg det ut:

Yttrande

YimbyGBG ställer sig positiva till ambitionen att kompletteringsbebygga området vid Marconigatan. När det gäller den föreslagna bebyggelsestrukturen finns dock anledning till omfattande justeringar. Bilaga 1 visar aktuellt planförslag, bilaga 2 visar YimbyGBG:s översiktliga idéskiss till nytt planförslag. Observera att idéskissen endast visar den övergripande planstrukturen. Den specifika utformningen behöver utredas mer noggrant. Enligt YimbyGBG bör detajlplanen revideras enligt följande:

1. Lameller vid Marconigatan ersätts med slutna kvarter, i fler våningar och med lokalyta i gatuplan.

2. Radhusområdet ges en mer urban utformning, i stil med Kungsladugårds radhus.

3. Punkthusområdet ersätts med ett storgårdskvarter med lokalyta i gatuplan.

Bebyggelsen i området delas i planförslaget in i fyra grupper: Bostäder vid Marconigatan, Radhusen, Bostäder vid Järnbrottsparken och Bostäder vid Gnistgatan. Bebyggelsen är genomgående tänkt att uppföras som lågenergi-hus, vilket YimbyGBG ställer sig mycket positiva till. När det gäller den föreslagna bebyggelsestrukturen finns dock anledning omfattande justeringar.

Bostäder vid Marconigatan
Närmast Marconigatan har två kvarter föreslagits, varav ett kan komma att bytas ut mot en ishall eller skola. YimbyGBG avstår från att lämna synpunkter på alternativ 1 och 3 i detaljplanen. I vårt yttrande utgår vi alltså från bostadsalternativet, alt. 2 i detaljplanen.

I detaljplanen sägs följande: Bebyggelsen har grupperats i en sluten kvartersform för att få en inre "tyst" gårdsmiljö som kompensation för den bullerstörning som orsakas av trafiken på Marconigatan. Bebyggelsen behöver då också slutas mot Musikvägen för att få en tillfredsställande ljudmiljö på gården.

YimbyGBG ser mycket positivt på att SBK framhåller fördelarna med sluten kvartersbebyggelse, inte minst på grund av den minimering av buller det medför. I SBK:s stadsdelsvisa beskrivning av Frölunda står dessutom följande: Det finns i många områden brist på bostadsnära halvprivata gårdsmiljöer. Behov finns av avskilda utomhusmiljöer som kontrast till den storskaliga offentliga miljön.

Märkligt nog har man lyckats att förbise detta i ritningarna till liggande förslag. Där har man istället, av oklar anledning, valt att dra isär kvarteren i ett antal fritt liggande lameller. Man har dessutom placerat husen omotiverat långt innanför tomtgränsen, vilket resulterat i svårutnyttjade grässträngar (bl.a. mot Marconigatan) och följaktligen en onödigt trång gård innanför. Exploateringstalet är dessutom påtagligt lågt, delvis beroende på det uppbrutna kvarteret, men även på den sparsamma hushöjden.

YimbyGBG rekommenderar därför en ändring av liggande planförslag som leder till verkligt slutna kvarter, fler våningar och större gårdar inom kvarteren (genom att man bygger närmare tomtgränsen). Lokalytor bör även införas, åtminstone i kvartershörnen och mot Musikvägen, som ju skulle kunna bli en intressant etableringsyta. Dessa kan med fördel utformas som bokaler. Även om kommersiell handel kan ha svårt att etablera sig, pga. av läget, är det viktigt att inte från början omöjliggöra funktionsblandning, tex. i form av kontor, kommunal verksamhet eller ideella föreningar.

Om en hög genomströmning av förbipasserande på innergårdarna skulle vara önskvärd kan man anlägga stora portar för passage genom de slutna kvarteren, så många som man anser vara lämpligt. För att öka chansen till arkitektonisk variation förordar YimbyGBG att man maximerar antalet fastigheter i kvarteren.

Radhusen
Förslaget att anlägga radhus i området är intressant, inte minst eftersom de kallas "stadsradhus" på plankartan. I många länder finns urbana radhusmiljöer, exempelvis sk. "brownstones", som är mycket populära eftersom de lyckas förena urbana kvaliteter med enfamiljshusets fördelar.



Radhus i Brooklyn

I Göteborg återfinns besläktade typer av urbana radhus i bl.a. Kungsladugård.



Radhus i Kungsladugård

I det liggande förslaget har man tyvärr inte hämtat inspiration därifrån. Istället för att vända radhusen mot gatan och på det viset skapa ett sammanhållet och urbant gaturum, har man valt att dra isär husen i grupper som vänds bort från gatan. Som ett resultat av detta får man dessutom en mängd svårutnyttjade grässträngar och buskplättar.



Radhus i aktuellt planförslag

Med smartare och mer urban planering hade dessa impediment kunnat samlas ihop och omformats till en väldefinierad och tillgänglig park. Man hade då dessutom kunnat öka exploateringstalet avsevärt. YimbyGBG rekommenderar SBK att göra nödvändiga korrigeringar i detaljplaneförslaget utifrån dessa synpunkter.

Bostäder vid Järnbrottsparken
Mot Järnbrottsparken föreslås sex stycken punkthus, fritt placerade enligt välkänd husipark-modell, mellan 4 och 7 våningar. Här finns anledning till en grundläggande omarbetning av den föreslagna bebyggelsestrukturen. Är det något som Frölunda redan är välförsett med så är det fritt liggande punkthus. Vad det däremot råder en uppenbar brist på är just de halvprivata gårdsmiljöer som SBK:s stadsdelsvisa beskrivning efterlyser.

YimbyGBG föreslår därför att punkthusen ersätts med ett storgårdskvarter, dvs. sluten kvartersbebyggelse nära tomtgränsen och en stor gård innanför. Den föreslagna gården kommer ytmässigt att vara jämförbar med en större fotbollssplan. Den specifika gestaltningen av gården tar inte YimbyGBG ställning till. Förslagsvis får de boende själva vara med och bestämma hur gården bäst ska tas tillvara.

Alldeles i närheten av det föreslagna området finns sedan 1986 ett lyckat försök med stadsodling, där hyresgästerna ges möjlighet att tillsammans sköta om ett växthus och en mindre trädgård. Det skulle kunna vara ett exempel att ta efter. Storgårdskvarteret kan öppnas upp med väl tilltagna portar om det anses lämpligt med en hög genomströmning av förbipasserande. Ju större genomströmning man önskar, desto fler portar.

Det är viktigt att inte från början omöjliggöra funktionsblandning, oavsett om det gäller kommersiell, kommunal eller ideell verksamhet. Följaktligen måste någon lokalyta föras in i planförslaget. För att öka chansen till arkitektonisk variation förordar YimbyGBG att man maximerar antalet fastigheter i kvarteret. YimbyGBG rekommenderar SBK att revidera detaljplanen utifrån dessa synpunkter.

Bostäder vid Gnistgatan
Förslaget innebär också en tillbyggnad som är avsedd som seniorboende. YimbyGBG avstår från att lämna synpunkter på denna del av detaljplanen.

Övrigt
YimbyGBG ställer sig positivt till de åtgärder som planeras vad gäller kollektivtrafiktillgänglighet, förbättrade cykelkommunikationer, upprustning av grönytor etc. Särskilt välkommet är det att trafiksepareringens barriäreffekter längs Marconigatan uppmärksammas. I ett längre perspektiv kommer man förhoppningsvis att lösa upp den rigida trafiksepareringen i området, som ju mycket tydligt är präglad av ett förlegat SCAFT-tänkande.

Bilaga 1: Aktuellt planförslag - klicka för större bild



Bilaga 2: Översiktlig idéskiss till nytt planförslag - klicka för större bild