Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad ville man bygga 2009?

 
2009 var året då Göteborg fick en ny och yimbyfierad översiktsplan. Det var också året då allt fler insåg att det blivit dags att sluta sprawla ut bilberoende bostadsenklaver och äntligen börja bygga tät, klimatsmart blandstad.

Ja, det gick så långt att vissa började oroa sig för att man skulle börja "mangla ut kvartersstad" och att de glesa och bilberoende punkthusmattorna var hotade av en omänsklig förtätning av bostäder, butiker och nöjesliv.

Så nu är man ju lite nyfiken. Hur gick det? Var kommer de vidsträckta fälten av tät, funktionsblandad kvartersstad att breda ut sig 2010?

För att få lite perspektiv på hur vår stadsplanering faktiskt såg ut kan man gå igenom de detaljplaner som var på samråd under 2009. Den fullständiga listan finns på Stadsbyggnadskontorets hemsida. Sorterar man ut äldreboenden, servicehem, projekt som inte innehöll bostäder, samt mer övergripande och allmänt hållna program får man kvar en lista på sammanlagt 25 detaljplaner.

8 detaljplaner förbjöd andra funktioner än bostäder.

7 detaljplaner tillät, men ställde inga krav på, andra funktioner än bostäder.

4 detaljplaner föreskrev andra funktioner, men i separerad bebyggelse.

6 detaljplaner föreskrev funktionsblandad bebyggelse.

Under året var det egentligen bara tre detaljplaner som kan sägas ha levt upp till översiktsplanens ambitioner att bygga tät, gång- och cykelvänlig blandstad. De förtjänar ett hedersomnämnande: Domherren, Opaltorget och Skeppsbron.

Endast en detaljplan - Skeppsbron - innehöll klassisk kvartersstad.

De som oroar sig för att det manglas ut kvartersstad kan alltså sova lugnt. Såhär ville man bygga 2009 - i verkligheten.




Bjurslättsplan 120 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Bratteråsbacken
150 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (kontor/handel i bottenvåning medges)




Dr Forselius Backe 180 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Domherren 130 bostäder
Funktionsblandning: Ja (handel i bottenvåning)
Relaterat inlägg
Relaterat inlägg




Egnahemsvägen 70 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (handel/kontor i bottenvåning medges)
Yimby skrev yttrande




Elins gård 100 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (icke störande verksamhet i bottenvåning medges)




Flatås Park 80 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Kosmosgatan Tillbyggnad 45-65 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Kvibergs ängar 400 bostäder
Funktionsblandning: Ja (friliggande skola och matbutik)








Marconigatan 270 bostäder
Funktionsblandning: Ja (ishall och eventuellt friliggande skola)
Yimby skrev yttrande




Mellersta Biskopsgården 150 bostäder
Funktionsblandning: Ja (friliggande skola)
Yimby skrev yttrande
Relaterat inlägg




Norra Dragspelsgatan 70-80 bostäder
Funktionsblandning: Ja (friliggande kontorshus)




Norra Krokslättsgatan 20 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (icke störande verksamhet i bottenvåning medges)
(Det kommer naturligtvis inte se ut såhär - men det ska byggas hus där dessa tidigare stod).




Opaltorget 400 bostäder
Funktionsblandning: Ja (handel/centrumfunktioner i ett av kvarteren)
Yimby skrev yttrande




Riksdalersgatan 75-80 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (handel/service/kontor i bottenvåning medges)




Sannegården Centrum
300 bostäder
Funktionsblandning: Ja (friliggande matbutik, centrumfunktioner, handel/restaurang medges)
Yimby skrev yttrande
Relaterat inlägg
Relaterat inlägg
Relaterat inlägg




Saturnusgatan 25-35 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Skeppsbron 320-480 bostäder
Funktionsblandning: Ja (handel mm i bottenvåning)
Yimby skrev yttrande
Relaterat inlägg
Relaterat inlägg




Stora Torp 400 bostäder
Funktionsblandning: Ja (två skolor i bottenvåning)
Yimby skrev yttrande
Relaterat inlägg




Torpagatan 280-300 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (icke störande verksamhet i bottenvåning medges)




Varmfrontsgatan 90 bostäder
Funktionsblandning: Kanske (bostadsanknuten verksamhet i bottenvåning medges)
Relaterat inlägg




Vassdalsvägen 11-16 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Växelmyntsgatan 15-20 bostäder
Funktionsblandning: Nej




Åkerviolen 75 bostäder
Funktionsblandning: Ja (skola i bottenvåning)




Östra Bräckevägen 45 bostäder
Funktionsblandning: Nej
Relaterat inlägg
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Björn Felten (21 December 2009 06:14):
Skrämmande läsning. Så visionslöst nästan över hela linjen, det blir extra tydligt vid en så ambitiös listning, tack för den.

PS. Länken "Relaterat inlägg" för "Östra Bräckevägen" leder till inlägget om Varmfrontsgatan. Är det månne det här inlägget som avses i stället:

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​6/​expedition-​stalhandskegat_​.​.​
 0
Emmali Jansson (21 December 2009 09:17):
Det är himla trist läsning och sammanfattar väl året ganska bra, tycker jag. Vad Johannes menar är funktionsseparerat framgår dock inte så tydligt, med tanke på att en del av detaljplanerna (bl.a. Norra Krokslättsgatan) tillåter såväl bostäder som verksamheter i bottenplan. Det kan absolut argumenteras för att det finns stor risk att det bara blir bostäder, eller att det borde vara tvingande med verksamheter i bottenplanet, men av detaljplanerna att döma är det mer funktionsblandning än vad som framgår av artikeln.

/Emmali (MP), byggnadsnämnden
 0
Daniel (21 December 2009 10:00):
Och så finns det dom som är rädda för att staden blir för mycket stad.
Men egentligen så har miljonprogrammet aldrig slutat byggas.
Till alla arkitekterna som blir sågade här ovan. Varför älskar ni Bergsjön och Gårdsten såpass mycket att ni fortsätter att bygga så? Är Backa en förebild? Är Rannebergen det närmaste stadlika struktur ni kan tänka er?
 0
Johannes Hulter (21 December 2009 10:07):
@ emmali/björn: Tack för påpekandet, det ska jag kolla upp. Jag utgick från om planhandlingarna sa något om andra funktioner än bostäder. Upptäcker ni andra missar så säg till (jag hann inte lusläsa alla planhandlingar).

Precis som Emmali säger brukar det inte hjälpa så mycket om planen "tillåter" andra funktioner i bottenvåningen. Det som brukar byggas är det som man tjänar mest på och som är enklast att förvalta - dvs. bostäder.
 0
Johannes Hulter (21 December 2009 10:39):
@ emmali: btw, du ska ha en särskild yimby-julhälsning för tappert kämpande i Byggnadsnämnden. Vi som läst protokollen vet att du jobbat hårt för att styra upp situationen. Keep up the good work! :)
 0
Johannes Hulter (21 December 2009 13:42):
Så, nu har jag stämt av mot plankartorna och ändrat i texten. I flera fall tillåts någon sorts verksamhet, vilket ju är bra. Vi får väl återkomma om ett år och se om någon tog möjligheten (vilket tyvärr alltför sällan händer).

Jag har också tagit bort de negativa rödmarkeringarna - tanken är ju att vi ska vara positiva och konstruktiva... :)
 0
Jesper Hallén (21 December 2009 14:48):
Grym inventering Johannes :)
Hoppas att vi kan ha några fler grönmarkeringar efter 2010
 0
Emmali Jansson (21 December 2009 17:14):
Instämmer såklart i Jesper om att det var en grym inventering. Framsteg under året har varit att fler planer iaf har godkänt verksamheter i bottenplan, till skillnad från flertalet tidigare, som inte ens gav möjligheten. Det kan anses vara en svår avvägning när verksamheter ska vara tvingande. I något/några ärenden (nånstans i Majorna bl.a. tror jag) har vi tom ändrat en gammal detaljplan från tvingande verksamhet till godkänd bostad eftersom fastighetsägaren menat att lokalen inte gått att hyra ut (ritkigheten i ägarens påstående kan jag såklart inte bedöma). Ett annat sida av myntet är ju att det finns få saker som är så extremt tråkigt i stadsmiljön som helt tomma och outhyrda lokaler i bottenplan.

Vi borde kanske 2010 göra en inventering av hur stor andel som blivit bostäder resp lokaler av de genomförda detaljplaner där båda varit tillåtna.

tack för julhälsningen förresten och detsamma.

/emmali
 0
Johannes Hulter (21 December 2009 21:01):
@ emmali: Absolut. Det är ju sällan fastighetsägare/byggare har något intresse av lokal i B- och C-lägen. Tjänar de mer på bostäder så vill de naturligtvis bygga bostäder (och med nuvarande bostadsbrist så tjänar de vanligtvis på det).

Men det är inte samma sak som att det inte finns efterfrågan på lokaler. Det finns massor med kapitalsvaga verksamheter som behöver lokaler (bl.a. konstnärer).

Och ibland vill fastighetsägare inte ha lokaler fast man tjänar på det, eftersom det är "krångligare" att förvalta flera olika funktioner.

Men de vill ju förstås gärna att det ska finnas verksamhetslokaler med roliga grejer i närheten. Det ökar värdet på deras bostäder. Det är en "fångarnas dilemma"-situation. Och lösningen är förstås gemensamma spelregler. Alla chippar in med lite skojiga lokaler så vinner alla på det.

Fast då får man naturligtvis också börja bygga så att det är någon mening med lokaler i gatuplan. Man måste t.ex. överhuvudtaget ha ett gatuplan, dvs. fastigheten måste möta gata/trottoar och inte ligga isolerad bakom murar och buskar. osv osv.

Ett enkelt sätt att börja är att införa en lokalanpassningsnorm, dvs. en del av bottenvåningen måste vara anpassad för lokal (men får hyras ut som bostad).

Att "medge" lokal i detaljplan är meningslöst, det byggs ju ändå inte. Jfr Gårda terrass där detaljplanen sa: "I den del av bostadshuset som vetter mot Fabriksgatan skall på bottenvåningen i första hand lokaler som inte är avsedda till bostad förläggas." Hur ser det ut idag? http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​32cb815f-​662f.​.​
 0
Daniel Andersson (21 December 2009 21:48):
@Johannes: 'Lokalanpassningsnorm' låter mycket rimligt, men att tvinga fram att dessa ytor också brukas som (billiga) lokaler när bostäder är dyra riskerar att leda till att man ändå smygbor där.
Jag tycker det vore bättre att effektivisera byggandet och bygga mer bostäder så att priserna på bostäder sjunker. Då får de boende också mer att spendera tex i lokala affärer. Sammantaget borde detta göra lokalanvändning ekonomiskt intressantare.

Klassiska lokaler i gatuplan är ofta små, medan många verksamheter vill ha större lokaler. Att utforma lokalerna så att de blir mer attraktiva (kanske över hela gården) är en annan tanke.

En tredje aspekt är att det byggs nya lokaler även idag fast då längs motorleder. Att skärpa kraven på att dessa nya lokaler skall bära tex sina infrastrukturkostnader borde göra nya lokaler i stadsmiljö mer intressanta.
 0
Johannes Hulter (21 December 2009 22:39):
@ daniel: Bra att du tar upp den andra sidan av bostadsenklaverna. Det är ju inte bara så att man tagit bort lokalerna ut bottenvåningarna. Man har ju lagt dem någon annanstans, i lador utmed större trafikleder.

Så ser den onda cirkeln ut - punkt 1 på byggnadsnämndens dagordning: Bostadsenklav. Visst godkänner vi den, hey, vi kan ju inte tvinga på dem lokaler de inte vill ha. Punkt 2 på dagordningen: köpcentrum vid trafikled. Visst godkänner vi den, hellre här än på andra sidan kommungränsen. osv osv.

Jag håller naturligtvis med dig om att det behöver byggas mycket mer bostäder. Och jag tror också att det behöver byggas mycket mer gatuplanslokaler (stora som små).

I slutändan är det fastighetsägarnas och byggarnas jobb att se till att tjäna så mycket pengar som möjligt åt sina aktieägare - inte vårt (eller SBK:s eller BN:s). Vårt jobb är att se till att vi får en rolig och skön stad.
 0
Cecilia Dalman Eek (22 December 2009 12:29):
Riktigt bra sammanställning som får mej att fundera mycket. I miljönämnden har vi alltid uppgiften att lämna synpunkter på nya detaljplaner och många blir tillfredsställda. Det slår mig att de miljösynpunkter vi har ofta är socialt relaterade. Det handlar om buller, om planen tar hänsyn till naturen omkring och om parkeringsplatser. Men numera allt oftare den sociala sammansättningen som planerna bygger in i staden. Din sammanställning sätter igång tankarna! Tack för det.
 0
Matthias H. (22 December 2009 14:36):
Ja Cecilia, det är ju bl a därför Yimby har bildats d v s att möten mellan människor är viktiga och det får vi i en tät funktionsblandad stad. En stad däremot där vi bygger en gräsmatta mellan husen eller framför husen, där vi fokuserar på hur många parkeringsplatser som behövs och där alla måste ha solljus 24 timmar om dygnet (naturligtvis omöjligt), ja den staden blir en förortsstad, en husiparkstad, en Corbusierstad och en oerhört bilberoende stad. Och det vill vi ju inte.

En tät stad där bullret till största del består av spårvagnen och folks röster nere på gatan eftersom dom kanske sitter på en restarang eller går ut från en affär, det är ju den staden vi vill ha.
 0
Emmali Jansson (22 December 2009 19:49):
@Johannes. Jag tror att vi i flera detaljplaner (bland annat Östra Kvillebäcken, om jag minns rätt) har sagt att de bottenvåningar som godkänner verksamheter, ska vara byggda med bl.a. rätt takhöjd så att de med enkla medel kan inhysa lokaler, även om de nyttjas som bostäder först. Jag kan kolla lite noggrannare om hur det fungerar med om det är tvingande att bygga lokalanpassat i dessa flexibla detaljplaner.

/emmali
 0
Johannes Hulter (22 December 2009 21:35):
@ emmali: Du menar det här?: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​777bd8d9-​ad64.​.​

Visst, det är verkligen steg i rätt riktning. Gärna mer (mycket mer) sådant! Ö. Kvillebäcken är dock fortfarande alldeles för lågt funktionsblandat (inte minst om man jämför med innan totalsaneringen). Vi har skrivit en del om Kvillebäcken, bl.a.: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​9/​ostra-​kvillebacken-​pa-​gan_​.​.​
 0
Emmali Jansson (23 December 2009 09:35):
@Johannes: Ja, precis. Så det lätt ska kunna bli verksamheter i ett senare skede utan att huset behöver byggas om speciellt mycket. Jag tycker personligen inte alltid att det räcker, men det är hur som helst bättre.
 0
Niklas (31 December 2009 09:24):
Otäckt att se att man i stor skala fortsätter att mangla ut miljonprogramshus i tallbacke. Det ser värre ut än i Stockholm och där är det inte bra.

För de allra flesta är detta inte någon bra utveckling, men Karin Bradley (& co (Raatamaa, Wirtén, Eliasson mfl)) är väl nöjda med det.
 0
Johan (5 Januari 2010 16:08):
17 av 25 detaljplaner består av hus som aktivt tar avstånd från gatan. Antisocial bostadsplanering är fortfarande det rådande idealet.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter