Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Typologiskt trauma

 
Debattartikel i Arkitekten

Sveriges arkitektkår verkar lida av ett typologiskt trauma. Det är annars svårt att förstå varför diskussionen om kvartersstad kontra husipark utlöser så häftiga reaktioner. Ståhles och Ekelunds klargörande analys i Arkitekten 11/2009 är därför välkommen. De har helt rätt i att typologier varken är goda eller onda per se. De har också rätt i att form inte determinerar funktion. Kvartersstad (gathus, slutna kvarter, öppet gatunät) ger inte automatiskt funktionsblandning, lika lite som husipark (punkthus/lameller, uppbrutna kvarter, slutet gatunät) automatiskt ger optimala solvinklar.





Kvartersstad respektive husipark enligt Stadsbyggnadskvaliteter (SBK Göteborg)

Men av det följer inte att typologierna är utbytbara. Olika typologier ger nämligen helt olika förutsättningar, rent fysiskt. Prioriterar man optimala solvinklar är husipark helt enkelt ett mer rationellt val än kvartersstad. Prioriterar man å andra sidan optimal funktionsblandning är förhållandet det motsatta. Kvartersstad ger maximal bruttoarea i gatuplan för publika lokaler och ett flexibelt och integrerat gatunät som underlättar stråkbildning. Det är inte ideologi. Det är fysik. Hur man ska värdera typologiernas konsekvenser är en normativ fråga men själva konsekvenserna är empiriska.

Idag bor hälften av Sveriges befolkning i villa och radhus, de flesta andra i någon form av husipark. Man åker bil och handlar i externa köpcentrum. Det vidsträckta SCAFT-landskapet är den fullständigt dominerande stadsformen i vårt land. Så kommer det också att vara under överskådlig tid. Dessutom är alla ekonomiska, juridiska och administrativa system inriktade på att fortsätta producera gles bilstad. De som av olika, mer eller mindre apokryfiska, anledningar ogillar tät, funktionsblandad kvartersstad behöver alltså inte oroa sig, det kommer att ta många generationer innan man uppnått en rimlig balans mellan typologierna.

Våra städer står inför enorma problem med segregation, bostadsbrist och stadsutglesning. Vi behöver arkitekter med ett rationellt förhållningssätt till typologier och vi behöver bygga mycket mer kvartersstad. Inte för att det är Den Goda Staden (vad det nu betyder), utan helt enkelt för att det ger bäst fysiska förutsättningar för tät, levande, gång- och cykelvänlig blandstad. Och det har vi alldeles för lite av.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (28 Januari 2010 14:36): Online
Word!
 0
E K (28 Januari 2010 14:43):
Grymt att du skriver detta i Arkitekten, Johannes! Rädslan för normativa utsagor om hållbarhet är vanlig bland arkitekter, men icke desto mindre är den både svårbegriplig och olycklig.
 0
Matthias H. (28 Januari 2010 16:41):
Tack Johannes. Spot on.
 0
Niklas S (28 Januari 2010 17:09):
Fantastiskt bra inlägg i debatten. Ska bli intressant att se om du får något svar i Arkitekten (även om något annat än medhåll inte är rationellt).
 0
Johan K (28 Januari 2010 18:01):
Kommer artikeln finnas uppe på arkitektens hemsida med kommentarsfält? Skulle vara intressant att se vad Johannes får för respons på sin inlaga. Snacka om att klampa in på deras hemmaplan och leverera oönskade åsikter. Alltid kul att röra om i grytan lite.
 0
Olof Antonson (28 Januari 2010 18:19): Online
Om man läser de tidigare debattinläggen så finns det en del intressanta: http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s51628

Om man byter ut ordet "kvarter" mot "utomjording", så skulle det inlägget kunna vara hämtat ur en science fictionfilm från 50-talet.

Ta skydd, kvarteren anfaller!


edit: här finns numret att läsa på nätet som pdf:
http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​arkitekten/​10​0​1/​f970​9

sök på "trauma" så kommer inlägget upp
 0
Johannes Hulter (28 Januari 2010 18:30):
@ olof: :D Eller hur!

Det är roligt att läsa Bergmans inlägg. Den främsta invändningen verkar vara att kvartersstad är fel eftersom den är otidsenlig. Där ser man hur djupt modernistisk planideologi satt sig hos vissa.

"Runda hjul är ju extremt otidsenligt, det uppfanns för himla länge sedan. Fyrkantiga hjul - där har vi ett sant uttryck för vår tid..."
 0
Jan Jörnmark (28 Januari 2010 21:33):
Bra skrivet. Ska bli intressant att följa debatten framöver.
 0
Hannes Johansson (28 Januari 2010 23:08):
Håller fullständigt med och hoppas att fler lyssnar innan varenda potentiella yta i Göteborg är bortslösad.
 0
Ola E (29 Januari 2010 10:49):
Applåder, underbart skrivet.
 0
Anders Lundberg (31 Januari 2010 14:21):
Johannes: Vi tycker båda om kvartersstad och tycker om det framför andra stadstyper, och just därför finns det skäl att hålla Bosse Bergmans artikel i huvudet när vi diskuterar, funderar, tänker ikring utformning, innehåll etc. etc. av densamma.

Han har en viktig poäng, att vi inte får låta kvartersstaden stiga oss över huvudet på motsvarande sätt som modernisterna (var tid tycker väl f.ö. att just sin egen tid är den "modernaste"...) lät stampa ner allt annat med just sitt avtryck, avfärdandes allt annat som otidsenligt eller fel.

Annars vill jag uppmana alla att läsa Bosse Bergmans böcker:

- E4 Staden
- E4 mot för mot
- Handelsplats, shopping, stadsliv

De ger alla en del av de nycklar vi behöver för att tydligare förstå vad det är vi har, vad vi inte vill ha, vad vi vill istället - och i bästa fall; Varför vi vill det, samt minst lika viktigt; Vilka baksidor det kan föra med sig, och att dessa skall vara ärligt belysta.

Bergman ger, precist som många andra olika nycklar. Och nycklar är bra för att låsa in och upp kunskaper och skramlet av dessa i en nyckelknippa kan vara positivt laddat, precist som med Nyckelskramlandet i Nyköping som manifestation emot nazister. Det kan också vara negativt laddat som det avlägsnande ljudet av Nyckelskramlande inlåst i en fängelsecell, där modernismen är fångvaktare.

Så avfärda därför inte Bergman med en intellektuellt förklenande benämning "Modernist" just eftersom han i sin gärning och i sina verk beskriver modernismens följder. Och det är dessas negativa verkningar vi alla på något sätt vill bort ifrån. Tack vare Bergman tydliggörs dessa för oss.

Vi får inte hamna i samma fälla som en gång modernisterna, det har han alldeles förbannat rätt i. Det han i sin debattartikel framför är en varning för detta, så läs det då också som en sådan och fundera hellre på hur vi skall undvika att hamna i samma klandervärda fälla som Modernisterna än att skjuta Budbäraren!

Mvh
Anders
 0
Jan Wiklund (31 Januari 2010 15:02):
Anders, och ni andra: Det är lite tragiskt med Bosse Bergman. Han började som kritiker av den segregerade staden, men har nu - förefaller det - utvecklas till segregationens profet, med "rörlighet" som alibi. De olika segregerade enklaverna kommunicerar ju ändå, tack vare bilismen, så därför gör det inget att staden segregeras.

Mot det kan man invända att poängen med staden är att skära ner avstånden. Under 1900-talet har man kunnat skita i den poängen eftersom oljan har varit en så sagolikt billig resurs (men ändå inte billig nog för den fattigare tredjedelen!). Nu närmar vi oss slutet på den epoken. Oljan blir allt dyrare, både att utvinna och att använda, och snart tvingas vi börja tänka på närhet igen.

Begreppet "kvartersstad" är möjligen lite oegentligt som praktisk utopi. Det är närheten som är det viktiga. Kvartersformen har visat sig vara en praktisk utformning av närheten. Det är möjligt att det finns andra praktiska utformningar, och jag är övertygad om att inga invändningar kommer att riktas mot dem, vare sig från Johannes eller från andra yimbyiter.
 0
Hannes Johansson (31 Januari 2010 15:41):
Jag tror inte att det enbart är närheten som är målet med kvartersstad eller många av yimbys ideal. Det är även öppenheten och blandningen, som jag tror är viktiga psykologiska faktorer som spelar roll när man försöker bygga en trivsam stad. Således tror jag inte att det räcker med att bygga kvartersstad för att skapa en levande stad, utan utformningen spelar stor roll även i kvartersbebyggelse. Jag tycker det känns som att det är några principer som står ut som mycket önskvärda för att skapa en levande stad:

1) Verksamhetsanpassade lokaler i bottenvåningarna med stor öppenhet i form av fönster, entréer och uttryck. Tittar man på de populära, livfulla gatorna så inser man att det inte bara är de som har ett medvetet mål om att gå in i en affär och köpa en vara som tar del av butiken. Det är även de som går runt och tittar och flanerar, "fönstershoppar", som tar del av upplevelsen. Jag tycker man ofta kan se en tydlig skillnad på områden som har butiker utformade enbart för målmedveten komsumption och andra områden som är utformade mer som en helheltsupplevelse även för de som vistas på gatan. Gå en sväng på Östra Eriksbergsgatan till exempel. Visst tillåts det här verksamhet i de nedersta våningarna, men det är en så otroligt tydlig skillnad på den typen av lokaler och utformning och mer livfulla miljöer som Linné eller hamngatorna. Den förstnämnda gatan känns inte välkomnande för "flanörer".

2) Markerade gaturum - vilket jag tror hänger ihop mycket med slutna kvarter. Utspridd och ojämn bebyggelse eller stora öppna ytor tenderar att bara bli förvirrande, medan ett tydligt gaturum med rak, tät bebyggelse ända fram till trottoaren skapar en mycket mer trivsam miljö där folk kan orientera sig och känna sig välkomna.

Så, alltså, jag tror även att själva blandningen i sig är viktig, inte bara närheten. Utformar man staden enligt principen om funktionsseparering så blir den inte levande. Om man utformar bebyggelsen enligt principen att "hit går man för att handla, här bor man, hit går man för att jobba", så kommer det inte bli levande hur nära varandra de olika faciliteterna än är. För att det ska bli levande så tror jag att ett område måste vara trevligt även för de som inte är där just för att shoppa, jobba eller bo, och så vidare.

Sen vill väl ingen att det BARA ska finnas sådan tät blandstad eller tvärtom heller, men det är väl ganska uppenbart att det finns relativt väldigt lite sådan kvartersstad i Göteborg och att det som finns nästan uteslutande byggdes för flera decennier sedan och att i princip allt man bygger nu är enklaver för olika funktioner.

Bara mina obildade reflektioner :)
 0
Johannes Hulter (31 Januari 2010 18:22):
@ anders: Läs Bergmans inlägg. Det är han som avfärdar bebyggelsetyper som otidsenliga, inte jag. Det är klassisk modernistisk historiefilosofi.
 0
Matthias H. (31 Januari 2010 21:34):
Anders Lundberg, för att hamna i samma fälla som modernisterna borde vi i sådana fall åtminstone kunna peka på all fantastisk kvartersstad med funktionsblandning som byggts på senare tid och visa hur förträfflig den är. Problemet är bara att det inte byggts någon kvartersstad med funktionsblandning i det här landet på 80 år så risken att hamna i den fällan måste väl anses vara minimal? Jo förresten, min hemstad Kungsbacka har faktiskt byggt några riktiga kvarter med funktionsblandning de senaste åren och funderar faktiskt på att bygga till ett kvarter hur fantastiskt det än låter. Och vad som är ännu mer fantastiskt är att alla verkar tycka att det är bra...

Så för oss att hamna i någon fälla kräver ju först och främst att det börjar byggas kvartersstad med funktionsblandning i, det är dock som du säkert känner till massa arkitekter, byggare och stadsbyggnadskontor som står i vägen. Nästan alla dom älskar ju fortfarande Corbusier och den utspridda staden otroligt nog.
 0
Sven R (31 Januari 2010 23:41):
Fast Mathias, jag tror att det finns exempel på modern kvartersstad om man letar lite. T.ex Mölndals centrum. Visserligen så består vissa kvarter av lamellhus men det är ändå kvartersstad med funktionsblandning. Jag tror hela detta har byggs efter kriget då Mölndals centrum flyttades från Kråkan (andra sidan E6). Annars håller jag förstås med dig.
 0
Johannes Hulter (1 Februari 2010 00:20):
@ matthias: Fast det är ju just det som Bergman bygger sitt cirkelresonemang på: Det är fel att bygga kvartersstad eftersom det är otidsenligt och det är otidsenligt eftersom det inte byggs.

Enligt Bergman har Utvecklingen alltid rätt, därför ska man inte gå emot Utvecklingen (då kanske den blir ledsen). Bergman har pratat med Utvecklingen och den sa att den gillar sprawl. Ergo: Kvartersstad är förkastligt.

Jag uppmanar verkligen alla att läsa Bergmans text: http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s51628 Läs den noggrannt och långsamt. Vad är egentligen hans tes och vad anger han egentligen för argument för att styrka sin tes? Jag måste erkänna att jag inte hittar några argument. Det är bara staplande av åsikter.
 0
Matthias H. (1 Februari 2010 13:27):
Sven, jo jag vet att jag hårddrar det lite grand men man kan väl säga i förhållande till all husipark som byggts under den tiden så närmar sig kvarterstadsbebyggelsen nästan 0 pct hehehe.
 0
Olle Jansson (1 Februari 2010 14:38):
Nu har inte jag läs något ytterligare av Bosse Bergman men hans resonemang är - om man köper det - minst lika rätt att applicera på grannskapsenheten.

Kritik för kritikens egen skull har la redan tidigare diskuterats här, http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​6/​kritik-​for-​kritikens-​egen_​.​.​ .

Sedan kanske man skall dra resonemanget till sin spets och sluta upp med detta offentliga samtal, som är en chimär av intressegemenskap som ju rimligen inte finns längre.
 0
Matthias H. (1 Februari 2010 14:58):
"Sedan kanske man skall dra resonemanget till sin spets och sluta upp med detta offentliga samtal, som är en chimär av intressegemenskap som ju rimligen inte finns längre."

Hehehehe
 0
Jan Wiklund (1 Februari 2010 19:45):
Hannes: Jo, men blandningen är också ett knep för att skapa närhet. Man ska slippa långa avstånd till det man behöver, helst ska det finnas på fotavstånd. Och då är täthet, blandning och stråk finfina metoder.

Här skriver Christer Ljungberg lite på det temat: http:​/​/​miljoaktuellt.​idg.​se/​2.​1845/​1.​2890​70​/​replik-​tim.​.​
 0
Olof Antonson (2 Februari 2010 12:43): Online
För mig är det viktigaste att bygga stad som upplevs som trygg, där det finns en växelverkan mellan funktioner och människor som ömsesidigt attraherar varandra. Eller som Jacobs uttrycker det "A self-policing street", där kompletta främlingar inte blir ett hot utan en trygghet.


Vilka områden i Göteborg upplevs som otrygga, och hur ser deras struktur ut?

Ett ställe jag inte tycker om är den långa gångtunneln vid Lundbybadet, den är riktigt läskig, och som gjord för bakhåll. Tunneln är trafikseparerad, med spårvagn i mitten och bilväg på sidorna. För att komma över till någon sida måste man ner i tunneln. Maximalt otrygg för dem som måste igenom tunneln, smidig för dem som passerar ovanför i bilar.
 0
Hans H (2 Februari 2010 13:11):
Olof: Att tunneln vid Lunbybadet inte känns inbjudande eller mysig kan jag hålla med om...men otrygg och upplagt för ett bakhåll tycker jag låter långsökt.

Att leta efter platser där någon kan ligga i bakhåll eller utmåla platser som farliga är att göra sig en stor otjänst, det finns inte en enda plats där man är trygg om någon vill en illa och det är inte mycket svårare att överfalla någon på en fotbollsplan eller i din lägenhet än i en gångtunnel. Lyckligtvis är det oftast inte någon som vill det.
 0
Olof Antonson (2 Februari 2010 13:50): Online
En miljö kan ha inbyggda egenskaper som underlättar för att brott skall kunna begås. Om en plats upplevs som otrygg så genererar det färre "ögon på gatan", folk drar sig från att gå där, du får ingen hjälp när du blir utsatt.

Det jag menar är att den fysiska strukturen är avgörande för om människor rör sig där eller inte.
Klart man kan bli överfallen var som helst, men olika områden är olika bra på att handskas med det.

Jag menar att majoriteten av de ställen jag finner otrygga i stan inte finns att hitta i den blandade kvartersstaden, utan snarare i den struktur som är trafik- och funktionsseparering. Mitt syfte är inte att svartmåla något specifikt område, utan att ge ett tydligt (dåligt) exempel och ställa frågan: vad är det som gör miljöer olika trygga?
Är det en slump menar du? Du tycker nog inte det är speciellt långsökt om du råkar illa ut på ett ställe där ingen kan höra dig skrika.

Jag har själv blivit hotfullt bemött av några killar med en hantelstång i en gångtunnel, och jag försätter mig inte gärna i sådana situationer igen. Jag är övertygad om att man kan bygga bort mycket, men då krävs det att man över huvud taget är medveten. Vissa strukturer verkar generera dessa otrygga platser.
 0
E K (2 Februari 2010 14:21):
@Olof och Hans:

Jag tror att ni delvis blandar ihop reell trygghet med upplevd trygghet. På t.ex. Järntorget begås det relativt många brott, men på grund av platsens fysiska utformning känner sig de flesta trygga här. I gångtunnlar och på förorternas gångvägar genom grönområden begås antagligen färre brott, men platsernas utformningar upplevs otrygga, vilket medför stora olägenheter för dem som måste passera.
 0
Olof Antonson (2 Februari 2010 18:24): Online
Jag menar upplevd trygghet (svenskan är lite torftig ibland), inte att "går du genom tunneln så kommer du bli rånad", det kan vi undersöka rent empiriskt, och i 99 fall av 100 går det säkert bra. Det handlar om att platsens utformning är sådan att den förmedlar otrygghet.

Ett annat exempel: Jag var hemma hos en kompis i en förort. Utanför huset samlades sent på kvällen en massa ungdomar, som bara hängde där, körde runt med bilar och motorcyklar, tutade och var allmänt brötiga. Den enda vägen till spårvagnen var förbi dessa ungdomar - och sedan genom en lång, mörk gångväg omgiven av sly. Inga människor förutom gänget rörde sig ute, ingen skulle ingripa om det hände någonting, inga vittnen. Jag sov över, och åkte hem dagen efter.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee