Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Kvibergs Ängar

 
För ett tag sedan lämnade Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Kvibergs Ängar. Planområdet är ungefär lika stort som Haga och ligger mittemot Kvibergs kaserner.

Vi har tidigare skrivit om Kvibergs utveckling här:
Bellevue revisited
Kvibergsstaden
Anti-stad Kviberg
Kvibergs Ängar
Det våras för Kvibergs marknad

Läs Yimby Göteborgs yttrande som pdf

YTTRANDE

Yimby Göteborg ställer sig mycket positiva till att utveckla området Kvibergs Ängar genom bebyggelse med bostäder och verksamheter. Med stora natur- och kulturvärden i den omedelbara närheten, och mycket korta restider till Göteborgs mest centrala delar, har Kvibergs Ängar potential att bli en populär plats att bo, vistas och verka på. Det liggande planförslaget visar en ambition att bevara och ta tillvara de stora natur och kulturvärden som finns inom och i direkt anslutning till planområdet, vilket vi uppskattar.

Vi anser dock att förslaget lider av stora brister när det gäller bl.a. markutnyttjande, blandning av funktioner och kopplingen till omgivande områden. Vi finner att den föreslagna utformningen av Kvibergs Ängar kraftigt frångår tillämpliga riktlinjer i de demokratiskt antagna styrdokument som berör området, d.v.s. Göteborgs översiktsplan (ÖP) från 2009 och översiktsplanens fördjupning för Kviberg (FÖP) från 2005.



Förslag till detaljplan för Kvibergs Ängar

Förslaget till detaljplan för området bör därför rimligen inte kunna antas utan att relativt omfattande revideringar genomförts. Planhandlingarnas brist på diskussion kring de uppenbara avsteg som gjorts från styrdokumentens uttalade rekommendationer anser vi vara skadlig för en demokratisk stadsbyggnadsprocess, och vi vill på grund av detta rikta kritik mot presentationen av planförslaget. Längre ner i yttrandet visar vi mer i detalj var det liggande förslaget bryter med ÖP och FÖP.

Kvibergs speciella potential

Stadsdelen Kviberg har har ett mycket spännande läge mellan andra stadsdelar med olika karaktär och befolkningssammansättning. Kvibergs Ängar är, med en yta ungefär lika stor som Haga, Kvibergs största delområde. Ett exploaterat Kvibergs Ängar har därför speciella möjligheter att fungera som ett integrerande kitt i denna del av Göteborg, som kan föra samman människor ur olika sociala grupper och med olika bakgrund. För att kunna utnyttja denna stora potential är det lämpligt att Kvibergs Ängar ges:

- verksamheter och målpunkter inne i området, uppblandat med bostäder

- en välkomnande och inbjudande utformning, i synnerhet gentemot Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg

- flera attraktiva stråk i framförallt öst-västlig riktning

- väl definierade offentliga rum där boende och besökare kan mötas

Tyvärr måste vi konstatera att förslaget till detaljplan för Kvibergs Ängar inte möter något av dessa kriterier i acceptabel utsträckning. Det är anmärkningsvärt att man istället väljer att prioritera gestaltningsidéer som bygger på murar, element vars inarbetade signaler är separation och isolering. Murar och plank anses av många i största allmänhet vara otrevliga inslag i staden, men i detta läge är de speciellt olämpliga. Vi är förvånade över att planförslaget inte tydligare ställt detta estetiska koncept mot dess oundvikliga negativa effekter på integration, upplevd trygghet och Kvibergsvägens kvalitet som stråk.

När det gäller bullermurarnas praktiska funktion, uppfattar vi dem som en variant på temat "gå över ån efter vatten", eftersom sammanhängande huskroppar längs Kvibergsvägen (med tyst sida åt söder) hade varit ett effektivare sätt att mota buller. På köpet hade vi dessutom fått ett bättre markutnyttjande och ett betydligt mer attraktivt fotgängarstråk längs Kvibergsvägen, med goda förutsättningar för verksamheter att etablera sig i bottenvåningarna.

Brott mot riktlinjer i antagna styrdokument

Förslaget till detaljplan innebär att mycket stora ytor i ett centrumnära läge, med väl utbyggd kollektivtrafik och korta restider (ca 10 minuter med spårvagn från hållplats Bellevue, 500 meter från planområdet) till Göteborgs mest centrala punkter, tas i anspråk för byggande av bilberoende och omvärldsfrånvända småhusenklaver. Detta kan knappast betraktas som hållbar stadsplanering, och inte heller som ekonomiskt försvarbart ur kommunens perspektiv på kortare sikt. Det råder akut bostadsbrist i Göteborg, och varje person som förnekas boende här är en förlorad möjlighet för staden. Många av dem som mot sin vilja tvingas bo utanför Göteborg blir pendlare, och bidrar därmed till trängsel, buller, avgaser, utsläpp av växthusgaser, tidsförluster och ökade kostnader för kollektivtrafik i både regionen och kommunen.

Den ineffektiva exploatering som föreslås för området innebär en direkt konflikt med de riktlinjer för "mellanstaden" (där Kvibergsområdet och Kvibergs Ängar ingår) som anges i ÖP, en konflikt som besynnerligt nog varken diskuteras eller motiveras i föreslaget till detaljplan. Yimby Göteborg menar att det goda kollektivtrafikläget måste utnyttjas bättre, och föreslår därför att markutnyttjandet ses över på ett antal punkter för att öka tätheten i området.

Vidare innebär förslaget till detaljplan en fysisk separering av både funktioner och bostadstyper, vilket innebär att de intentioner att bygga blandstad i Kvibergs Ängar som uttrycks i FÖP frångås. Även ÖP:s riktlinjer för "mellanstaden" anger att funktioner ska blandas där det är möjligt. Planförslaget för dock inte heller på denna punkt några resonemang som förklarar varför styrdokumentens rekommendationer satts åt sidan.

föp

Vi kan inte se några skäl som skulle kunna legitimera en kursändring relativt FÖP och ÖP, och föreslår därför en ökad blandning beträffande både funktioner och bostadstyper.

Ett bilberoende Kvibergs Ängar

Planhandlingarna bedömer, precis som Yimby Göteborg, tillgängligheten till kollektivtrafiken som god i Kvibergs Ängar. Därför blir vi förbryllade när förslaget till detaljplan påpekar att "kommunens målsättning är att boende i goda kollektivtrafiklägen ska kunna ha ett något lägre bilinnehav än genomsnittet", och strax därpå nämner att man planerar för ett betydligt högre bilinnehav än det genomsnittliga, både avseende hela Göteborg och SDN Kortedala, där Kvibergs Ängar ingår.

De föreslagna 545 parkeringsplatserna för 400 hushåll innebär en parkeringsnorm på 136%, en siffra fyra gånger så stor som det aktuella bilinnehavet i SDN Kortedala: 33,5%. Här måste vi återigen rikta kritik mot presentationen av planförslaget, då det tycks motsäga sig självt. Parkeringsnormen måste minskas kraftigt för att kunna anses vara i linje med kommunens målsättning för goda kollektivtrafiklägen. Den mark som planeras bli parkeringsplatser, kan istället ge fler människor en bostad i Kvibergs Ängar.

Vi är besvikna på att kommunen inte visar större ambitioner i detta viktiga och spännande stadsutvecklingsområde. Förslaget till detaljplan uppfyller inte de krav på social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet som det är rimligt att ställa på dagsaktuell stadsplanering i Göteborg. Planhandlingarna uppfyller inte heller de krav på transparens som bör kunna ställas på en process av detta slag. Vi hoppas att kommunen inser att dåligt markutnyttjande och högt bilberoende inte är lämpligt där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god, och därför väljer att genomföra de förändringar i detaljplanen som vi föreslår

NÖDVÄNDIGA ELLER ÖNSKVÄRDA FÖRÄNDRINGAR I PLANFÖRSLAGET

Yimby Göteborg anser att detaljplanen måste förändras så att den i högre grad än det nu liggande förslaget:

- ger människor möjlighet att bo nära väl utbyggd kollektivtrafik med korta restider till centrum.

- ger god tillgänglighet till, och högt utnyttjande av de stora natur- och kulturvärden som finns i direkt anslutning till planområdet.

- gör Kvibergs Ängar till ett område där möten sker mellan människor ur olika sociala grupper och med olika bakgrund.

- ger hög upplevd trygghet för fotgängare längs Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg.

- ger liv och upplevd trygghet på områdets lokala gator och platsbildningar under större delen av dygnet.

- ger större underlag och bättre förutsättningar för service och verksamheter i Kviberg.

- uppmuntrar såväl gång- och cykeltrafik som nyttjande av kollektivtrafiken.

- gör den gestaltning som väljs åt området mer värdefull, genom att fler inbjuds att ta del av den.

- följer riktlinjerna för Kvibergs Ängar och hela Kvibergsområdet i FÖP.

- följer riktlinjerna för "mellanstaden" i ÖP.

Följande konkreta förändringar av planförslaget anser vi är lämpliga för att styra det i ovan nämnda riktningar:

Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg måste ges en trygg och trivsam utformning

Den kanske viktigaste förändingen av detaljplanen är att Kvibergs Ängar bör välkomna framförallt Kvibergsvägen, men även Kvibergs Broväg, som de viktiga resurser dessa stråk är för Kvibergs Ängar. Bebyggelse bör placeras i direkt anslutning till Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg, istället för att gömma sig bakom bullermurar, parkeringsfält och funktionslösa gräsmattor. På så sätt kan den upplevda tryggheten längs dessa stråk ökas och bilarnas hastighet på vägarna minskas naturligt, samtidigt som förutsättningar för service och kommersiella verksamheter i byggnadernas bottenplan skapas.

Vi menar att de långa monotona bullermurar som föreslås runt hela området är oacceptabla inslag i stadsmiljön. De ger ett ovälkomnande intryck och motarbetar därmed integration mellan Kvibergs Ängar och dess omgivning. De minskar Kvibergsvägen och Kvibergs Brovägs kvalitet som stråk, vilket innebär att att gång- och cykeltrafik blir mindre attraktiv.

Bullret från nämnda vägar bör istället hejdas genom att sammanhängande kroppar av flerfamiljshus placeras i direkt anslutning till Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg. En aktuell forskningsrapport från programmet Ljudlandskap för bättre hälsa (se speciellt avsnitten "Hälsofrämjande ljudlandskap i boendemiljöer", sid 18ff och "Åtgärder för att skapa goda ljudlandskap - resultat från olika studier", sid 56ff) påpekar att sammanhängande huskroppar med tyst sida är synnerligen lämpliga när det gäller att blockera oväsen.

Hela Kvibergs Ängar (förutom möjligen den allra nordostligaste delen) ligger inom fem kilometer från Brunnsparken, vilket gör att den utformning vi förordar inte strider mot kommunens brukliga hantering av bullerfrågor. Om områdets allra nordostligaste del anses ligga för långt från Göteborgs mest centrala delar för att medge det av oss föreslagna tillvägagångssättet menar vi att de nedre våningarna i den bebyggelse som här hamnar i direkt anslutning till Kvibergsvägen bör innehålla verksamheter och kontor.

Trygga öst-västliga stråk i tydlig och välkomnande struktur

Förutom Kvibergsvägen planeras två öst-västliga gångstråk genom planområdet. De ges dock en utformning som vi uppfattar som otydlig och riskerar därför att bli dåligt använda. Särskilt den mellersta gångvägen saknar helt målpunkter andra än bostäder, och eftersom den på flera ställen passerar genom grönområden kommer den att upplevas som otrygg under dygnets mörka timmar.

Sådana otrygga gångpassager refereras ofta till som olyckliga rester från de nu utdaterade stadsplaneringsideal som tillämpades när förorterna byggdes, och vi är förvånade över att påträffa dem i ett planförslag för ny bebyggelse. Vi anser att de öst-västliga stråken istället bör utgöras av gator för blandad trafik. Dessa stråk bör knytas ihop med de nord-sydliga gatorna och bilda en sammanhängande gatustruktur, till vilken både flerbostadshusen och radhusen i planen anpassas.

Gatorna i Kvibergs Ängar kan eventuellt utföras som gångfartsgator, s.k. gårdsgator. Bebyggelsen bör så långt det är möjligt dras fram till gatorna, men den bör ges en privat eller halvprivat baksida. På så sätt utnyttjas den ianspråkstagna marken väl, och ett tryggt och tydligt definierat gaturum skapas där invånare i både Kvibergs Ängar och andra områden kan mötas och trivas. När det gäller flerbostadshus är sammanhängande kvarter betydligt mer attraktivt än friliggande punkthus och lameller (jfr. t.ex. Rådberg "Attraktiva kvarterstyper", KTH 2000), något som beklagligt nog ofta ignoreras i dagens stadsplanering.

Människors trygghet går före estetiskt motiverade barriärer

Kvibergs Ängar har mycket god tillgänglighet till grön- och rekreationsområden. I söder finns Säveån, i öst finns Kvibergs landeri och Kvibergsbäcken, i norr finns både Kvibergs kaserner och en planerad idrottsplats. Därför är det omotiverat att använda stora ytor inom Kvibergs Ängar till de "gröna kilar" som föreslås, särskilt med tanke på den otrygghet de skapar längs gångstråk och de barriäreffekter de skapar i den viktiga öst-västliga riktningen. Enligt forskning (se t.ex. Ståhle "Mer park i tätare stad", KTH 2005) är detta en typ av grönområden som kan betraktas som lågkvalitativa.

I gestaltningsprogrammet läser vi att de gröna kilarna är "idémässigt det gröna, öppna landskapet som sluttar norrifrån ner mot Säveån". Förutom att denna idé inte verkar ha ställts mot upplevd trygghet och andra viktiga kvaliteter, är dess relevans över huvud taget tveksam. Detta eftersom största delen av planområdet historiskt har varit landerimark, som länge varit uppodlad. Vi föreslår att en annan gestaltningsidé väljs för att representera det gröna sluttande landskapet. Två idéer som kan sägas visa större respekt än de gröna kilarna för både historia och framtida stadskvaliteter, är anlagda gröna alléer längs hela de nord-sydlig stråken, eventuellt med träden planterade i meterbreda gräsrabatter, eller påbjudna "gröna väggar" på husen längs gatorna i nord-sydlig riktning.

För att undvika att området upplevs som enformigt föreslår vi att exploatörerna uppmanas att variera färgsättning och i viss mån arkitektoniskt formspråk mellan de uppförda byggnaderna. Vi vill påminna om att Kvibergs Ängar omfattar förhållandevis stora ytor och att den föreslagna lösningen baseras på ett storskaligt gestaltningsprogram. Detta riskerar att göra att många finner området monotont, på samma sätt som många upplever miljonprogramsområden enformiga utformning negativ.

Fler än de boende ska kunna få nytta av Kvibergs Ängar

Bottenvåningar i planområdets flerbostadshus bör anpassas för att innehålla verksamheter. Matbutik och förskola kan med fördel integreras i bottenvåningar i den övriga bebyggelsen i området, istället för att förläggas till separata enplansbyggnader som utnyttjar marken dåligt. Funktionsblandning är i linje med tillämpliga rekommendationer i ÖP och FÖP, och ger anledning för boende i närliggande områden att vistas i Kvibergs Ängar, vilket främjar möten och integration.

Kvibergsvägen och Kvibergs broväg är goda kommersiella lägen, och här bör detaljplanen kräva verksamheter i flerbostadshusens bottenplan. Längre in i området bör detaljplanen tillåta både bostäder och verksamheter i flerbostadshusens bottenplan, lämpligen används "bokaler" eller liknande koncept för att säkerställa att bottenvåningarna går att konvertera till lokaler för verksamhet. Alldeles för stora ytor i detta goda kollektivtrafikläge föreslås användas för parkering.

Den föreslagna parkeringsnormen på hela 136% motsvarar ett betydligt högre bilinnehav än genomsnittet, tvärtemot kommunens uttalade ambitioner. Det enda rimliga är att parkeringsnormen sänks kraftigt, och att de frigjorda ytorna används till att ge fler människor bostad i Kvibergs Ängar. De planerade parkeringsfälten i Kvibergs Ängars västra del bidrar negativt till den upplevda tryggheten längs Kvibergs Broväg, och den carport som planeras åt varje radhus innebär ett slöseri med värdefull mark.

Vi föreslår istället att de parkeringsplatser som behövs i området i första hand utformas som gatuparkering längs Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg, samt längs gatorna inne området. I viss mån kan innergårdar i slutna kvarter innehålla parkering åt de boende, som isåfall bör anslutas till gatan genom en port i bottenplan. Andra parkeringslösningar som enligt oss kan prövas är ett parkeringsdäck som förläggs under kvarteret med matbutiken, eller i plan 2 i detta kvarter.

De föreslagna "platsbildningarna" i enklaverna har dåliga förutsättningar att bli välutnyttjade ytor, eftersom de skiljs från omvärlden av murar och endast omges av bostäder. Dessa platsbildningar bör ersättas med en större offentlig torgyta någonstans i området, förslagsvis i anslutning till den matbutik som planeras, och i närheten av borgen. En sådan torgyta skulle ha stora förutsättningar att bli en populär karaktärsplats för området, med borgen som unik markör på andra sidan vägen.

En god social blandning bör eftersträvas

Eftersom nästan hela Utby består av småhus, bör Kvibergs Ängar balansera detta genom att få radhus, men desto fler flerfamiljshus, uppförs i planområdets östra del. Detta ger bättre förutsättningar för social integration i mötet mellan Kviberg och Utby, vilket vi anser vara viktigare än att det visuella sambandet mellan stadsdelarna blir så fritt från kontraster som möjligt. För den sociala blandningens skull är det önskvärt att det finns lägenheter i Kvibergs Ängar som upplåts med såväl bostadsrätt som hyresrätt. Området ägs dock till största delen av privata intressenter, vilka inte kan förväntas uppföra hyreshus. Därför bör kommunen helt eller delvis markanvisa sin del av marken till ett kommunalt bostadsbolag för uppförande av hyresrätter.

De gator som föreslås längs varje radhuslänga i området kommer inte att bli välanvända, vilket innebär att den exploaterade marken inte utnyttjas effektivt. Om längorna orienteras åt olika håll så behövs bara hälften så många gator, och den frigjorda marken kan användas till att ge fler människor möjlighet att bo i Kvibergs Ängar. Radhusen kan samsas med flerbostadshus i en kvartersstruktur, där vissa kvarter innehåller både flerbostadshus och radhus för att i förlängningen skapa ett mer livfullt område med en god social blandning. I Göteborg finns gott om lyckade exempel på markeffektiva radhus som inordnats i en kvartersstruktur: Kungsladugård, Änggården, Kålltorp och Härlanda.



Urbant integrerade radhus i Kungsladugård

Idéskiss över reviderat planförslag



Översiktlig idéskiss - brunt anger flerbostadsbebyggelse, blått anger radhus.

TYDLIGGÖRANDE AV KONFLIKTER MELLAN PLANFÖRSLAGET OCH FÖP

Nedan vill vi framhålla de punkter där förslaget till detaljplan går emot den inriktning för Kvibergs Ängar och hela Kvibergsområdet, som stakades ut i den fördjupade översiktsplanen för Kviberg (FÖP), antagen 2005. Vi har här samlat några relevanta citat ur FÖP, och markerat delar i dem som vi anser vara extra viktiga:

Under avnitt 6: "Rekommendationer", om området Kvibergs Ängar:

Område söder om Kvibergsvägen och öster om Brovägen. Område för blandad stadsbebyggelse med tonvikt på bostäder. Bebyggelse i upp till tre våningar kan prövas. Bebyggelsens avgränsning och höjd i områdets västra del studeras med utgångspunkt från att Kvibergs kaserner skall ha en framträdande plats i stadsbilden från söder längs Brovägen. Kvibergsnäs landeri värdefull kulturmiljö (byggnadsminne). Bullerstörningar från omgivande gator utreds. Konsekvenserna för områdets disposition och innehåll med hänsyn till befintliga verksamheter söder om Säveån utreds.

Istället för den blandade stadsbebyggelse som rekommenderas här (och även tydligt visas på den markanvändningskarta som tillhör FÖP), föreskriver förslaget till detaljplan en separering av både funktioner och bostadstyper. Vidare har planförslaget mycket dåliga stadskvaliteter, bl.a. eftersom genomfartsgator och tydligt definierade offentliga gatu- och torgrum saknas.

I avsnitten "5. Visioner" och "7. Vilka konsekvenser får förslaget?" återfinns följande formuleringar om hela Kvibergsområdet:

I Kviberg utvecklas kvaliteter som långsiktigt är viktiga för närområdet och för hela Göteborg - socialt, ekonomiskt, ekologiskt och ur jämställdhetssynpunkt. Kviberg stärker sambanden mellan omgivande stadsdelar.

Kviberg fungerar som en länk mellan de socialt olika stadsdelarna Utby, Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön. Nya attraktiva bostäder kompletterar det nuvarande ensidiga utbudet.

När
[sic] Kviberg skapas förutsättningarna för samverkan och möten mellan de östra stadsdelarna. Det krävs insatser även utanför Kviberg för att visionen ska bli verklighet.

Kopplingarna mellan stadsdelarna och till Göteborgs centrum behöver bli bättre - säkrare och vackrare.


Bostadsutbudet i omgivande stadsdelar kompletteras med bl.a. större lägenheter.
Genom att ny stadsbebyggelse växer fram längs Kvibergsvägen kan sambanden mellan Utby och Gamlestaden stärkas.

Genom formuleringarna ovan har FÖP tydligt markerat att Kvibergsområdet har en särskilt viktig potential som en social länk mellan närliggande stadsdelar. FÖP menar att stadsbebyggelse längs Kvibergsvägen bör stärka samband mellan Utby och Gamlestaden. Förslaget till detaljplan tycks inte ha låtit sig påverkas av dessa visioner, då det förordar ett område med dåliga möjligheter att attrahera besökare. Kvibergsvägen blir den enda kopplingen att tala om mellan Utby och Gamlestaden, och denna väg kommer varken att bli trygg eller vacker.

En bullerskärm är sällan angenäm att vila ögonen på, utan signalerar snarare att man inte är välkommen och bör skynda sig därifrån. Eftersom den föreslagna bebyggelsen ligger indragen från vägen kommer en fotgängare eller cyklist som rör sig längs Kvibergsvägen att uppfatta få "ögon" på sig, och stråket kommer därför sannolikt att upplevas som otryggt, speciellt under dygnets mörkare timmar.

Följande formuleringar återfinns i avsnittet "Vilka konsekvenser får förslaget":

Nya bostäder och verksamheter i Kviberg ger liv till stadsdelen, hela dygnet.

Eftersom Kvibergs Ängar föreslås bli totalt funktionsseparerat med ett mycket stort område som endast innehåller bostäder, får de största delarna av planområdet dåliga förutsättningar att kännas livfull dagtid. Likaså kommer området runt matbutiken och förskolan upplevas livlöst och otryggt under kvälls- och nattetid.

Utbyggnaden i Kvibergsområdet sker i huvudsak från sydväst. Detaljplanearbete pågår redan för några delområden med inriktning 'blandstad'.

När vi läser denna formulering blir det tydligt att Kviberg håller på att bli något annat än det som tänktes när FÖP antogs 2005. Yimby Göteborgs samlade intryck av de hittills presenterade detaljplanerna för Kvibergsområdet är att den utlovade blandstaden saknas, och att Göteborg håller på att slarva bort en stadsdel med fantastisk potential.

TYDLIGGÖRANDE AV KONFLIKTER MELLAN PLANFÖRSLAGET OCH ÖP

Nedan vill vi tydliggöra hur förslaget till detaljplan går emot de riktlinjer för "mellanstaden" (där Kvibergs Ängar ingår) som ingår i Göteborgs översiktsplan (ÖP), antagen 2009. Bland de tio punkter som i ÖP sammanfattar målsättningen för mellanstaden läser vi bland annat:

1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.

Hela Kvibergs Ängar ligger mycket nära kollektivtrafikstråket Kvibergsvägen, och områdets västra del ligger inte ens 500 meter från det nya hållplatsläget för knutpunkten Bellevue, som angörs av tre spårvägslinjer och flera busslinjer. Förslaget till detaljplan innehåller trots det ingen bebyggelse som går att beskriva som "tät". Exploateringsgraden är låg, och det är uppenbart att den måste höjas för att den enligt ÖP eftersträvansvärda tätheten ska kunna anses vara uppnådd.

3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.

Förslaget till detaljplan innehåller ingen blandning av bostäder och arbetsplatser, utan föreslår tvärtom att bostäder och arbetsplatser strikt ska separeras från varandra. Arbetsplatser anses av oklara skäl vara uteslutna i den allra största delen av Kvibergs Ängar.

8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.

Planförslaget möter inte denna formulering i tillfredsställande utsträckning. Tvärtom inför förslaget avsiktligt nya barriärer, i form av gröna kilar och murar. Inga nya stråk skapas för att länka samman Utby och Kviberg, och det befintliga stråket görs otryggt och otrevligt genom att bebyggelsen dras in från vägen och separeras från fotgängare och cyklister med hjälp av bullerskärmar.

Mot bakgrund av den redovisade diskrepansen mellan demokratiskt beslutade riktlinjer för stadsbyggandet och den aktuella planen förutsätter Yimby Göteborg att Byggnadsnämndens ledamöter beslutar att planförslaget ska omarbetas utifrån de synpunkter som vi angett i detta yttrande.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Lundberg (12 Februari 2010 10:04):
Mycket ambitiöst yttrande. Bravo! :-)
 0
Matthias H. (12 Februari 2010 10:40):
Kanon.
 0
Olle Jansson (12 Februari 2010 10:45):
En bra, tydlig och saklig genomgång av alla de brister som i många fall varit uppenbara sedan första början.

Om/när jag får möjlighet att flytta tillbaka till Göteborg skulle definitivt Yimbys Kviberg ligga högt upp på listan. Det är lite som att välja mellan Brämaregården och Backa-Röd.
 0
Kristoffer (12 Februari 2010 11:21):
Suveränt och välformulerat rakt igenom. Som boende i Utby känns det väldigt angeläget att det blir en genomtänkt och hållbar lösning nu när staden äntligen sträcker ut sina armar för att omfamna oss Utbybor.
 0
Johan K (12 Februari 2010 12:43):
Jag håller med föregående talare. Mycket bra formulerat! Vasst men ändå i allra högsta grad sakligt. Finns det en enda punkt där den föreslagna planen ligger i linje med ÖP?

Skrämmande att det ska vara så svårt för kommunen att ta sig i kragen och formulera krav på byggherrarna/arkitekterna som tillmötesgår den struktur som är bra för det stora flertalet medborgare. Märkligt...
 0
Stefan Molnar (12 Februari 2010 13:08):
Extremt imponerande! Det skulle vara kul att höra lite mer vad tanken med huset med "butik(er) på bottenplan, innegård ovanpå". Snackar vi alltså här om gård på taket? För allmänheten/boende?
 0
Johannes Hulter (12 Februari 2010 13:12):
Jag har bett ansvariga planarkitekterna Christer Persson och Birgitta Alm att kommentera vårt yttrande här. Förhoppningsvis är de intresserade av medborgardialog... :)
 0
E K (12 Februari 2010 13:30):
@Kristoffer:

Kul att du gillar yttrandet!

Det känns som att Utbys öde hänger väldigt mycket på hur Kvibergs ängar (och resten av Kviberg) utformas. Gör man fel här cementerar man för lång framtid den barriär som finns mellan Gamlestaden/Bellevue och Utby. Gör man däremot rätt kan Utby bli en sömlöst integrerad del av Göteborg - ett Kungsladugård i nordost.

Det finns gott om charmig bebyggelse i Utbys täta trädgårdsstad, och om en bättre koppling till Gamlestaden och Kviberg skapas kan det bli en grym stadsdel. Viss förtätning med flerbostadshus är möjlig längs Utbyvägen, och spårväg ända till Partilles pendeltågsstation bör kunna vara ett rimligt mål på 15-20 års sikt. Här finns (precis som i Kviberg) stor potential!

@Stefan:

Det är nog ganska fritt för tolkning här, men själv tycker jag att ett sådant kvarter delvis bör innehålla bostäder, och då ligger det nära till hands att ge de boende en halvprivat gård.

Innergårdar som inte ligger i markplan är redan relativt vanligt. Nuförtiden hörs allt oftare tankar om att anlägga gräsmattor och plantera träd på tak och upphöjda gårdar, vilket dock såvitt jag förstått har en baksida i ekonomi och fuktproblematik etc. Gårdens kvalitet kan bli hög ändå, t.ex. genom att buskar och mindre träd planteras i stora krukor.
 0
Daniel (12 Februari 2010 15:11):
Detta går inte för sig. Det är alldeles för tätt mellan bostäderna. Det finns ju då en risk att man ser varandra när man går från bostaden till bilen.

Sedan har ni faktiskt missat det här med översiktsplanen.
Den är faktiskt aldrig tänkt att följas, den har mer ett syfte såsom böcker på kaffebordet eller annan utsmyckning. Man ska ju inte läsa den.
 0
Håkan Cullberg (12 Februari 2010 20:05):
Grattis till ett omfattande analysarbete, väl värt all respekt
 0
Hans Jörgensen (12 Februari 2010 21:45):
Tack E K och andra som fått ihop det här.
Det här fallet + yttrandet är så tydligt och välbeskrivet att det kan användas som ett skolexempel på bristerna i dagens stadsbyggnad.
Det här kallar jag folkbildning!
Frågan är om ansvariga kan ombildas att se problemet och motiveras att lösa det.
 0
Patrik Höstmad (13 Februari 2010 00:09):
Imponerade arbete och yttrande!
 0
Hannes Johansson (13 Februari 2010 11:20):
Ja, sällan har väl skillnaderna mellan detaljplan och översiktsplan varit lika tydliga som här. Bra formulerat. Hoppas att någon lyssnar! Det är inte rimligt att anta detaljplanen som den är nu.
 0
Daniel Bergqvist (13 Februari 2010 21:50):
Tack för denna välformulerade skrivelse! Kanske ett av Yimbys mest klarsynta yttranden? Yimby fyller gapet mellan politikens och tjänstemannaskapets oförmåga till urban aktion i mellanstaden. Kan dock vara bra att påminna om att projektet i likhet med många andra styrs av industrin - staden får väl en hel del i gengäld? Om ca två veckor finns det ev. möjlighet att ta del av skisser/kladdisar på möjliga lösningar för Gamlestadstorg med omnejd. Området är mycket svårplanerat med anledning av det mkt intensiva trafikflödet runt det kommande resecentrat. Om de sista pusselbitarna faller på plats lär i alla fall inte vi yimbyiter bli besvikna. Återkommer! ;)
 0
J E (14 Februari 2010 18:26):
Efter Bellevue går ju spårvägen norrut mot Kortedala. Men i idéskissen kan man se spårväg österut längs Kvibergsvägen. Finns det riktiga planer på det eller är det bara ett önskemål från Yimby?
 0
E K (14 Februari 2010 18:59):
@J E:

Det har tidigare funnits ett spårreservat längs Kvibergsvägen/Utbyvägen. Detta reservat har tagits bort, men K2020 nämner lite diffust att "spårutbyggnad från Bellevue till Kviberg/Utby [behövs]". I planförslaget för Kvibergs ängar står det att "vägområdets bredd är anpassad så att det i framtiden skall vara möjligt att bygga ut spårtrafik i kollektivtrafikfältet."
 0
Stefan Molnar (14 Februari 2010 20:22):
@ E K. Ok! Jag var mest nyfiken på om ni hade tänkt er något speciellt...
 0
E K (15 Februari 2010 10:26):
@Daniel:

Jag tror faktiskt inte att staden får något särskilt i gengäld utöver en ombyggd Kvibergsväg. Nybyggnationerna i Kviberg verkar ha mycket lite att göra med planerna för Gamlestaden, det är två olika FÖP och jag har inte fått intrycket att det finns någon speciell ekonomisk samordning. När det gäller utformning talar man i Gamlestaden om "citykaraktär", något som utvecklingen i Kviberg verkar ha låtit sig inspireras föga av.

Men det ska bli mycket spännande att titta på senaste nytt för Gamlestadstorg!
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2010 10:36):
Läste en notis om KÄ i helgen - det blir inga hyresrätter, fastighetskontoret har inte ställt några krav på det i markanvisningen...
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2010 10:43):
Har fått svar från ansvarig planarkitekt Christer Persson:

Hej Johannes Åsberg!

Tack för ditt engagerade yttrande, som nu uppmärksammas på din blogg "yimby". Samrådet om planförslaget är nu avslutat och vår konsult har börjat sammanställa inkomna yttranden. Därefter ska vi se vilka kompletteringar och revideringar av planförslaget som behöver göras innan ett förslag till beslut om utställning kan tas upp i byggnadsnämnden.

Jag har varken mandat eller tid att delta i din blogg. Jag vidarebefordrar din länk till fastighetsägarna, konsulterna och vår stadsbyggnadschef för kännedom.

Du frågade för ett tag sedan på telefon vilket exploateringstal planförslaget har. Jag har nu tagit reda på det. Svaret är e=0,43 om man räknar med omgivande ängsmark alternativt e=0,63 om man enbart räknar med byggrätten.

Vänligen
Christer Persson
 0
Johan Kåverud (15 Februari 2010 11:05):
Trevligt av honom att svara, även om det var lite korthugget. I framtida yttranden kanske vi ska inleda med att definiera vilka Yimby är, vad vi står för och hur många medlemmar vi faktiskt representerar.
Av Christers svar ovan verkar det nästan som att han menar (möjligen oavsiktligt) att "det var ju trevligt att du hade en liten blogg, snutte dig" och inte riktigt tog det på allvar; det kan ju vara viktigt att påpeka att Yimby inte är en ensam gaphals, utan har mer eller mindre stöd av uppåt 1000+ medborgare som är genuint engagerade i stadens utveckling. I jämförelse med vilket annat politiskt förbund som helst skulle jag gissa att 1000 pers inte är helt illa.
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2010 11:17):
@ johan: Vi inleder alla yttranden med en sådan beskrivning. Av den framgår att vi har över 1000 medlemmar. Christer måste ha råkat missa det. För annars skulle man ju kunna tolka svaret som lite... eh... nedlåtande. ;)
 0
Hannes Johansson (15 Februari 2010 12:59):
Det känns som att det snarare är regel än undantag att de är nedlåtande om allting som kommer härifrån. När det däremot är en ensam pensionär nånstans som överklagar ett nybygge på grund av att deras hund kan förlora en rastplats, ja då är den demokratiska processen helt plötsligt väldigt viktig och måste respekteras till hundra procent. Mot Yimby är det istället: "Ja men vad gulligt att ni/du sitter och hobbyplanerar vår stad, men nu ska vi vuxna farbröder tjäna pengar här så sluta slösa vår tid"...
 0
Johan Kåverud (15 Februari 2010 13:36):
@ johannes & hannes. Jag misstänkte nästan att det var så, men var ändå tvungen att säga något med tanke på tonen i Christers svar. :)
Att Christer inte har tid att svara kan ju möjligen vara sant, men frågan är väl då vem som har ett verkligt mandat att svara? Kanske skulle det vara klädsamt av honom att identifiera vem som har det?
Det vore ju onekligen läckert om någon ansvarig skulle se ett värde i lite medborgardialog där man verkligen fick motivera/försvara sina synpunkter.
 0
Hannes Johansson (15 Februari 2010 13:49):
Sedan förstår jag inte riktigt vad de menar med att deras "konsult" ska sammanställa yttrandena. Är det den konsult som bygger och som i så fall har ekonomiska intressen att ta tillvara på? Det känns ju inte direkt demokratiskt.
 0
E K (15 Februari 2010 14:15):
All respekt för att Christer inte har tid eller intresse att kommentera här (eller överhuvudtaget kolla upp vad "yimby" är för något), men han är ju en av två ansvariga planarkitekter, och det vore konstigt om stadsbyggnadschefen hade belagt honom med munkavle och bett honom att inte uttala sig om planen. Om man vill vara fräck kan man kanske tolka hans blygsamma syn på sitt eget mandat och hänvisning till fastighetsägare och konsulter, som en talande symbol för vilken roll kommunen genom SBK har haft i arbetet med denna detaljplan.

@Hannes:

Christer gör det inte direkt tydligt vem denna "konsult" är, men jag tror och hoppas att man kan utgå ifrån att det är random inhyrd pappersvändare och inte någon som delar exploatörernas intressen.
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2010 14:48):
@ ek: Christer var faktiskt vänlig nog att vidarebefordra mejlet till följande personer:

Gunnel Jonsson SBK
Barbro Sundström SBK
Charlotta Cedergren Fastighetskontoret
Malin Johansson Fastighetskontoret
Eva Marby JM
Eva Torberger Skanska
Gunnar Håkansson Norconsult
Martin Clase Erseus Arkitekter
Jonas Bergqvist Trafikkontoret

Vi får se om någon av dem har tid eller "mandat" att kommentera här...
 0
Daniel (15 Februari 2010 14:57):
För övrigt så vill jag säga att det är ett väldigt bra yttrande, det är sakligt och pedagogiskt. Förslaget som Yimby har gjort påminner lite mer om hur 1:a Långgatan ser ut med en spårvagnshållplats vid Masthuggstorget, och sedan ändå få med radhusområdet så att även trädgårdsstadskramarna blir tillgodosedda.

För övrigt så vill jag säga att den göteborgska byggbranschen är oerhört liten. Den här "konsulten" är antingen anlitad av byggbolaget eller SBK, och i vilket fall som helst så kommer den inte att ta hänsyn till en långsiktig framtid utan det kommer att vara kortsiktigt tänkande.
 0
E K (15 Februari 2010 16:06):
Ang. torgytan så kanske en ännu bättre placering hade varit direkt sydost om korsningen Kvibergsvägen/Kvibergs broväg. Där korsar två stråk varandra vilket ger förutsättningar för liv (hehe, låter som astrobiologi), och dessutom respekteras den nyuppfunna siktlinjen (syns i FÖP:s markanvändningskarta ovan) från Kvibergs Broväg mot borgen - idag blockeras denna sikt delvis av skogsdungar:

http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​Me13h

De främsta nackdelarna med en sådan placering hade väl varit att torget hamnat längre ifrån Utby, med sämre integration mellan stadsdelarna som följd, samt att lokaler i bottenplan endast angjort torget i två vädersträck istället för tre - väster om Kvibergs Broväg har vi ju snart anti-stad.
 0
E K (15 Februari 2010 17:55):
@Johannes:

Tack för det, Christer! Vore verkligen intressant att få höra någon (allra helst någon från SBK) kommentera hur planarbetet har gått till och hur man har resonerat. Just nu är det mycket som är svårt att begripa för oss stackars ÖP-supportrar.

Men även om dessa personer inte vill komma hit och kommentera, så vore det ju faktiskt bra bara ifall de tog sig tid att läsa yttrandet. Skulle vi inte kunna skicka runt yttrandet till BN också, förslagsvis 1-2 veckor innan sammanträdet där frågan tas upp?
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2010 21:35):
@ ek: Det ska vi göra! Påminn mig gärna när det blir aktuellt... :)
 0
Daniel Bergqvist (15 Februari 2010 22:24):
Att döma av Christer Persson hopplöst oengagerade svar är det bara att konstatera två saker;
* Yimby har marknadsföringsproblem
* Yimby likställs med "Sven Svensson" el. farmor "Agda" beträffande konstruktiv kritik (ej överklagan).

Det sistnämnda gäller även tunga aktörer som "Liseberg", "GotEvent" mfl...
Stadgarna viskar om följande inställning; "kund som kund"
I praktiken behandlas naturligtvis aktörer på olika sätt beroende på rang, status, betydelse och vem som har inflytande över vem/vad. Ringer Liseberg till "en Christer" erhålls naturligtvis ett långt och välformulerat svar efter att ärendet granskats noggrant - oavsett ämne. "En Christer" lovar naturligtvis att återkomma så fort man har en lösning på problemet.

Yimbys största påverkan på stadsbyggandet sker sannolikt genom andra kanaler, till andra mottagare; konsulter till kommunen samt till enskilda politiker. På "Yimby Sthlm" skriver flera tunga politiker högfrekvent. Utöver detta når Yimbys budskap fram till allmänheten genom dagspress; debattinlägg, insändare och intervjuer.
Kanske borde Yimby på central nivå ta reda på möjligheten och effekterna av att marknadsföra sig på de tekniska högskolorna? Arbetsmarknadsdagar? Temadagar?

Åter till kärnfrågorna; hur kan Yimby råda bot på sina marknadsföringsproblem till stads- och trafikkontor? Kan vi ändra myndighetens inställning till Yimby?
En inledande strategi är att presentera nätverket "öga mot öga" med pappersvändarna. Christer P. ger sken av att inte ens veta vad Yimby är. Lunchmöten? Att tillsammans med andra intressenter som arkitekt- och konsultbolag anordna möten/hearings?

Att tränga djupare in i betongorganisationen kräver kontakter, infiltratörer, spioner, terrorister etc...svårt.

Myndigheten har flertalet luddiga formuleringar kring dess kärnverksamhet. Man talar om "kunden"; hur dennas behov skall lösas och tillgodoses; hennes krav på kommunikation, framkomlighet osv.. Det står i princip inget om hur "kunden" skall involveras i arbetet. Jo! vad dum jag är, givetvis är allmänheten välkommen till "Älvrummet"; där kan ni rösta om hur Västlänken skall dras - "lämna gärna din papperslapp i den lilla brevlådan därborta".

Det är svårt att kommunicera med en inåtvänd organisation så starkt knuten till;
* politiken ("agerar du inte efter vår agenda får du gå")
* industriella aktörers agenda ("vi vill inte investera mer i Göteborg om vi inte får som vi vill")
* sin egen förutfattade agenda ("vi vet bäst om allt och alla, andra organisationer = konkurrenter)

Man gör dock teoretiska undersökningar på "kundens" agerande. Hur många psykologer/beteendevetare är anställda på SBK/TK; 3-4 stycken? Det är ju oerhört viktigt att ta reda på hur en majoritet förhåller sig till ett övergångsställe "där" jämfört med "här" på vetenskaplig grund istället för att göra en kundundersökning.

Signatur "E K" beskrivning har en poäng; "Om man vill vara fräck kan man kanske tolka hans blygsamma syn på sitt eget mandat och hänvisning till fastighetsägare och konsulter, som en talande symbol för vilken roll kommunen genom SBK har haft i arbetet med denna detaljplan."
Mot denna teori bör dock nämnas att det sannolikt finns flertalet variabler som kan ha påverkat utformningen av detaljplanen men som aldrig kommer oss tillkänna. Allt är inte offentligt; vi vet inte hur eller vart alla turer har gått.

De är inte intresserade av en medborgardialog, så länge det inte sker på deras initiativ. Ansvarig planarkitekt anser sig inte ha mandat att svara ett nätverk med tusen medlemmar; vem har det då? Högsta ledningen? Hur vill byrån kommunicera med oss? Så länge vi klassas som "vem som helst", såväl på pappret som i praktiken, finns ingen större möjlighet till genomslag hos den mottagaren. Till det positiva hör dock att somliga inom betongklustret antyder; "jo, men Yimby har ju trots allt rätt på den här punkten, och även på denna, men som du säkert förstår..."
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2010 22:49):
@ daniel b: Jo, du har nog rätt i det mesta. :)

Vi samordnare har faktiskt en del kontakter av den typ som du efterfrågar, allt skriver vi ju inte om här på sidan. Men det går definitivt att göra mer. Det ideella engagemanget har dock sina gränser, vi har ju liv vid sidan av också...

Därför är det viktigt att så många som möjligt engagerar sig och försöker påverka. Jfr: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​12/​paverka-​20​10​_​_​_​EXCLAMATIONMARK_​_​_​_​798.​html

Rena förnuftsargument kommer inte att räcka för att ändra status quo, man måste få igång en opinion också. :)
 0
Daniel Bergqvist (15 Februari 2010 22:58):
@Johannes; misstänkte det :) Ville bara för trådens skribenter delge min uppfattning om stadens inställning/arbetsgång (en sannolik sådan). Kan ju trots allt ge svar på en del frågor om "hur" och "varför" staden agerar i enskilda frågor - typ Kvibers Ängar - för den som känner sig vilsen.
 0
Hannes Johansson (15 Februari 2010 23:36):
Jag vet inte, men det känns som att man kanske borde omfördela energin och lägga mer på att gå till roten med problem som dessa, istället för att skriva yttrande efter yttrande (som i och för sig är jätteroligt att läsa och säkert fyller sina syften också), som i slutändan har väldigt liten inverkan på detaljplanerna.
 0
Daniel Bergqvist (15 Februari 2010 23:59):
@Hannes; ja du har nog rätt. Yimbys yttranden håller absolut toppklass och förtjänar större uppmärksamhet än vad den mottagande organisationen verkar tillåta. En idé kan vara att skicka in en heltäckande version till den som sammanfattar alla yttranden, samt en "light-version" för tjänstemän med ont om tid (dvs punktform, sammanfattat). Därefter kan man vidta andra betydligt mer krävande åtgärder om man så önskar; tex. att specifikt försöka påverka det arbetsmaterial som ligger till grund för en översiktsplan/detaljplan (dvs. innan nämnden klubbat), samt på ett övergripande långsiktigt plan positionera "Yimbystaden" i tjänstemännens stundtals inåtvända världsbild :) Alla får dra sitt strå till stacken...
 0
Krister Malmqvist (10 November 2010 08:31):
För att få mer tyngd kan man skicka in kopia av Yimbys yttranden till GP med önskan att få in artikel på GP:s debattsidor. Allt som skrivs där får en snabb spridning och brukar göra att även kommunledning till slut skriver en kommentar.
 0
Jens Ekengren (10 November 2010 11:12):
Problemet med GP verkar vara att tongivande personer där anser att bilen och bilen ensam ska vara den avgörande faktorn för stadsplanering.

Vi kanske får samla ihop till en helsidesannons? ;)
 0
Matthias H. (11 November 2010 11:48):
Jens, det låter som en bra idé. Jag lägger gärna nån hundring på det. Vad kostar en helsida i GP tro?

T ex kunde rubriken vara "Göteborgare, vad vill ni ha för stad? Blandstad a la framtida Skeppsbron eller 70-talsförort a la framtida Kvibergs Ängar?" Och så en liten text om varför blandstaden är att föredra varje dag i veckan...
 0
Johannes Hulter (11 November 2010 11:59):
Helsidesannonser kostar ett antal hundringar... Vad som är helt gratis är insändare. Så sätt igång och skicka in insändare!
 0
Daniel Andersson (11 November 2010 12:28):
De flesta gillar blandstaden och den stöds av ÖP så en allmän annons är ett dyrt sätt att slå in öppna dörrar. En eventuell annons bör vara välriktad. De som specifikt kunde påverkas är de som köper och bygger nytt. Att köparna förstår att även deras hus bör bidra till en levande stad och därför efterfrågar urbana kvaliteter framför ljus och vyer. Att de ser verksamheter i bottenvåningen som en tillgång istället för ett potentiellt problem. Och att detta kommuniceras till de som bygger. Ett alternativ är att skapa ett opinionstryck på SBK/politikerna att vara hårdare med att ÖP efterlevs i planeringen.
 0
Daniel (11 November 2010 14:15):
Man kan skriva insändare, och även skriva på nätet. Det är många som ser bilen som en kär snuttefilt på gp:s olika kommentatorsidor.
 0
Sven R (11 November 2010 15:21):
Att få inflytande är inte så svårt. Överklaga detaljplanerna! Jag lovar, då kommer inte planerare och byggare att ignorera era synpunkter längre. De kommer tvärtom bjuda er på saft och kakor för att lyssna på vad ni har att säga innan man drar igång projekten.

Att överklaga kostar inget och är helt legitimt. Rätten att överklaga finns till just för detta, när medborgare finner att myndigheterna kör över dem i viktiga frågor.
 0
Olof Antonson (11 November 2010 16:38):
Det där som kommit upp då och då med att vara sakägare, hur fungerar det? Var det 2000 personer som var gränsen?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter