Yttrande över Kvibergs Ängar

För ett tag sedan lämnade Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Kvibergs Ängar. Planområdet är ungefär lika stort som Haga och ligger mittemot Kvibergs kaserner.

Vi har tidigare skrivit om Kvibergs utveckling här:
Bellevue revisited
Kvibergsstaden
Anti-stad Kviberg
Kvibergs Ängar
Det våras för Kvibergs marknad

Läs Yimby Göteborgs yttrande som pdf

YTTRANDE

Yimby Göteborg ställer sig mycket positiva till att utveckla området Kvibergs Ängar genom bebyggelse med bostäder och verksamheter. Med stora natur- och kulturvärden i den omedelbara närheten, och mycket korta restider till Göteborgs mest centrala delar, har Kvibergs Ängar potential att bli en populär plats att bo, vistas och verka på. Det liggande planförslaget visar en ambition att bevara och ta tillvara de stora natur och kulturvärden som finns inom och i direkt anslutning till planområdet, vilket vi uppskattar.

Vi anser dock att förslaget lider av stora brister när det gäller bl.a. markutnyttjande, blandning av funktioner och kopplingen till omgivande områden. Vi finner att den föreslagna utformningen av Kvibergs Ängar kraftigt frångår tillämpliga riktlinjer i de demokratiskt antagna styrdokument som berör området, d.v.s. Göteborgs översiktsplan (ÖP) från 2009 och översiktsplanens fördjupning för Kviberg (FÖP) från 2005.



Förslag till detaljplan för Kvibergs Ängar

Förslaget till detaljplan för området bör därför rimligen inte kunna antas utan att relativt omfattande revideringar genomförts. Planhandlingarnas brist på diskussion kring de uppenbara avsteg som gjorts från styrdokumentens uttalade rekommendationer anser vi vara skadlig för en demokratisk stadsbyggnadsprocess, och vi vill på grund av detta rikta kritik mot presentationen av planförslaget. Längre ner i yttrandet visar vi mer i detalj var det liggande förslaget bryter med ÖP och FÖP.

Kvibergs speciella potential

Stadsdelen Kviberg har har ett mycket spännande läge mellan andra stadsdelar med olika karaktär och befolkningssammansättning. Kvibergs Ängar är, med en yta ungefär lika stor som Haga, Kvibergs största delområde. Ett exploaterat Kvibergs Ängar har därför speciella möjligheter att fungera som ett integrerande kitt i denna del av Göteborg, som kan föra samman människor ur olika sociala grupper och med olika bakgrund. För att kunna utnyttja denna stora potential är det lämpligt att Kvibergs Ängar ges:

- verksamheter och målpunkter inne i området, uppblandat med bostäder

- en välkomnande och inbjudande utformning, i synnerhet gentemot Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg

- flera attraktiva stråk i framförallt öst-västlig riktning

- väl definierade offentliga rum där boende och besökare kan mötas

Tyvärr måste vi konstatera att förslaget till detaljplan för Kvibergs Ängar inte möter något av dessa kriterier i acceptabel utsträckning. Det är anmärkningsvärt att man istället väljer att prioritera gestaltningsidéer som bygger på murar, element vars inarbetade signaler är separation och isolering. Murar och plank anses av många i största allmänhet vara otrevliga inslag i staden, men i detta läge är de speciellt olämpliga. Vi är förvånade över att planförslaget inte tydligare ställt detta estetiska koncept mot dess oundvikliga negativa effekter på integration, upplevd trygghet och Kvibergsvägens kvalitet som stråk.

När det gäller bullermurarnas praktiska funktion, uppfattar vi dem som en variant på temat "gå över ån efter vatten", eftersom sammanhängande huskroppar längs Kvibergsvägen (med tyst sida åt söder) hade varit ett effektivare sätt att mota buller. På köpet hade vi dessutom fått ett bättre markutnyttjande och ett betydligt mer attraktivt fotgängarstråk längs Kvibergsvägen, med goda förutsättningar för verksamheter att etablera sig i bottenvåningarna.

Brott mot riktlinjer i antagna styrdokument

Förslaget till detaljplan innebär att mycket stora ytor i ett centrumnära läge, med väl utbyggd kollektivtrafik och korta restider (ca 10 minuter med spårvagn från hållplats Bellevue, 500 meter från planområdet) till Göteborgs mest centrala punkter, tas i anspråk för byggande av bilberoende och omvärldsfrånvända småhusenklaver. Detta kan knappast betraktas som hållbar stadsplanering, och inte heller som ekonomiskt försvarbart ur kommunens perspektiv på kortare sikt. Det råder akut bostadsbrist i Göteborg, och varje person som förnekas boende här är en förlorad möjlighet för staden. Många av dem som mot sin vilja tvingas bo utanför Göteborg blir pendlare, och bidrar därmed till trängsel, buller, avgaser, utsläpp av växthusgaser, tidsförluster och ökade kostnader för kollektivtrafik i både regionen och kommunen.

Den ineffektiva exploatering som föreslås för området innebär en direkt konflikt med de riktlinjer för "mellanstaden" (där Kvibergsområdet och Kvibergs Ängar ingår) som anges i ÖP, en konflikt som besynnerligt nog varken diskuteras eller motiveras i föreslaget till detaljplan. Yimby Göteborg menar att det goda kollektivtrafikläget måste utnyttjas bättre, och föreslår därför att markutnyttjandet ses över på ett antal punkter för att öka tätheten i området.

Vidare innebär förslaget till detaljplan en fysisk separering av både funktioner och bostadstyper, vilket innebär att de intentioner att bygga blandstad i Kvibergs Ängar som uttrycks i FÖP frångås. Även ÖP:s riktlinjer för "mellanstaden" anger att funktioner ska blandas där det är möjligt. Planförslaget för dock inte heller på denna punkt några resonemang som förklarar varför styrdokumentens rekommendationer satts åt sidan.



Vi kan inte se några skäl som skulle kunna legitimera en kursändring relativt FÖP och ÖP, och föreslår därför en ökad blandning beträffande både funktioner och bostadstyper.

Ett bilberoende Kvibergs Ängar

Planhandlingarna bedömer, precis som Yimby Göteborg, tillgängligheten till kollektivtrafiken som god i Kvibergs Ängar. Därför blir vi förbryllade när förslaget till detaljplan påpekar att "kommunens målsättning är att boende i goda kollektivtrafiklägen ska kunna ha ett något lägre bilinnehav än genomsnittet", och strax därpå nämner att man planerar för ett betydligt högre bilinnehav än det genomsnittliga, både avseende hela Göteborg och SDN Kortedala, där Kvibergs Ängar ingår.

De föreslagna 545 parkeringsplatserna för 400 hushåll innebär en parkeringsnorm på 136%, en siffra fyra gånger så stor som det aktuella bilinnehavet i SDN Kortedala: 33,5%. Här måste vi återigen rikta kritik mot presentationen av planförslaget, då det tycks motsäga sig självt. Parkeringsnormen måste minskas kraftigt för att kunna anses vara i linje med kommunens målsättning för goda kollektivtrafiklägen. Den mark som planeras bli parkeringsplatser, kan istället ge fler människor en bostad i Kvibergs Ängar.

Vi är besvikna på att kommunen inte visar större ambitioner i detta viktiga och spännande stadsutvecklingsområde. Förslaget till detaljplan uppfyller inte de krav på social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet som det är rimligt att ställa på dagsaktuell stadsplanering i Göteborg. Planhandlingarna uppfyller inte heller de krav på transparens som bör kunna ställas på en process av detta slag. Vi hoppas att kommunen inser att dåligt markutnyttjande och högt bilberoende inte är lämpligt där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god, och därför väljer att genomföra de förändringar i detaljplanen som vi föreslår

NÖDVÄNDIGA ELLER ÖNSKVÄRDA FÖRÄNDRINGAR I PLANFÖRSLAGET

Yimby Göteborg anser att detaljplanen måste förändras så att den i högre grad än det nu liggande förslaget:

- ger människor möjlighet att bo nära väl utbyggd kollektivtrafik med korta restider till centrum.

- ger god tillgänglighet till, och högt utnyttjande av de stora natur- och kulturvärden som finns i direkt anslutning till planområdet.

- gör Kvibergs Ängar till ett område där möten sker mellan människor ur olika sociala grupper och med olika bakgrund.

- ger hög upplevd trygghet för fotgängare längs Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg.

- ger liv och upplevd trygghet på områdets lokala gator och platsbildningar under större delen av dygnet.

- ger större underlag och bättre förutsättningar för service och verksamheter i Kviberg.

- uppmuntrar såväl gång- och cykeltrafik som nyttjande av kollektivtrafiken.

- gör den gestaltning som väljs åt området mer värdefull, genom att fler inbjuds att ta del av den.

- följer riktlinjerna för Kvibergs Ängar och hela Kvibergsområdet i FÖP.

- följer riktlinjerna för "mellanstaden" i ÖP.

Följande konkreta förändringar av planförslaget anser vi är lämpliga för att styra det i ovan nämnda riktningar:

Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg måste ges en trygg och trivsam utformning

Den kanske viktigaste förändingen av detaljplanen är att Kvibergs Ängar bör välkomna framförallt Kvibergsvägen, men även Kvibergs Broväg, som de viktiga resurser dessa stråk är för Kvibergs Ängar. Bebyggelse bör placeras i direkt anslutning till Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg, istället för att gömma sig bakom bullermurar, parkeringsfält och funktionslösa gräsmattor. På så sätt kan den upplevda tryggheten längs dessa stråk ökas och bilarnas hastighet på vägarna minskas naturligt, samtidigt som förutsättningar för service och kommersiella verksamheter i byggnadernas bottenplan skapas.

Vi menar att de långa monotona bullermurar som föreslås runt hela området är oacceptabla inslag i stadsmiljön. De ger ett ovälkomnande intryck och motarbetar därmed integration mellan Kvibergs Ängar och dess omgivning. De minskar Kvibergsvägen och Kvibergs Brovägs kvalitet som stråk, vilket innebär att att gång- och cykeltrafik blir mindre attraktiv.

Bullret från nämnda vägar bör istället hejdas genom att sammanhängande kroppar av flerfamiljshus placeras i direkt anslutning till Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg. En aktuell forskningsrapport från programmet Ljudlandskap för bättre hälsa (se speciellt avsnitten "Hälsofrämjande ljudlandskap i boendemiljöer", sid 18ff och "Åtgärder för att skapa goda ljudlandskap - resultat från olika studier", sid 56ff) påpekar att sammanhängande huskroppar med tyst sida är synnerligen lämpliga när det gäller att blockera oväsen.

Hela Kvibergs Ängar (förutom möjligen den allra nordostligaste delen) ligger inom fem kilometer från Brunnsparken, vilket gör att den utformning vi förordar inte strider mot kommunens brukliga hantering av bullerfrågor. Om områdets allra nordostligaste del anses ligga för långt från Göteborgs mest centrala delar för att medge det av oss föreslagna tillvägagångssättet menar vi att de nedre våningarna i den bebyggelse som här hamnar i direkt anslutning till Kvibergsvägen bör innehålla verksamheter och kontor.

Trygga öst-västliga stråk i tydlig och välkomnande struktur

Förutom Kvibergsvägen planeras två öst-västliga gångstråk genom planområdet. De ges dock en utformning som vi uppfattar som otydlig och riskerar därför att bli dåligt använda. Särskilt den mellersta gångvägen saknar helt målpunkter andra än bostäder, och eftersom den på flera ställen passerar genom grönområden kommer den att upplevas som otrygg under dygnets mörka timmar.

Sådana otrygga gångpassager refereras ofta till som olyckliga rester från de nu utdaterade stadsplaneringsideal som tillämpades när förorterna byggdes, och vi är förvånade över att påträffa dem i ett planförslag för ny bebyggelse. Vi anser att de öst-västliga stråken istället bör utgöras av gator för blandad trafik. Dessa stråk bör knytas ihop med de nord-sydliga gatorna och bilda en sammanhängande gatustruktur, till vilken både flerbostadshusen och radhusen i planen anpassas.

Gatorna i Kvibergs Ängar kan eventuellt utföras som gångfartsgator, s.k. gårdsgator. Bebyggelsen bör så långt det är möjligt dras fram till gatorna, men den bör ges en privat eller halvprivat baksida. På så sätt utnyttjas den ianspråkstagna marken väl, och ett tryggt och tydligt definierat gaturum skapas där invånare i både Kvibergs Ängar och andra områden kan mötas och trivas. När det gäller flerbostadshus är sammanhängande kvarter betydligt mer attraktivt än friliggande punkthus och lameller (jfr. t.ex. Rådberg "Attraktiva kvarterstyper", KTH 2000), något som beklagligt nog ofta ignoreras i dagens stadsplanering.

Människors trygghet går före estetiskt motiverade barriärer

Kvibergs Ängar har mycket god tillgänglighet till grön- och rekreationsområden. I söder finns Säveån, i öst finns Kvibergs landeri och Kvibergsbäcken, i norr finns både Kvibergs kaserner och en planerad idrottsplats. Därför är det omotiverat att använda stora ytor inom Kvibergs Ängar till de "gröna kilar" som föreslås, särskilt med tanke på den otrygghet de skapar längs gångstråk och de barriäreffekter de skapar i den viktiga öst-västliga riktningen. Enligt forskning (se t.ex. Ståhle "Mer park i tätare stad", KTH 2005) är detta en typ av grönområden som kan betraktas som lågkvalitativa.

I gestaltningsprogrammet läser vi att de gröna kilarna är "idémässigt det gröna, öppna landskapet som sluttar norrifrån ner mot Säveån". Förutom att denna idé inte verkar ha ställts mot upplevd trygghet och andra viktiga kvaliteter, är dess relevans över huvud taget tveksam. Detta eftersom största delen av planområdet historiskt har varit landerimark, som länge varit uppodlad. Vi föreslår att en annan gestaltningsidé väljs för att representera det gröna sluttande landskapet. Två idéer som kan sägas visa större respekt än de gröna kilarna för både historia och framtida stadskvaliteter, är anlagda gröna alléer längs hela de nord-sydlig stråken, eventuellt med träden planterade i meterbreda gräsrabatter, eller påbjudna "gröna väggar" på husen längs gatorna i nord-sydlig riktning.

För att undvika att området upplevs som enformigt föreslår vi att exploatörerna uppmanas att variera färgsättning och i viss mån arkitektoniskt formspråk mellan de uppförda byggnaderna. Vi vill påminna om att Kvibergs Ängar omfattar förhållandevis stora ytor och att den föreslagna lösningen baseras på ett storskaligt gestaltningsprogram. Detta riskerar att göra att många finner området monotont, på samma sätt som många upplever miljonprogramsområden enformiga utformning negativ.

Fler än de boende ska kunna få nytta av Kvibergs Ängar

Bottenvåningar i planområdets flerbostadshus bör anpassas för att innehålla verksamheter. Matbutik och förskola kan med fördel integreras i bottenvåningar i den övriga bebyggelsen i området, istället för att förläggas till separata enplansbyggnader som utnyttjar marken dåligt. Funktionsblandning är i linje med tillämpliga rekommendationer i ÖP och FÖP, och ger anledning för boende i närliggande områden att vistas i Kvibergs Ängar, vilket främjar möten och integration.

Kvibergsvägen och Kvibergs broväg är goda kommersiella lägen, och här bör detaljplanen kräva verksamheter i flerbostadshusens bottenplan. Längre in i området bör detaljplanen tillåta både bostäder och verksamheter i flerbostadshusens bottenplan, lämpligen används "bokaler" eller liknande koncept för att säkerställa att bottenvåningarna går att konvertera till lokaler för verksamhet. Alldeles för stora ytor i detta goda kollektivtrafikläge föreslås användas för parkering.

Den föreslagna parkeringsnormen på hela 136% motsvarar ett betydligt högre bilinnehav än genomsnittet, tvärtemot kommunens uttalade ambitioner. Det enda rimliga är att parkeringsnormen sänks kraftigt, och att de frigjorda ytorna används till att ge fler människor bostad i Kvibergs Ängar. De planerade parkeringsfälten i Kvibergs Ängars västra del bidrar negativt till den upplevda tryggheten längs Kvibergs Broväg, och den carport som planeras åt varje radhus innebär ett slöseri med värdefull mark.

Vi föreslår istället att de parkeringsplatser som behövs i området i första hand utformas som gatuparkering längs Kvibergsvägen och Kvibergs Broväg, samt längs gatorna inne området. I viss mån kan innergårdar i slutna kvarter innehålla parkering åt de boende, som isåfall bör anslutas till gatan genom en port i bottenplan. Andra parkeringslösningar som enligt oss kan prövas är ett parkeringsdäck som förläggs under kvarteret med matbutiken, eller i plan 2 i detta kvarter.

De föreslagna "platsbildningarna" i enklaverna har dåliga förutsättningar att bli välutnyttjade ytor, eftersom de skiljs från omvärlden av murar och endast omges av bostäder. Dessa platsbildningar bör ersättas med en större offentlig torgyta någonstans i området, förslagsvis i anslutning till den matbutik som planeras, och i närheten av borgen. En sådan torgyta skulle ha stora förutsättningar att bli en populär karaktärsplats för området, med borgen som unik markör på andra sidan vägen.

En god social blandning bör eftersträvas

Eftersom nästan hela Utby består av småhus, bör Kvibergs Ängar balansera detta genom att få radhus, men desto fler flerfamiljshus, uppförs i planområdets östra del. Detta ger bättre förutsättningar för social integration i mötet mellan Kviberg och Utby, vilket vi anser vara viktigare än att det visuella sambandet mellan stadsdelarna blir så fritt från kontraster som möjligt. För den sociala blandningens skull är det önskvärt att det finns lägenheter i Kvibergs Ängar som upplåts med såväl bostadsrätt som hyresrätt. Området ägs dock till största delen av privata intressenter, vilka inte kan förväntas uppföra hyreshus. Därför bör kommunen helt eller delvis markanvisa sin del av marken till ett kommunalt bostadsbolag för uppförande av hyresrätter.

De gator som föreslås längs varje radhuslänga i området kommer inte att bli välanvända, vilket innebär att den exploaterade marken inte utnyttjas effektivt. Om längorna orienteras åt olika håll så behövs bara hälften så många gator, och den frigjorda marken kan användas till att ge fler människor möjlighet att bo i Kvibergs Ängar. Radhusen kan samsas med flerbostadshus i en kvartersstruktur, där vissa kvarter innehåller både flerbostadshus och radhus för att i förlängningen skapa ett mer livfullt område med en god social blandning. I Göteborg finns gott om lyckade exempel på markeffektiva radhus som inordnats i en kvartersstruktur: Kungsladugård, Änggården, Kålltorp och Härlanda.



Urbant integrerade radhus i Kungsladugård

Idéskiss över reviderat planförslag



Översiktlig idéskiss - brunt anger flerbostadsbebyggelse, blått anger radhus.

TYDLIGGÖRANDE AV KONFLIKTER MELLAN PLANFÖRSLAGET OCH FÖP

Nedan vill vi framhålla de punkter där förslaget till detaljplan går emot den inriktning för Kvibergs Ängar och hela Kvibergsområdet, som stakades ut i den fördjupade översiktsplanen för Kviberg (FÖP), antagen 2005. Vi har här samlat några relevanta citat ur FÖP, och markerat delar i dem som vi anser vara extra viktiga:

Under avnitt 6: "Rekommendationer", om området Kvibergs Ängar:

Område söder om Kvibergsvägen och öster om Brovägen. Område för blandad stadsbebyggelse med tonvikt på bostäder. Bebyggelse i upp till tre våningar kan prövas. Bebyggelsens avgränsning och höjd i områdets västra del studeras med utgångspunkt från att Kvibergs kaserner skall ha en framträdande plats i stadsbilden från söder längs Brovägen. Kvibergsnäs landeri värdefull kulturmiljö (byggnadsminne). Bullerstörningar från omgivande gator utreds. Konsekvenserna för områdets disposition och innehåll med hänsyn till befintliga verksamheter söder om Säveån utreds.

Istället för den blandade stadsbebyggelse som rekommenderas här (och även tydligt visas på den markanvändningskarta som tillhör FÖP), föreskriver förslaget till detaljplan en separering av både funktioner och bostadstyper. Vidare har planförslaget mycket dåliga stadskvaliteter, bl.a. eftersom genomfartsgator och tydligt definierade offentliga gatu- och torgrum saknas.

I avsnitten "5. Visioner" och "7. Vilka konsekvenser får förslaget?" återfinns följande formuleringar om hela Kvibergsområdet:

I Kviberg utvecklas kvaliteter som långsiktigt är viktiga för närområdet och för hela Göteborg - socialt, ekonomiskt, ekologiskt och ur jämställdhetssynpunkt. Kviberg stärker sambanden mellan omgivande stadsdelar.

Kviberg fungerar som en länk mellan de socialt olika stadsdelarna Utby, Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön. Nya attraktiva bostäder kompletterar det nuvarande ensidiga utbudet.

När [sic] Kviberg skapas förutsättningarna för samverkan och möten mellan de östra stadsdelarna. Det krävs insatser även utanför Kviberg för att visionen ska bli verklighet.

Kopplingarna mellan stadsdelarna och till Göteborgs centrum behöver bli bättre - säkrare och vackrare.

Bostadsutbudet i omgivande stadsdelar kompletteras med bl.a. större lägenheter. Genom att ny stadsbebyggelse växer fram längs Kvibergsvägen kan sambanden mellan Utby och Gamlestaden stärkas.

Genom formuleringarna ovan har FÖP tydligt markerat att Kvibergsområdet har en särskilt viktig potential som en social länk mellan närliggande stadsdelar. FÖP menar att stadsbebyggelse längs Kvibergsvägen bör stärka samband mellan Utby och Gamlestaden. Förslaget till detaljplan tycks inte ha låtit sig påverkas av dessa visioner, då det förordar ett område med dåliga möjligheter att attrahera besökare. Kvibergsvägen blir den enda kopplingen att tala om mellan Utby och Gamlestaden, och denna väg kommer varken att bli trygg eller vacker.

En bullerskärm är sällan angenäm att vila ögonen på, utan signalerar snarare att man inte är välkommen och bör skynda sig därifrån. Eftersom den föreslagna bebyggelsen ligger indragen från vägen kommer en fotgängare eller cyklist som rör sig längs Kvibergsvägen att uppfatta få "ögon" på sig, och stråket kommer därför sannolikt att upplevas som otryggt, speciellt under dygnets mörkare timmar.

Följande formuleringar återfinns i avsnittet "Vilka konsekvenser får förslaget":

Nya bostäder och verksamheter i Kviberg ger liv till stadsdelen, hela dygnet.

Eftersom Kvibergs Ängar föreslås bli totalt funktionsseparerat med ett mycket stort område som endast innehåller bostäder, får de största delarna av planområdet dåliga förutsättningar att kännas livfull dagtid. Likaså kommer området runt matbutiken och förskolan upplevas livlöst och otryggt under kvälls- och nattetid.

Utbyggnaden i Kvibergsområdet sker i huvudsak från sydväst. Detaljplanearbete pågår redan för några delområden med inriktning 'blandstad'.

När vi läser denna formulering blir det tydligt att Kviberg håller på att bli något annat än det som tänktes när FÖP antogs 2005. Yimby Göteborgs samlade intryck av de hittills presenterade detaljplanerna för Kvibergsområdet är att den utlovade blandstaden saknas, och att Göteborg håller på att slarva bort en stadsdel med fantastisk potential.

TYDLIGGÖRANDE AV KONFLIKTER MELLAN PLANFÖRSLAGET OCH ÖP

Nedan vill vi tydliggöra hur förslaget till detaljplan går emot de riktlinjer för "mellanstaden" (där Kvibergs Ängar ingår) som ingår i Göteborgs översiktsplan (ÖP), antagen 2009. Bland de tio punkter som i ÖP sammanfattar målsättningen för mellanstaden läser vi bland annat:

1) En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.

Hela Kvibergs Ängar ligger mycket nära kollektivtrafikstråket Kvibergsvägen, och områdets västra del ligger inte ens 500 meter från det nya hållplatsläget för knutpunkten Bellevue, som angörs av tre spårvägslinjer och flera busslinjer. Förslaget till detaljplan innehåller trots det ingen bebyggelse som går att beskriva som "tät". Exploateringsgraden är låg, och det är uppenbart att den måste höjas för att den enligt ÖP eftersträvansvärda tätheten ska kunna anses vara uppnådd.

3) Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.

Förslaget till detaljplan innehåller ingen blandning av bostäder och arbetsplatser, utan föreslår tvärtom att bostäder och arbetsplatser strikt ska separeras från varandra. Arbetsplatser anses av oklara skäl vara uteslutna i den allra största delen av Kvibergs Ängar.

8) För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.

Planförslaget möter inte denna formulering i tillfredsställande utsträckning. Tvärtom inför förslaget avsiktligt nya barriärer, i form av gröna kilar och murar. Inga nya stråk skapas för att länka samman Utby och Kviberg, och det befintliga stråket görs otryggt och otrevligt genom att bebyggelsen dras in från vägen och separeras från fotgängare och cyklister med hjälp av bullerskärmar.

Mot bakgrund av den redovisade diskrepansen mellan demokratiskt beslutade riktlinjer för stadsbyggandet och den aktuella planen förutsätter Yimby Göteborg att Byggnadsnämndens ledamöter beslutar att planförslaget ska omarbetas utifrån de synpunkter som vi angett i detta yttrande.