Utskrift från gbg.yimby.se
....

Grönska, grönska. Överallt grönska.

 
TV4-nyheterna tog häromkvällen upp att "forskarna" varnar för problem till följd av att svenska städer lider brist på grönområden. "Va, vänta nu, sa du brist på grönområden?!?" tänker du kanske nu. Det tänkte i varje fall jag när nyhetsankaret presenterade inslaget. Men ja, "brist" ska det vara.

Enligt inslaget bor 75% av svenska folket i tätorter, citat "långt från naturen". SCB har detaljstuderat satellitbilder över landets 36 största städer och kommit till slutsatsen att i nio av dem lider mer än var femte invånare brist på grönska, definierat som över 300m från bostaden till närmsta grönområde. Bland dessa finns en del lite mindre städer, bla Halmstad, Karlskrona, Kalmar, Gävle och Sundsvall, och två av våra tre storstäder, Stockholm och Malmö.

Göteborg är alltså inte med på listan, vilket inte kändes det minsta överraskande i sig, men en aning förvånad blev jag faktiskt att invånarna i en stad som tex Karlskrona har sämre tillgång till grönska än i storstaden Göteborg - men å andra sidan är det ju inte för ingenting vi ligger bland världstoppen när det gäller glesast befolkade större städer (t.ex. före skolexemplet på urban sprawl, Los Angeles).



Karlskrona – en stad där mer än var femte invånare lider brist på grönska


Enligt vad som sades är denna brist på grönska väldigt skadlig, ja "direkt hälsovådligt" var en term som användes, bla för hjärt- och kärlsystemet, återhämtning från stress, och förmågan att fokusera.

Jag utgår från att forskarna inte är helt ute och cyklar, att det faktiskt är viktigt med grönska i staden. Men något som inslaget inte alls gick in på var på vilket sätt grönskan integreras i staden (utöver att den då ska ligga inom 300m från bostaden), kvaliteten på grönområdena och hur det påverkar i vilken utsträckning de verkligen nyttjas, och huruvida det kan tänkas finnas andra faktorer som påverkar välbefinnande och hälsa och som delvis är omvänt proportionella mot hur stor del av stadens yta som upptas av grönarea. Inget nämndes heller om vad annat som var femte stadsinvånare inte har inom 300m, men det lämnar jag därhän.

Som argument mot förtätning hörs som bekant ofta att det i princip per automatik skulle leda till minskad grönska. Men det finns ingen motsättning mellan tillgång på grönt och tät blandstad, tvärt om kan den öka hur mycket grönska invånarna faktiskt "konsumerar". Det kräver bara att man är något mer kreativ och målfokuserad än att bara se det som ett rent kvantitativt problem och lösa grönskemängden genom att sprida ut varje hus i en slabb lerig-gräsmatta-med-snår-och-skogsparti.

Som jag ser det handlar det om 3 saker:

1) att se grönska omkring sig när man är i staden, det visuella intaget påverkar oss.

2) tillgång till en grön miljö för kortare stunder - ta en avkopplande paus på en bänk bland blommor och blad, sitta på gräset och käka lunch en varm dag, en timme på lekplatsen, etc.

3) tillgång till ordentligt grönområde och vild natur för aktiviteter under en längre stund.

1) Små stadsparker, pocketparker, trädrader utmed gator, förträdgårdar a la Linnégatan o.dyl. är nog så effektivt ur denna synpunkt som lerig-gräsmatta-med-snår-och-skogsparti-modellen. Det blir s.a.s. inte grönare för att det finns ytterligare 1 km grönt bakom den gröna ridå man kan se - det handlar om visuell exponeringsyta, inte om markareal.

2) För dessa behov är i allmänhet en välskött kvalitetspark mest tilltalande. Bäst förutsättningar att med samhällets begränsade resurser hålla kvalitetsparker i gott skick får man om de är mindre i storlek och med väldefinierad gräns mot staden runt omkring. Man kan då istället ha fler utan att de förfaller eller nyttjas i så låg omfattning att de övertas av aktiviteter som pågår där just för att komma bort från andras ögon.

Ett lysande exempel är Savannah i USA, med sina fantastiska små, men tätt förekommande, parker och trädklädda avenyer. Icke att förglömma här är att kvartersstadens innergårdar är ypperliga platser för lugna, välskötta gröna miljöer. Takterrasser likaså.

3) Tidigare nämnt citat ifrån inslaget, "långt från naturen", passar in här. Närheten till riktig, vild natur hade förbättrats ifall man gett tusan i att med stora gräsmattor och busk/träd-partier precis överallt trycka ut gränsen för var naturen börjar utanför staden. Kvaliteten på de stadsnära naturområdena blir också bättre om de får vara vilda och inte bestå av ett tjockt diffust lager av seminatur-semibebyggelse. För andra lite mer tidskrävande aktiviteter som tex brännboll, jogga, långpromenad, heldags-picknick o.dyl., bör man definiera ett fåtal större parker (typ Slottskogen/Änggården, Keillers) - ska man spendera en längre stund är det inte så farligt om parken ligger en liten bit bort.

Nej, nu ska jag gå och fortsätta måla köket bladgrönt och barkbrunt. 70-talets inredare var verkligen något på spåret!


Länk till programmet, inslaget börjar 8:50 in i filmklippet
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Stefan Molnar (11 Mars 2010 16:34):
"Men det finns ingen motsättning mellan tillgång på grönt och tät blandstad, tvärt om kan den öka hur mycket grönska invånarna faktiskt "konsumerar"."

Mkt träffande observation!

Savannah verkar intressant. Är denna typ av planering av parker vanlig?

Det känns helt klart viktigt att, med utgångspunt i Heden-förslaget, fortsätta proppsa för det här med gröna takterasser även i framtiden. Kanske kan idén få genomslag med tiden.
 0
Daniel (11 Mars 2010 16:38):
ÄR dom dumma i huvudet på riktigt eller gör dom sig till?

Karlskrona ligger ju på en bergknalle, en ö. Eller rättare sagt så ligger det på flera öar.
När det gäller grönområde så räknar man kanske inte med gårdar, trädgårdar och dylik och då förstår jag att 20% inte har tillgång till grönområden i den staden. Men dom har väldigt nära till vattnet. 500m (halva linnegatan) är väl längsta sträckan man behöver gå för att komma till vattnet.
 0
Johannes Hulter (11 Mars 2010 16:44):
@ stefan: ...coh gröna väggar ej att förglömma - http:​/​/​kaprifol.​blogg.​se/​images/​20​0​8/​20​0​8-​0​7-​semester-​.​.​

@ daniel: Undrar om man får hjärt- och kärlproblem av att ha mer än 300 meter till vatten också?
 0
Stefan Molnar (11 Mars 2010 16:46):
@ Johannes - ja, haha. Man får inte glömma att ta med gröna väggar i detaljplanerna ;)
 0
Jan Wiklund (11 Mars 2010 17:04):
Här passar det väl att länka till Alexander Ståhle, som visar att kvalitet är bättre än kvantitet: http:​/​/​www.​arch.​kth.​se/​sad/​publications/​thesises/​as_​li.​.​
 0
Niklas Svensson (11 Mars 2010 17:17):
@Stefan: Ingen annan stad som jag känner till har så konsekvent små parker tätt inlagda i kvarterstrukturen. En del andra äldre städer i amerikanska södern har mycket grönska på liknande sätt, men ingen mig veteligen lika utpräglat som i Savannah. Det kan säkert finnas exempel på andra håll, men vanligt tror jag nog inte det är.
 0
Stefan Molnar (11 Mars 2010 17:35):
Ahhh, intressant. Så det kan eventuellt vara lite av en den-amerikanska-söndern tradition. Kanske något för ett kommande yttrande.
 0
Erik Sandblom (11 Mars 2010 17:39):
Hur har de kommit fram till siffran 300 meter?
 0
Niklas Svensson (12 Mars 2010 09:48):
@Jan: Tack för tipset! Rekommenderad läsning! Ståhles hela avhandling hittas här: http:​/​/​kth.​diva-​portal.​org/​smash/​get/​diva2:​740​1/​FULLTE.​.​

@Daniel:
Nix, gårdar, trädgårdar, "mindre" grönytor mellan hus, osv har inte räknats som grönområde. Följande definition har använts:

"Grönområde: Grönytor som är obebyggda och ligger utanför andra byggnaders influensområde på 50 meter utgör beståndsdelarna för grönområden. Om området då har en areal om minst 1 hektar klassas det som grönområde."

Eftersom 1 hektar motsvarar 100x100m och det altså måste vara >50m från byggnad räknas tex inte ens de flesta av de "parker" som hus-i-park ligger i. Det känns ganska befängt faktiskt...

EDIT: Fast å andra sidan kan man ju faktiskt tolka detta som stöd åt ett yimbyistiskt perspektiv; impediment och menlösa gräsmattor och buskpartier tillför inget och ska därför inte räknas.


@Erik:
300m härrör från 5 min gångavstånd. I inslaget hävdas att enligt "forskarna" (framgår ej vilka) är det en magisk gräns för om man går till "sitt" grönområde eller ej. Osäkert vad det bygger på, men jag skulle tro att det är ett empiriskt baserat antagande.

---
Mer information om SCBs undersökning i sammanfattad form hittas på: http:​/​/​www.​scb.​se/​Pages/​PressRelease_​_​_​_​284712.​aspx

Hela rapporten hittas här: http:​/​/​www.​scb.​se/​Statistik/​MI/​MI0​80​5/​20​0​5A0​1/​MI0​80​5_​2.​.​
 0
Cecilia Strömer (12 Mars 2010 10:19):
Hej

Jag såg inte inslaget och har inte läst rapporten men jag vet att Alexander Ståhle som är Landskapsarkitekt och som har forskat på KTH har berört ämnet täthet i stad och upplevd tillgång på grönska. Här är sammanfattningen av hans rapport.
http:​/​/​www.​arch.​kth.​se/​sad/​publications/​thesises/​as_​li.​.​

Hälsar
Cecilia
 0
Björn Felten (12 Mars 2010 10:55):
@Niklas:

Du glömde Göteborgs största park, där bland exemplen på slutet, nämligen Hisingsparken. Det är inte så många som känner till att den är i särklass störst -- inte ens bland hisingsborna själva. :)
 0
Erik Sandblom (12 Mars 2010 12:16):
Är det fem minuter som gäller, så rekommenderar jag ökad cykling. På fem minuter cyklar man 1250 meter :)

SCBs sammanfattning var intressant. Där står om grönyta och hårdgjord yta. Som hårdgjord yta räknas även tak! Det låter lite meningslöst ur ett trivselperspektiv. Jag läste nånstans att hälften av Londons yta består av asfalt (minns ej exakt siffra). Det påverkar människors vardag mycket mer än andelen tak.

Ett annat intressant mått är hur många människor som använder grönytan. I Köpenhamn har man räknat antalet fotgängare på olika ställen genom åren. Jan Gehl har skrivit en bok det, Livet mellem husene, men jag vet inte om de har räknat antalet människor i parkerna. Det är ju något som påverkar tryggheten, eftersom många inte vågar gå i en folktom park på kvällen.
 0
Niklas Svensson (12 Mars 2010 15:08):
@Björn: Du får förlåta mig, ty jag äro icke ens Hisingsbo :)
 0
Daniel (12 Mars 2010 17:03):
@Niklas.

Det är ju faktiskt intressant. Det betyder att man kan bo i ett grönskande villaområde och må dåligt för att det finns för lite grönområden.
Öar såsom Åstol och Marstrand måste vara oerhört ohälsosamma att bo på, rena industriområdena.
Att bo vid sävenäs är hälsosammare än att bo i Sävedalen.
Och det finns nog dom i Skår som måste vara oehört deprimerade i sitt betongghetto.
 0
Jan Wiklund (12 Mars 2010 17:43):
Variabeln "grönområde-hårdgjort område" verkar ganska tagen ur luften om det ska handla om välbefinnande. Grönområde kan vara sånt här: http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​Bildgalleri/​sodertaljleva.​.​ (ursäkta att bilden är från Stockholm). Medan hårdgjord yta faktiskt kan vara Ströget, för att nu anknyta till Jan Gehl. Var trivs vi bäst?

Varför inte undersöka vad folk gillar istället för såna här meningslösa dikotomier?
 0
Niklas Svensson (13 Mars 2010 08:40):
Ja att något någonstans är fundamentalt fel blir ganska uppenbart om man jämför med att i alla 36 undersökta tätorter utom 2 upptas ca 60-80% av tätortens areal av gröna ytor (enl den fulla rapporten). Om man då kommer till slutsatser såsom presenteras i inslaget blir den enda rimliga förklaringen att antingen så är det beräknat på för ändamålet irrelevanta faktorer/definitioner, eller så har väldigt många av de grönytor vi fyller våra städer med inget av värde att inkludera. Det tycks vara en kombination av båda.

(De 2 med lägre andel grönyta är Malmö (54%) och Kalmar (53%). För Gbg är siffran 70%).
 0
Niklas Svensson (13 Mars 2010 08:43):
När man ser siffrorna ska man också komma ihåg att rapporten altså avser tätorter, dvs sammanhängande tätbebyggda områden, inte kommuner eller liknande (som ju allmänt inkluderar även obebyggt omland). Det gör tex siffran 60-80% grönyta anmärkningsvärd.
 0
Niklas Svensson (20 November 2010 11:35):
Under rubriken "Sverige allt gråare" (http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​sverige/​1.​494195-​sverige-​allt.​.​) informerar GP om en vidare bearbetning av SCBs grönområdes-studie från i våras. Denna gång har SCB tittat på vegetationen i de 10 största tätorterna (notera tätort, dvs sammanhängande bebyggt område, inte kommun).

SCBs rapport (http:​/​/​www.​scb.​se/​Statistik/​MI/​MI0​80​5/​20​0​5A0​1X/​MI0​80​5_​.​.​) är ganska saklig och rakt på, även om man får vissa vibbar mellan raderna om vilken agenda de som efterfrågat statistiken har.

Så vad säger då denna nya rapport som får GP att dra slutsatsen att Sverige blir allt gråare? Jo, att "vegetationsgraden", dvs andelen mark med vegetation (träd/buskar) i förhållande till total tätortsareal, mellan 2000 och 2005 minskat med 1,5% i Malmö och Stockholm, 1,1% i Göteborg, och mellan 0,6 och 1,2% i övriga studerade tätorter. Det framgår också att för tex Göteborg har mängden "grönyta" (all grön yta, inklusive vegetationsfria gräsytor) per invånare minskat från 281 till 272 kvm/inv. GP trycker även på att de, citat, "stackars malmöborna" bara har 150kmv/inv grönyta.

Ok, här har vi ju då klara fakta som visar att Sverige blir allt gråare! Eller? Tittar man lite på siffrorna visar det sig bla att när det gäller andelen grönyta i förhållande till tätorternas totala areal handlar det om förändringar i bråkdelar av procent. Det som skett är att det blivit fler invånare, inte att grönytorna minskat. För tex Göteborgs tätort ligger andelen grönyta i procent av total yta kvar på 70% under perioden (för sådana som jag som älskar urbana landskap är det smått svindlande att en tätort kan innehålla 70% grönyta och fortfarande kallas stad...).

Men, som sagt, vad som också skett, vilket ger viss grund för GPs val av rubrik, är att vegetationsgraden minskat. I klartext betyder det att vi fått allt mer gräsmattor. Var hittar vi gräsmattor? Jo, i huvudsak som impediment och "rekreationsytor" vars egentliga syfte är att ge gott om utrymme mellan punkthus så att det blir luftigt, maximalt med lägenhetssol och vida siktlinjer. Kanske dags att fundera lite kring om det verkligen är värt att offra riktig natur för dessa gräsmattor?

Men att Sverige blir allt gråare? Nej, då får de komma med något bättre (som kanske att undersöka hur stor del av det som byggs som går i toner av grått).
 0
Johannes Hulter (20 November 2010 12:25):
@ niklas: Det du sa där, kan du inte skriva ner det i inläggsform så vi kan lägga upp det? Det blir en bra "del 2" till ditt första inlägg... :)
 0
Niklas Svensson (20 November 2010 12:42):
@Johannes: Japp, jag knåpar ihop det!
 0
Krister (20 November 2010 13:48):
Östermalm i Stockholm har inte speciellt mycket grönytor men de som finns har kvalitet. Exempelvis Tegnerlunden, eller Lärkstaden.
 0
Sven R (20 November 2010 14:43):
Sett från rymden kanske städerna blir gråare men från ögonhöjd blir de definitivt grönare. Stadsbyggnadskontoret i Växjö gjorde en rapport om detta, på gamla bilder kan man se stadens hus, från samma bildvinklar idag så göms husen bakom trädridåer. Det var inte riktigt så man hade tänkt sig de här stadsmiljöerna, skogen skulle hållas på avstånd. Idag märker man inte riktigt var skogen slutar och staden börjar.

Det här bildparet från Haga illustrerar saken på ett bra sätt:

http:​/​/​www.​alltidgot.​com/​wp-​content/​20​0​7/​0​6/​Skansen-​kr.​.​
http:​/​/​farm4.​static.​flickr.​com/​3223/​2493614231_​47b6412.​.​
 0
John T (20 November 2010 22:51):
Sven: Något som också spelar in är ju att stora delar av de stadsnära skogarna höggs ner i takt med att städerna växte. Har sett gamla bilder på flera idag skogsbeklädda områden runt Göteborg som för ca 100 år sen var att betrakta som kalhyggen närmast. Nu när vi inte värmer husen med ved i samma utsträckning så har träden gått från att ses som bränsle till att ha rekreationsvärden. Med det sagt så borde man gott kunna gallra lite mer på flera håll.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter