Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Marieholmsförbindelse

 
Häromdagen lämnade Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till detaljplan för Marieholmsförbindelse. Tack alla som var med och bidrog!

Läs yttrandet som PDF

YTTRANDE


Yimby Göteborg ställer sig positiva till infrastruktursatsningar i Göteborg. Vi ser särskilt positivt på nya förbindelser mellan Hisingen och fastlandet som ett sätt att minska älvens barriäreffekt, och det behövs för att förtäta Göteborg stadsmässigt och inåt. Dock anser vi att en bättre balans behövs till förmån för större hänsyn till stadsutvecklingspotential kontra trafiktekniskt effektiva lösningar jämfört med tidigare decenniers infrastrukturutbyggnad.

För älvförbindelsen vid Marieholm anser vi att trafikapparaten har onödigt stort fokus på den trafiktekniska biten på bekostnad av potentialen för framtida stadsutveckling i området. Framförallt negativt för detta är de föreslagna ytkrävande klöverbladsformade ramperna mellan Partihallsviadukten/älvförbindelsen och Marieholmsleden. Då trafikmängden på Marieholmsleden är relativt begränsad för att vara en motorled anser vi att det bör finnas möjlighet att låta Marieholmsleden börja utvecklas från motorled mot att bli en större stadsboulevard in mot Mårten Krakowgatan, något som skulle vara till stor fördel för en framtida stadsutveckling.

Det bör då finnas tekniska möjligheter att istället för utrymmeskrävande klöverblad ansluta Partihallsviadukten/älvförbindelsen till Marieholmsleden i en signalreglerad plankorsning, alternativt via smäckra ramper i ett mot av rutertyp. Partihallsförbindelsens direktramp mot centrum ser vi däremot som acceptabel då den, till skillnad från flera av klöverramperna, kommer få stor trafikbelastning och samtidigt är klart mindre utrymmeskrävande än dessa. Diametern på de nya cirkulationsplatserna på Tingstadssidan bör hållas nere så mycket som möjligt med tanke på framkomligheten för gående och cyklister (och ytåtgång).

Vägverket bedömer att trafiken i den föreslagna Marieholmstunneln kommer uppgå till 34 000 fordon/dygn och på Marieholmsleden 32 000 fordon/dygn om biltrafiken inte ökar generellt, vilket är marginellt mer än vad som idag kör på Göta älvbron (28 000) eller Ullevigatan (33 000). Det innebär att trafikmängden bör kunna klaras med korsning utan klöverblad och i plan på Marieholmsleden. Vi uppmanar således till att säkerställa att alla rimliga möjligheter verkligen undersöks och utvärderas för att minska omfattningen på den trafikapparat som uppkommer av älvförbindelsen, till förmån för framtida stadsutveckling i området.



Idéskiss över alternativ älvförbindelse med lågbro för alla trafikslag.


Vi vill också framhäva att en lågbro av flera anledningar, inte minst ekonomiska, hade varit att föredra framför en tunnel. Med tanke på att villkoren för vänertrafikens framtid är osäkra, bl.a. genom att Sjöfartsverket för närvarande ej har för avsikt att hålla slussarna i Göta älv öppna bortom år 2030 och att antalet fartygspassager och deras tider på dygnet diskuteras i samband med andra lågbroar i Göteborg, anser vi att en lågbro bör ha plats som ett alternativ i den fortsatta planeringen fram tills dess att ett slutgiltigt beslut om byggstart fattas. Vi anser att det vore olyckligt att helt låsa sig vid ett tunnelalternativ om byggstarten skulle dröja och villkoren för vänertrafiken under tiden skulle ändras och därmed förutsättningarna för en lågbro.

Genomfartstrafiken genom älvsnittet är inte särskilt omfattande. Tidigare analyser indikerar att av trafiken i Tingstadstunneln har 70-75 % start eller mål på centrala eller västra Hisingen. Trafiken är alltså till övervägande del lokal. (Källa Älvförbindelser i Göteborg - tillstånd och sårbarhet. Vägverket 2007). Då större delen av trafiken är lokal bör en bro vara för alla trafikslag inklusive gång och cykel, för att ge alternativ till bilresor så långt det är möjligt.

Eftersom många av resorna är korta bör bron byggas för alla trafikslag, inklusive gång, cykel och kollektivtrafik, för att ge alternativ till bilresor så långt det är möjligt. Som framgår av "Resvanor i Göteborgsregionen 2005" så är 40% av bilresorna i göteborgsregionen, inklusive inpendlande från kranskommuner, kortare än sex kilometer. Det tar 20 minuter att cykla. Exempel på prioriterad snöröjning av cykelbanor vintertid finns i Linköping och Köpenhamn, där 70% av sommarcyklisterna fortsätter året runt. Många av dagens bilresor kan också föras över till en förbättrad och utbyggd kollektivtrafik.

Angående anslutningar och korsningar gäller tidigare nämnda förslag för sydsidan oavsett bro- eller tunnelalternativ (för norra sidan har vi inga synpunkter på programmet för ett tunnelalternativ). För ett broalternativ föreslås för norra sidan anslutning i en korsning i plan vid Salsmästaregatan samt en korsning i plan med förbindelsevägar till Kungälvsleden och Lundbyleden. Det behövs också en gång- och cykelförbindelse i gen sträckning mellan Salsmästaregatan och Ringögatan.

Vi vill också ta tillfället att understryka att det behövs flera nya förbindelser över och under älven. Dessa bör allmänt utformas som förlängningar av befintlig gator. Spårvägen kan utvecklas med en ny tunnel under älven till Lindholmen. Detta skulle ge snabbare resor i genare sträckning och med förbättrad punktlighet.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan (4 Mars 2010 16:56):
Bra yttrande! Stadsboulevard låter oerhört mycket bättre än trafikled och klöverblad känns inte alltför 10-tal. Bara en fråga: om man nu vill propagera för lågbro i fallet med Marieholmsförbindelsen, varför då några rader ner föreslå tunnel under älven till Lindholmen? En bro där skulle mycket mer kännas som en länk och minska det mentala avståndet över älven.
 0
Niklas (4 Mars 2010 17:53):
Det här med att göra om trafikleder till boulevarder är fortfarande lite "utanför boxen". Vi behöver ett första bra exempel i Sverige som visar på hur lyckat det kan bli.
 0
Olof Antonson (4 Mars 2010 18:19):
Jag kan tänka mig Oskarsleden som en esplanad.
 0
Erik Sandblom (4 Mars 2010 18:29):
Johan, kul att du gillar yttrandet! Trafikkontoret har skissat/planerat en spårvägstunnel Linnéplatsen-Masthugget-Lindholmen, och det är många i Yimby som vill se tunnelbana eller åtminstone snabbare spårväg i Göteborg. Spårvägstunneln är som sagt ett bra sätt att korta restiderna och öka punktligheten. Samtidigt är den en halv eftergift till sjöfarten, eftersom den inte ställer sjöfarten mot spårvägen.

Sen kan man nog säga att yttrandet handlar mycket om att se lågbroar generellt som ett bättre alternativ än Marieholmstunneln. Yimby gillar lågbroar men de måste inte ligga i exakt detta läge eller se ut precis som förslaget.
 0
bob (5 Mars 2010 00:14):
Yes! Inget mer 60-tal i våran stad!
 0
Erik Sandblom (5 Mars 2010 12:37):
Nu ser jag att det föll bort att bron ska vara öppningsbar, något som fanns med inledningsvis. Det är inte så bra, nu är Yimby sjöfartsmotståndare...

Jag tycker i alla fall att det är självklart att bron ska vara öppningsbar!
 0
Johannes Hulter (5 Mars 2010 12:49):
@ erik: Nåja, det står väl inte att den inte ska vara öppningsbar - eller hur?
 0
Erik Sandblom (5 Mars 2010 12:56):
Nä det är sant. Men ändå: "Vi vill också framhäva att en lågbro av flera anledningar, inte minst ekonomiska, hade varit att föredra framför en tunnel." Vore jag Sjöfartsverket så skulle jag tolka det som att öppningsbara broar är för dyra. Och då skulle jag inte tycka om Yimbys förslag!

Yimby handlar ju mycket om att säga ja: ja till sjöfart, ja till öppningsbara lågbroar!
 0
Niklas Svensson (5 Mars 2010 13:08):
@Erik, så illa tror jag inte det är. Vi säger ju att en bro bör finnas med som alternativ eftersom vänertrafikens villkor är något som ses över i samband med hela situationen för fler älvförbindelser och möjlighet till lågbroar i stan. En potentiell bro vid Marieholm skulle isåfall utformas enligt samma förutsättningar för sjöfarten som övriga lågbroar.
 0
Erik Sandblom (5 Mars 2010 13:25):
Niklas, om du åberopar ekonomin som ett argument för lågbroar så får du nog finna dig i att sjöfartsvänner ser det som ett hot, eftersom öppningsbara broar kostar lite extra. Det är väl uppenbart? Om det är där skon klämmer, att det blir för dyrt, så vore det intressant att veta hur mycket extra det kostar att göra bron öppningsbar.

Vi kan förstås inte ha hur många broöppningar som helst mitt i stan, men att helt ta bort möjligheten verkar inte heller så bra.
 0
Erik Sandblom (5 Mars 2010 13:53):
Jan Hallberg (m) skriver i sin blogg på Expressen: "Det finns röster som vill underlätta sammanknytningen av älvstränderna genom att avveckla den tyngre sjöfarten."
http:​/​/​blogg.​expressen.​se/​hallberg/​entry.​jsp?​messid=​56.​.​

Visserligen måste man ta ställning ibland, men jag tycker inte Yimby behöver ge Jan Hallberg vatten på sin kvarn i den här frågan.
 0
Johannes Hulter (5 Mars 2010 14:17):
@ erik: Återigen, Yimby har inte tagit ställning mot öppningsbara lågbroar.

Oavsett om frakten går under bron på pråm eller genom en öppningsbar bro så tycker jag vi ska stödja en levande vänertrafik.
 0
Hans Jörgensen (6 Mars 2010 13:56):
Helheten ser bra ut. En del stora kurvradier som finns på olika håll i stan är säkert överdimensionerade och ibland kanske feltänkt. (Är det verkligen säkrare att köra en lång sträcka i oavbruten kurva, med rätt hög hastighet, än att köra en skarpare kurva under mycket kortare sträcka och lägre hastighet?)

Ja till omvandling till boulevard. Mårten Krakow och Oscar kan som nämnts bli pionjärer.

Om lågbroar: Ett argument för att inte ha för många lågbroar nedströms älven är att det finns annan sjötrafik utöver vänersjöfarten. Till exempel skärgårdstrafiken. Vid Skeppsbron ska väl en sån terminal skapas, dvs för den typ av båtar som ligger uppe vid Lilla Bommens färjeläge idag.

För att de ska kunna ha en livlig trafik sommartid, vilket jag vill se, så underlättar det väl med broar med kanske 8 meters höjd eller vad som nu krävs för att de här båtarna ska kunna gå fritt under. Öppningsbara behöver de fortfarande vara för ännu större fartyg som går mer sällan upp för älven.
 0
Erik Sandblom (6 Mars 2010 15:28):
En del av båtarna kanske kan byggas lite lägre? I Stockholm har man t ex såna här låga båtar. Som Paddan, fast med tak, väggar och fönster.

http:​/​/​www.​stromma.​se/​sv/​Sightseeing/​Stockholm/​Turer-​t.​.​
 0
Hans Jörgensen (6 Mars 2010 19:01):
Förvisso, fast en del av de här båtarnas charm är väl att de kan ge viss utsikt.

http:​/​/​www.​stromma.​se/​sv/​Skargard/​borjessons/​

Om "skärgårdsterminalen" förläggs ungefär där P-arken ligger idag på Skeppsbron, så kunde ju en lågbro byggas strax uppströms, kanske som förlängning av Stenpiren.
Med både bro och färjeläge blir det nog inga problem att få liv och rörelse längs Skeppsbron.

Men nu flöt jag visst lite långt ifrån Marieholmsbron :)
 0
J E (7 Mars 2010 13:53):
Marieholmsförbindelsen är en av få satsningar i GBG jag tycker är bra. Känns faktist som att vissa här på Yimby, framför allt Erik S driver någon slags hetsjakt mot bilister.
 0
Johannes Hulter (7 Mars 2010 14:44):
@ je: Det framgår ju av yttrandet varför det vore bättre för GBG:s utveckling till tät, levande blandstad med en stadsbro för alla trafikslag (naturligtvis även inkluderat bil) och blandstadsmiljö runtomkring, istället för en tunnel och motorvägslandskap runtomkring.
 0
Sven R (8 Mars 2010 07:57):
Om det är tät levande blandstad som är målet så tror jag inte att plankorsningar är att föredra. Trafiken på de nya länken kommer att bli intensiv. Rödljuskorsningar skulle bara leda till dålig luft och buller då genomfartstrafiken stoppas upp (stopp-tomgång-acceleration). Desstom skulle det bli svårt att ta sig över leden för alla de lokala trafikanterna parallellt älven.

Nej, ska man bygga en länk i motorvägsnätet så bör den utföras med samma geometri. Annars är det ju ingen vits med att ens bygga den.

Helst skulle jag vilja sett att tunneln ersattes av en ej öppningsbar mellanhög bro, som en fortsättning på partihallsviadukten. Detta av kostnadsskäl. Och att cylelvägar kan gå på den. Fördelen är också att de lokala gatorna inte klipps av. Om man bygger bullerskydd på viadukten så kan man bygga hus relativt nära i framtiden.

Man skulle kunna tänka sig påfartsramper enligt rutermodell på Tingsstadssidan (Salsmästaregatan). Fast jag tror inte behovet är så stort och av stadsbildsskäl så är det bättre att inga korningar alls utförs. Cyklisterna kan få mindre ramper.

Jag förutsätter att det är för sent att ändra klöverbladsmotet vid 45:an. Förmodligen skulle även en ändring från tunnel till bro också leda till komplicerade ändringar av partihallsviaduktens nivåer av brobanor osv.
 0
Niklas Svensson (8 Mars 2010 12:42):
@Sven R: Huvudpoängen ang koppling mellan Partihallsviadukten-Marieholmsleden tycker jag är att trafikapparaten bör minskas i omfattning. Marieholmsleden har inte jättehög trafik och bör inte vara omöjlig att göra om till stadsboulevard vilket ger nya möjligheter (på flera sätt).

Vad jag själv såg framför mig ang korsning var något i stil med (från Söderleden): https:​/​/​docs.​google.​com/​leaf?​id=​0​BzQCKJKICD_​3NGI0​YzIzN.​.​ (alt https:​/​/​docs.​google.​com/​leaf?​id=​0​BzQCKJKICD_​3ZTBlYjYxN.​.​)
Tänk älvförbindelse-Partihallsviadukt i vänster/höger-riktning korsad av Marieholmsled i form av stadsboulevard. Sådana lösningar som princip är bevisligen skalbara till en trafiknivå långt högre än vad som är aktuell i detta fall: https:​/​/​docs.​google.​com/​leaf?​id=​0​BzQCKJKICD_​3MjY1ZGY1N.​.​

Det är väl inte just så vi säger och andra har kanske en annan föreställning. Yttrandet går inte detaljerat in på utformning, och jag tycker detaljerna egentligen spelar mindre roll - huvudpoängen i detta avseendet är att alternativ att minska trafikapparatens omfattning bör undersökas och vi försöker ge tankar (vilka må vara mer eller mindre realistiska) om hur det skulle kunna gå till.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter