Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Mötas i miljonprogrammet

 
Torsdagen 15 april kl 17 presenterar Maria Modéer sitt examensarbete i arkitektur på Backa bibliotek, Selma Lagerlöfs Torg. Det är ett mycket intressant förslag till stadsutveckling som visar hur man kan förstärka de urbana kvaliteterna i ett miljonprogramsområde. Vi bad Maria berätta mer om sitt projekt och hur hon har tänkt i sitt arbete med förslaget.




Selma Lagerlöfs Torg i stadsdelen Backa på Hisingen, ett ganska slitet stadsdelstorg från tidigt sjuttiotal, är föremål för pågående planering och kommande förändring. Förtätning och nya bostäder kring ett utvecklat torg ligger i pipeline. Vad som pågår på den fronten idag har jag inte vetskap om, men det fick vara utgångspunkten till mitt examensarbete i höstas.

Genom att presentera examensarbetet i korthet skulle jag vilja förmedla min syn på hur detta torg skulle kunna utvecklas för att knyta samman en uppdelad stadsdel och skapa en självklar mötesplats för dess invånare.




Till att börja med vill jag säga att Selma Lagerlöfs Torg redan idag är en aktiv och viktig mötesplats i staden. Här finns ett stort utbud av handel, offentlig service och ungdomsverksamhet som lockar besökare med olika intressen.

Närheten till E6:an och goda parkeringsmöjligheter innebär att långväga besökare väljer stadsdelstorget, före något externt köpcentrum, och därmed möter Backabor när de uträttar sina vardagsärenden. Torget har många styrkor som inte bör planeras bort i förtätningen, utan snarare förädlas utifrån de förutsättningar som gör att det fungerar idag.




I planeringen av torget måste man dock zooma ut och se det i sitt sammanhang, se på relationen till omgivande gator och bebyggelse och hur detta påverkar förutsättningarna till utveckling. Då kan man inte blunda för hur miljonprogrammets planering har skapat många problem som borde åtgärdas.




Rakt genom stadsdelen löper Litteraturgatan fram genom grönskan. Den sveper förbi Selma Lagerlöfs Torg utan att få kontakt. Gatan skulle kunna fungera som den ryggrad som knöt ihop Backa och torget med resten av staden, men det mer än 100 meter breda gaturummet ämnat för motortrafik har inte förutsättningar att vara så pulserande av liv som en ryggrad borde vara. De vida gräsmattorna gör avstånden långa och torget till en hägring på andra sidan en lätt trafikerad, men ändå så avskräckande gata.




Strukturen hindrar besökaren att ta kortaste vägen till torget, som i stället leds på omvägar genom tunnlar eller över broar för att komma till andra sidan gatan. Detta samtidigt som torgbebyggelsen syns vida kring. Att se men inte nå är oerhört irriterande. Att tvingas ta en omväg inbjuder inte till promenad. Att gå upp och ner för backar är en kraftansträngning, ett orosmoment i mörker och en omöjlighet för mannen med rullator.

Hur blir ett torg en naturlig mötesplats? Min övertygelse är att en stadsstruktur som inbjuder människor att gå ut och röra sig till fots, en stad som lockar med målpunkter i närområdet och bjuder på upplevelser på vägen dit gör att människor faktiskt rör sig mer ute. Därmed kan vi skapa förutsättningar för människor att mötas i vardagen. 

Mitt förslag för utvecklingen av Selma Lagerlöfs Torg börjar med en grundlig bearbetning av gatustrukturen där dagens barriärer blir stråken kring vilka allting fokuseras:

-    Litteraturgatan upprättas som huvudstråk där alla trafikanter, fotgängare, cyklister, bilister och kollektivtrafikresenärer samlas.

-    Backadalen fortsätter vara viktig tillfart från motorvägen, men blir samtidigt ett promenadvänligt stråk genom Stigs center ner mot älven.

-    Där dessa gator möts ser jag den naturliga platsen för framtidens torg.




Mellan det nya torget och omgivande bostadsområden finns stora ytor att fylla med innehåll. Outnyttjade gräsmattor, nedsänkta cykelbanor och återvändsgränder tas bort så att gatustrukturen kan utvecklas till ett sammanhängande nät.

Med underjordiska parkeringslösningar kan exploaterbar mark frigöras i direkt anslutning till torget. Genom att till råga på allt riva de två blockerande torgbyggnaderna får man möjligheter att utveckla en flexibel struktur.




Litteraturgatan kan smalnas av för att skapa ett livligt och mer intimt gaturum. Ny bebyggelse kopplar samman med befintliga kvarter för att knyta ihop de separerade bostadsområdena.

Tusen nya bostäder med olika upplåtelseformer och varierande storlekar skulle kunna byggas i torgets närområde. Alla med terrass eller trädgård, för att knyta an till Backas historia som Hisingens trädgård.




Ambitionen är att de verksamheter som finns på Selma Lagerlöfs Torg idag ska finnas kvar. Kring torget bör bebyggelsen vara högre än i övrigt för att samla många människor. Under mark finns parkering med öppningar och uppgångar direkt till livet på torget. En av de viktigaste faktorerna för att torget ska bli en stark mötesplats är att hållplatsen för kollektivtrafiken ligger på torget. Och att vistelse och rörelse tillåts att ske i samma rum.








Det här är ett ganska radikalt förslag som totalt skulle vända upp och ner på stadsdelens grundläggande planering. Jag är dock övertygad om att man måste ändra strukturen i grunden om man ska kunna göra riktigt bra förändringar i miljonprogramsstadsdelar som denna.

Självklart måste det göras med respekt för att detta är ett bostadsområde där människor lever och verkar idag. De ska inte trampas på tårna. Genom att ta till vara och förädla mark som idag inte kan användas, impedimentytor som trafiken tillåtits ta helt i anspråk, hoppas jag dock att många skulle kunna se fördelar med att bygga stad även utanför stadskärnan.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (14 April 2010 00:30):
Intressant!
Det fanns en tråd (kanske i höstas) på forumet där det spekulerades lite angående utställningen med visioner om Selma Lagerlöfs torg, men det kom av sig lite.
 0
Edvin Lindberg (14 April 2010 00:53):
Ja, vad tänkte ni om det? Det blev inte mer än en önskan om slutna kvarter.

/edvin
 0
Jonatan Rhodin (14 April 2010 02:26):
Mitt intryck av torget senast jag var där, för något år sen eller så, var att det var nergånget, låg avsides, var svårt att hitta vägen till (man måste gå runt i massa gångtunnlar). Angående gångtunnlar var det någon som tyckte det var en bra idé att, istället för att som vid de andra busshållplatserna på sträckan bygga en upphöjd gångbana för en säker och snabb passage för resenärerna, ha ett staket så att man måste gå ner i gångtunneln. Det är inte allt för roligt om man släpar på något tungt.

Förslaget verkar lösa detta och det är så klart bra. Ännu bättre är att det siktar på att ta bort de gigantiska tomrummen som finns längs med litteraturgatan. De ger ett tråkigt och otryggt intryck.

Dock tycker jag att man kan skyffla runt byggnaderna, att låta radhusens trädgårdar vända sig ut mot litteraturgatan känns tråkigt.
 0
Mattias Bolander (14 April 2010 07:24):
Det ser lovande ut. Och eftersom jag jobbar nära Selma Lagerlöfs torg, så hoppas jag att det blir bra cykelbanor. Ser även fram emot spårvägsdragning hit från Backaplan.
 0
Mattias Bolander (14 April 2010 07:26):
Busshållplatserna längs med Litteraturgatan borde förresten ligga glesare. När jag cyklar längs Litteraturgatan, så kommer jag fram snabbare än bussen pga stoppen, trots uppförsbacke. Innan jag flyttade så kunde jag ta bussen nästan från dörr till dörr (hem till jobb). Bussen tog 23 minuter, och cykeln tog 25 minuter. Det var ca 8,5 km.
 0
Johannes Hulter (14 April 2010 08:36):
Mycket spännande förslag Maria! Hoppas det blir en givande diskussion imorgon. :)
 0
Daniel (14 April 2010 11:23):
Egentligen är det ett ganska trevligt förslag, men då jag kommer från backa så ser jag direkt att förslaget verkligen inte är verklighetsförankrat tyvärr.
Inte för att egentligen vilja vara kritisk, men det ser faktiskt ut som någon har suttit vid ett ritbord och enbart kladdat.
Hela förslaget bygger på att man river en ganska stor yta med marken och bygger nytt, vilket tyvärr låter lite som det var på den tiden man byggde Backa.
Hade föredragit att man istället kompletterade den befintliga bebyggelsen.

Frågan är om förslaget hjälper, eller stjälper torget. Torget är ju faktiskt fungerande såsom det är nu. Det är ingen mysig miljö, och Litteraturgatan är fånigt bred såsom det är nu, men ändå finns det kvaliteter som man inte tar hänsyn till.

En kvalitet med backa (säven om det kanske inte finns många som håller med mig) är att området är väldigt barnvänligt. Området vid torget är bilfritt i ganska stor utsträckning vilket leder till att barn kan leka på gatorna utan att behöva tänka på biltrafik.
Alla husen har trädgårdar i bottenvåningen vid dagens torg (förutom ungkarlshotellet). Det är också en egenskap som är bortsedd ifrån.

Men att förlänga torget till gatan är faktiskt ett bra förslag, Man skulle även kunna komplettera bebyggelsen med att ta bort parkeringen (och ersätta den med ett p-hus) och bygga mer bebyggelse vid torget.

Men Bäckebol/Backadalen är en trädgårdsstad och tyvärr pillar väldigt många olika arkitekter i detta och utan att skaffa sig en helheltsbild så håller dom på att förstöra detta (Det ser man i ombyggnationerna av BRF BÄckebol, samt ombyggnationen av Backadalens äldreboende där man har gjort om en park till parkeringsplats trots att det står ett tomt p-hus brevid).
 0
J E (14 April 2010 12:13):
Jag håller med Daniel. Backa är barnvänligt och jag tycker det vore synd att riva upp bostadsområden för att dra bilvägar igenom. Liknande förslag har man även gjort om Bergsjön och Tynnered men man tänker inte på att det bor mycket barnfamiljer som inte vill ha biltrafik inne bland husen. SCAFT är inte bara dåligt, det finns även fördelar med det. Fast gångtunnlar borde man ta bort och ersätta med övergångställen.

Sen är det väl även så att dom stora gräsmattorna längs Litteraturgatan är spårvägsreservat?
 0
Maria Modéer (14 April 2010 12:16):
Till att börja med måste jag säga att detta är ett examensarbete och inga verkliga planer, alltså inget som behöver förankras i verkligheten. Men, ett av huvuddragen i förslaget är att inte riva så mycket av det befintliga. De två stora centrumhusen med butikslokaler rivs (av en mängd anledningar), men i övrigt är ambitionen att bostadskvarteren ska bevaras och behålla sin gröna, lugna karaktär. All ny bebyggelse tillkommer i det svårutnyttjade och distanserande området mellan bostadskvarteren, ett komplement som förstärker dagens kvaliteter och tillför en mängd nya. Gatorna ska bevaras barnvänliga, och framför allt bli barnvänligare, genom att liv och rörelse sker i gatumiljön. Inom bostadskvarteren sker förflyttning på fotgängarnas villkor. Här möts människor när de är på väg, eftersom gatorna ingår i en sammanhängande struktur i stället för att vara avskilda entrégator.

Ett kort svar som utvecklas imorgon. Kom på presentationen!!
 0
Johannes Hulter (14 April 2010 13:06):
Jag har svårt att se att renodlade SCAFT-områden som Tynnered eller Bergsjön nödvändigtvis är bättre för barn än trafikintegrerade stadsdelar som t.ex. Majorna eller Kungsladugård. Däremot så för SCAFT med sig en massa andra problem, vilket Yimby uppmärksammat många gånger: jfr http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​12/​scaft-​%96-​nar-​huvudena-​int.​.​
 0
Niklas Svensson (14 April 2010 13:33):
"Det här är ett ganska radikalt förslag som totalt skulle vända upp och ner på stadsdelens grundläggande planering. Jag är dock övertygad om att man måste ändra strukturen i grunden om man ska kunna göra riktigt bra förändringar i miljonprogramsstadsdelar som denna."

Så sant! Områden byggda på funktionalismen och SCAFT är i sig radikala - mycket stora områden planerade som en strukturell helhet, fulländad (enl gällande ideal) och med avsikt att "för alltid" stå slutgiltlig och oförändrad i sin struktur. De är helt enkelt inte byggda för att kunna utvecklas med tiden. Då måste det även till ganska radikala förändringar, vilket kortsiktigt kanske ibland kan tyckas smärtsamt, om de på allvar ska kunna förbättras och anpassas till ny verklighet.

Det lär komma fler examensarbeten under kommande decennier som på goda grunder förseslår radikala förändringar av olika områden eftersom vi fortfarande bygger med zon-tänk och förkärlek åt totalplanering av stora områden...
 0
Daniel (14 April 2010 14:11):
Man kan se det så här.

Vilken miljö är mest lämplig för barn, vasastan eller backa?
Vi får ju inte glömma alla dessa människor som bor i t.ex. vasastan som vill få bort spårvagnen för att deras barn har hållit på att bli överkörda när dom har sprungit ut framför en vagn.

Motståndet mot scaft är lite väl fanatiskt hos vissa. Backa kan inte jämföras med t.ex. tynnered eller bergsjön av den enkla anledningen att backa består egentligen av gigantiska fyrkantiga kvarter. Storleken på kvarteren beror dock också givetvis på bergsryggarna som går i stadsdelen.

Givetvis finns det stora problem i Backa, men den största delen är egentligen det enklavbyggandet och segregeringen som har blivit. Det är vissa områden med bostadsrätter, vissa med hyresrätter och vissa med villor. Och egentligen så hålls dom isär.

För övrigt så har jag som sagt redan påpekat (och detta är ett ganska vanligt fel hos arkitekter och landskapsarkitekter) att planeringen ser faktiskt ut att vara gjord av någon som inte har varit på plats. Det händer faktiskt alltid numera att dom som arbetar med ett projekt har aldrig sett platsen med egna ögon. Men detta är ett generellt problem i branschen.
 0
Johannes Hulter (14 April 2010 14:58):
@ daniel: Tja, jag tror ju som sagt att det inte är så enkelt att säga att vissa stadsdelar är bättre för barn än andra. Majorna är inte nödvändigtvis bättre än Tynnered eller tvärtom. De trottoarlösa matargatorna kan vara minst lika farliga som innerstadsgatorna. Den stora konfliktytan är bilar/barn. Och jag ser hellre att bilarna anpassar sig till barnen än tvärtom.

Summa summarum: Jag ser inte någon entydig fördel för SCAFT vad gäller trafiksäkerhet för barnen med däremot en väldig massa nackdelar på andra områden.

Men vi får väl helt enkelt ta en titt på statistiken och se... :)
 0
Daniel Andersson (14 April 2010 16:39):
@ Daniel & Johannes:
SCAFT-områden har dels matargator/trafikleder, dels gångstråk. En omvandling till renodlad kvartersstad med gator med blandtrafik har då två delar: matargator/leder -> stadsgator/boulevarder samt gångstråk -> stadsgator. Den första delen är väl YIMBY stark anhängare av i princip även om utförande och om det är rimligt i alla fall kan diskuteras. Det som är mer diskutabelt är att göra gångstråk till stadsgator. Eller snarare: de flesta vill göra dem tydligare och skapa ett bra 'nät', men om och på vilka villkor biltrafik skall tillåtas är mer kontroversiellt. Själv kan jag tycka Haga, som är en form av urban 'SCAFT light' är en bättre modell för miljonprogramsområden än Vasastan. Om inte annat för att det är mer realistiskt.
 0
Magnus M. (14 April 2010 18:10):
Ser bra ut, förutom att de nya byggnaderna är illustrerade som klossar. Jag tycker att ett område som det här skulle gynnas av lite traditionella tak, fast det tycker jag iofs om nästan alla områden. Men nu tänker jag lite som man gjorde i Staffanstorp. Misstänker också att en mer "gammaldags" stil skulle hamna i bättre favör hos trädgårdsopinionen än ett slänga upp nyfunkis.
 0
Johan K. Sch. (14 April 2010 18:12):
@Maria: Intressant, överlag bra idéer! En fråga: Hur tänker du kring kvarteren? Här i Yimby är vi ju dogmatiska motståndare mot bullerhål, och som jag själv bor i ett kvarter med spårvagn och barliv utanför tackar jag varje natt 1800-talets byggherrar för att de förstod att rektanglar har fyra sidor, inte två eller tre.

Förslaget påminner annasr lite om ett av förslagen (http:​/​/​www.​europan.​no/​teams/​view/​haugerud_​rearranged) för ett förortstorg i Oslo (http:​/​/​www.​europan-​europe.​com/​e10​/​gb/​sites/​oslo.​php) i en arkitekttävling som visades på DogA i vintras.

Naturligtvis gick arkitektjuryns förstapris istället till förslaget som ville riva och bygga gråa betongbunkrar-i-park istället:
http:​/​/​www.​archdaily.​com/​47721/​shuffle-​haugerud-​center.​.​

Talande nog använde tävlingen det trevligare förslaget som pressbild: http:​/​/​bildebank.​norskform.​no/​?​cat=​2369&pic=​4347
 0
Maria Modéer (15 April 2010 13:04):
Johan: Vad roligt att du tar upp det fina norska förslaget i samband med mitt förslag!!

Gällande kvarterens och byggnadernas utformning har jag haft många olika tankar som jag medvetet valt att inte jobba vidare med fullt ut. Min ambition är ett väldigt varierat område och metoden att skapa en struktur som tillåter variation i höjder, taklutningar, öppna eller slutna kvarter... Men viktigt med en struktur där man vänder byggnader och entréer, eller i vissa fall även trädgårdar (Hisingens trädgård, grönt och varierat!) ut mot gatan. Jag inser att kåkarna är illustrerade som intetsägande funkisboxar, men se det inte så, se det som volymer för möjligheter. I vissa fall skulle jag gärna se platta tak för att kunna ha ordentliga takodlingar, i övrigt, variation!
 0
Martin Joneskär (16 April 2010 10:05):
Det är intressant att diskussionen till stor del landat i frågan om barnvänligt eller inte. Detta är ju en av många stora utmaningar för stadsplaneringen nuläget. Vi är hyfsat eniga om att vi vill se den täta blandstaden, men barnfamiljen vill i väldigt stor utsträckning bo i villa, ha trädgård med staket och gott om privata och halvprivata ytor.
Barnfamiljer flyttar i relativt stor utsträckning ifrån den täta staden till glesa ytterområden eller kranskommuner. Den nödvändiga utmaningen är hur ska den täta staden bli attraktiv för barnfamiljen.
Detta är i sanning en grannlaga uppgift. Skulle gärna höra lite idéer om någon har några sådana.
 0
Johannes Hulter (16 April 2010 10:58):
@ martin: Mycket viktigt diskussion! Olle har skrivit en bra artikel om det: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​8/​storstadsbarn_​742.​html

Fortfarande flyttar många barnfamiljer ut till bilberoende villamattor men tendentiellt så växer väl andelen barnfamiljer inne i stan sedan ett antal år? Man har pratat om en "grå våg" av familjer som flyttar in till stan.
 0
Mattias Bolander (16 April 2010 11:40):
Jag tänkte tipsa om radioprogrammet Barnen som just sändes i P1. Det går säkert att lyssna på i efterhand på nätet.
Hemsida:
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​78.​.​
"Barnen: Ut och lek! Men var?
Barn leker mer sällan utomhus och barns möjligheter att röra sig fritt på egen hand har minskat drastiskt de senaste 20 åren. Trafiken och föräldrars oro är de viktigaste orsakerna.
[...]
Dagens barn har vant sig vid ett liv där föräldrarna skjutsar - till skolan, kompisar och aktiviteter.
[...]
När började barns rörelsefrihet att krympa och går det att stoppa den här utvecklingen?"
 0
Johannes Hulter (17 April 2010 16:39):
@ mattias: Tack för tipset! Mycket intressant program. Tråkigt bara att den enda forskaren de pratade med bara kunde tänka sig SCAFT-kittet som lösning (gångtunnlar etc). Här behövs det nytänk.
 0
Jan (18 April 2010 00:37):
Har inte läst förslaget i detalj och känner inte till området så väl. Spårvagn i blandtrafik ser kanske bra ut på bild, men är det verkligen något vi skall ha i förorterna? Det känns inte som en naturlig utveckling för att bygga en snabb och effektiv kollektivtrafik.
 0
Matthias H. (18 April 2010 16:18):
Jan, spårbunden trafik är den enda riktigt vettiga lösningen i en storstad, så är det bara. Den kan kompletteras med busstrafik men i huvudsak ska det vara spårbundet. Och det är en skandal att inte en spårvagns linje dragits ut till Kärra via Backa för längesen.
 0
J E (18 April 2010 19:29):
Matthis H: Jan skrev aldrig att han var emot spårväg. Däremot var han tveksam till att blanda den med annan trafik och jag håller med honom. Vart är det idag som vagnarna går långsammast? På egen banvall i förorterna, eller i centrum där dom blandas med bilar, bussar, cyklar och fotgängare?
 0
Matthias H. (18 April 2010 21:22):
Sorry, missförstod nog Jan ja. Jo precis J E, egen banvall är definitivt så det ska vara. Nä precis, det är inte vettigt att låta spåvagnen gå längs med vägar långt ut i förorterna, då kommer det ta ännu längre tid mellan hållplatserna.
 0
Jan (18 April 2010 22:17):
RE: J E & Matthias H.

Jag har inget emot spårvägstrafik och jag anser att den bör byggas ut där det är lämpligt som tex. till Kärra och Backa. Det jag ville ha sagt var att spårväg i förorterna inte bör gå som blandtrafik eftersom den inte blir så snabb och störningsfri som önskvärt. Dessutom är gatuspår besvärliga och dyra att underhålla. Ursäkta om jag var lite otydlig i mitt inlägg. Men ni lyckades reda ut på egen hand vad jag ville ha sagt.
 0
Daniel Sjölund (18 April 2010 23:09):
J E, Mattias H och Jan:
Det är ju inget tvivel om att egen banvall är snabbast.

Om man vill ha mer yteffektiva, barriärsfria, bullerdämpade och blandstad- och stadslika ytterområden skulle blandtrafikspårvagn på slutet av en linje vara en ypperlig lösning. (Säg det två sista hållplatserna innan vändslingan.)

Där går det alldeles utmärkt att låta spårvagnen gå i "blandtrafik" om utformningen av gatan är anpassad för det. Linnégatan är ett bra exempel på hur det skulle kunna se ut. Spårvagnstrafiken går i mitten på en något upphöjd/avgränsad zon där personbils- och transportfordon är förbjudna.

Tidsskillnaden blir mellan 5-10 sekunder om det är 500 meter mellan två hållplatser beroende på hur hårt spårvagnschauffören står på. En hel del tid på färden går åt till att accelerera och retardera, öppna dörrar, släppa på och av resenärer..

Givetvis är riskerna för stopp från externa störningar vid blandtrafik större, men det drabbar ju relativt få resenärer i slutet av en linje.
 0
FTP (19 April 2010 00:17):
Är det valår i år?
 0
Matthias H. (19 April 2010 09:05):
FTP, vad menar du?
 0
Sven R (19 April 2010 18:42):
FTP = Fritidspartiet. Ett parti i min smak, utan politik men med tydligt ledarskap. ;-)
 0
Olof Antonson (19 April 2010 21:47):
Alternativt "File Transfer Protocol" eller "Fuck the police".
 0
 0
Erik Sandblom (21 April 2010 21:22):
@Mattias och Johannes: Intressant radioprogram om barn som inte går själva till skolan. Stämmer det verkligen, som experten påstår, att barn inte är tillräckligt utvecklade för att gå själva till skolan? Jag tycker det låter konstigt. Kanske är det snarare vuxna som behöver utvecklas? Då kanske de saktar ner och inte kör på barnen med sina bilar...
 0
Erik Sandblom (29 April 2010 15:13):
Här är en intervju från 2005 med Pia Björklid, professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, som forskar om barns utemiljö. Hon intervjuas även i radioprogrammet:

Att leka ute har blivit för farligt
http:​/​/​www.​svd.​se/​nyheter/​idagsidan/​barnunga/​att-​leka-​.​.​
I början av 80-talet var det 94 procent av 7–9-åriga barn som fick gå ensamma till skolan. År 2000 hade siffran sjunkit till 77 procent. ...

I studien om tolvåringar på Kungsholmen i Stockholms innerstad och förorten Bredäng i sydvästra Stockholm visar nya siffror att var femte Kungsholmsbarn inte får åka buss eller tunnelbana själv. Sju av tio får inte vara ute själva när det är mörkt, vilket under vintermånaderna innebär en stor begränsning.

I Bredäng tillåts var fjärde tolvåring inte vara ute i området runt bostaden utan att ha någon vuxen med sig. Var tredje tolvåring i Bredäng får inte åka buss eller tunnelbana själv. Om det i innerstan främst är aggressiva och hänsynslösa bilförare som skrämmer föräldrarna så är det i förorten även aggressiva och hänsynslösa gäng.
 0
Hans H (29 April 2010 23:46):
Jag tror den minskade rörligheten hos barn främst beror på att föräldrar har fått bättre fantasi om vad som kan hända om deras barn kommer för långt bort. Och jag tror att det är media i allmänhet och kvällstidningarna i synnerhet som är roten till den förändrade bilden. Och att det är det ständiga ältandet i media över de mest groteska händelserna som förstorar de upplevda farorna.
I kvällstidningarnas förlovade land, Storbritannien, har det gått ännu längre än här.

http:​/​/​www.​dailymail.​co.​uk/​news/​article-​4620​91/​How-​chi.​.​

Att skylla på ökad trafik låter lite märkligt, visserligen har den säkert ökat, men antalet olyckor har ju minskat drastiskt under senare år. Överhuvudtaget har riskerna för barn och vuxna minskat påtagligt under årtiondenas gång och inte bara i trafiken, utan rent generellt. Vi har aldrig varit tryggare än nu, men heller kanske inte räddare än nu.

Kanske är rädslan och riskmedvetenheten en bidragande faktor till den ökade säkerheten, men personligen tror jag att orädda och lagom säkerhetsivrande föräldrar har lika säkra barn som de som inte ger sina barn friheter.
 0
Jan (30 April 2010 00:19):
Daniel

Förvisso är det inget större problem om den sista km av en nylagd spårvägslinje blir en "innerstadspårväg" Men vad händer om staden expanderar och man etappvis bygger vidare på spårvägen? Då är risken överhängande att även förorterna får ett nät av störningskänslig och långsam spårväg i blandtrafik pga. att det är himla svårt att ändra på något som redan är byggt. Tänk också på hur svårt det idag är att åtgärda de allt för korta avstånden mellan hållplatserna som finns på tex. en del förortsgrenar. Och en del av hållplatserna låg från början i slutet på linjen men gör det inte längre.
 0
Daniel Sjölund (30 April 2010 08:28):
@Jan: Som jag ville antyda är inte tidsförlusterna så stora: Vill man bygga Backa stadsmässigt och ha kapacitetsstark spårväg genom dess centrum då går det att göra det i "blandtrafikmiljö" utan att förlora så mycket restid.

Sedan förutsätter/hoppas jag att staden skall förtätas mellan Backa och city inte utanför. Försörjning av områden utanför Backa med kollektivtrafik bör ske med pendeltåg, expressbuss, duospårvagn osv.

Precis som du säger har ju vårt spårvägssystem en del brister idag. Dels är det korta avstånd mellan hållplatser, långsamma dörrar, men även att vagnarna skulle tjäna på, i konkurrensen med stombussar, att öka längden från cirka 30 meter till 45 meter med minst 50%.

När dessa brister är åtgärdade kanske det är lämpligt att dra spårväg långt förbi Backa (Kärra - Rödbo - Kungälv?)?
 0
Erik Sandblom (30 April 2010 21:02):
@ Hans, jag håller med. Attityder spelar roll. Men jag tror också detta är något som myndigheter kanske ska fundera på. Inte att tvinga människor att kasta ut sina barn, men väl att fundera på hur de pratar med allmänheten.

Andreas Røhl, ansvarig för cykelfrågor på trafikkontoret i Köpenhamn säger såhär i en interview med Toronto Star:

Toronto Star: Bike riding is bliss in Copenhagen
http:​/​/​www.​thestar.​com/​news/​gta/​article/​641641
"We try to never talk to the public about cycling safety. Riding a bike is like brushing your teeth in Copenhagen. It's just a part of our everyday life. But every project we do has the goal of making cycling more safe. We just feel if we start to talk publicly about safety, people will start to doubt if cycling is safe."
 0
Johan (13 Juni 2010 18:23):
Stadsbyggnadskontoret har ett program för Backa ute på samråd nu: http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c5/​0​4_​SB8K8xLL.​.​

Det ser faktiskt mycket bra ut. Förtätning på rätt sätt. Litteraturgatan omvandlas till en stadsgata genom att man bebygger gräslängderna på båda sidor av vägen.
"Den nya bebyggelsen föreslås vända entréer och portar ut mot Litteraturgatan för att aktivera gaturummet".
Gång- och cykeltunnlar föreslås ersättas med korsningar i plan.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6721 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
20 Augusti 08:39 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert