Utskrift från gbg.yimby.se
....

Mindre tyckande, mer fakta

 
Den 25 mars arrangerade ett flertal kommunala organisationer en stor konferens om stadsplanering med barnperspektiv,  Barn tar plats. Läs gärna dokumentationen från konferensen. Yimby var inte inbjudna att delta och berätta om vårt perspektiv men vi var på sätt och vis ändå närvarande indirekt. Arkitekten Anna-Johanna Klasander, som vi skrivit om tidigare, diskuterade nämligen vårt nätverk i samband med sin presentation som handlade om förtätningstrenden och vilka möjligheter och risker som finns när man förtätar staden:

Sedan kom Anna-Johanna Klasander in på en annan aktör som ofta gör sin röst hörd i debatten om förtätning – Yimby, Yes in my backyard.
– Det är ett nätverk som kom till som en reaktion mot gruppen Nimby, Not in my backyard. I korthet, sa hon, vill många i Yimbys nätverk ha den täta kvartersstaden överallt. Eller som hon uttryckte det: de vill bygga Linnéstaden även i Högsbo.
– Mot detta kan man ha invändningen att det finns kvaliteter som hotas om Yimby får som de vill. Jag tänker exempelvis på miljöer för barn som riskerar att påverkas negativt, och att städer måste tillåta en mångfald av bebyggelsemönster. Yimbys röst är viktig i debatten och de har rätt i mycket men glömmer bort vårt behov av mångfald. Vad man än tycker, fortsatte hon, så kan man konstatera att trenderna är starkare än teorierna när det gäller den förtätade stadens överlägsenhet.


Klasanders föredrag i övrigt innehöll många kloka poänger men att hänvisa till mångfald som ett argument mot Yimbys ståndpunkter är ju lite lustigt i en situation då vi har så extremt lite tät, funktionsblandad kvartersstad och så oerhörda mängder gles, funktionsseparerad husipark. Vi skulle kunna bygga uteslutande "Linnéstadskvarter" i 50 år och ändå inte komma i närheten av dagens bestånd av husipark.

Dessutom är ju inte 100% av det som byggs idag klassisk kvartersstad, det är inte ens hälften, inte ens en tredjedel, inte ens en femtedel, inte ens en tiondel. Det är en tjugofemtedel. Det framgår med all önskvärd tydlighet om man studerar de detaljplaner som läggs fram, vilket vi gjort. Så mycket för mångfald alltså...

Enligt Klasander finns det inte heller något starkt vetenskapligt underlag för att hävda att den täta blandstaden är mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Det är enligt henne "mer trender än teorier". Intressant nog var hennes enda underlag för denna kontroversiella spaning Karin Bradleys avhandling. Bradley, som profilerat sig som kritiker av den tät blandstaden, dyker upp som referens i all möjliga sammanhang. Tyvärr verkar väldigt få faktiskt ha läst hennes avhandling Just Environments.

Bradleys avhandling är nämligen renodlat diskursanalytisk, den ger inga som helst belägg för vad som är mer eller mindre hållbart eller miljövänligt. Det den gör är att analysera olika diskurser (sätt att formulera och diskutera saker) inom stadsplaneringen. Bradley säger till och med väldigt tydligt redan i inledningen att hon inte har några som helst bevis för att den täta blandstaden inte skulle vara mer miljövänlig. Det har hon dock tyvärr inte varit lika tydlig med när hon uttalat sig i media eller föreläst. Jag rekommenderar alla (inte minst de som ska använda Bradley som källa) att faktiskt sätta sig ned och läsa hennes avhandling först.

Yimby välkomnar en stadsplaneringsdiskussion som handlar mindre om trender och mer om fakta. Det har under lång tid varit mycket löst tyckande, även bland professionella, och alltför lite rationell och vetenskapligt underbyggd argumentation.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Hannes Johansson (31 Maj 2010 12:09):
Det är ju lätt att diskutera svagheter i en stadsbyggnadsparadigm om man inte samtidigt ställer den mot andra paradigmer och deras svagheter. Vilket slags samhälle skapar segregerad bilstad á la hus-i-park, och vilka svagheter finns här?

Sedan är det ju helt missvisande och ganska ohederligt att påstå att Yimby skulle ha som målsättning att hela Göteborgs yta skall se ut som Linnéstaden.
 0
Daniel Sjölund (31 Maj 2010 14:01):
Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning för att kunna ta nästa steg stadsplanering/hållbar stadsutveckling och få en mer faktabaserad diskussion.

Skulle inte Göteborg kunna ta chansen och ta täten inom detta forskningsområde?

Helt sonika mixa ihop betendevetare, arkitekter, trafikplanerare, kulturgeografer, idéhistoriker, kulturarbetare, doktorer i ekonomisk historia, budbilschaufförer, designers, lärare, miljövetare, bevarandevårdare, studenter mfl, med varandra och ta steget in i nästa stadsplaneringsparadigm! ;)
 0
Johannes Hulter (31 Maj 2010 14:53):
@ daniel: Det vore något! Kanske Mistra kan bli det?

@ hannes: Bra synpunkt! När man skärskådar Klasanders kommentar ("de vill bygga Linnéstaden i Högsbo")så blir den ganska avslöjande. Hon kan ju knappast vara skraj för att allt ska bli Linnékvarter i Högsbo. Så vad hon egentligen menar är uppenbarligen att det vore fel att bygga ens ett enda litet Linnékvarter i Högsbo. Inget annat än husipark är tillåtet. Vad hände med den där mångfalden som var så viktig?

Eller har jag missförstått dig Anna-Johanna? :)
 0
Johan K (1 Juni 2010 09:42):
Jag skulle iofs inte ha något emot om nästan hela Göteborg såg ut som Linné. =) Hellre slagsida mot kvartersstad än livlös husipark vart man än vänder sig.
Men, som ni mycket riktigt påpekade, är ju risken att det ska inträffa i denna kungens (eller ens nästa drottnings) tid högst försumbar.

Finns det någon sammanställning av hur stor andel av staden som respektive kvartersstruktur upptar? Vore intressant att ha som referens. Faktum kvarstår ju att lägenhetspriser börjar falla dramatiskt i samma ögonblick som man lämnar den täta kvartersstrukturen, vilket väl borde ge en indikation om vart folks preferenser faktiskt pekar... Pris som en indikation på efterfrågan är ju faktiskt inte en faktor man kan bortse från, oavsett hur trendigt konsumtionskritisk man vill vara.
 0
Johannes Hulter (1 Juni 2010 11:05):
@ johan: Såvitt jag vet finns inte sådan statistik. Men man kan ju kolla på bostadsbeståndet efter ålder. 1990 bestod över 70% av bostadsbeståndet av bostäder byggda mellan 1940-1980.

EDIT: Siffrorna ovan gäller alltså flerbostadshus, villor/radhus (där mer än hälften av befolkningen bor) är inte medräknat.
 0
Johannes Hulter (1 Juni 2010 12:51):
Statistisk Årsbok för Göteborg anger att kommunen till 1,1% består av "tät stadsstruktur" (+80% hårdgjord yta), till 17% av "gles stadsstruktur" (30-80% hårdgjord yta) och till 11,6% av "urbana grönområden" (-30% hårdgjord yta).

Lantmäteriets beskrivning av "tät stadsstruktur": "Klassen motsvaras huvudsakligen av områden i tätorters centrum där sammanhängande kvartersbebyggelse förekommer. Klassen överensstämmer till stor del med ”Sluten bebyggelse” i Lantmäteriets databaser."

Lantmäteriets beskrivning av "gles stadsstruktur": "Klassen inkluderar bebyggelse, alltifrån villabebyggelse med relativt mycket grönska till tätare kvartersbebyggelse med mindre grönska. Förutom bostadshus ingår bl.a. kontorsbyggnader, kyrkogårdar, koloniområden (enbart i SMD, dvs. ej i SCLC) och fritidsbebyggelse beroende på andelen hårdgjorda ytor."

Lantmäteriets beskrivning av "urbana grönområden":
Klassen inkluderar vegetationsrika områden inom tätort vilka kan utgöras av bl.a. parker, gräsfält, kyrkogårdar, koloniområden (enbart i SMD, dvs. ej i SCLC), djurpark, botanisk trädgård, nöjespark och skogsområden. Grönområden kan innehålla enstaka byggnader och hårdgjorda ytor. Klassen inkluderar inte öppna våtmarker eller åkermark.

EDIT: 57,9% är renodlad natur/jordbruksmark
 0
Jan Jörnmark (1 Juni 2010 19:28):
Så oändligt mycket tyckande, och så fantastiskt lite fakta. Man kan tycka vad man vill om Linné respektive Högsbo, men finns det överhuvudtaget någon här som argumenterat för att bygga kvarter där?

Själv kan jag tänka att det kanske vore bra med en smärre förtätning: Göteborg med närkommuner (Mölndal, Kungsbacka, Kungälv, Partille, Lerum och Mölnlycke) har en total yta på 2106 kvadratkilometer. Hong Kong har en totalyta på 1104 kvadratkilomter.

I Gbg med närförorter bor det en knapp miljon invånare. I den före detta kronkolonin bor det 7 miljoner.

Det borde med andra ord inte vara helt självklart att Varberg skulle vara en av de allra snabbast växande kommunerna i närområdet. Å andra sidan har dom ju hela 914 kvadratkilometer till att växa på, så där finns det ju plats ett helt Shenzhen.

Jag får nog samla ihop mig till att läsa Bradley också. Kan säkert passa under en plågad stund på spikmattan.
 0
Johannes Hulter (1 Juni 2010 20:34):
@ jan: Jag argumenterar gärna för det! :)

Förtätning med funktionsblandad kvartersstad är väldigt bra och skulle funka utmärkt i många gamla grannskapsenheter. Många områden lider av sin befolkningsgleshet (som hänger ihop med bebyggelsestrukturen och den demografiska utvecklingen) och bristen på "konnektivitet" med omgivande stadsdelar (vilket hänger ihop med bebyggelsestrukturen). Att förtäta med stadskvarter vid noder och längs med stråk är ett enkelt sätt att skapa täthet utan att tulla på grönområden.

Alternativet är att strössla ut ännu fler punkthus, vilket förstör de kvaliteter som trots allt finns utan att skapa nya, urbana värden.

Ta Högsbogatan till exempel: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​12/​nybyggen-​i-​goteborg-​6-​hog_​.​.​

Topografiskt påminner den om Bangatan. Men istället för att förtäta i stil med den östra sidan av Bangatan (den funktionsblandade sidan mot berget), så valde man att förtäta i stil med den västra sidan (Vita Björn). Jag kan inte se att Högsbo hade förlorat på en mer urban förtätning.

Vi måste tänka igenom hur vi ska förtäta på smartast sätt, utan typologiska/ideologiska skygglappar - jfr: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​6/​kronika-​fortatning-​-​-​fran_​.​.​
 0
Jan Jörnmark (1 Juni 2010 21:16):
@johannes- det är helt klart en liten risk att vi förstör våra sista grönområden när vi förtätar i Göteborg.

Kollar man på googlemaps kan man se att Hong Kong består av betydligt mer än 50% grönområden - och dom är ju då drygt 20 gånger tätare än vi.
 0
Johannes Hulter (1 Juni 2010 21:31):
@ jan: Visst, andelen grönyta i Göteborg är ju hela 72% av tätortsarealen, jfr: http:​/​/​www.​scb.​se/​Statistik/​MI/​MI0​80​5/​20​0​5A0​1/​MI0​80​5_​2.​.​

så grönyte-argumentet är kanske lite onödigt. Men det är ju också onödigt att strössla ut punkthus när man inte behöver göra det. Dessutom måste vi få upp bostadsproduktionen avsevärt om vi ska kunna åtgärda bostadsbristen. Och då är det ju bra om vi använder en ytsnål, populär och hållbar modell när vi bygger.

Edit: Niklas Svensson skrev bra om det här för ett tag sedan - http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​3/​gronska-​gronska.​-​overallt_​.​.​
 0
Johan (1 Juni 2010 22:05):
@Johannes

Högsbo är ett exempel på att dagens antiurbana detaljplaner är baserade på gårdagens antiurbana program. Förtätningens natur slås fast redan i dessa. I Högsbos fall kan man se hur utströssling slogs fast som strategi i ett programarbete redan 2005 http:​/​/​docs.​google.​com/​viewer?​a=​v&q=​cache:​YyYgXJvH45IJ.​.​

Detta program genererar fortfarande detaljplaner som mer eller mindre är kopior av förslagen i programmet. Därför tror jag att det är svårt att påverka under detaljplansskedet, eftersom man redan flera år tidigare mer eller mindre bestämt detaljplanernas utseende. Nej, vill man påverka ordentligt, då måste man nog se till att programmen får en helt annan inriktning: förtätning runt torg och stråk istället för utkastning av punkthus i skogsdungar.

På sista sidan i programmet kan man också se hur förtätningen längs Högsbogatan faktiskt var planerad i stil med Bangatans östra sida från början. Någon lyckades dock påverka och förändra planen i funkisriktning med husgavlarna mot gatan. Så, om man kan påverka ett program åt fel håll så måste man också kunna påverka det åt rätt.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6722 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
20 Augusti 08:39 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert