Utskrift från gbg.yimby.se
....

Har blandstaden kidnappats?

 


Den täta blandstadens vara eller icke vara diskuteras (konstigt nog, kan tyckas av vissa) flitigt. Diskussionen präglas av förvånansvärt lite fakta och kanske särskilt funktionalismens försvarare vill göra gällande att traditionell kvartersstad kontra funktionalism främst är en ideologisk fråga.

Detta kan te sig något missvisande, eftersom det faktiskt finns en hel del hårda fakta att analysera – som trafikflöden, efterfrågan och tillgång på lokaler, demografi, ekonomiska flöden, antal verksamheter och så vidare – och där man således på ett så objektivt sätt som möjligt kan diskutera och resonera om de olika paradigmernas effekter. Ämnet har diskuterats och lär fortsätta diskuteras även i framtiden av Yimby.

Nu kan man dock börja se antydan på en ny taktik från politiker och tjänstemän för att man skall kunna fortsätta producera funktionsseparerade bostadsenklaver av i huvudsak förortssnitt: man omdefinierar, eller urholkar, begreppet "blandstad".



I områden som i ÖP anges som framtida tät blandstad bygger man en stad som påminner starkt om... ja, faktiskt samma gamla funktionalistiska stad (förort) som vanligt. Ta till exempel planen för Sannegårdens Centrum. Här anges tät blandsstad i översiktsplanen för området. Funktionsblandning. Det står uttryckligen i detaljplanen att man skall bygga klassisk kvartersstad: "Tidigare utgångspunkter för den klassiska kvartersstaden fullföljs med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till blandning av verksamheter och mångfald."

Om man sedan tittar på resten av detaljplanen och utformningen av området så behöver man inte känna sig korkad om man inte kan få det hela att gå ihop. När SBK föredömligt skickar en kommentar till Yimby angående planen så kallar man det närliggande området som planeras vid Säterigatan för sammanhängande kvartersstad eller tät blandstad.



Blandningen ligger i att det finns närhet till köpcentrum som då får stå för inslaget av handeln i "kvartersstaden". Och kvartersstaden består av... Jag ser faktiskt lamellhus i uppbrutna kvarter. Förvirringen är stor. Senare visade det sig även att det antagligen redan i ett tidigt skede av planeringen av Sannegårdshamnen varit klart att ICA skulle få etablera ett eko-Kvantum i området och det blir plötsligt lättare att förstå varför planen ser ut som den gör.

Ett annat spännande område med enorm potential – som enligt ÖP och även uttalade ambitioner i detaljplanen, i framtiden skall vara av typen tät blandstad och en utväxt av city över till "andra sidan älven" – är Östra Kvillebäcken. Här har man lyckats hålla sig relativt nära den uttalade ambitionen, men man når inte ända fram.



Kvillebäcken

Man kan se hur de alltmer börjar närma sig traditionell kvartersstad, även om man inte vågat gå riktigt hela vägen genom att helt sluta kvarteren. Kvarteren är åtminstone lite mindre uppbrutna än de brukar vara. Men så har vi även den låga exploateringsgraden, den låga halten av verksamhetslokaler, den uttalade målgruppen "barnfamiljer" och, kanske mest talande, stadsdelens slogan: "Sex minuter från Brunnsparken". Man får alltså intrycket av att man ska bygga ett citynära city eller ett centrum nära centrum om man så vill. Återigen börjar en viss förvirring gro i mitt stilla sinne.

I ett försök att bemöta kritiken av diskrepansen mellan uttalade visioner (som ÖP) och det som faktiskt byggs, används från vissa håll även argumentet "tät blandstad är inte rätt i alla lägen" – tydligen inte heller där man i ÖP funnit det lämpligt. Ja, faktiskt nästan ingenstans, om man tittar på detaljplanerna för 2009. En enda detaljplan (Skeppsbron) av 25 syftar till att "mangla ut" klassisk kvartersstad.

Och, påpekas det ibland, vi fick ju faktiskt Olskroken för trettio år sedan (jag var inte född då, men jag får väl glädjas med er som var det), och det är ju något av den täta blandstad som vi stadshetsare så ivrigt förespråkar. Men vänta nu, gick inte Olskroken redan innan totalsaneringen och ombyggnaden lite i den stilen, och hade vi verkligen så mycket mer tät blandstad att glädjas åt efter ombyggnaden?



Olskroksgatan före/efter

I översiktsplanen verkar man vara ganska klar över vad begreppet tät blandstad betyder och i texten Stadsbyggnadskvaliteter sammanfaller definitionen av "traditionell kvartersstad" mycket väl med vad som står i Yimbys lexikon under tät blandstad. De flesta av Göteborgs invånare ser antagligen skillnad på Vasastan eller Linnéstan och Eriksberg eller Högsbo.



Frågan är om det egentligen råder några större tvivel på vad tät blandstad (eller kvartersstad, eller innerstadskaraktär) är för något, eller om syftet med diskussionen egentligen är att diffusera och urvattna begreppet tills man kan skräddarsy det efter egna intressen. Kanske finns det rationella, väl motiverade anledningar till att låta bli att bygga blandstad. Kanske finns det omständigheter som omöjliggör ett byggande av den staden man helst skulle vilja.

Låt oss i så fall på ett öppet och ärligt sätt diskutera det. Jag efterlyser en mer saklig, ärlig och öppen debatt, där man vågar redovisa de olika intressena och de verkliga målsättningarna. Att man slutar prata nyspråk och istället talar ur skägget, så att säga. Det är ju trots allt vår gemensamma stad det handlar om. Framförallt hoppas jag att man inte försöker uppnå en medveten och onödig begreppsförvirring.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (14 Juni 2010 00:50):
Bra och viktigt inlägg Hannes!

ps. De svartvita bilderna är (tro det eller ej) inte från 1973, utan föreställer aktuella projekt. Det är jag som lekt med bildredigeringsprogrammet. ds.
 0
Emanuel Alfredsson (14 Juni 2010 01:08):
Låter som klassisk Orwellism. Precis som ordet "färskpressat" för juicer har blivit urholkat inom livsmedelsbranchen, så håller ordet "blandstad" att bli lika urholkat inom stadsplaneringsbranchen. 1984 är nära!
 0
Jan Jörnmark (14 Juni 2010 09:59):
Jäkla bra skrivet. Och underbara bilder därtill.
 0
Göran Åhman (14 Juni 2010 10:13):
Ja visst är det skrämmande, bilderna ser precis ut som nån gammal broschyr från the glorious 70s, och då tänker jag inte i första hand på det gryniga svartvita formatet. Det gör mig ledsen i ögat, uppriktigt ledsen, på riktigt alltså. Tänk att vi inte förmår bättre än så här när vi skall forma vår stad...
+1
Johan K (14 Juni 2010 11:43):
Det förvånar mig att arkitekterna inte passat på och ritat in massor med människor som flanerar runt på bilderna ovan, trots att vi, visa av 30 års erfarenhet, vet att svenska funkistorg (och funkisutrymmen i största allmänhet) mestadels befolkas av 1) Duvor, 2) Skräp, 3) A-lagare.
Typexemplet var ju förslaget till den nya Slussen, där det tydligen ständigt skulle vandra runt massor av folk lite planlöst (det är ju trots allt beslutat som varandes en 'mötesplats'). Tills någon gjorde en bild med hur det skulle se ut en normal mulen dag. Och helt plötsligt framträdde alltihop i sin dysterhet och medelmåtta.
Jaja, nyfunkisprofeterna kanske inte ens hymlar och låtsas om att vilja skapa möten, dynamik och folkflöden längre. Måhända är det byggbolagens ekonomer som även ritar visionerna nuförtiden och då kanske inte såna frågor är så viktiga. Folk? Vi har en kvartalsrapport att leverera.
 0
John Henriksson (14 Juni 2010 12:41):
Betong är alltid vackert i akvarell! Bra jobbat!
 0
Michael Hjortstierna (14 Juni 2010 15:03):
Bra inlägg, finns det idag några ungefärliga börvärden vad som behöver vara kommersiella ytor av ett område för att uppnå en bra blandstad?
 0
Hannes Johansson (14 Juni 2010 15:24):
Principen är väl åtminstone att man ska tillgodose så många kringboende som möjligt (kulturellt, socialt, försörjningsmässigt) under förutsättningen att det finns tillräckligt kundunderlag. Så, med den principen i åtanke så förstår man vikten av en viss täthet och koncentration av människor.

Sedan är det ju värt att påpeka att det oftast inte räcker att medge lokaler i bottenvåningarna i detaljplanerna, för då kommer det i princip aldrig bli lokaler där, utan bostäder. Istället måste man i princip tvinga exploatören att verksamhetsanpassa lokalerna i bottenvåningen. Det bästa är ju om det går att lösa så att lokalerna är så flexibla som möjligt och kan ha en så stor mängd olika funktioner som möjligt, eftersom det är i princip omöjligt att förutse alla framtida behov och användningsområden.
 0
Olof Antonson (14 Juni 2010 16:01): Online
Intressant. Blandstad är ett ganska överflödigt begrepp egentligen. Stad tycker jag står sig bra, en tydlig kontrast till bostadsområde och andra funktionsseparerade enheter, då allting ingår i stad per definition.
 0
Fredrik Rosenhall (14 Juni 2010 16:34):
Vilket oerhört elegant inlägg!
 0
Hans Jörgensen (14 Juni 2010 23:07):
Hoppas att en beskrivning som den i inlägget når fram till de som behöver se den. Tjänstemän, politiker, allmänhet.
Att visa den klara skillnaden mellan vad som utfästs i ÖP och till & med detaljplan, och vad resultatet är.

I viss mån tycks politiker ha insett läget för delar av Norra Älvstranden att döma av en del uttalanden i göteborgsmedia. Risken är att det svänger över i hopplöshet, vilket vore illa eftersom N:a älvstranden har flera platser som fortfarande kan bli den blandstad vi vill ha (till exempel Lindholmen-Lundbystrand).
Yimby kan försöka rädda kommande planer genom att både vara kritiska samt inspirera och motivera politiker och tjänstemän.

Angående bilder, det vore "kul" att se ett litet collage av de säljande illustrationerna före byggstart vs. samma områden så som de sedan verkligen ser ut, ur ett stadslivsperspektiv. Lite som någon gjorde på förhand för Slussen.

Angående begreppet blandstad. Kan en anledning kanske vara att man hoppas få det bästa av två världar, alltså en stadsdel med liv & rörelse samtidigt som det finns stora gröna ytor och en känsla av skön lantlighet i stan? Och på så vis få både husbönder, stadskatter och kanske sjöfolk att trivas i samma stadsdel... Fast det verkar man ha försökt med i så gott som varenda nytt stadsdelsbyggande sedan många årtionden. "Men nu ska det lyckas!"

Den bilden går ju att få att se rätt verklighetstrogen ut med lite digitala verktyg, när idén ska förankras.
 0
Jan Jörnmark (15 Juni 2010 09:29):
Man kan fråga sig varför det funktionalistiska stadsplaneringsidealet blivit så starkt och så kvarhängande i Sverige. Egentligen skulle man förstås kunna skriva avhandlingar om det men jag tror att orsaken ligger i den ovanligt långa perioden av extrem hyresreglering (1942-1969).
Under den perioden skruvas produktionsnivåerna upp till otroliga nivåer. Man eftersträvar och går mot kontinuerlig produktion, vilket antas förutsätta produktion av funktionella hyreshuslängor med "hög industriell trovärdighet".

När den partiella avregleringen kommer domineras i stället hyresmarknaden under lång tid (1970-1995) av tomma lägenheter i de nyligen byggda "miljonprogramsområdena". Nyproduktionen styrs mot styckbyggda villor. Vad gäller nyproduktionen av större flerfamiljshus områden är den mycket låg under perioden, och efterfrågan på nya lösningar därmed liten.

Men på landets arkitekt- och stadsplaneringsutbildningar lärs naturligtvis 1970-tals idealet ändå ut, inte minst av arkitekter som aldrig fick rita det de ville när de examinerades ut 1973.

För att sammanfatta det jag säger blir det helt enkelt så att det gällande 1970-tals paradigmet hänger kvar i Sverige. Det förstärks sannolikt av att den generationens arkitekter fortsätter att dominera utbildningar och media in till den dag vi iadg har. För de här människorna har egentligen allt som hänt efter 1973 varit obehagligt, men jag undrar ändå om inte den debatt som uppstått de allra sista åren är det dom plågas av allra mest.

Five to one, baby...
 0
Anna Eriksson (15 Juni 2010 10:51):
Det känns bara för sorgligt att läsa krönikan och tänka på alla de möjligheter som slängs bort.

När det gäller ordet blandstad vet jag att det finns olika uppfattningar om vad det är. Jag har sett politiker uttala sig om vad blandstad är för dem och de menar då en blandning i upplåtelseformer (både hyresrätter och bostadsrätter) samt också en blandning av olika "sorters" invånare, framför allt avseende etnicitet med både infödda svenskar och invandrade svenskar. Vad gemene man lägger in i begreppet blandstad vet jag inte men bland personer som inte funderar så mycket på stadsbyggnad kan jag tänka mig att det ibland är just sådana "blandningar" man associerar till när man hör ordet blandstad. När man pratar om kvarterstad och tät blandstad samt läser om det i ÖP torde det dock vara svårare att misstolka.

Bra ändå att misslyckandena börjar uppmärksammas i media och väldigt bra att Yimby finns och driver på.

Jag skulle önska att politikerna, för det är väl ändå de som borde ha möjligheten att tala om för byggherrarna vad som ska byggas, kunde förstå hur viktigt det faktiskt är för Göteborg ur konkurrenssynpunkt att vi börjar bygga stad igen. Staden med allt vad det innebär är något som lockar många typer av människor och då inte minst ung välutbildad arbetskraft som kan vara med och utveckla vårt näringsliv och vår forskning, som kan starta och driva företag. För när unga flyttar från mindre städer till större sådana är det ju inte husipark som är dragningskraften. Man vill bo och verka i staden. Om vi ska kunna locka hit folk och om vi ska kunna hålla kvar människor här måste vi kunna visa att vi ur det hänseendet är ett bra alternativ till Stockholm, Malmö, Köpenhamn eller andra storstäder. Kan det vara så svårt för politikerna att fatt att det finns en anledning till att det är högre tryck på bostäder i Linné och Vasastan än i Kortedala och att det inte beror (enbart) på närheten till Centrum utan att stadslivet faktiskt finns utanför dörren i Linné och Vasastan till skillnad från i Kortedala.

Just nu verkar det fokuseras en del på barnfamiljer och att få dem att stanna kvar när de vuxit ur lägenheten. Småhus javisst men det finns faktiskt en växande grupp som gärna bor kvar i kvarterstad om sådan finns och fungerar. Det verkar som man delvis tar fasta på det i vissa byggprojekt som Kviberg och Kvillebäcken genom att bygga kvarter, om än uppbrutna sådana. Men då har man åter missat poängen. Det är ju STADEN folk vill åt, dvs människorna, servicen, kunna handla mat, gå till BVC, biblioteket osv utan att trycka in sig i bilen, eller ens behöva sätta sig på spårvagnen. Så för väldigt många grupper skulle Göteborg bli en mer attraktiv stad om man byggde mer både av typen Vasastan men också av typen Majorna. Men Kvibergstaden tillför enligt mig inte så mycket mer än Kortedala.
 0
Erik Sandblom (15 Juni 2010 11:22):
Helt rätt. Trafiksäkerhet betyder att man bygger motorvägar, hälsa betyder att man äter piller, och blandstad betyder att det finns närhet till köpcentrum.
 0
Olle Jansson (16 Juni 2010 11:29):
För att ge vissa psuedo-vetenskapligt framtagna underlag för diskussionen om balansen mellan utbud och efterfrågan och olika områdes attraktivitet så gick jag och tog tio bostadsrätter på slump från brötiga, trafikerade, stökiga och åldrade Vasastan via hemnet och jämförde med tio lägenheter från natursköna och -nära samt modernt planerade Biskopsgården.

Pris per kvadratmeter i Vastastan varierade mellan 25400 till 41500 kr/m2 med ett snitt på 34300 medan Biskopsgården varierade mellan 9200 till 13700 kr/m2 med ett snitt på 11300. Nu var förvisso lägenheterna överlag större i Vasastan, med en riktigt maffig paradvåning. Men oaktat detta kom den dyraste lägenheten i Biskopsgården endast upp till ett boareapris som låg lite över hälften av priset för den billigaste lägenheten i Vasastan.

Allt är givetvis ett resultat av falskt medvetande hos de stackars innestadsboende och lösning är mer punkthus i grönskande impedimentomgivningar.
 0
Johan K (16 Juni 2010 15:58):
Olle: Säker på att det inte vara någon nolla för mycket i siffrorna där? 415,000 kr per kvadrat låter rätt saftigt även för en vackar stadsdel som Vasa. =)
I övrigt bra. Det måste vara någon kälkborgerlig kvarleva som bäst botas med intensiva informationskampanjer eller någon form av förstatligande. =)
 0
Olle Jansson (16 Juni 2010 18:04):
Ja, det blev lite för mycket nollor av bara farten. Tog bort dem.
 0
Palle (16 Juni 2010 18:45):
Det verkar som om det finns en uppfattning i Göteborg som skiljer sig något från vad som gäller i t.ex. Stockholm eller Malmö, nämligen upplevelsen av (framtida) tillgång på mark. Om man tror att det kommer att finnas bostadsmark i framtiden, så bygger man kanske inte lika tätt som om man upplever tillgången som högst begränsad. I bilintensiva Stor-Göteborg med stor pendling till kranskommunderna verkar man se marktillgången som relativt oproblematisk - bara att ta ännu ett skogsområde i anspråk, sedan ännu ett osv. Kring Malmö skulle ett liknande resonemang innebära ett "utrullande av bostadsmattor" över fin åkerjord. Stockholm har färre användbara grönområden och en hel del strandskydd och liknande. Bilkulturen är mindre utbredd och ökad trafik anses ha ett pris. Någonstans ser det ut att koka ner till synen på restider, reseavstånd och resesätt och Stor-Göteborg tycks i högre grad ha en allmän acceptans att pendla med bil och ett skäl är nog att tillgången på parkeringsplatser (dvs mark) inte nått en kritisk nivå än. Men när kommer den kritiska nivån uppnås? Dvs folk får svårt att hitta (rimligt billig) parkering vid sina arbetsplatser och därmed får ett högst reellt incitament att låta bilen stå (lite tillspetsat) hemma i skogsförorten trots dess otillräckliga och ofta långsammma (ännu ett problem) kollektivtrafik.
 0
Palle (16 Juni 2010 18:49):
Edit: Pendling, i regel FRÅN kranskommunerna till någonstans i Göteborg, naturligtvis. Och då har vi förstås Hisingen med dess relativt utspridda arbetsplatser, i kombination med förhållandevis få arbetsplatser (fortfarande stora järnvägsytor etc) i centrala Gbg i relation till närheten till kollektivtrafik.
 0
Jan Wiklund (16 Juni 2010 22:00):
Michael: Jane Jacobs föreslog 1962, efter iakttagelser i olika amerikanska stadsmiljöer, att det behövs åtminstone 20.000 personer per kvkm för att det ska bli riktig stad av det. Plus förstås funktionsblandning.

Ett annat stort problem, som man kan se i planförslaget över Kvillebäcken ovan, att planerarna med berått mod går in och förbjuder verksamheter att etablera sig nån annanstans än i gatuhörnen. Vad i helvete har de med det att göra? Och vad är poängen med ett sådant förbud?
 0
Matthias H. (16 Juni 2010 23:06):
Palle, staten var till stora delar med och byggde upp ett fantastiskt kollektivtrafiknät i Storstockholm (tunnelbanan kickstartades på första delen av 50-talet), hade dom gjort det också i Storgöteborg hade inte det varit lika bilintensivt som det är idag.
 0
Patrik Höstmad (17 Juni 2010 15:50):
Kul och skrämmande inlägg.

Kan vi hoppas på det Hannes efterlyser?
En mer saklig, ärlig och öppen debatt, där man vågar redovisa de olika intressena och de verkliga målsättningarna.

Yimby gör säkert en skillnad även när det gäller debattens innehåll och inte bara stadens utformning.
 0
Krister Malmqvist (13 Augusti 2010 09:17):
Det är viktigare att få ett fungerande centrum i varje stadsdel typ Frölunda Torg än att förtäta i Gbg centrum. Angereds centrum har förutsättningar att bli ett nytt Frölunda Torg. På Hisingen finns Backaplan men det ligger för nära Gbg C. Borde gå att göra attraktivt centrum i Biskopsgården-Länsmansgården också. I Torslanda finns också embryo till centrum som kan utvecklas.
 0
Matthias H. (13 Augusti 2010 09:38):
Krister, det är nog viktigare att förtäta Göteborgs centrum i första hand och därigenom skapa befolkningsunderlag till ett ökande användande av kollektivtrafiken. Sen så håller jag med dig om att man bör bygga mycket tätare kring stora centrum som Frölunda Torg, Angered Centrum och Torslanda centrum. Backaplan är nog tänkt att fungera som centrala Göteborg i framtiden så en hög täthet måste det bli där också ihop med Ringön, Gullbergsvass och Frihamnen.
 0
Joachim Jensen (13 Augusti 2010 09:45):
@Krister
Varför utesluter det ena även det andra? Från vad jag vet så är det även så här Göteborgs stad bygger. Både i industriområdena runt innerstan och även ute i de externa centrumen.


*Amhult: http:​/​/​www.​amhult2.​se/​

*Frölunda torg: http:​/​/​www.​frolundatorg.​se/​default.​asp?​viewset=​1&on=​NYA FRÖLUNDA TORG&initid=502&heading=NYA FRÖLUNDA TORG&mainpage=templates/nft02.asp?sida=490

*Angereds centrum: http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​dalis2.​.​

Jag menar, det är ju ingen nyhet att de flesta storstäderna har en flerkärnig struktur och så även Gbg
 0
Krister Malmqvist (13 Augusti 2010 18:08):
Satsa mer på externa centra så slipper vi åka runt efter parkering i centrum. Att ta vagnen in till stan tar för lång tid. (Bor långt från hållplatsen)
 0
Jan Wiklund (13 Augusti 2010 18:39):
Krister: Du har missat syftet med Yimby: få ett stopp för utglesningen och utspridningen av stan. Stad kräver täthet och blandning, inte perifera centra där man har samlat alla butiker på ett ställe långt från allt annat.
 0
Krister Malmqvist (13 Augusti 2010 19:46):
Frölunda Torg ligger i Frölunda inte långt dit. Längre till centrum!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6732 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee