Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Gårda/Svingeln

 
På söndag 6 juni kommer Jan Jörnmark att leda ytterligare en av sina redan legendariska stadsvandringar. Denna gång går färden till Gårda och Svingeln.

Jag har alltid fascinerats av stadsomvandling, och det är det som är temat för alla de tre stadsvandringar som jag genomför i år. Gårda/Svingeln är dessutom en sorts direkt kontrapunkt till Centrala Hisingen, vilket gör området ännu intressantare. Här har vi ett före detta industri- och infrastrukturdistrikt där utvecklingen gått längre, och här har Göteborgs centrum faktiskt växt utåt för första gången på länge. På 5-10 års sikt har utvecklingen stora konsekvenser för hela området från Friggagatan bort mot Olskroken och Redbergsplatsen, och vi ser redan de vanliga tecknen på uppgradering/gentrifiering: hög omvandlingstakt till bostadsrätter och stigande priser.


Allt började på 80-talet…


Tittar man på bilderna till den här krönikan är det lätt att glömma hur Gårda-Frigga såg ut så sent som under 1980-90-talen. Rör vi oss från centralen stod Pripps bryggeri övergivet nere vid Polhemsplatsen i ett decennium, innan dagens hotell och bostadsrätter byggdes efter ett utdraget tumult. På den tiden rådde det ett ”överskott” av lägenheter i Göteborg, så det politiska kravet på byggherren bestod länge i att hålla ned antalet bostäder.



…man har valt tapeter med omsorg på Hotell Royal Crown…

På andra sidan Friggagatan låg den låga bebyggelse som skulle ge gatan det romantiska namnet ”Biker street”. På 1980-talet hade motoraffärerna flyttat i riktning mot Sisjön, och här pågick en synnerligen profan verksamhet i förfallande lokaler. Egentligen var det alltid bara en tidsfråga innan trycket skulle öka och på 1990-.talet var vi där. Omexploateringen började på Odengatan och fortsatte sedan upp mot Friggagatan. Kampen om förfallet blev heroiskt i under det första decenniet av 2000-talet.



…Friggagatan domineras numera av ett utskällt nybygge…

Vid det laget hade återförtätningen dragit igång på allvar, och nere vid Mölndalsån började flera byggherrar rycka i ett av Göteborgs märkligaste områden. Delar av Norra Gårda och Stampen hade hamnat i ett avrivet och kaosliknande tillstånd som är svårt att beskriva idag. Jag minns hur jag så sent som 1998 beskrev området som den delen av Berlin som blivit stående mellan murhalvorna. Det enda som saknades för att ge den rätta ingen mans land känslan var vakttornen. Sedan byggde Skanska flera välbelägna kontorskomplex vid ån, och idag ryms det redan hundratals lägenheter runt det framväxande kvarteret Venus.



…Skanska bygger vid Mölndalsån…

När jag promenerade runt och tog bilderna syntes förändringen på ett påtagligt sätt. Idag är det gott om människor i trakten, och det håller på att bli tätare mellan restaurangerna och mataffärerna. Självklart har det lett till en prisuppgång som bara kan beskrivas som dramatisk. Vintern 2004 gick det att köpa bostadsrätter i det då nyombildade sekelskifteshuset i hörnet av Friggagatan och Alströmergatan för 11000 spänn kvadraten. Jag vet, för jag försökte övertyga flera av mina studenter och doktorander om att det här var framtiden. Ingen ville tro mig.



…bilden är förmodligen hämtad från PEAB och NCCs reklambroschyrer…


Nuförtiden är också hyresnivåerna höga härborta, och när allmännyttan byggde kvarteret Jankowitz i början av 2000-talet nådde bruksvärdeshyrorna nya rekordnivåer i innerstan. Nu går ju allmännyttan vidare med Venus, som tyvärr kapades från 30 till 13 våningar när subventionerna för att bygga hyreshus togs bort av den borgerliga regeringen. Nybyggena i kvarteret Venus slår nya rekord, och en trea på cirka 70 kvadrat i nybygget kommer att ligga på cirka 10 000 kronor i månaden.



…Odinsgatans har bytt skepnad…

Men Gårda är ändå på väg att få en skyline, för i Södra Gårda har 1980-talets Canonhus nu fått sällskap av den helnya Skanskaskrapan. Vitaliteten på kontorssidan var ju enorm härborta redan på 1980-talet, när Södra Gårda fick lite grand av en Kistastämpel på sig. Flera kontorshus är också ganska grandiosa 80-talsskapelser. Å andra sidan har det inte byggts mycket bostäder i den här delen av Gårda, och folklivet är betydligt lugnare. Hur det blir framöver vet ingen, och striden om de sista landshövdingehusen nere vid Fokushuset har pågått i tre-fyra decennier. Som det är nu kan man konstatera att Södra Gårda hamnat i en smärre utvecklingsskugga, men det finns gott om grusplaner och utrymmen på andra sidan av ån som borde kunna förändra den här bilden.



…Mölndalsån är faktiskt förklarad som riksintressant här…

Gårda-Svingeln är helt klart ett spännande områd med stora möjligheter men också problem, så vi kommer förhoppningsvis att få en kul promenad på söndag!



…en stadsdel med rejäl mäklarpotentiall!


Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Jörnmark (3 Juni 2010 09:57):
Det blev lite sent i går kväll när jag tog fotona tyvärr. Men jag har i alla fall alltid varit rätt stolt över att Scandic Crown tapetserat med mina bilder i konferensrummen.

I vilket fall som helst är det ett spännande område. Jag var förvisad till att bo på Svingeln en kort tid våren 1980, och det kändes verkligen som världens ände. Intrycket bestod länge när man hamnade i den trakten, men nu börjar man faktiskt märka en stor skillnad. Om två år till kommer det att vara riktigt livat där borta.
 0
Hannes Johansson (3 Juni 2010 11:09):
En liten detalj om Södra Gårda som jag tänker på ibland när jag går förbi är Brew House som har blivit en konsertlokal. De har redan lyckats locka dit en hel del relativt stora band och arrangemang och man ser ofta mycket folk där. Jag har själv varit på ett par konserter och även om det finns en hel del att förbättra så finns det potential att få en riktigt schyst lokal. Husen på samma tomt ligger dock glest utspridda och till synes oanvända (de ger intrycket av övergivna soprum, ungefär), och man måste ta sig över gården och parkeringen för att komma in till lokalen. Hade man utvecklat lokalen lite mer och spunnit vidare på industrilokalkänslan, och kanske byggt om de andra husen eller förtätat med annan bebyggelse på tomten, så hade det kanske kunnat bli en trevlig och populär konserlokal i stan (deras målgrupp är väl främst tonåringar), i en stadsdel där det inte finns mycket sånt i övrigt. Jag bor i huset intill och har inga problem alls med höga ljud eller stök :)
 0
Emanuel Alfredsson (3 Juni 2010 12:01):
@Hannes: Jag har tänkt att Den konsertlokalen skulle kunna bli den Hacienda-aktiga klubb som S/B enbart har tillfälligt. Den ska heta Backyard, så det så. Och så ska den användas som fullfjädrad Ungdomsgård under dagarna.
 0
Selver B (3 Juni 2010 12:39):
Jag har inte följt bygget på Friggagatan särskilt noga, men blir förvånad(nåja) när jag läser att det har fått stark kritik. Jag har försökt googla fram info, men har inte hittat något. Är bygget utskällt pga arkitekturen? Priser? Funktion? Placering? Nya funkisbostäder och kontor i centralt läge med lokaler i bottenplan låter i mina öron långt bättre än de extremt fula hus och skumraskaffärer som tidigare fanns där.
 0
Johannes Hulter (3 Juni 2010 13:05):
@ selver: Börja med att läsa vad vi skrivit - http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​6/​friggagatan-​nimbyiserad-​-​_​.​.​

Särskilt kommentarerna ger en god inblick...
 0
Olof Antonson (3 Juni 2010 13:16):
Vi träffade en man under vandringen i Kålltorp (Som hade växt upp i Stampen) som ansåg att bygget på Friggagatan var en styggelse, och att det såg ut som de "knôt ner den med ett oljat skohorn" mellan de andra husen.


Lite Eriksbergkänsla där i nybygget vid ån. Ser fram emot att gå runt och kolla lite.
 0
Johannes Hulter (3 Juni 2010 14:16):
Jag gillar nya Friggagatan skarpt. Lokaler i gatuplan (med rejäl takhöjd dessutom), redig täthet, hyresrätter/ungdomslägenheter och dessutom mer variation i fasaden än vad jag trodde från början. Om allt nybyggt var lika bra så skulle vi inte ha några problem.
 0
Hannes Johansson (3 Juni 2010 14:29):
@Emanuel: Hacienda-känsla är precis vad jag talar om :)
 0
Johan K (3 Juni 2010 15:56):
Angående Brew House; i den händelse som Brew House och angränsande byggnadet utvecklades skulle man kanske kunna lobba för att gatan från Brew House bort till Focus längs med ån (Åvägen?) blir en gångfartsgata som binder samman scandinavium med brew house och focus. Det ligger ett antal duktigt sunkiga lokaler i bottenplan längs med åvägen som skulle kunna ha potential att bli något. Skulle man dessutom kunna bygga något schysst på parkeringsplatsen framför valhallabadet (naturligtvis bostäder med lokaler i markplan) skulle det kunna bli exakt hur bra som helst.
Förvisso inga nya tankar här på forumet, men ändå. Ack, vore jag ändå byggherre...
 0
Jan Jörnmark (3 Juni 2010 20:47):
Allmänt sett får man en känsla av att Södra Gårda skulle behöva lyftas. Min gamla idé om grusplanen bredvid Valhalla IP vore en början.

Men trycket på bostadsmarknaden kommer att dra iväg med alla dessa nya kontor som byggs. Ullevi Park är ju snart igång också.
 0
Patrik Sterky (3 Juni 2010 22:04):
Framförallt älskar jag hur du avslutar artikeln, "…en stadsdel med rejäl mäklarpotentiall!" och visar en bild från nya häktet...
 0
Jan Jörnmark (4 Juni 2010 09:54):
Ja du Patrik, frågan är om det inte är där som en del av dom hör hemma.
Så det borde väl egentligen stå "...en stadsdel med potentiell mäklarutsikt".
 0
Olof Antonson (6 Juni 2010 16:41):
Tack för en trevlig vandring (ser fram emot nästa). Det ska bli intressant att följa utvecklingen i Gårda och Stampen.
 0
Patrik Höstmad (6 Juni 2010 18:05):
Stort tack till Jan Jörnmark. Mycket intressant att höra om stadens omvandling med alla tydliga exempel i Stampen/Gårda. Som tidigare sagt och som upprepades under vandringen är det verkligen förvånande med alla parkeringsplatser i markplan, grusplaner, grushögar(!?), och andra "outnyttjade" områden i centrala Göteborg.

Jan, du talade om den stora grusytan ner mot Mölndalsån mellan Ullevi och Valhallabadet troligen kommer bebyggas i en snart framtid. Har du några tankar om vem är det som kommer driva igång en sådan process? Byggföretag? Politiker? Tjänstemän på stadsbyggnadskontoret? Allmänheten? Vem tror du kommer se potentialen du (vi) ser och komma arbeta för att det bebyggs?
 0
Olof Antonson (6 Juni 2010 19:27):
Vi får väl lobba för det händer något med de grushögarna :)

Rent generellt är det ganska få broar över Mölndalsån. Det borde vara många fler, och mer bebyggelse utefter.

Jag tänker mig (spontant) att det kunde se ut såhär ungefär: http:​/​/​img413.​imageshack.​us/​img413/​7757/​garda.​jpg

Skulle vilja koppla närheten till Skånegatan/Bergakungen/Actionparken på något sätt, via gång/cyckelbana kanske.
 0
Hannes Johansson (6 Juni 2010 19:28):
Jag propagerade ju för att just den ytan skulle bebyggas i tråden på forumet där vi ger exempel på områden nära våra egna bostäder, så det är klart att det kommer byggas där då ;)

Nej, men jag tror på riktigt att det skulle kunna skapas en riktigt fin miljö runt ån om båda sidor var bebyggda i ganska tät men inte nödvändigtvis hög struktur.
 0
Jan Jörnmark (6 Juni 2010 20:03):
Patrik - jag menade att trycket mot den kommer att öka som en naturlig konsekvens av allt som byggs i närheten.
Dom som kommer att driva på är byggföretag, som ser att alltfler människor har råd/vill bo där.

Jag kan tycka att 16-25 våningar vore vettigt, skulle ansluta väl till omgivningen som den ser ut nu. Canon och Skanska ligger i närheten, snart har vi tre Gothia höghus, Opalen, Ullevi Park och 13-våningsstumpen i kvarteret Venus ligger också i direkt anslutning. Eventuellt skulle också brytningen mot bevarade landshövdingehus kunna göra området ännu intressantare och attraktivare.

I vilket fall som helst var det oerhört intressant att göra vandringen. Jag lärde mig fantastiskt mycket medan jag förberedde mig.
 0
Mikael Kreutz (7 Juni 2010 00:13):
Olof: Den rödmarkerade tomten på östra sidan ån på din bild är redan bebyggd. Ett ovanligt vackert flerbostadshus enligt min åsikt, men tyvärr total avsaknad av lokaler i bottenvåningen. Skamligt att ett så nyligen uppfört kvarter tillåts avskärma sig så mycket från gatan i ett så centralt läge.
 0
Johannes Hulter (7 Juni 2010 00:58):
@ jan: Tack för intressant tur, som vanligt!

@ olof: Absolut! Bra idéer där.

@ mikael: Det är Gårda Terrass tror jag. Läser man detaljplanen så står det såhär: "i den del av bostadshuset som vetter mot Fabriksgatan skall på bottenvåningen i första hand lokaler som inte är avsedda till bostad förläggas."

En bra illustration av varför man behöver tvingande skrivningar om lokaler om det ska bli något: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​32cb815f-​662f.​.​
 0
Olof Antonson (7 Juni 2010 00:58):
Ah, måste varit ett gammalt flygfoto då. Hade för mig det bara var markparkeringar där ... Skumt, var ju ändå där omkring och gick idag, men tänkte inte på det.

Edit:
Ah, denna byggnaden känner jag ju till: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pt3Fe
Tänkte inte på det när jag sedan såg flygbilden och skissade :)
 0
Magnus J (8 Juni 2010 18:33):
Håller med gubben som sa att nybygget är en styggelse...ser bara en rektangulär fulbrun låda som möjligen skulle passa som forskningsstation på antarktis..
 0
Hannes Johansson (8 Juni 2010 18:39):
Vet inte vilket nybygge du syftar på, men jag tycker faktiskt att Skanska-skrapan är relativt snygg om man jämför med andra höghus i stan. Hyfsat smäcker tack vare att kortsidan är ganska smal, och mer ljus och luft än det brukar vara i de stora betongklumpar som stans höga bostadshus ofta är. Och skylinen börjar bli ganska fin i området också, tycker det gör sig bra där.
 0
Hannes Johansson (11 Juni 2010 22:03):
Ytterligare en sak som jag har tänkt om området här i Södra Gårda är att barriärerna på sätt och vis nästan kommit att ge området en identitet som man skulle kunna vilja ta vara på. Vi har E6:an samt berget i Överåsparken i ost, Örgrytevägen i syd, Ullevivägen i norr och Mölndalsån samt evenemangsstråket i väst. Detta gör att stadsdelen känns på något sätt insprängd i stadsbilden, charmigt småskaligt i jämförelse med omgivningen. Man skulle kunna spinna vidare på denna kontrast genom att fortsätta ge området en utökad skyline som på så sätt ramar in de lägre och äldre husen längs Åvägen och Fabriksgatan. Jag tycker man redan får den känslan i och med den nya Skanska-skrapan och den äldre Canon-skrapan, tillsammans med Gothia Towers söderut. Om grusplanerna vid Valhalla IP skulle användas skulle det kanske, som Jan är inne på längre upp, kunna skapas en häftig effekt om man byggde tätt och på höjden (åtminstone vissa byggnader). Personligen skulle jag nog uppskatta estetiken, förutom de andra rationella anledningarna att bygga tätt såklart ;)
 0
Stefan L (14 Juni 2010 20:47):
För min del skulle de gärna få bygga ett högre hus där Statoil finns i dagsläget. En mataffär i bottenplan hade säkert fungerat i detta expansiva område.
 0
Daniel (16 Juni 2010 14:30):
@Stefan L: vilka är "de"?
 0
Jan Jörnmark (18 Juni 2010 11:18):
Apropå Statoil finns det överraskande gott om tomter i och runt Gårda. Vi som varit med ett tag minns hur det vanliga gänget stoppade Wallenstams 30-våningskrapa i början av 2000-talet:

Från GP, den 11 december 2002:
Den omdiskuterade Gårdaskrapans öde är av allt att döma avgjort. Det blir ingen skyskrapa - om inte politikerna fullständigt kör över opinionen.

- Vi kommer att rekommendera byggnadsnämnden att inte fortsätta planarbetet,säger Sven-Olof Olsson, arkitekt vid stadsbyggnadskontoret. Efter att samlat in synpunkter från myndigheter och allmänhet står det klart att väldigt få är positiva till skyskrapan som Wallenstam vill uppföra. Det har varit en massiv opinion emot från allmänhet och företagare i området.

"Det är helt fel ur ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. Om Wallenstam och stadens politiker vill Göteborg väl lägger man ner det här pinsamma provinsiella projektet snarast", skrev Claes Caldenby, professor i arkitektur vid Chalmers i GP tidigare i år.
Nu verkar det alltså som Caldenby får som han vill. Även miljönämnden och länsstyrelsen är negativa.
- Läget i staden, med den relativt svaga kollektivtrafiken i kombination med de tusen arbetsplatserna i huset skulle medföra en kraftigt ökad biltrafik i området. Det i sin tur ger ökade utsläpp vilket naturligtvis inte är bra från
miljösynpunkt, säger Sven-Olof Olsson.
Trots att allt nu pekar på att projektet läggs ned är det med försiktig glädje beskedet mottas hos en av de drivande höghusmotståndarna.
- Jag hoppas att det inte blir något, men detta är andra gången som nämnden rekommenderas att avbryta. Men med politiker vet man aldrig hur det blir förrän allt är klart, säger Björn Pålsson, fastighetsägare i Lunden.
Det formella beslutet fattas av byggnadsnämnden på måndag i nästa vecka, 16 december. Om politikerna då beslutar att fortsätta trots stadsbyggnadskontorets rekommendation lovar Pålsson att kampen går vidare.
- Vi hade en 5-10 personer som ringde och tjatade på politikerna varje dag, så de var nog ganska trötta på oss. Skulle de nu fortsätta kommer vi reagera mycket
kraftigt, säger han.
 0
Olof Antonson (18 Juni 2010 16:04):
Vilka hjältar ...
 0
Jan Jörnmark (18 Juni 2010 16:23):
Här kan ni få hela Claes Caldenbys krönika där han gick till storms mot projektet.

Från GP 28 augusti 2002:

Arkitektur: Stadsbyggande enligt Kajsa Warg, version Göteborg 2002: Man tager en tomt som man råkar ha liggande, någonstans mitt emellan Oslo och Köpenhamn. På den bygger man ett höghus som ska få IT-folket att lätta på gaspedalen och tänka att här ligger visst en stad som vill vara med på 2000-talet. Ungefär så är upplägget som Wallenstam, ivrigt påhejade av vissa politiker, presenterat i kvarteret Klinten i Gårda.

Det här är ett onödigt projekt, vilket lätt går att läsa mellan raderna i stadsbyggnadskontorets program. Det markerar en plats i staden som inte har någon stor betydelse för göteborgarna. Det kommer att öka biltrafiken i en miljö som redan är belastad av dålig luft, buller och trängsel på gatorna. Det har dålig kollektivtrafikförsörjning. Det innebär risker i samband med farligt gods på väg och järnväg i närheten. Det skuggar och skymmer kringboende. Det är kort sagt helt fel ur ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv, vilket 100 personer på ett informationsmöte häromkvällen tydligt talade om.

Det enda argumentet är då att det är bra för "Det stora Göteborg" och stadens ekonomiska konkurrenskraft. Det är en seglivad villfarelse, uppfräschad i varje ny högkonjunktur, att man placerar sig på världskartan genom att bygga ännu ett 30-våningshus i en anonym modernism. Världen är full av sådana. Inte ens ett tre gånger så högt hus, som det planerade hotellet i Malmö, blev mer än en fotnot i en internationell bok om Skyscrapers: The New Millennium.

Mitt insidertips är att ett profilhus för IT-branschen i Göteborg borde ligga vid vattnet, med segelbåten inom synhåll. Och visa att man förstår att spännande arkitektur handlar om något mera än att kunna räkna till trettio. Om Wallenstam och stadens politiker vill Göteborg väl lägger man ner det här pinsamt provinsiella projektet snarast.
 0
Arvid Fransson (18 Juni 2010 20:55):
Jag tycker Caldenby argumenterar både sakligt och övertygande. Att argumentera för - eller emot - ett projekt enbart med utångspunkt i dess våningstal är sällan speciellt fruktbart. Och som han säger kan väl ett höghus utan god tillgång till kollektivtrafik knappast göra anspråk på de pretentioner om miljövänlighet som en hög och tät bebyggelse i goda lägen kan leda till.
 0
Jan Jörnmark (18 Juni 2010 22:41):
Bristen på kollektivtrafik var det som vägde tungt i slutänden också. Det är naturligtvis egentligen ett cirkelresonemang som leder till ökad utspridning av staden:

Vi har här ett antal ödetomter på Norra Gårda. Eftersom få människor arbetar eller bor där finns det inget underlag för kollektivtrafik. Vi kan därför inte bygga där.

Man kan också resonera så att ett ökat byggande i området skulle skapa underlag för en busslinje, Då blir i stället resonemanget: om vi låter Wallenstam bygga kommer underlaget för kollektivtrafik att öka. På resten av norra Gårda kommer sedan eftrfrågan på lägenheter att öka, vilket kommer att leda till att fler människor kan bo tätt i centrala Göteborg.

Det är förresten det andra alternativet som händer nu, när Skanska och Vasakronan/NCC bygger kontor i området, och det dessutom byggs tusentals lägenheter i närområdet. En av de tomter som då ligger obebyggd, och sannolikt väntar på just den bebyggelse som föreslogs runt år 2000 är ödetomten på Södra Gunnerogatan, som i ett dussin år fungerat som - parkeringsplats.
 0
Johannes Hulter (18 Juni 2010 23:56):
För mig är det faktiskt obegripligt att någon kan tycka att Caldenbys argumentation håller. Det är ju helt uppenbart att det bara är en rent personlig aversion mot höga hus som motiverar honom.

Ur mitt perspektiv är det naturliga i en stad att det byggs nya hus, höga eller låga. Det behöver man inte ha några snillrika argument för, resurser och vilja att bygga är de enda argument som krävs. Finns det inga rationella skäl att inte bygga så bygger man.

Frågan är alltså om det fanns rationella skäl att inte bygga i det här fallet. Brist på kollektivtrafikförsörjning är ett argument mot perifera exploateringar som tex Amhult, men i ett centralt cykelvänligt läge, i ett redan exploaterat område, med ca 100m till bussförbindelse (buss 60), 500m till spårväg och 1500 m från Centralstationen? Nej, det håller inte.

Men om det nu ändå var så, då förmodar jag att Caldenby hälsade höghuset vid Drottningtorget med öppna armar? Där kan vi snacka bra kollektivtrafikförsörjning.

Vad gäller den ekologiska hållbarheten: På vilket sätt är det mer ekologiskt hållbart att det byggs sex femvånings kontorshus ute i bilberoende periferi, än ett 30 våningars hus inne i stan?

Det enda hållbara argumentet är att han personligen tycker att det är ett "pinsamt" projekt, men frågan är hur relevant det är. Om målet med Göteborgs stadsplanering är att hålla Caldenby på gott humör så visst, då ska vi naturligtvis inte bygga höghus. Men förhoppningsvis är inte det det främsta målet med vårt stadsbyggande.
 0
Mikael Kreutz (19 Juni 2010 02:27):
Vart var det tänkt att 30 våningshuset skulle byggas?
 0
Jan Jörnmark (19 Juni 2010 09:15):
Mikael: Tomten ligger fortfarande obebyggd på Södra Gubberogatan, direkt mot E6. Skulle få gatans ojämna nummer. Kommer antagligen upp snart igen. Resultatet kommer säkert att bli annorlunda den här gången också. Mycket har ändrats sedan 2002, inte minst tack vare Yimby.

Johannes: Apropå höghuset vid Drottningtorget skrev CC en krönika i GP den 2009-02-16. Rubriken var "En torftigt talande tystnad", och här hade han vänt på många av sina argument. Höghuset utnämndes i vart fall till "vilsen skorsten" i en nyckelpassage:

”Posthuset stod färdigt 1925. Det var en monumentalbyggnad från en tid när "offentlig lyx" var en självklarhet. Det gula teglet var ett medvetet lån från äldre Göteborgsarkitektur som Ostindiska huset. Arkitekten Ernst Torulf var också inblandad i det samtida Konstmuseet vid Götaplatsen. Posthuset och Konstmuseet har liknande funktion i staden: som "stoppklossar" i fonden på viktiga axlar. Nu ska ett fjorton våningars höghus på posthusets gård sticka upp som en vilsen skorsten i vyn från Brunnsparken. Varför inte då också bygga ett höghus bakom Konstmuseet, där finns ju plats?”

Men, tänker vän av ordning, kanske är det just det trafikstörda Drottningtorget och p-platser vid Södra Gubberogatan som Claes C vill skydda? Han pekar ju ut älvnära lägen för (underförstått) mer intressanta profilbyggnader. Han borde med andra ord gilla höghus borta vid Älvsborgsbrons rondell, till exempel. Här talades det ju i juni 2008 om att bygga en skyskrapa av rejäla dimensioner. Tillfrågad i GT om projektet svarade CC den 28/6 2008:

”-Läget är symbolmässigt bra och har sina poänger, dock inte idealiskt ur kollektivtrafiksynpunkt. Men när det gäller att förtäta staden finns det bättre lägen.
Fattar inte poängen
Claes Caldenby framhåller att han inte fattar poängen med att man alltid ska bygga högt. Han ser det som lite naivt.
Han har invändningar mot det långsiktigt hållbara, att det blir tekniskt komplicerat, dyrare och ur säkerhetssynpunkt sämre att bygga högt.
- Det är en barnslig tävlan att bygga högst, säger han. Vilket värde har det egentligen? Visst är Turning Torso i Malmö unikt - men hur roligt är det i längden att ha denna utsikt.”

Vi håller alla med, för vad vore väl en bal på slottet? Helt klart, en sådan utsikt blir i längden jättetråkigt, och uttråkade människorna skulle strax börja kasta livsfarliga äppelskrottar på de stackars förbipasserande bilarna. Låt oss bygga 1500 villor på ängarna utanför Varberg istället. Det är mycket roligare och tekniskt mycket mindre komplicerat. Bygger vi dessutom trafikseparerat blir det till råga på allt kanonsäkert!
 0
Arvid Fransson (19 Juni 2010 10:36):
Visst kan man inte enbart bygga i goda kollektivtrafiklägen för alltid; de kommer med tiden ta slut och det som byggs idag är ju som bekant ofta så dåligt att det är rent parasiterande. Vilket hus det handlar om och platsens kollektivtrafiktillgång har jag ingen aning om och jag tog inte del av debatten eftersom jag inte ens bodde i Göteborg 2002. Jag menade bara att man inte kan stirra sig blind på hudhöjder vare sig men argumenterar för eller emot projekt. Det finns alltid fler aspekter att ta hänsyn till än viljan och pengarna att bygga. En sådan laissez faire-attityd leder bara till en stad som passade byggherrar och exploatörer vid de tillfällen som viljan fanns. Jag skulle dessutom tro att det finns betydligt mer vilja och resurser att kavla ut villamattor i perifirin och urvattnad "kvartsstad" i goda lägen än vad motsträviga byråkrater och politiker tillåter.
 0
Johannes Hulter (19 Juni 2010 10:53):
@ arvid: Du har helt rätt i att vi ska ställa krav på det som byggs. Jag menade inte att vi ska låta exploatörerna bygga hursomhelst. Men finns det inga rationella skäl emot en exploatering så förstår jag inte varför man inte ska tillåta den.

Precis som du har jag också svårt att förstå varför husets höjd skulle vara det mest intressanta. Det finns ett antal andra parametrar som är betydligt viktigare.
 0
Hannes Johansson (19 Juni 2010 11:14):
Enligt Claes så skulle vi väl i så fall enbart kunna bygga inom en 500 meters radie från Brunnsparken, och för att kunna möta de förtätningsmål som finns så skulle nog få bygga ett kluster av åtminstone 50-våningsskrapor. Men nej, då plockar han fram det som egentligen är kärnan i hans resonemang: Höghus är per automatik "barnsligt" och "onödigt".

En annan intressant sak som kommer fram i hans artikel om Gårda-skrapan är att det verkar ligga en hel del i mina misstankar om att det egentligen är en ganska liten grupp som är sådär typiskt utvecklingsfientliga och höghushatande. Liten men ack så högljudd. Det finns ingen demokrati i stadsbyggnadsprocessen, inget medborgarinflytande att tala om - det råder en nej-sägarnas diktatur. Enda chansen en medborgare har att påverka någonting verkar vara att säga nej, men aldrig ja.
 0
Jan Jörnmark (19 Juni 2010 11:30):
Arvid F 10.36:
Apropå villamattor och hindren mot dom - det finns i praktiken nästan inga.

Tittar vi på det "Yttre Göteborg" (definierat som Kungsbacka, Kungälv, Härryda, Partille, Lerum, Alingsås och Varberg) hade de en befolkning på 183 tusen år 1970. År 2009 passerade de 316 tusen. Gbg hade 466 tusen år 1970 och 507 tusen vid senaste årsskiftet.

Det betyder att kransen hade 39% av kärnans befolkning för 40 år sedan, och att de nu nått 62%.

Allra mest dramatisk är förstås Kungsbackas utveckling, från 29000 till dagens 74000. Varberg har kommit med kraftigt på slutet, och det som inte är spännande i Gbg händer förstås därnere. Den totala befolkningen i Kungsbacka/Varberg har gått från cirka 68 tusen till dagens 132 tusen sedan 1970.

Och Hannes - du har rätt. Det har varit en ytterst liten grupp som haft en oproportionell makt i de här frågorna i Göteborg. Resultatet kan vi se i siffrorna som står här ovanför.

Sedan är det en viktig sak att Gbgs utveckling bottnade ur runt 1990, när vi var nere på drygt 430 tusen invånare. Sedan dess har centrum växt och förtätats, och det har lett till en enorm mängd konflikter och opposition från olika grupper som haft ett intresse för status quo.
 0
Hannes Johansson (19 Juni 2010 11:49):
@Jan: Känner du till några konkreta planer för området, eller syftar du mer på det logiska i att utnyttja tomten när du säger att ärendet nog snart kommer upp igen?
 0
Jan Jörnmark (19 Juni 2010 16:17):
Hannes: Jag vet inget konkret, syftar på logiken. Kommer ju att ta en stund att fylla de kontor som byggs nu, och sedan är vi uppe vid Gubberotomten.

Hur lång tid kan det ta? Helt beroende på hur uthyrningen går för det som byggs nu. Går det bra lär väl Wallenstam höra av sig innan 2011 tagit slut.

Annars, apropå mina utspridningssifror i inlägget kl 11.30: "Yttre Göteborg" hade alltså ökat 73% under den tiden. Göteborg ökade med 8%. Vill man hitta dom 140 000 personer som inte flyttade till Angered (om människorna hade följt 1960-talsplanerna), så vet ni nu vart ni ska börja leta...

Har funnits mycket naivitet runt sådant här också, och som ett postscript kan jag till sist också berätta att Wallenstams planer för Gubberotomten drogs igång den heta IT-hösten 1999. Jag satt sedan själv och lyssnade på ett hallelujaseminarium om Göteborg på Handels under den vintern, och några snubbar berättade i glada ordalag om den nya skyskrapan. Jag dristade mig då att fråga hur den planmässiga beredskapen såg ut runt tomten. Dom stirrade på mig som jag varit dum och sade, typ "det är inga problem, det är klart att vi har allt klart".

"Klart" sa Bill. "Slut" sa Bull.
 0
Matthias H. (20 Juni 2010 00:23):
Ja allt har väl egentligen sagts ovanför. Men det här med dålig kollektivtrafikförsörjning till Gårda kan ju inte stämma jättebra med tanke på att flera spårvagnslinjer stannar ca 500 m (Svingeln) från där denna skrapa var tänkt att byggas. Sen, är det så att kollktivtrafikförsärjningen till ett ställe centralt inte är bra så kanske det går att göra något åt det...
 0
Krister Malmqvist (20 Juni 2010 15:07):
Det finns rätt många outhyrda kontors- och verksamhetslokaler såväl söderut, västerut samt norrut. Intresset att bygga 30-våningar i Gårda är nog rätt litet.
 0
Jan Jörnmark (20 Juni 2010 20:07):
Över en konjunkturcykel byggstartas i snitt 45 000 kvadratmeter kontor/år i Gbg-regionen. Gårdaskrapan som inte byggdes var tänkt att bli 30 000 kvadrat.

Förutsatt en fortsatt "normal" utveckling borde man alltså kunna nå fram till Södra Gubberogatan under nästa konjunkturcykel. Vilket år det blir är anyones guess. Naturligtvis ska de nya och moderna kontoren också leda till att det utrangeras äldre kontor.

Fotograferade ett fantastiskt exempel på det på Kungsholmen häromsistens. Skanska är på väg att riva ett 70 tusen kvadratmeter stort kontorshus som är byggt 1980. Kåken står tom, ingen vill hyra, och samtidigt bygger både dom själva och NCC nya kontor inom synhåll. Efter rivningen kommer man att uppföra ännu mer kontor + 135 bostadsrätter. Ett mycket bra exempel på hur dynamiskt Stockholm är, dessutom.
 0
Matthias H. (21 Juni 2010 20:24):
Hmm, tror att Platzer vill bygga högt på den sidan av E6 som kvarteret Venus ligger på, nästan precis invid vägen. Så även om varken Södra Gubberogatan o Venusskrapan blev av kommer det nog bli ett högt hus här. Man kan se tankar om detta på Platzers hemsida.
 0
Matthias H. (22 Juli 2010 23:23):
Jaha, kollar man Platzers hemsida nu här (scrolla ner);

http:​/​/​www.​platzer.​se/​Startsida_​Om_​platzer_​Platzernytt.​.​

så kan det säkert hända något spännande. Vi kanske ska skriva till dom att dom gärna få läsa här lite grand innan dom fattar beslut? Jag tror att dom tänker bygga högt på plats 5. Förhoppningsvis då ingen avkortad 16-våningsstubbe utan minst 25-30 våningar. Vi får se.
 0
Mikael Kreutz (25 Juli 2010 23:33):
Ser ju inte ut att vara någon byggnad över 20 våningar på de bilderna som finns, tyvärr.

Kul dock att läsa om pågående projekt, bl.a. påbyggnad med två våningar vid Lilla Bommen och renovering av Länsförsäkringars kontor, också Lilla Bommen, med bank och reception i gatuplan! Platzer yimbyfierar Göteborg :)
 0
Matthias H. (25 Juli 2010 23:37):
Mikael, om du ser på den bilden där dom står och tittar på projekten kan du se lite intressanta saker tror jag.
 0
Mikael Kreutz (25 Juli 2010 23:55):
Ser endast vad som ser ut att vara ett förslag på ett 14 våningshus från Semrén & Månsson?
 0
Matthias H. (26 Juli 2010 00:26):
Javisst va dum jag e, det gick ju att klicka på bilden. Jaha då kommer vi få se en "stubbe" till här. Venusskrapan lär ju bli en stubbe o Canonhuset ser också ut som det. Skanskahuset är smäckrare o därmed snyggare men också för lågt.

Jag trodde Platzer ville bygga högt här, det har lite grand framgått utav deras nyhetsbrev tidigare. Men högt var alltså 14-15 våningar. Jättespännande.
 0
Henrik Berter (4 Oktober 2012 07:26):
Relativt ny som jag är här på Yimby så läste jag igenom denna krönikan först nu och fastnade framför allt för vad som skrivits om norra Gårda, men även höghusdiskussionen i allmänhet.

Jag gick nyligen ut från Göteborgs Högre Samskola som ligger på motsatt sida av mölndalsån från de nya kvarteren i norra Gårda och har således tillbringat mycket tid i området dagtid. Och det som kan sägas är väl att området i princip enbart fungerar som bostadsenklav, även om trappan ner på ån som visas i krönikan är en mycket omtyckt plats av gymnasielever. Faktiskt så tror jag att det är tack vare skolans närhet som de restauranger som finns både i norra Gårda och bort mot Friggagatan överlever.

Det är därför som jag ser oerhört positivt på att Platzer (som delvis nämns i ovanstående kommentarer) nu valt att satsa mer på kontor. Ett hus byggs nu i 7 våningar på Anders Persongatan som enligt plan sedan ska ackompanjeras av ett kontorskomplex bestående av två torn på 14- och 25 våningar vilket lite dolt finns att se på hemsidan nyagarda.se.

Då jag är väldigt medveten om min bristande kunskaper vad gäller stadsplanering och arkitektur så kan jag väl egentligen inte ge en bild över huruvida det är bra eller inte ur sådana synvinklar men min åsikt är i alla fall att framför allt sistnämnda komplex skulle lyckas skapa en känsla av att Gårda blir en fortsättning av Göteborgs centrum.

För att avsluta undrar jag bara om någon vet om det finns en plan för att bygga "höga" hus längs med mölndalsån. Skanska- och Canon-skraporna finns redan samtidigt som ÅF-skrapans 16-våningar börjar växa borta vid ICA Maxi. Dessutom ska Peab bygga 13 - våningar vid Lyckholms Fabriker strax norr om nyss nämnda hus, och planen för Mölndals centrum är alltjämt som det ser ut att det ska byggas en 25 våningar hög byggnad.
Är detta en slump eller del av en större plan?

Förlåt om jag brutit mot en norm att inte skriva alltför långa kommentarer
 0
Johannes Hulter (4 Oktober 2012 09:50):
Henrik: Hej och välkommen! jag tycker du sköter dig alldeles utmärkt! :) Så länge man är trevlig och konstruktiv får man skriva hur långt man vill, det är det som är bra med internet, det finns hur mycket plats som helst... :)

Håller med dig om din analys också, visar ju på vikten av blandade primära funktioner: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​10​/​behovet-​av-​blandade-​prima_​.​.​

Vi skrev lite om området för ett tag sedan: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​3/​nytt-​langs-​e6_​1125.​html
 0
Matthias H. (4 Oktober 2012 10:10):
Ja, jag hoppas verkligen på Platzers planer angående 14 + 25-våningshusen, det blir en injektion i sådana fall som heter duga i området.
 0
Johannes Westlund (5 Oktober 2012 03:24):
Något sent kanske, men jag förfasas över professorns anti-intellektuella inlägg. Jag kan till viss del hålla med om att det är löjligt att bygga högt för sakens skull. Det slutar lite i samma meningslösa status-race som hotar vår planet. Högre skrapa, större motor, kraftfullare processor... Alla de där kompenseringarna grabbar måste hålla på med när inte förtroendet för den egna storleken är på topp.

Men byggnader så centralt som Gårda är inte bara skrytbyggen när de har lite fler våningar. Ån erbjuder ett mycket en efterfrågad utsikt, läget är attraktivt nära staden. Cykelbanan vitaliserar redan idag området, med mer blandstad finns goda möjligheter till ett mycket varierat promenadstråk mellan Liseberg och Svingeln. Det finns goda möjligheter att bygga lägenheter där bilen inte är en självklarhet. Utvecklingsföretag kan hämta inspiration i variationen utanför, folklivet och ån. Krogar, pubar och butiker kan hitta underlag längs det mysiga stråket. Bygger man rätt tror jag att det kan bli ett av Göteborgs mysigaste områden. Idag är det mera... Dött och ogästvänligt. Förutom uppe vid Venus. Där finns antydan till liv på sommaren.
 0
Mats O. (5 Oktober 2012 07:28):
"Krogar, pubar och butiker kan hitta underlag längs det mysiga stråket. Bygger man rätt tror jag att det kan bli ett av Göteborgs mysigaste områden."

Du glömde det obligatoriska surdegsbageriet Johannes !
Sånt måste finnas i varje mysig stadsdel.
 0
Johannes Westlund (5 Oktober 2012 09:19):
Ja, någonstans ska ju vänsterorienterade designer-töntar som har kontor några våningar upp kunna flasha sina iMac's och lovsjunga Apples diktatur.
 0
Emanuel Alfredsson (5 Oktober 2012 12:07):
Va' gulliga ni är, Mats och Johannes. Försöker polarisera diskussionen till identitetspolitik.
 0
Johannes Westlund (5 Oktober 2012 18:21):
Jag inser att min kommentar kan låta ironisk, men faktum är att jag tycker det är en feature i stråket om det kan få vara ett schysst ställe utvecklare/designers eller andra arbetstagare går ner och fikar och tar möten över kaffeborden. Bara för att förtydliga min ståndpunkt.
 0
Mats O. (5 Oktober 2012 20:30):
Emanuel

Jag försökte inte "polarisera diskussionen till identitetspolitik".

Däremot tycker jag det är intressant att problematisera den nuvarande situationen i städerna, som Karin Bradley gör: http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s49669
 0
Niklas S (6 Oktober 2012 08:58):
@Mats O: Intressant länk om miljörättvisa. Får en att tänka till.
 0
Mats O. (6 Oktober 2012 09:56):
Niklas

Vi behöver nog alla tänka till lite. Speciellt medelklass och folk med pengar som gärna är pigga på att köpa rättvisemärkt och hänga med i dom senaste gröna trenderna, samtidigt som man tar bilen till Alvar&Ivar på Kastellgatan för att köpa sitt frukostbröd eller flyger till Thailand på semester.
 0
Olof Antonson (6 Oktober 2012 12:09):
Visst, det är en intressant synpunkt, men hur hållbart är resonemanget som kritik mot den täta staden? Det är väl i så fall snarare medelsvenssonlivsstilen i villa hon borde ägna energi åt att problematisera?
 0
Niklas S (6 Oktober 2012 13:36):
@Mats O: En poäng i artikeln var väl att inte heller cynism räddar världen?

@Olof A: Uppfattade inte artikeln som primärt en kritik mot den täta staden; snarare mot konsumtionssamhället som frodas däri, eller för den delen i villaförorten. Med andra ord var än medelsvensson befinner sig. Det känns som att attacken på den täta staden är mer att tolka som en attack mot medelsvenssonlivsstilen, som för närvarande är ganska närvarande i innerstaden.

Täthet ger så klart bättre förutsättningar än gleshet men jag ser det inte ensamt som en lösning på miljöproblematiken. Det kommer krävas ganska omvälvande beteendeförändringar för att få ett hållbart samhälle, oavsett hur vi fysiskt formerar det.
 0
Mats O. (6 Oktober 2012 16:15):
Niklas: hur menar du ?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter