Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Rapport från Byggnadsnämnden

 
Joakim Olinder är ledamot i Byggnadsnämnden för Moderaterna och skriver ofta och klokt om stadsplanering på sin blogg. Joakim är en av dem som drivit på för att rädda Kinesiska muren, vilket man nu verkar ha lyckats med. Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera ett inlägg från gårdagen som innehåller en intressant rapport från Byggnadsnämnden.

Dagens byggnadsnämnd hade en del saker att bjuda på, nedan kommer ett litet urval av ärenden jag valt att kommentera.

I inledningen av sammanträdet blev vi informerade om att vår tidigare stadsbyggnadsdirektör som nyligen gick i pension skulle anställas av kommunstyrelsen för projektet Centrala Älvstaden. Vad som var ytterst märkligt var att byggnadsnämnden ska betala kostnaderna för denna anställning.

Jag tycker det är ett väldigt konstigt förfarande där stadsbyggnadsdirektören går i pension och ska lämna, får pension från nämnden och sen tar anställning av en annan del av staden som hemställer om lön från byggnadsnämnden. Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga och beslut kommer på nästa sammanträde.

Ärende 13 idag rörde Familjebostäders bygglov i Majorna på hörntomten Allmänna vägen – Kommendörsgatan. Jag var inför dagens sammanträde väldigt skeptisk till förslaget från familjebostäder. Under sammanträdet fick vi dock en genomgång av ärendet och hur tankarna var och jag vände fullständigt i frågan när jag märkte vilken tid och engagemang som lagts ned i frågan för att skapa en stadsmiljö som bygger på den gamla bebyggelsen men ur ett nytt och modernt perspektiv.

Vad som inte så tydligt framkommer på bilderna i handlingarna är att de nya huskropparnas fasader i den övre delen kommer att brytas så de får en lutning som ska samspela med den brytning de befintliga sadeltaken gör, om än inte lika kraftig. Likaså har man arbetat med gestaltningen av socklarna som kommer markeras genom de bokaler som planeras. Slutligen har man även arbetat med fasadmaterialet för att få en modern tappning av de befintliga landshövdingehusens beklädnad.

Sammantaget tycker jag att Familjebostäder tillsammans med Stadsbyggnadskontoret har arbetat väldigt bra med frågan och självklart är det trist att många känner att det varit en sluten process. Som det ser ut så ryms ansökan inom detaljplan och då finns egentligen inga möjligheter att stoppa bygglovet. Därför menade man att ett grannhörande skulle inneburit ett vilseledande av människor som inte äger frågan. Jag tycker att man borde informerat mer vad som var i görningen men det finns som sagt inga krav på det men man ska försöka arbeta bättre med informationen framöver i projektet.

Södra Gårda blev idag bordlagt… Förvånade?

Ärende 26 rörde Skeppsbron där den stora frågan blivit bevarandet av Kinesiska muren. Positivt från dagens sammanträde är att alla partier utom S tydligt visade att man har för avsikt att bevara denna gamla byggnad och värna en varierad stadsmiljö för framtiden. Idag blev det en återremiss för att se på olika alternativ hur Kinesiska muren kan räddas och när den är klar tror jag även att S kan följa med. Det är alltid bra om vi är en enig nämnd i dessa stora frågor så det inte går troll i dem som i fallet med Södra Gårda.

Ärende 29 som gäller bostäder vid Egnahemsvägen i Guldheden blev bordlagt. Här riskerar vi att få ytterligare en långkörare. Jag tycker god hänsyn har tagits till riksintresset och att det är ett ypperligt läge för förtätning så vi kan hoppas att vi får ett avgörande inom kort så vi kan tillskapa fler centrala bostäder.

Slutligen hade vi en del diskussioner kring Programmet för Slottskogen som nu ska ut på remiss. Där tycker jag det var lite problematiskt att man pekat ut specifika platser för eventuella kolonistugor, odlingslotter etc. Jag tycker det är det vi vill få ut av samrådet, kan de finnas i området och i så fall var. Nu kommer man istället reta upp sig på platsen och inte se andra möjligheter. Denna fråga lär leva ett tag framöver…

Länk till föredragningslistan, Aktuella plan och byggprojekt
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
förvirrad (2 Juni 2010 13:28):
Hej, är det nån som kan hjälpa mig hitta plan/skiss över bygget på allmänna vägen? Känner mig inte sällan helt dum när jag försöker hitta nått på kommunens hemsida (lyckas aldrig)
 0
Olof Antonson (2 Juni 2010 13:31):
Nybygget i Majorna låter intressant, men har inte hittat några bilder. Samtidigt är det lite tråkigt att man i Kungsladugård bygger om verksamhetslokaler till bostäder.

http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Centrum/​Nyheter/​Nu-​.​.​

Förtätning uppåt låter ju i många fall ganska positivt, men neråt ...
 0
Johannes Hulter (2 Juni 2010 13:49):
Skulle förmoda att planerna inte är offentliga än, men om Joakims rapport stämmer så dyker de nog upp snart...
 0
Olof Antonson (2 Juni 2010 13:50):
Jag gillar verkligen att de verkar ha tagit till sig begreppet bokaler.
 0
Jesper Olsson (2 Juni 2010 21:50):
Här en länk till ritningar och bild. Vet inte om jag tycker att det ser särskilt lyckat ut. Det ser ut som förortsbebyggelse insprängd i den lilla del av Majorna som fortfarande känns stadsmässig, men det kanske bara är min åsikt.

http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​Intraservice/​Namndhandlin.​.​
 0
Johan (2 Juni 2010 22:16):
Antisocial planering som tar avstånd från gatan.
 0
Olof Antonson (2 Juni 2010 22:25):
Tack för bilden/ritningen.

Såhär ser platsen ut om man kollar eniro gatuvy: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pOglF

utsikt: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pOgOU


Angående förslaget:
Huset mot Allmänna vägen, det svarta på bilden, ser ut att hysa någon sorts lokal i bottenvåningen. Det vore trevligt om det större huset hade haft en liknande kortsida. Taken ser inte jätteroliga ut, men de är helt klart produkter av sin tid, och med en politiskt korrekt miljöprofil beträffande panelerna på taket.
 0
Mikael Kreutz (2 Juni 2010 23:03):
Precis, en lokal i det stora huset också så ser det ut som ett väldigt bra förslag. Lokalen skulle kunna hysa ett trevligt café med uteservering på på gårdsplan.

Vi behöver fler exempel på liknande förtätningar, Göteborg kan inte fortsätta med sitt eviga sprawlande. Ett stenkast österut på Amiralitetsgatan ska det ju byggas ett niovåningshus ovanpå Willys butik. Och det finns många fler ställen i Majorna som man skulle kunna klämma in flerbostadshus.
 0
Anna Eriksson (2 Juni 2010 23:17):
Jag bor granne med det planerade bygget i hörnet Allmänna vägen/Kommendörsgatan. Jag med flera i området läste om det i tidningen Centrum som delas ut i vårt område. Så här skrev de där:

http:​/​/​viewer.​zmags.​com/​publication/​5ce11ae7#/​5ce11ae7.​.​

Min bostadsrättsförening och även andra föreningar i närheten har protesterat mot detta då vi tycker att det inte passar in i omgivande bebyggelse. Hela kvarteret i övrigt består av äldre trähus/landshövdingehus. Finns dock ett landshövdingehus som jag är rätt övertygad om är ett nyare sådant, men det smälter fint in i omgivningen. Riktiga sadeltak bland annat, inte den konstiga halvmessyr med platt tak men sluttande väggar som man valt här.

Jag mejlade också till samtliga ledamöter i byggnadsnämnden och fick svar från en, nämligen Joakim Olinder, som skrev att han skulle ta upp mina tankar i den borgerliga gruppen inför mötet, och sedan fick jag ytterligare ett mejl efter mötet som var ett urklipp ur hans krönika ovan, dvs den del av texten som handlar om det kvarteret.

Jag tycker det är sorgligt att man inte kan bygga något som verkligen passar in i resten av kvarteret. Det är faktiskt inte förbjudet att bygga landshövdingehus i modern tid. I vanliga fall har jag inget emot att man blandar olika stilar i ett kvarter och att man låter varje tid sätta sin prägel på staden (även om jag är rätt less på att allt som byggs nu ser likadant ut med nyfunkis och platta tak), men i det här fallet tycker jag det är sorgligt att man inte vill låta det här kvarteret vara just ett genuint gammalt landshövdingekvarter. Varför gör man så här när det finns andra möjligheter? Min gissning är att man får in fler lägenheter när man gör så här, samt att det är lättare att få till solfångarna på taket och allt det andra som krävs för att göra huset ekologiskt (gärna ekologiska hus men här tycker jag faktiskt att det kulturhistoriska värdet väger tyngre än ekologin, det kan ju faktiskt knappast vara så att jordens framtid och klimatet står och faller med just de här byggnaderna och Göteborg har massor av nybyggen som kan göras ekologiska utan att kulturhistoriska värden förstörs).
 0
Olof Antonson (3 Juni 2010 00:37):
Intressant läsning där. Det står dock i artikeln något i stil med att förslagets gestaltning inte är bestämd. Är det främst utformningen som ifrågasätts av din bostadsrättsförening, eller är det själva bygget över huvud taget?

Jag hade gärna sett ett riktigt tak. Sen tycker jag nog att den stora röda byggnaden borde utformas mer som ett hörnhus genom att markera något sorts avslut mot de röda landshövdingehusen i kvarteret. En tydligare koppling till gatan är önskvärd. Kanske lite högre i hörnet som ett torn?

Ett hus med liknande profilering som man skulle kunna inspireras av är Ekohuset på Lindholmen. http:​/​/​miljoforskning.​formas.​se/​en/​Nummer/​December-​20​0​.​.​

Från gatan ser det ut som vilket landshövdingehus som helst (förutom takkuporna då) http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pOW4J
Baksidan ser dock betydligt mer hightech ut.


Edit: Jag hittade en käck pdf-fil som heter "Upptäck Hisingen" där det finns ett litet avsnitt om byggnaden.


Ekohuset
"Som demonstrationsprojekt till en konferens 1997 byggdes detta
ekohus av Bostadsbolaget. Arkitektoniskt är det en »kentaur« [Fräckt uttryck måste jag säga] med en
kropp som utifrån antikvariska krav är en reproduktion av ett landshövdingehus
längs gatan och ett modernistiskt huvud mot gården
som innehåller solfångare. Återanvänt tegel och odlingslotter hör
också till i detta projekt som inte fått någon lika spektakulär efterföljd."
 0
Håkan Cullberg (3 Juni 2010 08:52):
Märklig byggnad - tak men inte tak
 0
Joakim Olinder (3 Juni 2010 10:13):
Inför sammanträdet var jag som sagt väldigt skeptisk till bygglovet i hörnet Allmänna vägen/Kommendörsgatan. Lovet ryms dock inom plan, så det hade egentligen kunnat tas på delegation utan att vi i nämnden såg det. Det innebär också att det ska mycket till för att kunna avslå det.

Min uppfattning är att man visste att det rör upp känslor och därför ville ha det förankrat så inte nämnden senare skulle göra en politisk affär av det hela. Presentationen gav som sagt mig väldigt mycket med de detaljer man arbetat med och jag tycker det blev ett modernt inslag väl anpassat till befintlig bebyggelse. Jag tycker det hade varit fel att försöka bygga en kopia av något gammalt. Jag gillar när man ser att det är stadsutveckling och hur olika tidsåldrar kan samspela med varandra.

Jag hade också helst sett sadeltak men tyvärr byggs det inte på det sättet idag och då är fasningen av fasaden en intressant kompromiss som ska bli intressant att se. Det är dock problem med att titta på ritningar då man inte ser hur det verkligen blir i miljön. Ännu värre är det med fågelperspektivet som ofta finns med. Vem kommer egentligen att se solpanelerna? Kommer det verkligen se konstigt ut med den lutande fasaden eller blir det en brytning som samspelar med de omkringliggande sadeltaken?

En sak är säker och det är att bygget kommer röra upp känslor och debatt. Jag ser verkligen fram emot när det står klart och vi kan stå på plats och se hur det verkligen blev och fortsätta debatten utifrån verkligheten.
 0
John T (3 Juni 2010 13:05):
Det ser ut som att bygget kom av sig när man skulle börja med taket, nog borde man kunna göra ett lite snyggare avslut på byggnaderna. Och varför fortsätter man inte med den svarta byggnaden ända fram till grannhusets fasad?

Med det sagt så är det väl ändå ganska ok förslag tycker jag. Det hänger ganska bra ihop med omgivande bebyggelse men har ändå ett eget uttryck. Med en lokal i änden på det röda huset så blir det ännu bättre.
 0
Johannes Hulter (3 Juni 2010 14:18):
Inte riktigt min tekopp arkitektoniskt, men annars ser det väl jättebra ut? Men som sagt, en lokal i botten på det röda huset så är vi hemma.
 0
Kim Bokström (3 Juni 2010 18:07):
Har inte de nya husen i Klippan sadeltak..?
 0
Anna Eriksson (3 Juni 2010 22:28):
Olof, det är gestaltningen vi är negativa till. Att tomten bebyggs ser vi inget negativt med. Personligen är jag mycket positiv till att den bebyggs. Tomten ser ju inte särskilt rolig ut idag med brandväggar och avhuggna hus. Dessutom är jag positiv till förtätning av Majorna (så länge man inte börjar bebygga Sönderlindska trädgården eller något annat av våra grönområden som vi verkligen använder, men risken för det är väl inte så stor).

Joakim, ett konstigt argument om sadeltak att "tyvärr byggs det inte på det sättet idag". För det första byggs det visst hus med sadeltak, exempelvis i Klipan som Kim Bokström påpekar här ovan. Dessutom finns det ju inga naturlagar som styr byggandet. Vill man bygga sadeltak är det klart man kan det.

Du skriver att du ser fram mot när det står färdigt så att vi kan fortsätta debatten utifrån hur det verkligen ser ut. Ja men då är det ju "kört". Blir det dåligt kan man inte göra nåt åt det. Man lär ju knappast riva översta våningen då för att det ser konstigt ut. Det är ju bättre om man kommer fram till något bra innan det byggs.

Som jag sagt tidigare är jag inte motståndare till att man exprimenterar och låter varje tidsepok sätta sin prägel på staden, men här handlar det alltså om att man gör om ett kvarter från "genuint landshövdingekvarter så som det såg ut i början av seklet" till ett kvarter med "i huvudsak landshövdingehus och ett modernt expriment". För sluttande väggar hör ju verkligen inte till vanligheterna. Och det går visst att bygga landshövdingehus idag utan att folk ser det som ett problem. I Majorna har vi ett nybyggt landshövdingehus på Bangatan och jag tror att ett hus utefter Djurgårdsgatan är ett modernt landshövdingehus. Tittar man noga på det ser man att det antagligen är ett nybygge. Men folk som betraktar längan med hus utefter Djurgårdsgatan brukar tycka den är vacker, smälter in fint i miljön. Jag tror inte folk hade funnit samma harmoni i den längan (man har den i blickfånget när man är i Söderlingska trädgården/Zenitparken som ju är ett mycket populärt tillhåll) om man byggt ett hus med sluttande väggar och platt tak där.
 0
Olof Antonson (3 Juni 2010 23:38):
Jag misstänker att det är detta huset du menar: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pOB53

Personligen diggar jag verkligen Ekohuset som jag skrev om i ett tidigare inlägg, med kombinationen av gammalt och nytt. Det blir lite som i Star Wars där det kan finnas en enkel lerhydda i öknen med någon sorts avancerad hologramdisplay vid dörren.

Det känns lite som att man bestämt sig för att "sådär kan vi inte bygga idag/sådär bygger vi inte idag". Uppenbarligen gick det att bygga på Lindholmen "utifrån antikvariska krav". Det kanske var ett krav där?

Jag tror man i dagsläget underskattar betydelsen av tak och fönsters utformning.
 0
Joakim Olinder (4 Juni 2010 00:55):
Eftersom det redan fanns en plan som bygget rymdes inom finns det inte så mycket verktyg att använda för att påverka. Om det ska fram en plan och om det är i en markanvisningsprocess går det att ställa helt andra krav än vid ett enkelt bygglovärende.

Jag hade som sagt gärna sett sadeltak också men tycker som sagt att man ansträngt sig för att göra ett modernt inslag som är anpassat till befintlig miljö. Eftersom bygget ryms inom plan hade det kunnat bli mycket, mycket värre och jag är glad att man försöker även om det inte blir precis som jag vill. Man måste inse att tycke och smak är olika för folk. Det finns inget rätt och fel som jag ibland får en känsla av att en del tycker. Vem är det då som ska bestämma vad som är rätt och fel?

Jag tycker också det är märkligt att säga att man gärna får experimentera, men inte här. Var ska man då experimentera? Antingen får man väl acceptera det eller inte, eller varför ska någon annan få uppleva något man själv tycker är jobbigt om man själv inte vill?
 0
Hannes Johansson (4 Juni 2010 10:02):
Är det egentligen så många som säger att man borde "experimentera" med staden, som styr så många människors liv och där vi lever våra liv? Är det inte bättre att försöka objektivt analysera vilka mekanismer som styr stadslivet och vilka effekter de olika planerna och byggena får på stadslivet och dess invånare? Det känns inte som någonting man av nyfikenhet och arkitekturintresse borde "testa och se". Att förespråka utveckling och framåtanda behöver ju inte betyda att man vill bygga vad som helst. Utveckla och bygg nytt - visst! Men försök se vilka värden det skapar och försök lära av historien och ta ansvar för vilken typ av stad man skapar. Det finns ändå vissa sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer man kan analysera på ett hyfsat objektivt sätt, som inte så att säga bara är föremål för "tycke och smak".
 0
Matthias H. (4 Juni 2010 11:28):
Sadeltak hade varit väldigt snyggt.
 0
Anna Eriksson (4 Juni 2010 20:43):
Olof, ja det var det huset jag menade.

Joakim, jag är tyvärr dåligt insatt i vilka möjligheter som finns att påverka som politiker i olika typer av ärenden, vad det innebär att det redan fanns en plan osv. Dock undrar jag om någon överhuvudtaget lyfte frågan om sadeltak till exempel, sadeltak skulle enligt mig göra att byggnaden smälte in mycket bättre och jag undrar vem som så starkt insisterade på platt tak med sluttande husvägg, och varför det insisterades på det.

Angående det jag skrev om att exprimentera på andra platser men inte i det kvarteret, som du tyckte var märkligt menar jag så här: I Göteborg är byggen igång och/eller planeras på många ställen, exempelvis Östra Kvillebäcken, Kvibergs ängar, Älvstränderna osv. Många av dessa områden har överhuvud taget inte varit bebyggda tidigare medan andra totalsanerats inför nuvarande byggen. Med andra ord finns ingen omgivande bebyggelse att ta hänsyn till. På dessa områden får man för min del gärna exprimentera med gestaltningen, t ex platta tak och sluttande väggar om man nu har en längtan att prova det. Men det gör man inte. Nej, på denna jungfrueliga mark bygger man fyrkantig nyfunkis med platta tak (och raka väggar), det mesta ser likadant ut oavsett plats. Dessutom kör man punkthus, lamellhus och icke slutna kvarter innehållande enbart bostäder. Samma som i miljonprogrammen med andra ord men med ett lite mindre grått intryck. Det kvarter vi pratar om här, det i Majorna, är något helt annat. Det ligger i ett område som är klassat som riksintresse och det finns gammal bebyggelse att ta hänsyn till. Varför exprimentera just där men inte i de nya områdena? Jag förstår det inte. Jag har aldrig hört någon klaga över landshövdingehus efter saneringsvågen på 60- och 70- talet. Landshövdingehus är en del av vår arkitektur här i Göteborg och jag tycker faktiskt att vi fortfarande kan få bygga så och det anses av de flesta som trivsam bebyggelse till skillnad från mycket av det som byggs idag.
 0
Jesper Olsson (5 Juni 2010 00:12):
Ekohuset på Lindholmen vore trevligt som förebild. Det finns också ett par nyare hus på Södra Allégatan (mellan Sprängkullsgatan och Husargatan) som smälter väl in mellan de äldre husen utan att för den skull förlora prägeln av "vår tids tillägg" som det brukar heta. Då byggherren är ett kommunalt bostadsbolag så borde väl politikerna ha något större möjligheter att påverka än annars, även om det ryms inom befintlig plan?
 0
Martin (5 Juni 2010 05:01):
Hej!

Håller helt med Anna. Man hade kunnat få grannarna i kvarteren runtomkring att jubla över nybygget väldigt enkelt genom att bygga vidare i områdets originalstil (är det nångång det är enkelt att få alla nöjda är det väl i just den här typen av kvarter). Det tror jag de flesta är överens om. Så varför väljer man att göra som man gör? Är det priset? Det tror jag inte på (att någon skulle acceptera som anledning).

Ses det som nått dåligt bland arkiteker att bygga "nått som man inte kan se när det är byggt riktigt"? Måste allting som byggs vara "nyskapande"? Är det någon ego-grej att man måste sätta en "personlig prägel" på sina projekt? Är arkitekter i dagens Sverige understimularade kanske (klart de är, ha!).

Behövs det en mer ödmjuk arkitektkår? Skulle vilja se en diskussion om detta av någon som är lite mer insatt!
 0
Olof Antonson (5 Juni 2010 23:49):
Det är en bra fråga, Martin. För vem är det man bygger egentligen? Tas det egentligen någon hänsyn till dem som faktiskt skall använda platsen, medborgarna? Det har ju gjorts en del undersökningar om vad gemene man faktiskt tycker om: http:​/​/​www.​lu.​se/​o.​o.​i.​s?​id=​1383&visa=​pm&pm_​id=​688.​

Arkitektur är ett uttryck som är svårt att värja sig för. En missprydande "throw-up" eller "tag" går ju att tvätta bort, men en byggnad står där den står.
 0
Daniel Sjölund (6 Juni 2010 09:26):
Det skulle vara väldigt roligt att se ett "experiment" med landshövdingehus i 2010 års tappning på denna tomt. Att Göteborg tar hand om sitt "arv" och vidareutvecklar det.
* Hur skulle ett sådant se ut?
* Nya typer fönster?
* Balkonger?
* Hur många våningar?
* Lokaler i bottenplan?
* Vilka material skulle man kunna använda?
osv..

Fråga angående sadeltak:
Hur mycket påverkas/ser man från gatan om huset har det eller ej, egentligen?

I övrigt tycker jag att huset egentligen är okej. Min personliga åsikt är att man måste ju utgå från att det här är det snyggaste hus arkitekten kan tänka sig rita med de förutsättningar som givits och att det verkligen inte är en "egogrej" från någons håll. Sedan är smaken olika. Vissa gillar det, andra inte. Varför inte få in lite variation även i Majorna?
 0
Hans Jörgensen (6 Juni 2010 11:18):
Att bygget på Kommendörsg/Allmänna vägen har fått ta tid gällande stadsmiljö låter bra. Gissar att denna platsen är rätt komplicerad att få till. Jag tror inte att platt tak är något problem, utan kan bidra posititv till variation här, däremot undrar jag om den lutande gavelväggen kommer funka som det är tänkt.

I Almedal finns kanske det mest jämförbara exemplet.
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pth2P

Där har det nya hörnet byggts ihop med landshövdingehuset (till skillnad från glashistorian? på Kommendörsg.)
och de har samma höjd fast det hade kanske fungerat minst lika bra med ett 5-6 våningshus direkt i Almedal-hörnet.
Generellt tycker jag Majorna behöver fler hus i den höjden och det finns faktiskt en del ställen att bygga på som kanske är enklare än på den aktuella tomten (t ex platsen för Shellmacken på Djudgårdsgatan som gott kunde få ett höghus).

I Lunden finns ett annat exempel på vad jag tror är en "ny" byggnad (80-90-tal?) i sten men i stil med l-huset intill.

http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pthoQ

Där har man iallafall markerat sockeln även om den tyvärr saknar lokaler. Det kanske man skulle försöka få till på Kommendörsgatan?

Sist ett tips om en aktuell tråd på Yimby Sthlm som handlar om gestalning i dagens byggen.

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​10​/​0​6/​mer-​konstnarlig-​gestaltni_​.​.​
 0
Anna Eriksson (7 Juni 2010 10:29):
Delar av Majorna är klassade som Riksintresse, i nedanstående text som jag hämtat från Wikipedia (där referensen "Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse, Mats Herklint, Staffan Sedenmalm och Olle Lind; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Göteborg 1992 ISBN 91-630-1463-7 s. 74-80") nämner man särskilt det område där tomten som Familjebostäder fått byggnadslov för ligger.

"Delar av Majorna är klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen (NRL). Riksintresset omfattar delar av Majornas l:a - 4:e rote, i princip området mellan Stigbergets fot i öster och Majbergets krön i väster. Motivering: "Området är en social- och byggnadshistoriskt intressant miljö med inslag från flera epoker i Göteborgs utveckling. Trakten av Allmänna Vägen-Djurgårdsgatan-Kommendörsgatan har en samlad bebyggelsemiljö med trähus från tiden före 1850 - den bäst bevarade i Göteborg - och landshövdingehus från perioden 1880-1915. Den sista bevarade terrassgården med omslutande landshövdingehus från sekelskiftet - tidigare vanlig i Olivedal och Stigberget - finns vid Oljekvarnsgatan. Såggatan är det sista återstående gatustråket i staden med homogen äldre landshövdingehusbebyggelse på båda sidor. Karl Johans Torg med bollplanen är en märklig platsbildning som omges av monumentalt utformad bebyggelse i sten och trä. Djurgårdsskolan med sin lantliga karaktär och den arkitektoniskt högklassiga Karl Johansskolan är särskilt intressanta allmänna byggnader".

Det är anledningen till att jag tycker det är urbota korkat att "exprimentera" med bebyggelse just här. Den bild som visats upp för allmänheten av det planerade bygget är lite svår att förstå sig på men även om man säger sig ha anpassat byggnaderna till omgivningen finns enligt mitt tycke flera märkliga grejor som de sluttande väggarna och det platta taket och sammanfogningen med de äldre byggnaderns (nåt slags loftgång med glas?). Jag tycker det hade varit mycket mer lämpligt att just här bygga mer klassiskt landshövdingehus med sadeltak. Det finns ju flera exempel från olika delar av staden på att man byggt sådana hus i modern tid.

Som jag skrivit tidigare får man för min del gärna exprimentera med gestaltningen i andra delar av staden. Och i andra delar av Majorna med för den delen. Varför inte göra något skojigt att det planerade bygget i Vita Björn ? Ett höghus i trä som jag vet att man byggt i Sundsvall t ex. Men så kommer det inte att bli. Eller varför exprimenterade man inte när man fyllde i hålen i kvarteret Oktanten?
 0
Magnus M. (7 Juni 2010 21:10):
Majorna: Tycker det ser jättebra ut. Skumt på helt rätt sätt.
 0
Ragnar Lind (8 Juni 2010 14:32):
Inte behöver man väl tvinga på det här kvarteret något slags "experiment", bara för sakens egen skull. Så bygg landshövdingehus! Det borde byggas fler av dem (gäller också Egnahemsvägen, som nämndes ovan). Landshövdingehus har dessutom den underbara egenskapen att de passar in överallt, så det behöver man ju inte tänka på, ens. Dessutom glädjer de människor.
 0
Daniel Andersson (8 Juni 2010 15:40):
Mot den öppna tomten som skall bebyggas finns halva kvarterslängor (kluvna längs takåsen). Kan förstå lösningen om dessa rivs; i annat fall blir det en konstig lösning med byggnadskroppar tätt intill varandra separerade med en spalt.
Det naturliga förstahandsvalet vore i mitt tycke att komplettera den befintliga strukturen, dvs göra de halva längorna fulltjocka (och öppna mellan delarna), samt om man vill ha högre exploatering, riva det lägre huset och sluta även det hörnet av kvarteret. Fast Majorna är så enhetlig kvartersstad att de få avbrotten nästan har ett värde i sig.
 0
Olle Jansson (8 Juni 2010 16:19):
Får allt svårare att förstå mig på vitsen och innebörden av riksintressen. Notera exempelvis inledningen i den av Anna Eriksson citerade texten: "Området är en social- och byggnadshistoriskt intressant miljö med inslag från flera epoker i Göteborgs utveckling."
Är det en uppmaning mot eller för ny bebyggelse? Har vi nått historiens slut?
 0
Olof Antonson (8 Juni 2010 17:51):
Den var lite klurig :)
Jag tänker mig att området som sådant har inslag från olika epoker, medan de enskilda kvarteren nog är bebyggda mer eller mindre under samma tidsperiod. Så inom området kan det finnas stor variation, men kvarteren sinsemellan är ganska enhetliga, vilket antagligen talar emot ny bebyggelse, om den inte anpassas väl för att passa in.
 0
Anna Eriksson (8 Juni 2010 19:26):
Jag förstår också texten om riksintresse som Olof, att det finns en variation inom området, medan enskilda kvarter och mindre områden är bebyggda under samma tidsperiod och i samma byggnadsstil. Om området där man nu planerar att bygga står det ju exempelvis i texten jag citerade: " Trakten av Allmänna Vägen-Djurgårdsgatan-Kommendörsgatan har en samlad bebyggelsemiljö med trähus från tiden före 1850 - den bäst bevarade i Göteborg - och landshövdingehus från perioden 1880-1915." Enligt mig talar det mot experiment och för landshövdingehus på den tomt Familjebostäder vill bygga. Jag tycker också det är synd om man river villan som står på tomten. Den är från 1860-talet och är ett charmigt inslag i kvarterstaden tycker jag. Den är dock mögelangripen och det blir säkert billigare att riva och bygga nytt än att sanera från mögel. Så jag tror det blir rivning där även om Familjebostäder inte säger något om det just nu.
 0
Matthias H. (8 Juni 2010 20:31):
Såg precis att SBK söker folk. Ni Yimbys som pluggar o ska examineras snart eller ni som arbetar med stadsplanering, se till o sök. Det måste förr eller senare in Yimbys där.
 0
Hans Jörgensen (8 Juni 2010 20:49):
Det finns fler exempel även i Majorna där nya hus byggts i äldre kvarter, men utan att de helt anpassats till den äldre bebyggelsen.

http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pXkQ2

Bangatan med omgivning får väl mycket av sin karaktär just av att den har varierad och lite brokig bebyggelse.
Men längs Bang. märks väl också att det är en viss risk att bygga nytt. Samtidigt så kan ju fler bo där.
 0
Anna Eriksson (9 Juni 2010 07:58):
Hans, de hus man verkligen ser på bilden du länkar till är båda nybyggda, alltså även landshövdingehuset. Det hus man ser en liten skärva av är gammalt.

Jag gillar Bangatan, tycker den är charmig med sin blandnig. Fast i ärlighetens namn tycker jag framför allt det är de äldre husen som bidrar med charm. Vita Björn, det renodlade bostadshuset norr om Vita Björn och den bruna tegellängan på motsatt sida är väl inte de som höjer charmfaktorn. Det är det faktum att man faktiskt inte rivit all gammal bebyggelse utan att man än så länge sparat delar av den som ger Bangatan charm.
 0
Anna Eriksson (9 Juni 2010 09:38):
Ett tillägg angående blandad kontra enhetlig bebyggelse. Det naturliga i en stad borde ju egentligen vara blandad bebyggelse från olika tidsepoker eftersom staden successivt förnyar sig: hus brinner ner, andra får sättningsskador som gör att de riskerar att rasa och därför rivs osv. Problemet i Göteborg är enligt min mening att man i allt för stor utsträckning tagit bort möjligheterna till blandad bebyggelse och en successiv utveckling av staden genom alla totalsaneringar som genomförts. I exempelvis Landala, som ju ansågs väldigt nedgånget före saneringen, var många byggnader fullt möjliga att bevara men man valde att riva allt för att kunna förverkliga planen med kolosserna som ligger där nu.

Ett annat problem är att saneringsvågorna lämnat väldigt få orörda områden med trähus från exempelvis förra sekelskiftet. Kvarteren runt Djurgårdsgatan/Kommendörsgatan/Allmänna vägen är ganska unikt. Och då tycker jag gott man kan bevara det i den byggnadsstilen så att människor idag och i framtiden kan få en bild av hur staden såg ut för runt hundra år sedan. Då bör enligt min mening exprimentlusta och "naturlig" stadsutveckling få stå lite tillbaka för möjligheten att bevara vår kulturhistoria. Detta rör sig om nån ynka liten promilledel av den mark i Göteborg som är möjlig att bebygga och då borde det kulturhistoriska värdet faktiskt få komma i främsta rummet här.
 0
Daniel Sjölund (9 Juni 2010 11:21):
@Anna: Om nu ett hus brinner ner och ett annat får sättningsskador i detta kvarter. Skall då dessa ersättas med ett identiskt hus för att bevara kvarteret som det en gång var?

Visar inte det att Göteborg fortfarande har kvar sanerings- och sorteringsideologin med att: "I detta område skall allt se ut på ett visst sätt." oavsett om det är nytt eller gammalt eller mittemellan (typ 70-tal)?

Kan vi inte visa att vi vill bygga "blandstad" även på kvartersnivå och i Majorna?
 0
Olof Antonson (9 Juni 2010 15:36):
Då kommer vi i så fall osökt in på idén om att alla epokers byggnadsstilar är ett uttryck för sin tid, och därför lika mycket värda. Jag tycker det tankesättet är att devalvera det som åstadkoms förr, innan det industrialiserade byggandet, i en tid då man verkligen la krut på att skapa vackra byggnader, använda kvalitetsmaterial, hantverksmässig skicklighet osv.

Om allting värderas på samma sätt, kommer det bara leda till en ännu mer urvattnad arkitektur. Varför anstränga sig om alla miljöer per automatik är "lika bra"?

Problemet är väl i grund och botten att stadsbyggnad av idag drabbats av någon sorts Hollywood-syndrom, där man mest pumpar ut förutsägbara remakes/uppföljare, som i de flesta fall är sämre än originalen.
 0
Hans Jörgensen (9 Juni 2010 20:43):
OK Anna, det kände jag inte till. Då kan det nya landshövdignehuset ses som lyckat ifall det var tänkt att se äldre ut, vilket funkade på mig.

Jag tycker också att de äldre husen står för charmen på Bang men samtidigt tror jag den nyare bebyggelsen ger en bättre helhet än om det endast varit tomrum där de står.
Sen kanske en del äldre kåkar vid Bangatan revs av samma skäl som du beskriver för Landala, och då hade det förmodligen varit bättre för gatan om en del av dem var kvar.

Om man ska försöka se något positivt med till exempel Vita Björn, att det antagligen ökar befolkningstätheten (bereoende på vad som fanns innan) och underlaget för verksamheter.

Vita Björn borde förresten kunna "förtätas" genom att bygga längor i 2-3 våningar mellan husen längs Bang och därmed ta upp nivåskillnaden mot gatan (som också kan breddas ett antal meter fram till längorna). Och så passar man på att få in lokaler i de här längornas första våning och boende ovanpå.
 0
Anna Eriksson (10 Juni 2010 11:21):
@ Daniel, ja om ett hus skulle brinna ner i det där kvarteret kan jag tänka mig att återuppbygga det. Så har man för övrigt gjort de senaste åren i Sundsvall och Kristianstad där hus brunnit ner i kulturhistoriskt intressanta områden. Och så gjorde man ju efter kriget med vissa områden i mellaneuropeiska städer.

När det gäller din parallell om vad som skulle hända om ett hus i ett 70-talsområde brinner ner tänker jag så här: Vi kan ta exemplet Norsostpassagen. Det är ett stort område, flera gånger större än de kvarter vi pratar om nu. Allt ser exakt likadant ut där, till skillnad från kvarteren i Majorna där det finns variation, skönhet och hantverksmässighet i varje byggnad som Olof pratar om i inlägget ovan. Det är faktiskt ocså så att gemene man tycker det är vackert och trivsat med de gamla trähusen medan jag aldrig hört någon vanlig Svensson säga att Nordostpassagen är vackert och trivsamt. Det finns ju dessutom ingen "stadsfunktionalitet" i det området då det nästan bara innehåller bostäder. Om Nordostpassagen skulle visa sig ha så svåra sättningsskador att ett realistiskt alternativ vore rivning tror jag inte så många skulle sörja utan se det som en möjlighet att bygga något bättre. Dock kan jag tänka mig att spara en del av det just för att visa kommande generationer hur man byggde på 70-talet.

Du vill att vi ska visa att vi vill bygga blandstad även på kvartersnivå i Majorna. Då blir min fråga, vad är fördelen med det? Majorna är ju till stor del redan blandstad om man menar kvarter från olika epoker, även om varje kvarter ofta är ganska enhetligt (på grund av saneringarna). Dock finns ju blandningen från olika epoker sida vid sida redan på Bangatan. På vilket sätt blir Majorna bättre om man blandar in ett modernt experiment i just detta unika kvarter? Hur kan det vara viktigare än att spara en unik kulturhistorisk miljö? Blandstad har vi redan i massor, unika träkvarter har vi ytterst få av.

@Hans, självklart är det bättre med nya byggnader än med hål utefter Bangatan! Mycket av det gamla hade kanske kunnat sparas men oavsett varför man rev bör man ju ha som målsättning att det nya som byggs är bra.

Det är möjligt att Vita Björn ökade befolkningstätheten. Samtidigt blev det ju mycket outnyttjad mark för att man skulle få ett luftigt intryck (det var den uttryckliga målsättningen när man byggde Vita Björn på 60-talet). Jag tycker också det hade varit trevligt med förtätning av Vita Björn längs Bangatan som du beskriver. Frågan är om det är möjligt, för nu när de förtätar med ett högt hus där mot Artillerigatan pratas det i handlingarna just om att bevara det luftiga intrycket. Hm, jag är inte konsekvent när det gäller anpassning till "äldre" bebyggelse inser jag för här hade de gärna fått avvika från det som redan finns för min del... Dock skulle ju längor utefter Bangatan vara att knyta an till äldre bebyggelse även det, nämligen det som fanns före rivningarna. Dessutom hade det nog blivit enorma protester, de boende, och kringboende, protesterade redan mot det som nu ska byggas av NIMBY-skäl (blir för mycket folk på gårdarna, skugga, sänker värdet på bostadsrätter i närheten).
 0
Sven R (10 Juni 2010 12:57):
Håller med Anna om att man bör vara mer varsam i det här läget, det är en unik del av Majorna. Och det är inte svårt att bygga på ett sätt som tar hänsyn till detta.
 0
Daniel Sjölund (9 Augusti 2010 20:57):
Anna och Sven R:
Min argumentation utgår från att arkitekterna har gjort sitt jobb i bedömningen av vad riksintresset omfattar. Därför tycker jag att det föreslagna huset är helt okej.

Med "experiment"-lusta menar jag att det har gått 100 år sedan kvarteret byggdes. På dessa hundra åren har det hänt rätt mycket i världen och hur vi lever och vilka behov vi har vid husbygge idag. Därför anser jag att det hade varit väldigt intressant att se hur vi idag skulle kunna förädla den tomt som skall bebyggas och där omgivande hus får vara med och bestämma villkoren för förädlingen.

Varsam skall man alltid vara i sådana här miljöer, men det är synd att inte missa tillfället att visa att vi hundra år senare kan bygga mycket bättre (och mer tidsenligt) utan att helhetsintrycket förstörs. Det är jag säker på att vi kan.
 0
Krister (10 Augusti 2010 07:24):
Nybygget passar inte in i sin omgivning. Tillför inte något mervärde till gatan. Borde därför ej få byggas!
 0
Krister Malmqvist (10 Augusti 2010 07:40):
Huset är helt enkelt fult!
Arkitekter har i dagens Sverige ett begränsad handlingsutrymme och ansvar. I våra nordiska grannländer har arkitekten större ansvar och status i byggprocessen. Funktionalitet skall inte var det primära. Hur många byggnader är omtyckta på grund av dess funktionalitet? Utseende och utsmyckning måste få större betydelse inom arkitekturen. Min bild av svenska arkitekter är att de låter utformningen styras av vissa ideologiska föreställningar om vad som är "ok" och "inne". Av diverse anledningar är det tabu att försöka rita vackra hus.
 0
Daniel Sjölund (10 Augusti 2010 14:27):
@Krister M: Är det verkligen enbart arkitekten som kan lastas för hur ett hus ser ut? Har inte beställaren och marknaden i övrigt en väldigt stor inverkan på utseendet?

Visst det borde vara så att arkitekten ensamt håller ihop bla. byggnadens estetik. I hur många flerfamiljshus byggda idag har så varit fallet?
 0
Anna Eriksson (11 Augusti 2010 20:49):
Bygglovet för tomten i Majorna är överklagat av bland andra den BRF jag bor i. Det senaste jag hörde var att Länsstyrelsen bestämt att Familjebostäder tills vidare inte får börja bygga på tomten, antar att det gäller tills överklagan är prövad, har ingen aning om hur lång tid det tar och hur den processen ser ut.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter