Utskrift från gbg.yimby.se
....

Amerikahuset – en undangömd pärla

 




I och med programförslaget för Norra Masthugget finns det anledning till att fördjupa sig lite kring denna magnifika byggnad, som på sant Göteborgsmanér slarvats bort på så många sätt.



Bygget påbörjades 1919 för Svenska Lloyd efter ritningar av Arvid Bjerke och F O Peterson, som verkstad och lagerbyggnad (!), men projektet avstannade under krisåret 1921. Två år senare tog Svenska Amerika Linien över (därav namnet: Amerikahuset) och färdigställde byggnaden 1925, fast nu som personalbostäder, kontor och tvätteri för rederiet.

Byggnadens monumentala framsida riktades mot väster - väl synlig för Amerikabåtarna - och gestaltades i en tidstypisk klassicism, som med sina massiva pilastrar och reliefer för tankarna till antikens tempel. Åt öster (baksidan) avsåg man en eventuell fortsättning, som dock aldrig blev av, vilket ger byggnaden en oavslutad karaktär sedd från det hållet (vilket de flesta tyvärr gör).



Älven var stadens pulsåder, och Amerikahusets placering måste ha setts som självklar, men efter att den livliga verksamheten längs Masthuggskajen flyttats ut till den nya Skandiahamnen, och ersatts av Stena Lines mer inåtvända färjeområde vid tidigt 70-tal, så ter den sig inte längre lika självklar. Oscarsledens dragning några år senare förstärker detta ännu mer, och staden har sedan dess fjärmat sig från älven. Idag är Amerikahuset i princip marginaliserat, skymt från alla håll och kanter, av allt som tänkas kan: träd, vägskyltar, elskåp, bullerplank ad infinitum.



Posthuset har Drottningtorget och Konstmuseet har hela Avenyn vid sina fötter: En monumentalbyggnad behöver plats! Det som omgärdar Amerikahuset går dock mot det mer klaustrofobiska slaget. Sätt det i relation till Stockholms Konserthus, vars framsida först var tänkt att ligga mot Sveavägen, och hade inte gett den monumentala prägel vi kan se idag, om det inte varit för Gunnar Asplunds pläderande för en placering mot Hötorget. Frågan är vad han skulle sagt om han fått se Amerikahuset idag?



Barlastplatsen är egentligen ett ganska sorgligt kapitel i Göteborgs historia; den är ett tidsdokument över en era då även ganska oansenliga verksamheter, som Amerikahuset, eller den nationalromantiska avloppspumpsstationen bredvid, bemödades med ett genomarbetat yttre.

Utvecklingen går idag i motsatt riktning, men det minsta vi i vår sparsamma tidsålder kan göra är att ta hand om dessa byggnader – ta tillvara på dess potential – och framförallt låta människor kunna se dem, ge dem anledningar att vistas där (redan idag finns en restaurang och funktionsblandning), ta bort allt onödigt som skymmer byggnaden, skapa en riktig plats, och på sikt kan man göra något åt Oscarsleden, spårvagnsdragningar och broförbindelser vid Stigbergstorget. Om byggnaden någonsin skall kunna komma till sin rätt igen, så är det först när staden återerövrat närheten till älven.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Hans Jörgensen (5 Juli 2010 23:39):
Fin blandning av nutida/äldre foton och text.
Intressant att se hur en byggnads omgivning avgör om den märks.
Men kanske var Amerikahusets omgivning lite begränsande redan från början med tanke på branterna mot söder och Älven strax i norr, däremellan rätt tung kajverksamhet. Men kan hända att det ändå fanns gångstråk på ett annat sätt än idag.
Givet är ändå att A-husets arkitekt inte hade någon Oscarsled.

Kanske kan platsen framför huset vidgas genom att leden flyttas en bit norrut (parallellförskjuts ~halva dagens bredd). Kan göras i samband med omvandling till boulevard om man väljer den lösningen. Vet inte om det är bättre att den grävs ner (något som definitivt ökar tillgängligheten till älven).

Men med boulevard så kan trädplanteringar längs ledens sydsida ge en inramning till det nya torget/platsen.

Med lite mätning på Eniro fås en yta på knappt 6000 m2 (inklusive pumpstationsbyggnaden), något större än Gustaf Adolfs Torg.
Men det gäller likväl att få till stråk om inte platsen ska förbli en återvändsgränd, exempelvis över leden mot älven eller upp mot Henriksberg.
 0
Olof Antonson (6 Juli 2010 01:18): Online
Älven måste ha varit otroligt livlig, och att då ha en pampig byggnad för rederiet gjorde nog sitt (tänk vilka enorma flöden av människor som reste med fartygen). Placeringen gör ju att det är en byggnad man ser när man lägger till och från kajen. Sedan har ju staden successivt fjärmat sig från älven. Se bara på "Nordstan" som vände sin baksida mot älven. Men det är intressant, hur en framsida, i Amerikahusets fall, kan bli en baksida.


Det har spekulerats lite om att återinföra Amerikaskjulet som färjeterminal. Det tillsammans med en förändrad Oscarsled, och en sträckning av spårvagnen förbi Amerikahuset i Oskarsgatan, kanske hade varit något?
Det vore ju trevligt att erbjuda resenärer en värdig entré till vår stad!


Edit: Kolla in detta gamla vykort apropå folkflöden osv:
http:​/​/​img189.​imageshack.​us/​img189/​2975/​gteborghamnena.​.​
 0
Mikael Kreutz (6 Juli 2010 03:00):
Trevligt inlägg Olof! Skulle nu den där bron vid Stigberget bli verklighet kommer ju Amerikahuset ligga i förgrunden av blickfånget till det nya, livliga Masthugget.
 0
Daniel A.M. (6 Juli 2010 09:29):
Tror helt allvarligt att jag aldrig sett det här huset förut vilket är konstigt för det är ett fint hus. På vilken adress ligger det?
 0
Patrik Höstmad (6 Juli 2010 09:56):
Jag noterar att huset i sig inte har lyfts fram i nämnda programförslaget för Norra Masthugget (till skillnad från tex Masthuggskyrkan och Folkets Hus). Bra att du gör det Olof. Håller med att detta hus har en potential som slarvats bort. Huset borde ju kunna bli det som markerar början på Norra Masthugget när man kommer från väster.
 0
Mikael Kreutz (6 Juli 2010 10:33):
Daniel: Barlastgatan 2.
 0
Matthias H. (6 Juli 2010 11:29):
Ja, det är verkligen ett fint hus från framsidan, har tänkt många gånger på hur illa behandlat dess läge blivit.
 0
Jan Jörnmark (6 Juli 2010 12:54):
Kanon att du lyfter uppmärksamheten till detta hus Olof. Är en viktig del av Norra Masthugget, och naturligtvis bara en konstig outlier om inte den nya stadsdelen byggs.

Amerikahuset var i exceptionellt dålig kondition länge, och stod tomt i stort sett hela 1990-talet. Citerar en GP artikel nedan, så kan ni läsa ännu mer om hur illa huset var under en lång period.

Från GP, den 24 september 1995:
Det fanns en tid när göteborgarna kunde njuta av hamnen som en levande del av sin stad. Det var innan trafikleder skar av närheten till älven. Atlantångarna lade till vid Stigbergskajen och Majnabbe och Masthuggskajen sjöd av liv och rörelse. På andra sidan älven byggdes det fartyg och i Amerikahuset huserade den mäktiga Broströmskoncernen. Då var Göteborg Sjöfartsstaden med stort S.

Amerikahuset var den första monumentala byggnaden i Göteborg som mötte båtresenärerna från de stora oceanerna. När Amerikahuset var färdigställt i mitten på 1920-talet var det ett av Göteborgs absolut förnämsta byggnadsverk. Endast posthuset vid Drottningtorget kunde konkurrera i storlek och pampighet.
Sedan slutet av 1980-talet står sexvåningshuset nästan tomt. Det står där som ett grått och lite dystert monument över en svunnen sjöfartsepok, men inte utan framtidsutsikter.
Amerikahuset är en kulturhistoriskt värdefull byggnad i Göteborg. Den ingår i ett så kallat bevaringsprogram, vilket innebär att den inte får förvanskas och att alla reparationsarbeten måste göras med stor varsamhet både utvändigt och invändigt. Vad som skall hända med Amerikahuset i framtiden har varit föremål för en del spekulationer, men nu börjar planerna ta form.
Den minnesgode göteborgaren erinrar sig kanske alla turer kring Amerikahuset när det köptes av fastighetsbolaget Coronado 1987. Säljare var familjen Waidele som köpte fastigheten 1959 för 2,4 miljoner kronor av Broströmskoncernen.
Överförandet till Coronado skedde efter flera olika bolagsombildningar. Någon köpeskilling finns därför inte registrerad hos tingsrätten i Göteborg. En fingervisning om hur mycket pengar som var i omlopp är det faktum att Coronado i den här vevan intecknade Amerikahuset för 132 miljoner kronor. När spekulationsbubblan sprack och Coronado inte kunde betala sina lån fick staten
genom Securum överta fastigheten för "symboliska" sju miljoner kronor.
Planerna gick ut på att rusta upp Amerikahuset för att kunna hyra ut det som kontorsfastighet. Beräknad investeringskostnad: 150 miljoner kronor. Det var det glada 80-talets spekulationsklimat som rådde i den överhettade
fastighetsbranschen. Göteborg låg väl framme i den hausse som inte såg ut att kunna ta slut, åtminstone trodde inte bankerna det.
Trots protester lyckades Coronado bli av med en del hyresgäster och en arkitekttävling utlystes. Vissa grundförstärkningar utfördes också, men Göteborgs fastighetsnämnd sa i slutet av 1989 nej till en total kontorisering av Amerikahuset.
90-talets första år innebar fastighetskris i Sverige, ett stopp för den galopperande kreditgivningen. 1991 redovisade Coronado-koncernen en förlust på 4,7 miljarder kronor och året efter var konkursen ett faktum. I juni 1992 ställde Coronado in sina betalningar.
Efter en bolagisering av Securums svenska fastighetstillgångar 1994 är det numera Castellum Projektfastigheter Sydväst AB som äger och förvaltar Amerikahuset och har långtgående planer på att rusta upp huset som ligger inklämt mellan två trafikleder, men som ändå har ett attraktivt läge. Närhet till och utsikt över hamnen, goda parkeringsmöjligheter och allmänna
kommunikationer inom gångavstånd.
Castellum har projekterat för en upprustning av Amerikahuset, men den här gången är det tänkt att investeringen skall stanna vid 65 miljoner kronor, en ansenlig summa med tanke på att Amerikahusets nybyggnadsvärde stannar kring 100 miljoner.
Trots att Amerikahuset haft en framträdande roll i Göteborgs historia är byggnaden inte särskilt omskriven. Studerar man fastighetens historia finner man att denna monumentala byggnad genomgått flera kriser.

Svenska Lloyd började bygga huset 1919. Det var avsett som lager- och verkstadsbyggnad åt rederiet, men 1920 avbröts allt arbete då Lloyd drabbades av akuta ekonomiska problem. På hösten 1922 såldes den halvfärdiga fastigheten till Svenska Amerikalinjen, ägt av Broströmskoncernen. 1923, året för Göteborgsutställningen och Lisebergs tillkomst, återupptogs byggnationen. 1925 var huset klart att tas i bruk och det var först då som det fick heta Amerikahuset.
Sveriges i dag äldsta byggfirma, F O Peterson & Söner i Göteborg, ritade och byggde Amerikahuset som det exteriört fortfarande ser ut. Arkitekten hette Sven Steen, hans biträde Olle Sellman.
Interiört har det varit många ombyggnader under de gångna 70 åren, men karaktären finns kvar. Amerikahuset andas atmosfär, om än i ett ganska slitet och övergivet skick. Det räcker med att komma in i entrén, gå över kalkstensgolvet med den inlagda kompassrosen, öppna hissdörren och studera träinredningen. På 20-talet var det inte många fastigheter i staden som hade hiss. Det berättas om alla åksugna smågrabbar som strömmade till Amerikahuset från Masthugget och Majorna. Det svåra var att locka bort dörrvakten från ingången så att några i gänget fick åka. Nästa gång var det ombytta roller.
Amerikahuset rymde kontorslokaler för Broströmskoncernen, men det fanns också ett 30-tal lägenheter, lagerutrymmen och ett tvätteri som hade kapacitet att tvätta tio ton linne och 2500 filtar i veckan när atlantångarna lade till vid Stigbergskajen.
Amerikahuset byggdes med dåtidens bästa tänkbara material, vilket är förklaringen till att fastigheten klarat grundvattensänkningen och alla påfrestningar från den intensiva trafiken på Oskarsgatan och Andrégatan relativt bra. Den bärande stommen består av ett pelar- och balksystem av betong med tegelbjälklag. Det finns bara en synlig sättningsspricka i hela huset. Den största sättningsskillnaden har uppstått mot Barlastplatsen (husets framsida) och är 45 centimeter. Mätningar har visat att den fortsatta sättningen ligger på cirka tre millimeter per år. Huskroppen vilar både på urberg och träpålar i lera under en betongplatta. Pålarnas längd är 12-15 meter, lerdjupet 20-65 meter.Grundförstärkningar måste göras och vidare är det nödvändigt att byta ut hela vatten- och avloppssystemet. Nya elektriska installationer liksom en ventilations-anläggning krävs också.
Totalt har Amerikahuset en yta på 11230 kvadratmeter varav cirka 9000 är uthyrningsbara. I Castellums planer ingår det att bygga om befintliga bostadsutrymmen till 72 studentlägenheter, motsvarande 2700 kvadratmeter. Resten blir kontorslokaler. I den brist som råder på centrala studentlägenheter skulle Amerikahuset bli ett välkommet tillskott för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, som redan har visat stort intresse för ombyggnadsprojektet. Bullerproblemen går att lösa med ett extra ljudisolerat innanfönster. Samtliga befintliga spröjsade fönster med handblåst glas skall renoveras. I trapphus och korridorer är avsikten att återställa miljön i 20-talsskick, avseende färgsättning och armaturer.
Exteriört är Amerikahuset starkt nedsmutsat. Fasaderna har putsskador som måste lagas innan hela fastigheten tvättas och omputsas. Då kommer Amerikahusets alla utsmyckningar i granit bättre till sin rätt. Ljus beige och ljus terrakotta är tänkta som de dominerande fasadfärgerna. Alla fönster kommer att målas i en rödbrun färg, sockeln får en varmgrå ton.
Värdefulla inredningsdetaljer tas tillvara. I en tom lägenhet finns i dag en öppen spis i gjutjärn med vackra dekorationer i relief. Spisen kommer från ett av Svenska Amerika Linjens Kungsholmsfartyg, nedmonterad någon gång på 40-talet. Andra detaljer från just detta fartyg finns bevarade på Sjöfartsmuseet. Så sent som förra året var spisens ursprung okänt för Castellum.

Det känns lite spöklikt att vandra omkring i alla tomma kontorslokaler och lägenheter. Det luktar unket och ovädrat på sina håll, men huset är i tämligen gott skick och man kan lätt föreställa sig vad nyslipade parkett-golv, fräscha tapeter och lite färg på korridorväggar och trapphus kan betyda för interiören.Ett år är beräknad tid för att återställa Amerikahuset i funktions-dugligt skick.
En innergård med balkonger är tänkt som en grön oas för studenter och dem som kommer att ha Amerikahuset som sin dagliga arbetsplats. I markplanet kan även butiker förekomma.För närvarande hyser fastigheten endast två hyresgäster. Dagtid arbetar sjukgymnasten Kerstin Hedmo i Amerikahuset på fjärde våningen, där hon haft sin praktik i 25 år. -Jag har hunnit vänja mig vid att huset är så gott som tomt, men jag trivs bra här och vill gärna vara kvar även efter renoveringen, säger hon med reservation för att hyran höjs alltför mycket.
-Amerikahuset har charm, det får inte gå hur långt som helst med förfallet. Jag ser fram emot en renovering och att det blir liv i fastigheten igen. I våningen under Kerstin Hedmo bor en pensionär, som fungerat som hus-tomte i många år. När mörkret lägger sig över Amerika-huset är ljuset från hans fönster det enda som syns när bilisterna kör förbi. 51000 fordon passerar varje dygn Amerikahuset. Från de översta våningarna har man en strålande utsikt, men det är mest Stenafärjor som kommer och går. Inte går de att jämföra med Svenska Amerika Linjens stolta fartyg.
I Castellumplanerna ingår en representationsvåning med tidsanknutna möbler och föremål från denna gyllene epok i Göteborgs sjöfartshistoria. Ett formellt styrelsebeslut i Castellum är i dag det enda som saknas för att hindra Amerikahuset från att vittra sönder och sjunka ner i totalt förfall och glömska.
 0
Olof Antonson (6 Juli 2010 13:21): Online
På Liljewalls hemsida kan man läsa lite om renoveringen:

http:​/​/​www.​liljewall-​arkitekter.​se/​aktuella/​objekt/​ame.​.​
 0
Jan Jörnmark (6 Juli 2010 21:38):
Ja, bara det där är en bra anledning att vara solidarisk och uthållig aktieägare i Castellum. Där gjorde dom en kulturgärning av stora mått.

Lade in den långa artikeln från -95 för att jag tänkte att det är svårt för er unga människor att förstå hur mycket tomt det fanns i den här stan för bara 20 år sedan. Amerikaskjulet stog ju också och föll ihop långt om länge, till exempel.
 0
Hans Jörgensen (6 Juli 2010 23:08):
J.J bra att du sparat den artikeln från -95.
Förutom det intressanta innehållet så tänker man, att skrev GP så långa artiklar på den tiden... men det kanske var som ett reportage och de förekommer väl idag också.

Och Olof, sicket vykort!
Undrar hur ett vykort från samma fönster ser ut om 20 år.
 0
Emanuel Alfredsson (7 Juli 2010 04:29):
Alltså, Den här byggnaden måste vara områdets stake och inspirationskälla. Lyssnar på Detroit Techno nu (Kenny Larkin, "Northern Lights" på Spotify) och ser inget bättre än ett Chicago/Detroit/NY-inspirerat område.
 0
Mattias (7 Juli 2010 23:09):
Riktigt spännande vykort Olof. Noterar huset till vänster på vykortet, cyklar förbi där nästan dagligen och har alltid tänkt att det måste vara byggt på 60- eller 70-talet. Istället har de gjort om ett äldre hus vilket är tråkigt. Huset på vykortet liknar de husen som ligger innanför vallgraven mer, husen var helt enkelt snyggare förr med mer detaljer, på vykortet har huset både tinnar och torn vilka alla är borttagna idag.

Någon som vet mer om detta hus?
 0
Mikael Kreutz (7 Juli 2010 23:48):
Mattias: Stigbergshuset/f.d. Wettergrenska huset, byggdes i slutet av 1890-talet som syfabrik.
 0
Olof Antonson (7 Juli 2010 23:49): Online
Är det Henriksberg du syftar på? Den byggnaden har ganska olika karaktär beroende på vilket håll man ser den :)

http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​p33ci


Eller byggnaden längst bort på kajen?
 0
Jan Jörnmark (8 Juli 2010 11:09):
Utvecklingen av området mellan Stigbergstorget och Amerikahuset skulle kunna förändras mycket om Norra Masthugget hände på allvar. Skulle vara intressant att veta hur kvadratmeterhyrorna för kontor ligger där.
 0
Mattias (8 Juli 2010 22:20):
Tack Mikael, syfabrik alltså, det kan man inte tro när man ser till det yttre. Själv bor jag i f.d. Gårda fabriker och detta kan man också ha svårt att tro att det har varit fabrik. Fabriker förr såg verkligen annorlunda ut mot idag, jag har svårt att tro att folk om 100 år kommer bo i de fabriker som byggs nu :)

Olof: Jag menar huset som försvinner ut till vänster i bild på vykortet, det med flaggan på taket.

http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​pyd5C
 0
Niklas Svensson (9 Juli 2010 00:52):
Fint inlägg Olof om denna magnifika med lite bortglömda byggnad!

En intressant iaktagelse i den av Jörnmark citerade GP-artikeln från 95: "Bullerproblemen går att lösa med ett extra ljudisolerat innanfönster". För 15 år sen kunde man lösa buller alldeles intill en motorled med bra fönster, idag behöver man 50m gräsmatta och en jordvall för att göra detsamma vid en beskedligt trafikerad 50-väg (Stora Torp). Vad är det som hänt? Har så mycket byggnadsteknisk kunskap gått förlorad sen dess, eller har buller drivits fram som en politiskt korrekt syndabock för att motivera fortsatt byggande av isolerade bostadsområden när andra argument faller ett efter ett?
 0
Herbert (9 Juli 2010 09:23):
Miljöbalken har trätt i kraft sen dess, med en viss skärpning av reglerna. Tror att det inte får vara mer än 55-60 db i medeltal vid sovrumsfasad och det är ju inte speciellt mycket (en hyfsat modern diskmaskin ligger på ca 50 db).
Man måste därmed i de flesta fall i stan numera bygga genomgående lägenheter med en "tyst" sida, vilket borde innebära mer slutna kvarter i planeringen...?
 0
Olof Antonson (9 Juli 2010 12:48): Online
Ja, det är ganska intressant det där med bullret. Tänk att man hellre förespråkar enklaver långt bort från gatan (när man säger att man ska bygga stad), för att på så sätt få bukt med ett problem som man länge känt till en rationell lösning på. En lösning som råkade vara inkompatibel med ett ideal - och därför förkastades.

Allting är då egentligen underordnat solvinklarna ...
 0
Sven R (10 Juli 2010 09:18):
Tack för en bra artikel Olof! Vilken fantastisk kulturmiljö detta är! Var och varannat hus har en intressant historia kopplad till Sjöfarten. Jag kan rekommendera alla att gå en guidad visning med Sjöfartsmuséet. Amerikahuset visas visserligen inte, men en del andra hus längs Stigbergsliden visas.
 0
Anders Svensson (12 April 2015 13:36):
Bara en liten upplysning. Broströms-koncernen huserade aldrig i Amerika-huset. Sannoliktinte SAL heller: Broströmskoncernen hade sitt kontor i kvarteret väster om Stadsmuseet. Från början enbart i Broströmiahuset, nuvarande hovrätten vid Packhusplatsen.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.