Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stadens vardagsrum - Insights into a Lively Downtown

 
Nu när det är så där jobbigt soligt, varmt och somrigt ute så vill man ju gärna hänga inne framför datorn och svalka sig. Då kan man bland annat surfa runt på youtube och hitta spännande saker. Här är en film av stadsplaneraren och filmaren Kirk Westphal där han undersöker vad som gör en stadskärna populär eller inte. Var vill människor röra sig och vad är det som lockar folk att promenera på ena sida av gatan men inte den andra? En intressant liten film om stadens vardagsrum helt enkelt. Det är väl knappast några nya och häpnadsväckande insikter som drabbar en men ändå. Staden i filmen är förresten Ann Arbor i Michigan, USA med ca 114000 invånare. Ett amerikanskt Alingsås typ.






Jag promenerade förresten genom Kvillestan förut och kan glädjande konstatera att det gula plåthörnhuset som jag skrivit om innan inte längre är av plåt. Fasadrenoveringen har kommit långt och det ser riktigt vackert ut. Visst, det är väl knappast renoverat efter ursprungsutseende men vad gör väl det. Jag pratade med en av arbetarna som bland annat berättade att den nya skinande tornspiran som sitter uppe på tornet inte alls är ny utan att de hittat den i en kartong uppe på vinden.



Usch usch usch usch.



Mums mums mums mums.


Notera det runda lilla blindfönstret. Det blir förresten nya vindslägenheter.


Även Friggagatans nya byggnader stiger fort upp ur marken. Säga vad man vill om den märkliga stilen på husen men lokaler i bottenplan finns det gott om. Inte är de låga heller! 



Ser lite ut som att det är galler för fönstren.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (1 Juli 2010 17:45): Online
Det vore trevligt med en nytagen bild av landshövdingehuset från samma vinkel som originalfotot och det senare med plåtbeklädd fasad, och rada upp dem bredvid varandra. Fast det kanske var byggställningar i vägen på den sidan?
Jag tror vi kommer få se en hel del liknande ansiktslyftningar på de kringliggande fastigheterna nu när det börjat byggas lite i stadsdelen.

Vad gäller nybyggena på Friggagatan så känns de verkligen storstadsmässiga när man går nere på trottoaren. Jag tycker det blivit riktigt bra, men det finns många fler gator som borde få en liknande behandling, tex Mölndalsvägen.

Första Långgatan har även den potential att bli riktigt bra. Där är ju spårvagnen dragen också, så det finns goda förutsättningar för ett rikt stadsliv där.
 0
Tony (1 Juli 2010 18:11):
Hehe ja de nybyggda husen på Friggagatan... jag hoppas de inte ska se ut sådär? Jag bor däromkring och börjar bli tveksam till hur vackert det kommer bli.
 0
Olof Antonson (1 Juli 2010 18:18): Online
Husen på Friggagatan är produkt av sin tid rent estetiskt, men de kommer leda till ett lyft för hela området vad gäller utbud och stadsliv. Som jag förstår det så skall husen få lite olika färgsättning så att de inte framstår som enhetliga block, men det återstår väl att se.
 0
Tommy (1 Juli 2010 21:53):
Ja, lite bättre blev det. Framförallt trevligare än omgivningen. En annan fördel är huset nu stadigvarande underhålls och på längre sikt går det säkert att återställa till ursprungligt utseende.
 0
Matthias H. (1 Juli 2010 21:55):
Oj så fint det blir i Kvillestan.

Annars måste jag säga att Friggagatan ser fantastisk ut. Det ser däremot inte så bra ut när man kommer med tågen d v s den sidan som vetter mot bangården. Men det är ju inte lika viktigt och kanske är dom inte riktigt klara på den sidan än. Det blir nog bra där med.
 0
Hannes Johansson (1 Juli 2010 22:52):
Titta, det går ju fortfarande att bygga andra fasader en minimalistisk puts, om man bara vill. Och Landshövdingehus som har ett sånt kulturhistoriskt värde för Göteborg, man borde definitivt ta och restaurera fler sådana. Vi är ju så måna om kulturhistoriska värden här i Göteborg, det har vi ju sett tydliga bevis för när man t. ex. vill bygga höga hus i närheten av kulturhistoriska funkisområden.
 0
Magnus M. (1 Juli 2010 23:41):
He he, jag fick en ganska sur insändare publicerad i GP nyligen om bl a det där brunsvarta huset på Friggagatan. Tyvärr så hade redaktionen missförstått och lade in en bild på hotellet i Centralhuset, men det är ju också gräsligt. Är det någon som vet om 60-tals-betong-arkitektur är "inne" även i andra städer? T ex brf Ellinor på Västra Eriksberg och dess två syskon är ju fullständigt vansinniga.

http:​/​/​www.​riksbyggen.​se/​ImageVault/​Images/​height_​337/​.​.​
 0
Daniel (2 Juli 2010 11:00):
@Magnus M.

Dom husen verkar vara inspirerade av närliggande Biskopsgården...
Höstvädersgatan goes tall and white.
 0
Jesper Hallén (2 Juli 2010 12:23):
Olof: Japp precis det var ställningar runt halva huset men när det är klart lägger jag självklart ut bilder och jämför alla tre olika fasader i samma vinkel. :)
 0
Johan Andersson (3 Juli 2010 19:54):
Har det gått mode i att ha fönstren lite till synes slumpmässigt utplacerade? Eller är det bara en enkel sak att ta till som fortfarande fungerar bra med byggelement?
 0
Olof Antonson (3 Juli 2010 21:55): Online
Det är nog inte långsökt att säga att gestaltningen av nutidens fasader ser ut att ha anpassats efter byggmaterialets standardmått, snarare än någon arkitekts visioner.
Typ som att bygga med duplo.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Juli 2010 04:38):
Vill bara kort lägga in detta lilla avsnitt.
http:​/​/​svtplay.​se/​t/​133773/​varldens_​modernaste_​land

Avsnitt fyra handlar MYCKET om vår rörelse.
 0
Niklas Svensson (4 Juli 2010 18:13):
@Emanuel: Oerhört träffande inslag! Även de tidigare avsnitten innehåller mycket matnyttigt om man vill försöka förstå sig på den svenska mentalitet som lett till ett reserande av stadskulturen. Hyllandet av det timida, saker ska inte märkas, inte synas, inte höras, inte lukta. Övertron på myndigheters förmåga att beräkna & förplanera fram och tala om för oss vad som är "gott" (tex vad som är "den goda staden"). Utopin om att det "goda" är något enhetligt för alla gällande och kan styras upp med detaljerade norm- och regelverk. Oreflekterad tro på att 'svenskt'='bra' - det svenska sättet har varit att bygga funkissamhälle i 60 år så då måste väl det vara det bästa. Konflikträdslan, det är alltid viktigare att inte stöta sig med någon än att någon blir nöjd - samma kompromisslösningar om och om igen med likriktad stad som följd. Övertron på det välordnade och prydliga - blir det bara ny stenbeläggning, nya bänkar, rensade rabatter och mindre skräp så kommer folk vilja vistas på den här ödeplatsen.

Här finns en djupt rotad brist på respekt för individers olika personlighet och ett nedtonande av friheten att själv få avgöra vad man trivs med. Troligen mestadels i välmening, men likväl en ganska motbjudande inskränkthet och nonchalans kan jag tycka.
 0
Olle Jansson (5 Juli 2010 11:19):
Angående Emanuels länk om världens modernaste land, avsnitt fyra. jag har bott i den ort som Fredrik Lindström står i och det är väldigt träffande då jag inte kände igen platsen. Förvisso har det la hänt en del med EPA (en galleria med Max) och Tempo (Åhlens), men det är verkligen så att platsen helt saknar identitet.

Sedan kan jag bara fylla på och hålla med Niklas Svensson. Det finns en tro på att värden är oproblematiskt objektiva och mätbara. Utan att försöka vara radikal och påstå att allt är politik så propagerar jag för att vi måste tydliggöra att stadsplanering styrs av normativa värden och det sker ett val mellan dessa, oavsett om detta är explicit formulerat eller ej.
 0
Hannes Johansson (5 Juli 2010 13:19):
Jag vet inte om stadsplaneringen har präglats av objektivitet dock. Om nu funktionalismen är en följd av övertro på det objektiva och mätbara - vad är det i så fall för objektiva slutsatser man kan dra om den? Vilka rationella, objektiva argument talar för den ideologin? Det är väl snarare så att om man analyserar städerna objektivt och rationellt, så kommer man fram till att det finns en stor brist på traditionell kvartersstad och att funkisområden ofta dras med stora problem av olika slag?
 0
Niklas Svensson (5 Juli 2010 14:56):
@Hannes: 100% objektivitet finns bara i teorin - objektivitet är alltid i någon mån beroende av hur man subjektivt värderar olika faktorer. Utmaningen ligger i att komma ner på en så grundläggande nivå som möjligt när man definierar förutsättningarna och gör värdesättandet. Har man exempelvis tilldelat 'mycket solljus i varje lägenhet', 'stora ytor åt var och en' odyl ett mycket högt värde så kan man ifrån den nivån på ett mycket objektivt sätt komma fram till att utspridd punkthusbebyggelse är det bästa (och med administrativt effektiva norm- och regelverk säkerställa att de värderingarna får full genomslagskraft).

Objektivitetsbristen i den svenska stadsplaneringen ligger väl i att superobjektivteten startar på en för hög nivå där för många utgångsvärderingar redan är satta på ej objektiva grunder. Dessutom saknas flexibilitet att sätta olika värderingar i olika lägen.
 0
Hannes Johansson (5 Juli 2010 16:36):
Absolut, det ifrågasätter jag inte alls. I slutändan blir precis allting subjektivt.

Men i stadsbyggnaden ser man ofta, som Niklas säger, att grunderna för de olika paradigmerna har relativt stor avsaknad av objektivitet och rationalism. Till exempel när man talar om mänsklig skala, så verkar många dra en förutfattad slutsats om att höga hus är icke-mänsklig skala. Men på vilka grunder? På samma sätt när man talar om att 'respektera omgivningarna' eller 'respektera stadsbilden' och liknande. Precis vad betyder det att 'respektera' och vad är motiveringen till en sådan 'respekt' i de olika fallen? Att bygga ett lamellhus som 'smälter in' i omgivningen på ett 'smakfullt' sätt (värden som verkar vara viktiga i funktionalismen), är det till exempel respektfullt mot omgivningen om man tar med i beräkningen att bygga ut infrastruktur, ökad biltrafik och så vidare? Eller är det då mer respektfullt att bygga mer kompakt?

När man talar inom stadsplaneringen om att man ska bygga Den Goda Staden, vart finns rationaliteten, objektiviteten och mätbarheten i det? Ingen politiker verkar ju våga säga rent konkret med vad som menas med Den Goda Staden. Man säger att man skall ha en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stad, och samtidigt fortsätter man bygga ganska (milt uttryckt) mycket funkis. Men vad, mer objektivt, är det som gör en stad hållbar, och hur bidrar funktionalismen, objektivt, till att nå till dessa mål?

Jag tycker att man kan kräva mycket mer objektivitet och mätbarhet i många delar av stadsplaneringen, speciellt då när man formulerar de övergripande målen om vilken stad man strävar efter. Alla vill ju ha Den Goda Staden, men det är inte ett tillräckligt objektivt formulerat mål. Alla vill ha en hållbar stad, men man måste identifiera vissa objektiva parametrar som är mätbara för att kunna utföra ett meningsfullt arbete för att nå till målet.

När man sedan har identifierat dessa övergripande målvärden, så skall man naturligtvis tillåta - garantera - så mycket flexibilitet att dessa mål kan eftersträvas på bästa sätt i de ofantligt många situationer som uppstår och har olika parametrar och krav. Istället för att gräva ner sig i självändamålsenliga, hårddragna detaljer som till exempel solvinklar.
 0
Olof Antonson (5 Juli 2010 17:16): Online
Apropå "Den Goda Staden" så vill min fantasi rita upp bilder av "Den Onda Staden", men det blir mest Masthuggsterrassen med gargoyler och Gotham City-dimma ...
 0
Olle Jansson (5 Juli 2010 17:38):
Jag skulle nog säga att masthuggsterrassen skulle få ett lyft med gargoyler och Gotham City-dimma...

Nå, angående subjektiva och förment objektiva värden så skulle jag vilja föreslå en taxonomi som är ungefär så här: På ett initialt plan har vi de diffusa värderingarna i form av den goda staden, blandstaden, den mänskliga skalan och så vidare. Dessa framhävs gärna i en ej juridiskt bindande ÖP. Sedan när värdena skall förverkligas så jämkas dessa med de förment objektiva värdena som kodifierats och institutionaliserats. När planprocessen (krydda med diverse överklaganden och mediadrev) utmynnar i en detaljplan så har vi fått en ny-god-stad som i slutändan visar sig vara väldigt lik den gamla-goda-staden-som-visade-sig-vara-den-onda-staden.

Överlag saknas det i den explicita diskussionen en formulering om hur och på vilket sätt dessa värden skall konkretiseras. På sin höjd så trycks det in lite hyreslägenheter (ett mått på blandstad som går att kvantifiera på ett smidigt sätt och som politiker kan sälja för att få såna där väljare som inte har råd med bostadsrätt).

Sedan är det så, Hannes, att ditt påstående om att det skulle råda någon brist på traditionell kvartersstad bygger på den vansinniga föreställningen att individer själva vet vad de vill ha. Det är helt acceptabelt när det kommer till att välja pensions- eller elbolag, för då har människor inga problem att fatta rationella och väl avvägda beslut. Däremot kan vi inte förvänta oss att människor som inte har råd eller kontakter nog att få lägenhet i traditionell kvartersstad är förmögna till sådana beslut. Sådana skall med vänligt men fast hand ledas ut till ett gärde vid spårvagnens ändhållplats!
 0
Hans Jörgensen (5 Juli 2010 18:16):
Känns som ni beskriver läget helt klart, Hannes, Niklas mfl.
Egentligen borde det inte vara något konstigt för planerarna heller.
Problemet är kanske att läget blir diffust när man blandar in de begrepp som nänmts ovan.
Man måste våga inse att alla inte kan trivas i Den Goda Staden, om den innebär Yimbys blandstad. Men många skulle trivas. Och vi måste inse att många ändå trivs i glesare områden t ex Hus-I-Park. Men, som det nämnts i många trådar här, den typen av område finns redan gott om.
Det behövs inte fler av dem nu (sett till attrakiviteten mellan olika stadsdelar, ett så gott som objektivt mått på en större befolknings olika smak). Jag tror inte heller man tillfredsställer olika smaker genom att att bygga fler sådana inne i stan. Däremot borde existerande hus-i-park eller villaförorter kunna förbättras (i yimby-riktning) så att fler trivs i sin stadsdel, och samtidgt behålla dess egna kvaliteter (bättre luft, mindre buller, närhet till mer orörd natur, stora trafikfria ytor med mera) gentemot yimbisk blandstad i större format.
 0
Hannes Johansson (5 Juli 2010 18:25):
Nej, sannerligen är det väl så att Svensson inte har förstånd nog att inse sina verkligt pressande behov av en massa gräsplättar och mänsklig skala. De tror att staden är häftig men förstår inte vilken dödsmaskin den är.

Man kan väl säga såhär, att mätningarna och rationalismen börjar i fel ända. Istället för att konkretisera och rationalisera de övergripande målen - att identifiera vad för resultat vi egentligen vill ha - så institutionaliserar vi precis hur man får och inte får bygga och bo, men man vet inte riktigt varför man får eller inte får, för man vet inte vad man vill uppnå. Man ser inte skogen för alla träden.
 0
Hannes Johansson (5 Juli 2010 18:27):
För övrigt - gärna gargoyler på Masthuggsterassen! Skicka in som förslag?
 0
Johannes Hulter (5 Juli 2010 21:26):
Funkisen var rationell i det att man gick rationellt tillväga när man skulle uppnå målen (sol, luft, grönska) och det lyckades man ju också med. Det var inte det rationella i planeringen som var fel, det var de reduktionistiska mål man satt upp. Man konstruerade en administrativ, juridisk maskin som började rulla runt landet och spotta ut punkthus. Den maskinen rullar än.

Den stora skillnaden är att förut satt Uno Åhrén i maskinen och berättade tydligt och stolt vad maskinen gör. Numera sitter ingen i maskinen men det går folk framför och påstår att maskinen kommer att göra något annat än den faktiskt gör och sedan går folk bakom och påstår att maskinen har gjort något annat än den faktiskt gjort.
 0
Palle (13 Juli 2010 19:07):
Skulle inte Ann Arbor kunna liknas vid en svensk universitetsstad av liknande storlek? Stan lär vara den bokhandelstätaste i USA men gör en sökning innan ni quotar mig.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter