Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bostadskris!

 
Idag rapporterar GP om det katastrofala läget för bostadsförsörjningen:

Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen slog igenom med full kraft på bostadsbyggandet under 2009. Bara cirka 3000 nya bostäder skapades i Västra Götaland jämfört med ett snitt på 5700 under åren 2006-2007.

- Inte helt överraskande med tanke på det ekonomiska läget, konstaterar länsbostadsdirektör Göran Carlsson, som är en av författarna till en färsk rapport om bostadsmarknaden i Västra Götaland. Samtidigt som bostadsbyggander har gjort en tvärnit redovisar över hälften av länets 49 kommuner att den har en generell bostadsbrist. Värst är bristen på små hyresrätter i centrala lägen

- Bostäder som är hett efterfrågade av både ungdomar och äldre som vill flytta till något mindre. Paradoxalt nog står just byggandet av hyresrätter för den brantaste dykningen. Under 2009 byggdes bara 500 i hela länet, jämfört med dryga 2000 året innan.

- Fast det var mer än väntat. Men var det skulle landa visste vi inte, säger Göran Carlsson. Att det var väntat beror på att det omdebatterade statliga investeringsstödet för hyresrätter, som infördes 2001, upphörde den 31 december 2008.

Prognosen för 2010 ser något lite ljusare ut. Totalt räknar länsstyrelsen med att 3600 bostäder byggs i länet, varav cirka 1500 är hyresrätter som kommit så långt i planeringen att de bedöms som hyfsat säkra. Men i rapporten finns en brasklapp om att siffrorna kan påverkas av valutgången.

- Oppositionen har ju ett förslag m att återinföra det statliga investeringsstödet för hyresrätter och då kan det tänkas att byggstarter fördröjs för att invänta hur det utformas om det blir ett skifte, säger Göran Carlsson.


Läs rapporten om bostadsmarknaden i Västra Götaland (PDF)

Ur rapporten:

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Hannes Johansson (10 Augusti 2010 17:26):
Visst finns det möjlighet att påverka många av de största hindren för bostadsbyggande i Göteborg. Brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen samt bristande planberedskap borde till exempel inte behöva vara hinder. Det finns ju massor av oanvänd mark i Göteborg i ytterst attraktiva lägen. Om man inte lyckas framställa detaljplaner i tillräckligt högt tempo så får man väl öka stadsbyggnadskontorets resurser? Måste inte den kostnaden det innebär att betalas tillbaka mångfaldigt av det ökade befolkningsunderlaget, ökade handelsmöjligheter och nya arbetsplatser och den tillväxt det genererar?

Och om man nu vet att så många detaljplaner överklagas, så måste man väl börja räkna med det i framställningen av detaljplanera. Om målet är att påbörja byggandet av till exempel 2000 nya bostäder ett år, så räcker det ju inte att detaljplanera för just 2000 nya bostäder. Om man räknar med att, säg 20%, av detaljplanerna kommer att försenas eller ställas in, på grund av överklagningar, så får man väl framställa detaljplaner för 2500 bostäder istället. Är det resursbrist som gör att det inte är så idag, eller finns det juridiska skäl eller hinder i processen?
 0
Daniel Sjölund (10 Augusti 2010 23:29):
Ja, Hannes. Bara för att en detaljplan är klar måste det ju inte innebära att den måste bebyggas i ett huj.. Vad skulle uppstå för problem om staden helt plötsligt fick ett överskott på färdiga detaljplaner? Vågar vi oss på ett försök?
 0
Hannes Johansson (10 Augusti 2010 23:40):
Detaljplanerna har ju en viss genomförandetid, så jag antar att om inget har byggts när den tiden går ut så kan man väl säga att arbetet med detaljplanen i så fall varit "bortkastat". Å andra sidan kanske det i så fall går att så att säga "uppdatera" detaljplanen för att förlänga genomförandetiden.
 0
Daniel Sjölund (11 Augusti 2010 00:33):
Att anse att arbetet med att ta fram en detaljplan som inte utnyttjas under genomförandetiden vara bortkastat tycker jag är att ta i. Detaljplanen fortsätter ju att gälla, även om genomförandetiden har gått ut, ända tills dess den ändras eller upphävs.

Det kan ju vara bra som du också är inne på. Inser man när genomförandetiden gått ut att detaljplanen var oattraktiv, får ju stadsbyggnadskontoret chans att korrigera den och anpassa den efter nya behov som skulle gagna staden.

Ibland upplever jag att planerare känner att de måste, till varje pris, lyckas att träffa exakt rätt i deras analys av stadens/områdets behov inom, säg 10 år och framåt. Enligt mig leder det till överplanering. Det pillas och pillas med detaljplanen så att varenda hörn på huset skall vara fastställt innan man släpper iväg planen. Marginalerna minskas istället för att tyngdpunkten läggs på flexibilitet med tiden och områdets utveckling.

Sedan är ju en detaljplan en ganska konkret handling. Ju mer och tidigare staden kan konkretisera lösa formuleringar i översiktsplanen desto bättre. Det gör det lättare för investerare, bostadsletare, näringsindkare mfl. att förstå vad som är i görningen.

Jag tycker att det är värt ett försök, iallafall.
 0
Håkan Cullberg (11 Augusti 2010 13:33):
Det är nog bra med detaljplaner som procuceras likt lagervara -att ligga till hands för en exploatering. Samtidigt är ju detaljplanen det instrument som kan styra upp en byggnads getaltning och form. Kanske man kunde tänka sig en lösning med detaljplaner på lager - som har gått igenom efter den demokratiska och långa processen med överklagande och allt, men som sen för, att få bebyggas konkret så menar jag det behövs ett ytterligare styrinstrument med en mer precis plan. Avsikten med detta är att säkerställa den goda arkitektoniska gestaltning som alla eftersträvar. M.a.o. en mer skräddarsydd plan i detta läge. Som det är idag är det bara för bygglovsarkitekterna att expediera ett bygglov när det väl söks om det följer planen. Med dagens modell så tillåts alla de "fula" hus som byggs och de praktiserande arkitekterna får inget stöd i sin kamp för god arkitektur gentemot de beställare/verkmästare som idag har makten. Alternativet till detta är, att i alla lägen ta fram skräddarsydda planer för den arkitektur/gestaltning som tagits fram. Detta ställer då mycket höga krav på arkitekterna och deras förmåga att skapa den goda cigarren redan på ruta ett.
 0
Hannes Johansson (11 Augusti 2010 13:38):
Min tanke var väl i och för sig inte att det skulle finnas ett överskott av antagna detaljplaner i "lager", även om det kanske skulle kunna vara lämpligt också. Jag tänkte istället att eftersom så många planer blir överklagade och därmed uppskjutna eller inställda, så måste man ställa ut planer för fler bostäder per år än man har som mål att bygga, eftersom att alla planerade bostäder inte kommer vinna laga kraft och i slutändan byggas. Så min tanke var att genom att ställa ut ett större antal detaljplaner så kommer de som till slut vinner laga kraft varje år motsvara ungefär de byggnadsmål som man hade satt upp. Men som sagt, att ha detaljplanlagd mark i "lager" kan väl också vara en god idé.
 0
Daniel Sjölund (11 Augusti 2010 13:46):
Beror "överklagande av detaljplaner" och "bristande planberedskap" att vi i hög grad använder oss av markanvisning?
 0
Daniel Sjölund (11 Augusti 2010 13:58):
Håkan: Är det inte två olika saker du pratar om?
Detaljplanens fokus är ju stadsplanering - inte exakt hur byggnaden skall se ut. Är det rätt att en otroligt duktig stadsplanerare skall lägga sig i vad en otroligt duktig husarkitekt skall rita och vise versa. Man gör ju gestaltningsprogram som visar hur man tänker sig att detaljplanens resultat skall bli. Räcker inte det? Något tolkningsutrymme måste vi väl kunna den duktige husarkitekten? Annars blir ju den arkitektens arbete dödstråkigt.. ;)
 0
Moa Kristiansson (11 Augusti 2010 14:42):
OBS EXTRA NYHET! BOSTADSBRIST! Nähä.....?
 0
Johannes Hulter (11 Augusti 2010 14:55):
@ moa: Utropstecknet i rubriken ska inte tolkas som uttryck för överraskning, utan används för att understryka det akuta i situationen...
 0
Moa Kristiansson (11 Augusti 2010 14:57):
Det var naturligtvis riktat mot nyheterna och GP och så. De verkade väldigt överraskade på Rapport.
 0
Håkan Cullberg (11 Augusti 2010 15:16):
Egentligen menar jag att en detaljplan skall föregås av en arkitekts gestaltning av en byggnad och att man därefter gör en skräddarsydd plan i syfte att säkerställa att den tänkta gestalten blir genomförd, med andra ord är husarkitekten med hela vägen i nära samråd med planarkitekten som tar fram detaljplanen. Detta arbetssätt gör det möjligt att genomföra god arkitektur, det som alla efterfrågar. Fördelen med denna arbetsmetod är att planprocessen blir enklare då de berörda har möjlighet att bedöma och förstå hur huset verkligen kommer att se ut. m.a.o. mindre överklagande förhoppningsvis.
 0
Gunnar Einarsson (12 Augusti 2010 01:43):
Jag måste invända lite mot Håkan Cullberg, tror jag. Problemet är väl att om detaljplanen överlåts åt arkitekter, i synnerhet om de går in och styr varje byggnad i detalj, så kommer vi just få den nyfunktionella husipark, antagligen inklusive funktionsseparering, som vi alla vill undvika. Det är ju den slags arkitektur som så gott som samtliga arkitekter gillar, det vill säga den som alla andra hatar och avskyr (ja, jag är väl lite kategorisk, men det är medvetet).

Då tror jag mer på att detaljplanen reglerar sådant som att kvartersstrukturen (som borde följa av stadsplanens gatunät) verkligen bebyggs med kvarter, att det skall finnas X andel butikslokaler, att tomtupplåtelsen regleras så att en byggherre inte ensam kan bebygga allt med ett gigantiskt Annedal, samt viktigast av allt, att arkitekturstilen specifieras, exempelvis som paraplybegreppet nyrenässans och/eller att funkisförbud råder.

Därefter, när väsentligheterna i stort finns på plats, tror jag det är en fördel om byggherren/arkitekten lämnas med så stor frihet och svängrum som det är möjligt inför den konkreta utformningen.
 0
Håkan Cullberg (12 Augusti 2010 10:59):
Gunnar-- det ena utesluter inte det andra. Jag tror också på en kvartersgruppering vid nyexploatering där det är möjligt. Man borde kanske hitta ett mellanläge där en översiktsplan inte bara är en text utan även en kvartersgrupperingsprincip utifrån ett stadsbyggnadstänk, en slags överordnad detaljplan eller mer preciserad översiktsplan- lite som "förr" med det lysande exemplet med Gullbergsvasskartan som stadsing Dimm tog fram före förra sekelskiftet. I planen skall naturligtvis ingå att ha /möjliggöra bokaler eller publika lokaler i bottenplan.
 0
Gunnar Einarsson (12 Augusti 2010 11:26):
Precis, en sådan överordnad detaljplan/preciserad översiktplan, det vill säga en grafisk framställning med kvarter inritade, är exakt vad som behövs, och det är väl också vad ordet "stadsplan" en gång i tiden betydde? Det skulle i ett slag övervinna mycket av den antiurbana hotbilden hävdar jag, men behöver som sagt även åtföljas av olika villkor för att ytterligare styra in byggherren/arkitekten mot den kvartersbyggda blandstaden. Annars finns risken att det blir som med kvarteret Kostern, dvs fult, monotomt, noll kvartersexponering mot gatan, noll funktionsblandning.
Sådana planer behöver förstås inte täcka staden i sin helhet utan skulle kunna framställas för ett område i taget.

Men frågan är väl samtidigt nu också vilken makt arkitekten skall ha. Å ena sidan behövs självständig arkitektmakt mot byggherren för att denne inte skall kunna kräva billigast lösning i alla lägen och därmed förfela syftet med stadsbyggandet. Å andra sidan ligger en uppenbar risk i absolutistiska arkitekter emedan en så stor del (samtliga?) blott är nyfunktionella kloner på Gert Wingårdh, ner till den rakade hårskulten och de trendiga glasögonen (inte för att det är något fel på att ha flint och coola brillor i sig).
Detta borde åtminstone göra en sann urbanist oroad, anser jag.
 0
Håkan Cullberg (12 Augusti 2010 11:58):
Den beställare/byghherre som inte förstår att arkitekten är hans främste rådgivare kan per definition ta ett beställaransvar
 0
Gunnar Einarsson (12 Augusti 2010 12:54):
Håkan, är det inte så att arkitekten idag sitter rätt mycket i knäet på byggherren då (det vill säga förutom att hon/han måste rätta sig efter alla mer eller mindre meningsfulla byggnormer)? Var det inte det som ditt förslag om att husarkitekten tillsammans med planarkitekten borde få komplett kontroll över gestaltningen handlade om?
Ursäkta min okunskap om jag bara är ute och cyklar. Vet egentligen inte ett dyft om hur branschen funkar.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter