Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Norra Masthugget

Av Johannes Hulter 23 Augusti 2010
151 kommentarer
 
Idag lämnar Yimby Göteborg in sitt yttrande över förslaget till program för Norra Masthugget. Tack alla som var med och bidrog!

Norra Masthugget är ett väldigt viktigt område. Läget är mycket centralt och strategiskt. Här finns möjlighet att koppla samman Majorna, Linnékvarteren runt Andra Långgatan, Haga, den nya Skeppsbron, Rosenlund och Kungsgatan. Gör man rätt här kan det ge enorma urbana effekter för Göteborg som stad.



Norra Masthugget i framtiden?

Det är därför oerhört viktigt att man följer det förslag till integrerad rutnätsstruktur som Stadsbyggnadskontoret föreslagit och som Yimby ställer sig bakom och tydligt avvisar det kuriösa och rent antiurbana funkis-förslag med utströsslad husipark-bebyggelse som Riksbyggen vill bygga på en platå sex meter ovanför marken [sic].

Gör din röst hörd! Mejla Stadsbyggnadskontoret med din åsikt: sbk@sbk.goteborg.se. Det går också bra att lämna åsikter på deras hemsida , där man för övrigt också kan se 3D-modeller av förslagen. Gör en insats för din hemstad - stöd Yimbys yttrande!

Imorgon tisdag är det en första presentation av programmet på Älvrummet kl 11:45. Kom dit och säg vad du tycker!

Ladda ned Yimbys yttrande som PDF

YTTRANDE

Yimby Göteborg är mycket positiva till förslaget till program för Norra Masthugget. Det är oerhört glädjande att man nu börjar utveckla detta strategiskt viktiga område i Göteborg. Programmet innehåller många kloka överväganden och Yimby Göteborg instämmer till fullo i dess målsättning, att skapa en tät, attraktiv och levande stadsdel som tar upp, förlänger och förstärker den planstruktur och de urbana kvaliteter som redan finns i närområdet.

Vi vill lyfta fram några aspekter som är särskilt avgörande i det vidare arbetet med Norra Masthugget och där det är viktigt att ha en mycket tydlig målbild för att visionen ska kunna bli verklighet.

Riktiga stadskvarter
Programmets målsättning är att fortsätta den tydliga rutnätsstruktur som redan finns etablerad i denna del av Linnéstaden, med slutna kvarter och ett öppet gatunät. Det är mycket bra och en grundläggande förutsättning för att skapa de urbana kvaliteter som stadens översiktsplan och det aktuella programmet föreskriver. Det är därför ytterst märkligt att Riksbyggens alternativa planförslag bifogats i programmet.

Riksbyggens planförslag, med en uppbruten och upplöst bebyggelsestruktur enligt förortslik husipark-modell bryter fullständigt mot programmets intentioner och bör omgående avföras från planarbetet. Under inga omständigheter ska fler antiurbana kvarter av samma typ som kvarteret Kostern accepteras i detta område. Det är fullständigt uteslutet.



Riksbyggens förslag till uppbruten bebyggelsestruktur sex meter ovanför marken



Stadsbyggnadskontorets förslag till stadskvarter integrerade i rutnätsstrukturen

Undvik totalsanering
I planområdet finns en variation av befintlig bebyggelse, vilket ur urban synvinkel är något mycket positivt. Det är en styrka i det aktuella programmet att man undviker totalsanering och istället inkorporerar den befintliga bebyggelsen i den nya. Genom att äldre, billigare bebyggelse finns kvar uppnår man en fysisk variation som kan understödja såväl funktionell som social blandning. Det är mycket svårt att skapa den sortens blandning genom totalsanering.

I föreliggande program föreslås att byggnaden Kommersen ska rivas. Det är olyckligt att man inte ser de urbana kvaliteter som finns i denna särpräglade och billiga byggnad där en av regionens mest populära marknader håller till. Här finns redan mycket av den sociala blandning och multifunktionalitet som man hoppas kunna skapa på platsen. Det vore betydligt enklare och billigare att utveckla Kommersens användningsområden än att riva det och sedan försöka återskapa något med samma urbana funktioner.

Inga förbud mot höjdvariation
Det finns ingen anledning att utfärda generella förbud mot höjdvariation i programområdet. Programmet gör helt riktigt analysen att området runt Folkets Hus är lämpligt för höga hus, om det skulle finnas efterfrågan på att bygga sådana. Det borde dock gälla hela programområdet.

Så länge husen är urbant integrerade och öppnar sig mot gatan med publika lokaler finns inga objektiva skäl att förbjuda variation och tvinga fram en enhetlig horisontallinje. Tvärtom kan en ökad täthet i området bidra till ett mer dynamiskt stadsliv och ge fler människor någonstans att bo. Särskilt ut mot älvsidan finns en god potential för bebyggelse som skapar en tydlig höjdvariation, inte minst med tanke på skuggning.

Krav på blandstad
Programmet har som målsättning att bottenvåningarna ska vara lokalanpassade. Detta måste säkerställas genom tvingande reglering. Att enbart "medge" lokaler är inte tillräckligt. Avgörande för en levande stadsgata är också en väl tilltagen trottoar för att ge utrymme för uteserveringar och exponeringsyta för verksamheter. Med Linnégatan som god förebild bör Första Långgatan begränsas till ett körfält i vardera riktning för att möjliggöra gångbanor på minst 4 meter i bredd.
 
Utveckla Masthuggstorget
Programmet diskuterar olika sätt att göra Masthuggstorget mer attraktivt och välbesökt. Ett sätt att göra detta vore att göra torget mer tillgängligt för barn. I Malmö finns goda exempel på "temalekplatser" med fantasifull utformning som är mycket populära och i Linnéstaden finns ett behov av fler lekytor för barn. Varför inte utveckla Masthuggstorget till en lekplats med fartygstema? Det skulle inte bara ge barnen en framträdande plats i stadslivet utan också ge ett bättre underlag för publika verksamheter runt torget.




Kommande attraktion på Masthuggstorget?

Många fastigheter och byggare
För att den önskvärda variationen ska kunna uppstå är det nödvändigt att kvarteren delas i ett flertal mindre fastigheter och att ett stort antal olika exploatörer ges möjlighet att bygga. Programmets diskussion om tredimensionell fastighetsbildning är i detta sammanhang mycket lovande. Det är också viktigt att säkerställa områdets arkitektoniska variation, inte minst vad gäller materialval. En intressant idé, som också anknyter till områdets historia, skulle kunna vara att utveckla landshövdingehus för 2000-talet. Höga trähus med många våningar är numera enkelt att bygga tack vare träteknikens utveckling.

Ge Stena en bättre plats
Masthuggskajen ingår inte i programmets primära planområde men har enorm utvecklingspotential. Nyttjanderättsavtalet för marken går ut 2014, vilket innebär att staden just nu har ett unikt tillfälle som inte kommer att återkomma på många decennier. Vi ser stora värden i Stenas verksamhet och vill gärna behålla någon sorts hamnverksamhet vid en del av kajen (eventuellt kan viss passagerartrafik vara kvar även om godstrafiken flyttar, som i förslaget Masthuggsstaden) men denna oerhört centrala och attraktiva mark kan användas betydligt bättre som funktionsintegrerad stad.

Den mark som Stena lämnar vid Masthuggskajen bör ersättas med mer lämplig plats längre västerut, exempelvis vid Majnabben. En flytt av Stena skulle dessutom möjliggöra fler älvförbindelser i form av lågbroar för alla trafikslag, vilket är nödvändigt om Norra Älvstranden fullt ut ska kunna integreras med resten av staden. Goda möjligheter till kommunikation över älven finns dock redan i nuläget om man utvecklar en tät skytteltrafik, enligt mottot: "tänk lågbro, kör skyttel".



Masthuggskajen har stor potential (Melbourne Waterfront)

Oscarsleden måste åtgärdas
Oscarsleden har en avgörande inverkan på områdets framtida utvecklingsmöjligheter. I nuläget utgör Oscarsleden en kraftig barriär mot vattnet. Vi ser gärna att leden läggs i övertäckt tråg så att staden kan fortsätta utan avbrott ner mot vattnet. Ett alternativ är att skärma av trafiken med kontorshus mot leden och på lång sikt omvandla leden till en boulevard. En sådan lösning förutsätter dock att bil- och långtradartrafiken minskar långsiktigt vilket kan vara svårgenomförbart eftersom leden (E45) är riksintresse. Vill man istället behålla eller utöka bil- och långtradartrafiken i detta snitt bör man i första hand gräva ned leden.

Riksbyggens förslag att bygga en sex meter hög platå över hela området mellan Första Långgatan och kajen skulle förvisso kapsla in trafiken. Samtidigt skulle det, som Stadsbyggnadskontoret påpekar, skapa nya barriärer i stadsmiljön. I praktiken skulle man flytta den urbana barriären inåt staden, från leden till Första Långgatan. Vi ställer oss bakom Stadsbyggnadskontorets analys i denna fråga och motsätter oss kraftigt Riksbyggens förslag. Längre västerut finns goda naturliga förutsättningar i terrängen för en överdäckning av leden (se bilaga).

Sätt igång!
Det har funnits planer på exploatering i detta område i flera decennier och det förslag till övergripande plan som Stadsbyggnadskontoret nu lagt är utmärkt. Det finns alltså ingen anledning att dra detta i långbänk ytterligare. Detaljplaner för exploatering bör kunna utarbetas relativt omgående. Göteborg lider av en enorm bostadsbrist och är i stort behov av fler levande och attraktiva stadskvarter. Det är bara att sätta igång!

Bilaga: Möjligheter till överdäckning väster om Norra Masthugget (klicka för större)

Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , ,

Bloggar om: , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Moa Kristiansson (23 Augusti 2010 09:39):
Det är nästan så att man blir lite rörd, fantastiskt bra yttrande!
 0
Matthias H. (23 Augusti 2010 10:22):
Mycket bra.
 0
Sonny Högberg (23 Augusti 2010 12:09):
Det finns bara ett alternativ när det gäller leden - GRÄV NER!
Annars ett jävligt bra yttrande.
 0
Olof Antonson (23 Augusti 2010 12:35):
Jag hoppas Norra Masthugget kan bli ett typexempel på hur vi ska bygga stad i Göteborg.
 0
Viktor (23 Augusti 2010 13:31):
Bra yttrande! Blev verkligen överraskad över hur bra SBK:s förslag är och samtidigt lika överraskad över hur dåligt Riksbyggens är. Tror dom själva på att deras förlag skulle skapa "en levande stad dygnet runt", eller vad dom hävdade i GP-artikeln?
 0
Fredrik Friberg (23 Augusti 2010 15:35):
Mycket bra!
Fan ta dom om dom inte gör som vi vill :) !
Mitt kära Masthugget ska bli en del av riktiga Linné och därmed basta!
 0
Johannes Hulter (23 Augusti 2010 16:11):
Glöm inte att höra av er till SBK... sbk@sbk.goteborg.se :)
 0
Magnus M. (23 Augusti 2010 18:08):
Jag har skickat min åsikt nu. I 3D-modellen ser man ju tydligt hur bra SBKs förslag är, hur befintliga gator blir längre och mer spännande. Det andra är ju rena natta.
 0
Johan Carstens (23 Augusti 2010 18:11):
Väldigt bra yttrande!! Kanon att vi trycker på Stenas avtal med kommunen!
 0
Patrik Höstmad (23 Augusti 2010 21:37):
Mycket bra yttrande! Jag har även kontaktat SBK direkt. Nu får vi hålla tummarna i första hand att Riksbyggens förslag försvinner helt och i andra hand att Norra Masthugget blir just så bra som det verkar kunna bli enligt programförslaget.
 0
Jan Jörnmark (24 Augusti 2010 06:42):
Utomordentligt väl skrivet!
 0
Daniel (24 Augusti 2010 09:09):
Ett alldeles utmärkt förslag.

Dessutom går väl riskbyggens förslag emot områdets karaktär och därmed inte tillåtet av samma anledning som man inte kan bygga tät stad vid stora torp?
 0
Daniel (24 Augusti 2010 09:11):
För övrigt vill jag ju säga att det måste kännas hedersvärt av bloggen att få vara med bland länkarna hos SBK? :)
 0
Lennart (24 Augusti 2010 11:10):
Mycket bra förslag! Tyvärr är jag pessimistisk inför politikernas förmåga att kunna fatta ett vettigt beslut.
 0
Jan Jörnmark (24 Augusti 2010 11:51):
Förmågan har stärkts av Yimby. Det finns hopp!
 0
An Pop Fo (24 Augusti 2010 18:30):
Håller helt med om att bygga vidare mot älven med bibehållen kvarterskaraktär. Att behålla ett minne från tiden som hamnområde i form av tidigare hamnskjulet Kommersen kan bli ett spännande inslag.

Däremot känner jag mig tveksam till att göra om Masthuggstorget till lekplats. Det måste finnas bättre alternativ att få liv i torget även om jag själv inte har något bra förslag just nu. Torget har faktiskt fått ett rejält lyft med planteringar och träd jämfört med den gatstensöknen som var där för ett par år sedan.

Och så tycker jag att man i en plan MÅSTE ta med marken där Stena nu finns. Utan att flytta bort Stena blir talet om att komma ner till älven bara tomt prat. Det är väl knappast möjligt att flytta Stena till 2014, men en förlängning måste vara kortast möjlig och planering för ny placering starta omgående. Varför inte lägga Stena på Hisingen där övriga hamnar finns? Och med tidtabellanpassad snabb och bekväm buss- och färjekommunikation till Majorna/Masthugget och centrala staden behöver det inte bli mindre tillgängligt.
 0
Niklas (24 Augusti 2010 22:05):
Om man ska ha något att anmärka på SBK:s förslag. Området invid kajen blir ju ren gångplats. Brukar ju inte bli så levande. Se bara Sjöstaden i Stockholm.

Problemet är att man utgår från Mashuggsbrons och Emigrantsvägens nuvarande sträckning. Istället borde Bron Skeppsbron fortsätta längs med vattnet.

Men... Riksbyggens förslag med uppbrutenhet mot vattnet ger ännu mer av döda områden (som då inte längre upplevs som allmänningar). Helt ofattbart att de ens vågar föreslå något sådant Har man inte lärt sig från misstagen. Det stora problemet är Mashuggsterrassen som genom sin massiva ogenomtränglighet är en stor barriär (staden är bara något kvarter tjock på detta ställe). Men ännu mer av detta skulle ju barriären (den öst-västliga) förstärkas och permanentas. Deras förslag får inte under några omständigheter bli verklighet. Det vore mycket olyckligt för Göteborg.
 0
Arvid Fransson (24 Augusti 2010 22:50):
Notera hur Riksbyggen endast föreslår lamellhus för att spara utsikten framför sin egen Masthuggsterrass, och inte för de boende på Första Långgatan. Jag förstår inte varför SBK inte kastade deras skämt på en gång.
 0
Niklas (25 Augusti 2010 00:00):
^^
Detta visar med all tydlighet hur pass viktigt det är att staden självt lägger upp en stadsplan som olika aktörer (däribland ex Riksbyggen) kan vara med att fylla. Aktörerna har tyvärr oförmågan att planera långsiktigt mot en enhetlig stad. Istället ses varje projekt som något separat.

Andra exempel är den kortsiktiga vinstmaximeringen med att öppna upp kvarteren mot vattnet. Visst blir det mer sjöutsikt från fler bostäder, men gatulivet hackas sönder och folk väljer förstås att gå någon annanstans. Staden kan ju i sin stadsplan specificera att så och så stor andel av byggnadens ytterväggar ska ligga an mot tomtgräns (för att uppnå ett slutet kvarter). På så sätt kan man planera för vad som ska kunna bli framtida stråk.
 0
Gunnar Einarsson (25 Augusti 2010 06:19):
Niklas, jag är inne på liknande tankar som du. Vi måste återgå till något i stil med 1800-talets sätt att planera staden. Lägg ut ett kvartersrutnät, låt ett antal intressenter köpa X antal kvadratmeter tomtmark för bebyggelse, först till kvarn. Undvik totalplanering av ett helt område av endast en intressent ända ner i detalj.
Men, och det är ett viktigt aber, tillfoga särskilda villkor och regleringar till varje detalj-/stads-/områdesplan, vilken terminologi man nu skall använda, såsom exempelvis ditt förslag om andel ytterväggar som skall ligga an mot tomtgräns (om byggföretagen nu inte vill maximalexploatera marken och tjäna pengar får man väl tvinga dem!), eller varför inte ett funkisförbud och rent av en fordran att bygga i äldre byggstilar!

Den sista vettiga (heltäckande) stadsplan som utarbetades verkar ha varit Sundbärgs och Hallmans från 1901. Hade vi hållit oss till denna och undvikit funktionalismens vettlösa förstörelseverk hade vi i jämförelse haft en rent fantastisk stad idag.

För övrigt vill jag bara falla in i jubelkören och berömma ansvariga för ett stringent och välformulerat yttrande.
 0
Erik (26 Augusti 2010 08:41):
Det där med att tillåta "höjdvariation" - det beror ju helt på vad det handlar om. Som ett brev på posten dyker det upp ett sorts uppdaterat miljonprogramhöghus som ska dominera vyn i Haga och vid Järntorget:

http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​432483-​23-​vaningsh.​.​

Det är samma firma som ritade höghuset vid kvarteret Venus i Gårda. Det där med "höjdvariation" har en teori, som kan vara mycket fin, och en praktik som kan bli rätt bitter. Det är ju knappast Ralph Erskine som stiger ned från himlen och frälser stan med nya skrapor...
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2010 10:19):
@ erik: Personligen tycker jag Erskines höghus är ganska fult (det kanske var snyggare innan det bantades ner). Men det är ju bara min subjektiva åsikt.
 0
Daniel (26 Augusti 2010 11:09):
Höghusförslaget är helt ok, precis som huset i Gårda. Det finns ju bra mycket fulare hus som förslag i stan.
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2010 11:36):
@ daniel: Yep, det är som med alla andra hus - oavsett antal våningar - det finns de du gillar och de du inte gillar (utseendemässigt). Får vi fler hus runt 20-30 våningar så kommer varje enskilt 20-våningshus inte att sticka ut (och i ögonen) lika mycket.
 0
Olof Antonson (26 Augusti 2010 11:59):
Jag tycker ganska bra om Läppstiftet. Jag tror det beror mycket på att jag kommit från Hisingsidan varje gång jag skulle in till stan, och då är byggnaden det första man ser, samt vyn över älven och stan. Om man däremot kommer från något annat håll så ligger Läppstiftet ganska perifert i sitt kontorsområde.


Att tillåta höjdvariation har väl att göra med att man i Göteborg ständigt hör röster som säger "bygg högst i tre våningar och massa caféer". Högre höjd ger fördelar i högre täthet, men alla hus behöver ju inte vara jämnhöga i fem våningar för att uppnå detta, utan det kan lika väl vara så att några är fyra medan något är tio våningar. Det viktigaste är trots allt gatunivån och att byggnaderna är integrerade i staden.

Om någon vill bygga ett hus i nio våningar, finns det egentligen några vettiga argument för att hindra det? Jag förutsätter att det får samma arkitektoniska omsorg ,oavsett våningsantal, och att högre hus inte per automatik måste se ut som brutalistiskt miljonprogram.
 0
Erik (26 Augusti 2010 12:47):
Kan bara beklaga er arkitektursyn. Ni är säkert engagerade i stadsplanering, men ni kanske skulle ta och engera er lite mer i det ämne som handlar om hur husen gestaltas också. Och det är inte bara en fråga om subjektiva åsikter, det finns fleråriga utbildningar i ämnet (liksom i stadsplanering) och det finns skäl varför, bara för att ta ett exempel, norska Snöhetta är mer kända än Contekton. Ibland är elitism en rätt bra sak.
 0
Olof Antonson (26 Augusti 2010 13:30):
Så man har en beklagansvärd arkitektursyn för att man kan tänka sig byggnader som varierar i höjd? Jag förstår verkligen inte din slutsats.
 0
Erik (26 Augusti 2010 13:35):
Ursäkta, men mitt svar riktade sig inte mot ditt inlägg, utan var en replik på Johannes Åsberg och Daniel. Det kom lite olyckligt direkt efter ditt.
 0
Matthias H. (26 Augusti 2010 13:57):
Erik, huruvida man tycker att ett hus är snyggt eller inte snyggt är ju en helt och hållet subjektiv bedömning. Det finns olika skolor naturligtvis om vad som anses snyggt men man kan knappast klaga på människor som inte håller med dom skolorna.

Jag tycker Läppstiftet skulle varit 10 våningar högre vilket jag tror var Erskines tankar från början. Här i Göteborg blir alla rejäla höghusplaner till 16-17 våningshus när dom byggs vilket får till följd att dom ofta inte blir tillräckligt smäckra enligt min mening.
 0
Olof Antonson (26 Augusti 2010 14:03):
@Erik: Ok :)

Jag tror det handlar mycket om att man kommit att värdera allting som ett uttryck för sin tid, och att allting därför skulle vara lika mycket värt, oavsett hur det ser ut. Förr fanns ju ett materialval och hantverk som i princip gått förlorat. De prioriterade att staden skulle se vacker ut, och jag tycker inte att den typen av kvalitetsmedvetenhet kan reduceras till enbart tycke och smak - som vissa andra här :)


Problemet som jag ser är att man idag nästan uteslutande prioriterar hur det ser ut inne i våra lägenheter och struntar i utsidan, vilket egentligen är väldigt konstigt då det yttre berör alla stadens invånare, men bara en handfull människor kommer komma in på en kopp kaffe i det nya köket med maximalt ljusinsläpp. Mycket är väl ett arv sedan funktionalismen och slätstrukna, rena fasader.
 0
Johan (26 Augusti 2010 15:43):
Håller med om att det är bra med högre hus, men när höga hus ska bli till i bra lägen så blir gestaltningen avgörande. 23-våningshotell vid Folkets hus ser jag väldigt gärna, men nog kan man kräva en arkitekttävling först? Ett kontor som huvudsakligen ritat nyfunkislådor i Trollhättan och Vänersborg kan inte få ett sånt projekt utan konkurrens.
 0
Gunnar Einarsson (26 Augusti 2010 16:01):
Erik, alla yimbyiter bryr sig inte bara om stadsplanering och struntar i hur husen gestaltas. Undertecknad bryr sig om båda sakerna lika mycket. Jag förordar till exempel å det strängaste en övergång från ett nyfunktionalistiskt arkitekturparadigm till ett arkitekturparadigm i nyrenässans. :)
Detta menar jag står närmare något vi kan kalla objektiv skönhet. (Jag vägrar för övrigt att acceptera en estetiksubjektivism som vill hävda att allt är lika vackert och bara föremål för tycke och smak.)
Nyrenässansen är på intet sätt "föråldrad". Tvärtom, det är en arkitektur som är organiskt utvecklad ur den europeiska kulturhistorien, som låter den moderna, industriella staden ta kroppslig gestalt för vår inre syn, samtidigt som den är utomordentligt välanpassad till dess behov av täthet och funktionsblandning. Funktionalismen däremot har vuxit fram ur 1800-talsutopiernas stadshat och ideologiska naturromantik. Den representerar antistad och är som stadsanpassat arkitektoniskt stilbegrepp att betrakta som ett förfärligt misslyckande i arbetet.
Vi borde, efter över 80 år, ha mod att överge denna parantetiska anomali, ty den representerar ingalunda längre samtiden eller "nutidens" ideal (dess enda argument), utan tvärtom ett vanemässigt och oreflekterat tillbakablickande. Och som tur är har vi full möjlighet att göra just detta om vi inser att använda vår frihet.
 0
Daniel (26 Augusti 2010 16:01):
Vad som är fult och vad som är vackert är ganska personliga åsikter, precis som om man tycker en människa är ful eller vacker. Vissa tycker att Världskulturmuseet är ett mästerverk, andra tycker bara att det ser ut som en förstorad grå sockerbit (det skulle visst påminna om is när förslaget presenterades).
Vissa tycker att Konserthuset är vackert (t.ex jag), medan andra tycker att huset är anskrämligt (t.ex. min sambo). Huset på Gårda har ett mönster, vilket jag tycker är snyggt (det kunde ha varit ett annat material på fasaden), medan vissa tycker att oregelbundna fasader är det snyggaste som finns (t.ex. semrén månssons posthuset och ncc:s ullevi park).

Höghuset vid Folkets Hus är iofs oregelbundet, men det är väl det som är modet för tillfället. Helt ok för mig, även om man borde experimentera med fasadmaterial mer... tänk er ett 23-våningshus med träpanel :) Helt galet.
 0
Gunnar Einarsson (26 Augusti 2010 16:39):
Daniel, jag låter kategorisk men är det inte. Jag menar att det sköna har likhet med ett färgspektrum. Det finns variation och det är omöjligt att säga var exakt det ena övergår i det andra. Det är inte samma sak som att förneka existensen av färgen blå.
En 32-vånings skyskrapa i brutal kontinentalism (typ Pan Am Building i New York) kan utan problem gå in i en omgivning dominerad av klassisk arkitektur, men som huvudfåra hävdar jag att det är dags för arkitekturen att byta spår.
Vad Världskulturmuséet beträffar är jag inte bara bekymrad över dess trista yttre, den grå sockerbiten tror jag faktiskt de flesta håller med om, utan inte minst dess intryck av närapå meningslös tomhet. Rent konkret symboliseras denna av det enorma inre tomrum man finner när man träder in, och bortsett från foajén som tar upp nästan halva huset från topp till tå upptas en stor del av utrymmet av "konferensrum" som aldrig verkar användas.
Hela huset känns som ett monument över något intigt, pseudoartat och framkommenderat som ingen egentligen någonsin trodde på.
Själv vill jag bara riva åbäket och bygga billiga bostäder.
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2010 17:26):
@ erik: Visst finns det konst- och arkitekturteoretiska utbildningar, det är jag medveten om. Men vad en konstvetare eller arkitekturhistoriker kan göra är deskriptiva analyser - typ: det här formspråket/gestaltningen/kompositionen etc. är typisk för den och den tiden/platsen etc.

Men en normativ analys - typ: "det här formspråket/gestaltningen/kompositionen etc. är är lämpligt/olämpligt för den och den tiden/platsen etc." - följer på inget sätt från en deskriptiv analys. Att sedan väldigt många konst- och arkitekturhistoriker ändå vill ge sken av det är en annan sak.

En professor i konstvetenskap har förmodligen en djupare förståelse av "det sköna" men därav följer inte att hans/hennes normativa ståndpunkter (vad som är vackert/lämpligt etc) har större tyngd än en lekmans. Det vore en djupt odemokratisk syn. Det enda "objektiva" mått jag kan se inom "den estetiska frågan" skulle vara vad flest människor tycker är vackert. Och skulle vi följa det så skulle vi inte ha någon mer modernism.

Men jag tror att man ger sig in på en fruktlös och missriktad diskussion om man ska börja debattera eller mäta vad som "egentligen" är vackert.
 0
Hannes Johansson (26 Augusti 2010 17:29):
Jag tror inte det handlar så mycket om att det är en yimbyistisk ståndpunkt att alla hus alltid är lika vackra eller att framhäva subjektiviteten i frågan. Det är väl snarare så att frågan om rent estetiska värden till viss del faller utanför Yimbys intresseområde. Med hänsyn till de punkter Yimby framhåller så är kanske inte den estetiska stilen på husen lika tungt vägande som många andra saker, som till exempel hur gatuplanet ser ut och vilken bebyggelsetypologi man använder. Om estetiken i sig i ett visst fall främjar eller motverkar den täta (bland)staden så kan det väl vara relevant, men annars faller det lite utanför Yimbys ramar, tror jag. Variansen mellan Yimbys medlemmars estetiska preferenser är nog betydligt större än medlemmarnas stadsplaneringsmässiga preferenser.
 0
Sven R (26 Augusti 2010 17:30):
Gunnar, det bästa med tomhet är att det är billigt att bygga. Världskulturmuséet är ju inte ensamt om att ha en voluminös foajé i flera våningar, det är ett tema i dagens arkitektur. Det är ett enkelt medel att ge en byggnad storslagenhet. Även hus från nyrenässansen byggdes ibland med stora trapphallar i samma syfte.

Däremot kan jag hålla med dig om att Världskulturmuséet har problem, den storslagna arkitekturen motsvaras inte av utställningarna. Man känner en tomhet när man går ut, det känns som dom försöker koka soppa på en spik. Senast var jag på en utställning om resande ur flera aspekter. Om man skalar bort den vackra inramningen så blir bara några PK-präktiga texter kvar om resande. "Världen är orättvis, vi i väst reser för att vi har råd, andra reser för att de måste". Ungefär.

Mitt förslag är att Världskulturmuséet vidgar sitt uppdrag. Det skulle kunna bli stadens främsta utställningsrum för alla typer av utställningar. Och byt ut dem lite fortare än idag, satsa på att göra huset levande.

Leonardoutställningen skulle kunnat arrangeras där. Stadsmuséet kan arrangera vikingautställningar. Gärna fler utställningar liknande den om Orinoco-kulturen. Ett världskulturmuseum skulle ju kunna vara hur spännande som helst.
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2010 17:38):
@ gunnar: Problemet är detsamma som med smak. Alla förstår ju att det är fullständigt orimligt att hävda att köttbullar med lingonsylt "objektivt" är godare än pölsa men av någon anledning ska man envisas med att försöka hitta en objektivt god arkitektur.
 0
Magnus M. (26 Augusti 2010 18:16):
Men man skulle kunna säga, nästan utan subjektivitet, att om Järntorget ska utvecklas som Kulturcenter, då skulle det vara bättre med en helt annat sorts arkitektur, inte fyrkantiga lådor utan mer utmanande vinklar, varierade material, organiskt inspirerade former, m m.
 0
Johan Carstens (26 Augusti 2010 18:23):
@Gunnar, Håller med dig å fullo och är glad att det äntligen kan få ner våra åsikter i ord. Tack för det och kör hårt! Ett par kommentarer bara,

1 Jag kan sträcka mig till 1916 för Göteborgs del när Kungsladugård skissades upp

2 Problemet angående att man bryr sig om interiör och inte exteriör skönhet beror på att det inte ligger några pengar i det exteriöra inte att förväxlas med värde!! Förr karaktäriserades husbyggens skönhet av byggherrens värdighet i kombination med vinst på spel och därmed vågade han inte vara extremfunkis som dagens anonyma megabyggbolag där vinst är det enda som räknas med hjälp av sitt anonyma ägande. Tänk om det värde en skön stad har hade kunnat värderas i pengar, all den glädje i sekler som en vacker byggnad ger åt alla som passeras utanför och njuter på samma sätt som man t.ex. gör på en bio. Bio får mig att tänka på en parallell.. En bio biljett ligger väl snart i runda slängar på en krona i minuten. Antag att det tar en halv minut att passera ett hus som ger samma nöje. Det passerar i snitt 10 personer konstant under 16 timmar på dygnet. Detta skulle ge 10 kr per minut i BNP bidrag och med 16 timmars beskådande per dag 30 dagar i månaden skulle man kunna lägga till 10*60*16*30=288 000 kr per månad förmodligen mer än vad hyresintäkten är för vilken som av paradadresserna på T.ex. Vasagatan. Sen skall man ju lägga till alla de där attraktionspengar som strilar i till staden i from av turism och antiturism=(att vi betalar för att slippa se vårt betong, stål, glas getto och flyger till Paris)

3. Ytterligare en parentes som inte berör kommentarer till dig är att det tyvärr ligger väldigt mycket fokus på att bygga billigt. Tyvärr säger jag för att det är en illusion. Att bygga med kvalitet och skönhet krävs yrkesskicklighet som ger arbetsglädje OCH arbeten ( dyrt är ju samma som mycket arbete trots arbetslöshet ). Att det monetära systemet sen är uppbyggt på inflation (enkelt förklarat men sant) gör att övertid så ter sig nästan alla byggen billiga utom de fula och de med dålig kvalitet som man regelbundet måste underhålla eller riva och bygga nytt(jämför med miljonprogrammet)



(Kanske en helt egen tråd i forumet hade varit en bättre plats?)
 0
Niklas (26 Augusti 2010 18:53):
I detta tidiga skede bör man enligt min mening bara titta på den övergripande strukturen och hur det hänger ihop. Arkitekturen är viktig, men utan fungerade stadsplan spelar det inte så stor roll hur fin arkitekturen än är.
 0
Krister Malmqvist (26 Augusti 2010 20:20):
Gamla posten vid Drottningtorget är ståtlig. Tillbyggnaden av posthuset mot Åkareplatsen är ett bra exempel på misslyckad exteriör. Så blir det ofta när dagens arkitekter är i farten.
 0
Erik (26 Augusti 2010 20:57):
Tack för alla synpunkter tillbaka. Jag är övertygad om att man inte behöver gå tillbaka till nyrenässans (varför just denna stil och inte nygotik eller -barock?) för att skapa god arkitektur. Den sorts historisk pastisch prins Charles i England framhärdar i känns ungefär lika relevant som om man skulle börja tillverka T-fordar igen.

Och när det gäller "deskriptiv" och "normativ" - självklart blir man skickligare i det normativa på utbildningarna. Med ditt resonemang, Johannes, skulle en man på gatan som gör en kludd vara lika skickad att skapa ett konstverk som en konstnär från Valand, eller kanske mer rättvisande i jämförelse en insändarskribent i tidningens åsikter vara lika relevanta när det gäller litteraturanalys som en högt bildad kritiker på kultursidan som plöjt igenom världslitteraturen. Det är Falstaff Fakirs "var och en sin egen professor".
Jag tycker du misstar det demokratiska processerna kring stadsbyggnad/arkitektur med den nödvändiga professionaliteten kring stadsbyggandet, detaljplanearbetet och gestaltningen.
Det demokratiska handlar om att väga in synpunkter från olika håll utan att tappa bort helheten. Jag vet, det finns många flagranta fel, övertramp och misstag som begåtts i historien, men man kan inte av-professionalisera hela ämnet, det resultatet skulle bli mycket dåligt.
Se där min åsikt i frågan.
 0
Emanuel Alfredsson (26 Augusti 2010 21:08):
"Jag är övertygad om att man inte behöver gå tillbaka till nyrenässans (varför just denna stil och inte nygotik eller -barock?) för att skapa god arkitektur. Den sorts historisk pastisch prins Charles i England framhärdar i känns ungefär lika relevant som om man skulle börja tillverka T-fordar igen."

Med skillnaden att man faktiskt gör det fortfarande. Hotrodälskare har T-Forden kär, precis som en gammal Rolls Royce och Bentley. Ahhh...

Det går visst att köra med historiserande arkitektur fortfarande. Det har bara blivit en s.k "lyx" i vårat stressade och strömlinjeformade samhälle.
 0
Olof Antonson (26 Augusti 2010 23:42):
För mig handlar det mycket om att det behövs detaljer att fästa blicken vid. Dagens byggnader är lite som att spela ett datorspel där 3d-modellerna berövats sina texturer.

Sedan verkar man helt förkastat allt vad tak heter, och bygger mest lådor med hålögda fönster. Historiserande ser jag inte som ett problem: för att kunna skapa något nytt behöver vi använda de verklighetselement vi redan besitter; jag ser ingen motsättning i låta moderna byggnader till exempel få klassicistiska drag. Att man genom historien gått tillbaka till antiken för inspiration är ingen slump.

Dagens arkitekturklimat ter sig lite som ett barn i trotsåldern.
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2010 23:49):
@ erik: Jag ogillar slapphänt snålfunkis lika mycket som alla andra. Det är bara det att jag inser det filosofiskt omöjliga i att bevisa att det är objektivt "fult".

Självklart är "mannen på gatan" lika skickad att göra ett konstverk som någon professionellt utbildad. Du inser väl det bisarra i att hävda att en konsthögskoleutbildning skulle vara någon sorts garant för god konst. Ring Valand och fråga, jag är helt övertygad om att de skulle hålla med mig. De lämnade 1800-talets konstsyn för länge sedan.

Det samma gäller litteraturanalysen. Naturligtvis kommer i de allra flesta fall den utbildade konstnären och littvetaren att göra konst/recensioner som det hegemoniska segmentet av konst/litteraturpubliken gillar mer än vad de skulle gilla konst/recensioner av en amatör. Men det förändrar ju inte det faktum att det rör sig om en subjektiv bedömningsgrund.

Jag föredrar t.ex. Thomas Mann framför Dan Brown. Jag tycker Mann är ojämförligt bättre och mer sofistikerad. Jag kan förklara varför jag tycker det också. Vad jag inte kan göra är att bevisa för någon som gillar Dan Brown att den har fel. Vi har båda rätt. För det är en subjektiv kategori. Det är en smakfråga.

Inom arkitektur: Vad skulle den objektiva parametern vara - utifrån vilken man kan avgöra/mäta vilket hus som är vackrast? Vlket som är dyrast? Vilket flest professorer i konsthistoria gillar? Vilket flest medborgare gillar?

Det sista är det enda rimliga om man nu envisas med att försöka mäta något som inte går att mäta. Men jag tycker som sagt att det är en fruktlös debatt.

Det betyder inte att jag tycker byggbolagen ska få smälla upp vilken sk*t som helst. Självklart ska vi kräva att man försöker skapa något som kan ge skönhetsupplevelser åt stadens invånare. Min poäng är bara att det inte är något som har ett entydigt svar.
 0
Emanuel Alfredsson (27 Augusti 2010 00:03):
Johannes, jag vill ha din hjärna, PLZ?! ;)
 0
Olof Antonson (27 Augusti 2010 00:49):
Ingen kanske har ett entydigt svar om vad som är vackert, men vi har vissa schablonbilder :)

Man kan dock rent objektivt fastställa att vissa byggnader besitter särskilda kvaliteter baserat på materialval, hur de åldras, detaljrikedom, och som just därför ger ett gediget intryck för vad det är. Helt enkelt att man lagt ner mycket arbete för att åstadkomma något särskilt, i kontrast till prefab och fasader anpassade efter materialens standardmått, där man placerar fönstren si och så långt ifrån varandra för att det är tacksamt, snarare än att följa en uppritad vision.
 0
Daniel Andersson (27 Augusti 2010 06:46):
Att den äldre bebyggelsen i stenstaden har högre kvaliteter än (sen)modernistiska tillskott är närmast att betrakta som objektivt sant. Estetiskt gäller det såväl skala, större variation som känsla i detaljer. Den som framhärdar i att estetiska preferenser altid är subjektiva, bör ändå kunna dela en beundran för den stora hantverksmässiga proffesionalism och myckna arbete som äldre bebyggelse representerar, men som i stort saknas i sentida modernism (den framstår i sammanhanget alltför ofta som ett hafsverk).

Men, det är väl mycket begärt att denna urskiljning alltid skall kunna göras av de som bor, eller växt upp, under primitiva förhållanden i mörka gårdshus där vatten läcker från taken och kylan är påträngande när det blåser.
Ofta saknar de även egen erfarenhet och skolning inom stadsbyggnad. Lägg till detta avsaknad av arbete i många fall, bristfälliga sociala förhållanden och beroendeproblematik. Är det då troligt att tegelornamentik och gargoyler som endast utgör prydnader är deras främsta huvudbry?

Sen bör vi återgå till kärnfrågan i denna länk (att få en förändring till stånd känns trängande): Hur bygger vi en hållbar stadsdel inför framtiden som älskas, eller åtminstone upplevs som harmonisk, av de som bor och verkar där? Att våga erkänna och adressera de omfattande problem och utmaningar som finns är då lika viktigt som att framföra ohöljd beundran av stadens obestridliga, mer sublima kvalitéer.
 0
Krister Malmqvist (27 Augusti 2010 08:27):
Om du fått en tomt och vill bygga ett hus på densamma så lägger du ner mycken möda på såväl exteriör som interiör. När Skanska tilldelas en byggrätt lägger de även ner en del möda på projektet, men eftersom de vet att det går att sälja lägenheterna oavsett om exteriören är tilltalande eller inte så utgår de i allmänhet från interiören. Fasadmaterial och utsmyckningar utformas enligt principen lägsta möjliga kostnad. Exteriören är alltså av underordnad betydelse för byggherren. Läget och inre planering av lägenheterna är det som prioriteras. Detta är en av orsakerna till att nya bostadsområden ofta upplevs som trista och enformiga. Troligtvis rätt utsiktslöst att vända denna trend!
 0
Krister Malmqvist (27 Augusti 2010 08:36):
Tomtehuset på Viktoriagatan. Roligt!
 0
Johannes Hulter (27 Augusti 2010 08:41):
I Yimbys yttrande över Posthuset hade vi också estetiska synpunkter, jämför gärna med det: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​11/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​

Där har ni exempel på hur man kan föra estetiska argumentation och uttrycka normativa estetiska synpunkter utan att behöva ge sig in i en tröstlös debatt om vad som är objektivt "vackert".

Personligen tycker jag alla olika stilar kan vara vackra (även brutalism). Den stora skillnaden är väl snarare att vissa stilar aldrig är fula (art deco, jugend t.ex.). Men det beror nog mycket på att de stilarna byggdes i en annan tid, då man av olika anledningar (ffa billig arbetskraft) kunde lägga ner mycket omsorg på exteriören, vilket flera här redan har påpekat.
 0
Patrik Höstmad (27 Augusti 2010 11:12):
Det är som sagt meningslöst att tala om något som objektivt vackert eller fult.

Däremot kan man diskutera och motivera:
* Vilket uttryck ska byggnaden förmedla?
* Vem vänder sig byggnaden till med detta uttryck? (en mycket viktig fråga i en stad)
* Vilka funktioner ska byggnaden ha (hur är det tänkt att den ska användas)?
* Vilka miljöer vill man skapa i och utanför(!) byggnaden?
* ...

Och den stora följdfrågan lyder:
* Har arkitekten lyckats med detta i gestaltningen av byggnaden?


Det kan bli en stor skillnad i byggnadens yttre uttryck beroende på om den vänder sig till tex vana arkitekturkritiker (Världskulturmuseet?) eller en stor del av resten av befolkningen. Arkitekterna för Världskulturmuseet hade "filosofin att förmedla öppenheten i byggnaden till besökarna" (wiki) och de har fått fler fina priser av arkitekturkritiker. Jag själv får en stark känsla av sluten betongbunker utan öppenhet av den byggnaden och går inte spontant dit (jag är definitivt inte ensam om att tycka så, men jag vet inte heller om det är en utbredd uppfattning). Det vore intressant att göra en undersökning just bland potentiella besökare.

Men en duktig arkitekt som lyckas kan tillgodose både vana arkitekturkritikerer och en stor del av befolkningens preferenser. Då tänker jag tex på Universeum en stenkast från Världskulturmuseet. Det har fått fina priser av arkitekturkritiker och de flesta personer som jag talat med blir intresserade av byggnaden yttre uttryck och blir därmed intresserade av att gå dit för att upptäcka vad som finns på insidan. Och insidan är sedan inte mindre intressant.

Världskulturmuseet är för mig dålig arkitektur oavsett om byggnaden är vacker eller ful.
Universeum är för mig god arkitektur oavsett om byggnaden är ful eller vacker.

Jag tror det är viktigt att "bildade" arkitekter inte glömmer att byggnader i första hand bör vända sig till de tänkta användarna och i andra hand till arkitekturkritiker och deras priser. Lite förenklat: Om arkitekten verkligen lyckas gestalta en plats eller byggnad i staden som plockar fram alla strosande, mötande och njutande människor och lekande barn som finns i skisserna (och de gula fjärilarna som syns i förgrunden :) så har arkitekten i min mening lyckats oavsett om jag själv tycker byggnaden/platsen är ful eller vacker.

Åter till Norra Masthugget: De inledande frågorna jag listade är givetvis mycket intressanta även i området Norra Masthugget och dess potential att bli den av SBK så kallade "goda staden".
 0
Olof Antonson (27 Augusti 2010 12:13):
Jag är nog villig att erkänna att jag hellre ser en "ful" byggnad som är integrerad i staden än en "vacker" som inte är det.

Universeum har ju en fasad som tillåter att man kan stå utanför och se in, få en glimt av verksamheten. Världskulturmuseet har en igenmurad vägg åt trottoaren till. Den största nackdelen för Världskulturmuseet är nog att det har fått en olycklig placering, och då vill det till mer än skönhet.
Området kring Järntorget skulle passat verksamheten mycket bra (för sent att flytta?). Där finns många uteställen som drar folk på kvällar och helger, och då skulle museet kunna bli en samlingsplats där man möts upp innan. Det har ju funnits sådana ambitioner från museets sida, att det skall upplevas som ett offentligt vardagsrum, men det faller på det något perifera läget.

Det nya Ryaverket ( http:​/​/​www.​vartgoteborg.​se/​prod/​sk/​vargotnu.​nsf/​1/​milj.​.​ ) är ett annat exempel på fasader, som fastän de är stramt modernistiska, erbjuder mycket att se på. I detta fall reningsprocessen av avloppsslam :)
Jag skulle gärna se ett liknande grepp på Rosenlundsverket.
 0
Johannes Hulter (27 Augusti 2010 18:19):
@ patrik/olof: Bra synpunkter!
 0
Erik (27 Augusti 2010 22:02):
Johannes, vi börjar nå filosofiska domäner här. Du är vad man brukar kalla värdesubjektivist eller värderelativist - det finns inga objektiva värden. Jag är värdeobjektivist - jag hävdar att det objektivt sätt finns det. Betyder det att jag i varje enskilt fall, till exempel en byggnad, sitter inne med alla svar om värdet? Givetvis inte, men jag tror att vi genom att betrakta och diskutera - över tid, för att inte fastna i tillfälliga modenycker - kan se att vissa byggnader faktiskt har ett större värde än andra (alltså när det gäller estetik). På så sätt är jag nu till mycket stor del viss om att Guggenheimmuseet i Bilbao, som förenar en unik, komplex struktur i något som är en estetisk helhet, rent objektivt är mer värd än Göteborgsoperan, som inte lyckas förena en mindre komplex struktur i en helhet. Betyder det att jag kan säga till någon annan att han eller hon inte har rätt att gilla Göteborgsoperan eller Dan Brown? Givetvis inte, det är som du säger en subjektiv känsla, en smak. Och Dan Brown kan ju ha andra värden (den råa spänningen som Thomas Mann saknar). Men det hindrar inte att jag hävdar att det finns objektiva värden bortom detta.

Men arkitektur består ju förstås inte bara av estetiska värden utan av till exempel sociala. Om Göteborgsoperan blir en fin samlingsplats för folk så uppvägs ju många av dess negativa sidor. Och kanske har arkitekterna en väl genomtänkt plan för hur folk rör sig i byggnaden och hur de möts där. Gott så.
Men det hindrar inte att själva byggnaden inte är någon helgjuten gestaltning, estetiskt sätt. Byggnader som lyckas förena alla dessa värden är något som en stad ska sträva efter, tycker jag: estetik, plats i staden och sociala värden.
 0
Johannes Hulter (27 Augusti 2010 23:22):
@ erik: Jag är inte värderelativist på alla områden, men det är ju den rimligaste hållningen vad gäller skönhet (även om jag börjar vackla när du tar upp Göteborgsoperan, för den är ju verkligen hemsk...)

Erik, låt mig belysa problemet. Ponera att världens mest uppburne konsthistoriker tillrättavisade dig angående Göteborgsoperan. Du har haft fel hela tiden, du har trott att Operan är ful men egentligen är den vacker (en akademiker har ju sagt det, alltså måste det stämma...)

Vad skulle du göra? Börja tycka att den är vacker? Eller fortsätta tycka den var ful men inse att det beror på din bristande kunskap? Eller acceptera att olika människor kan komma till olika slutsatser om vad man upplever som harmoniskt och vackert?
 0
Hans Jörgensen (27 Augusti 2010 23:53):
Trevlig att följa diskussionen som fredagsförkovring.
Faller mig in att ge en egen 'oproffsig' kommentar:

"Objektiva estetiska egenskaper" och smak går väl att skilja åt?
Jag kan exempelvis se att en byggnad har harmoniska proportioner i utformning av fönster och dörrar (objektivt) men jag kan samtidigt ogilla dess höjd (smak). Någon annan kan gilla byggnadens höjd.

En och samma person kan säkert också skifta smak över tid, till exempel kan man uppskatta träfasader mera på vintern, medan man kanske mår bättre av att se stenfasader under den varma årstiden.

Till sist kanske det viktiga i en stad är, att den rymmer en variation i stilar, höjder, material med mera, så att så många som möjligt av de som rör sig genom stan kan vara tillfreds.

I så fall skulle även den som går igång på billigfunkis förstå att det inte behövs mer av det idag, i förhållande till vad många andra skulle uppskatta.
 0
Johannes Hulter (28 Augusti 2010 00:01):
@ erik: Förlåt, jag glömde det mest mest troliga alternativet: Att du inser att konsthistorikern är en charlatan - eftersom han inte har samma smak som du.

Den objektiva skönheten har nämligen en fascinerande tendens att överensstämma exakt med den personliga smaken hos den som hävdar en objektiv skönhet... :)
 0
Emanuel Alfredsson (28 Augusti 2010 00:26):
För mig ligger vackerheten i hur länge fysiskt man har lagt på arbetet. Funktionalismen och Modernismen tenderar ju bara bli lika själlöst som vilken IKEA-produkt som helst. Om en renässans av Göteborgsarkitekturen ska bli verklighet, borde den byråkratiska processen förkortas och byggprocessen förlängas, allt för att både politiker och stadsplanerare inte ska tänka för mycket och att byggarbetarna inte ska stressa ut sig. JAg tänker mycket på stadsplaneringens psykologiska hälsa, vettu.
 0
Olof Antonson (28 Augusti 2010 01:50):
När jag tänker på fula byggnader i Göteborg så är det för mig så att i många fall bär de på en brutal historia (Masthugget), att man rev något befintligt för att ersätta med skapelsen vi ser idag. För mig blir känslan stark eftersom det jag ser inte bara är fult, ja en ren styggelse, det ersatte också något som jag upplever som vackert.

En ful byggnad som byggts på jungfrulig mark är för mig lite annorlunda, kanske lite förmildrande (någonstans i mitten på skalan i Dantes inferno) jag blir mest konfunderad över hur de tänkte, men den kan till och med ha en viss brutal charm. En del av husen i Nordstan ser till exempel ut som nån Borg-kub från Star Trek, och det är ganska fräckt - taget ur sitt sammanhang - men man rev faktiskt något för mig vackert och fungerande för att ge plats åt den. Då blir det genast svårt att se några kvaliteter i dagens byggnad, som på sitt nekrofila sätt tagit platsen i anspråk.

Mina associationer bygger ju på de erfarenheter jag har, upplevda eller lånade från böcker etc. Hade jag inte vetat att det fanns ett Masthugget innan terrassen så skulle jag troligtvis inte uppleva den med sådant agg (som jag gör). Jag skulle nog på min höjd tycka att det var lite dött och enformigt, men annars inte reflekterat så mycket över det.
 0
Erik (28 Augusti 2010 12:39):
Givetvis har vi alla en svaghet att tro vad auktoriteter säger, de som påstår motsatsen tror jag ljuger. Anledningen är att vi inte kan vara insatta i alla ämnen. Men med att det finns objektiva värden menar jag inte att man kan ha en folkomröstning bland världens arkitekturprofessorer och säga att det per automatik är rätt. Under vissa tider har man omhuldat vissa ideal som verkar tveksamma i efterhand, eller inte minst en majoritet som inte förstår en ny riktning - när Bauhausrörelsen kom i Tyskland lär de flesta etablerade akademiker i ämnet ruskat på huvudet åt tilltaget, det var ett nytt paradigm med nya normer som kommit.

Och konsthistorikern som inte håller med mig – givetvis är han en charlatan! Fattas bara annat, att han understår sig. ;-)
 0
Krister Malmqvist (28 Augusti 2010 16:17):
Att utforma gaturummet liknar att bygga en scen. Varje detalj bidrar till helheten. Därför borde scenbyggarna på Stadsteatern vara involverade vid utförmningen av Norra Masthuggets gaturum. De kan troligtvis bidra med många goda idéer. Eller någon skicklig landskapsarkitekt. (Men de sysslar väl mest med parker) Finns det inget yrke som liknar landskapsarkitekt för utformning av stadens arkikektur? D.v.s både byggnaderna och gaturummet.
 0
Johannes Hulter (28 Augusti 2010 18:10):
Alexander Wolodarski har sagt att "stadsbyggnad är offentlig konst". Jag tycker iofs att han har fel där men om man ändå vill använda metaforen att staden/gaturummet är ett konstverk, så är det inte ett konstverk som en konstnär sitter och filar på till perfektion och sedan hänger upp på väggen, utan en ständigt pågående performance där konstverket kontinuerligt utvecklas och förändras.
 0
Krister Malmqvist (28 Augusti 2010 18:34):
Men planeringen sätter ju ändå ramarna. Nu verkar det som. Arkitektur endast gäller byggnadernas utformning medan gaturummets utformning ej har samma vikt. Jag tycker att gaturummets utformning borde samordnas bättre med byggnaderna.
 0
Magnus M. (29 Augusti 2010 20:58):
Krister: Tror att yrket "stadsarkitekt" är det du tänker på.
 0
Krister Malmqvist (30 Augusti 2010 20:08):
Göteborg saknar f.n. en sådan. Är det därför som det ibland inte blir som man tänkt sig?
 0
Matthias H. (30 Augusti 2010 23:07):
Krister, en stadsarkitekt löser inte atuomatiskt de problem som Göteborg har. Det fanns en stadsarkitekt i stan fram till 1999 tror jag men jag anser att allt, i princip, som byggts sen 1930-talet då Åhren började härja har blivit dålig stad. Före Åhren byggde Göteborg kanonstad.

Skulle Johannes Åsberg och Jan Jörnmark t ex bli tillsatta som stadsarkitekter så skulle Göteborg återigen kunna få se vacker och bra stad växa fram. Men om du t ex tillsätter någon av alla de kända arkitektnamn, Cullberg undantagen, som brukar har synpunkter i GP o GT så kommer vi fortsätta att få se framväxandet av mer fruktansvärd Husiparkstad.
 0
Krister Malmqvist (31 Augusti 2010 07:28):
SBN som har viss verkställande makt borde stå för övergripande visioner om stadens framtid. Därför behövs en stadsarkitekt.

Sedan kan ju Yimby m.fl. kritisera och recensera. Att ha en SBN som saknar övergripande mål och bara sysslar med detaljfrågor är enligt min mening ett problem.
 0
Daniel (31 Augusti 2010 10:06):
Jag tror att tillsättningen av en stadsarkitekt löser några problem. Det stora problemet är byggbolagen och tjänstemännen.
Om byggbolagen och tjänstemännen bara producerar dåliga förslag så hjälper inte en stadsarkitekt. Då behövs en hel stab med stadsarkitekter, och med tanke på vad byggbolagen producerar så skulle stadsarkitektsstaben bli tvungna att ha monopol på sitt planerande och ritande. Och ett arkitektmonopol är kanske inte det vi vill ha.
 0
Matthias H. (31 Augusti 2010 10:22):
Krister, SBN? Du menar Stadsbyggnadskontoret? SBK.

Men Lars Ivarsson var chef där tills nyligen. Före det var han chef för Älvstranden. Vad säger det dig? Hur ska någonting gott kunna komma från SBK när dom har en chef som inte fattar ett jota om stadsplanering och stadsbyggnadsfrågor?

Dom kan/vågar ju inte ens följa den översiktsplan som är fastslagen, dom bara uppger massa svepskäl för att bygga rent skräp som Stora Torp, Kviberg, Porslinsfabriken, massa områden på Norra Älvstranden, massa områden i mellanstaden etc etc etc etc etc.

Jag säger det återigen, vi på Yimby måste börja promota Johannes och Jan att bli stadsarkitekter/chefer för SBK.
 0
Johannes Hulter (31 Augusti 2010 10:51):
Jag tror inte heller en stadsarkitekt är lösningen, bara möjligtvis en liten del av en lösning. Och jag vill inte bli promotad, det är bara genant. Däremot så utser jag gärna en stadsarkitekt. Det finns det några stycken riktigt bra personer här i stan som skulle passa utmärkt, Erik Linn eller Mika Määttä för att nämna några. Det kanske kan hjälpa till att ha en duktig och modig person som hjälper Byggnadsnämnden att förverkliga visionerna i ÖP.

Men det verkliga arbete börjar i Byggnadsnämnden. Våra politiker måste börja ställa tydliga krav på blandstad i planerna. Det är trots allt de som bestämmer, inte SBK.
 0
Matthias H. (31 Augusti 2010 11:28):
Visst är det så, samtliga ledamöter i Byggnadsnämnden måste förstå konsekvenserna av de beslut dom tar, det gör dom inte idag. Några av dom är duktiga men flera av dom verkar ha, som sagt var, mycket dålig kunskap om stadsplanering och stadsbyggnadsfrågor och dessutom ingen förståelse för det. Partierna måste utse till Byggnadsnämnden de mest kompetenta inom dessa områden, det känns inte på långa vägar som att det är så idag.

Jag ska inte tjata mer om stadsarkitektfrågan och dig o Jan men innerst inne så tror jag att det hade varit det bästa för stan och regionen.
 0
Magnus M. (31 Augusti 2010 14:41):
Men nu har ju SBK gjort ett väldigt bra jobb i sin plan. T ex hur Järnvågsgatan leder Linnégatan förbi Järntorget till ett tätt stadskvarter och mynnar ut i älven. Eller hur både Nordhemsgatan och Värmlandsgatan tillåts fortsätta hela vägen ned till motorleden vilket skapar ett bättre stadsrum.

Visst kan man vara negativ och ängslig och tänka att den här planen kan gå åt helvete, speciellt nu när Anneli Hulthén uttalat sig att hon gillar Riksbyggens förslag. Men hursomhelst så kan vi ju konstatera att SBK är fullt kapabla att producera en bra stadsplan och att de inte ska halshuggas för att någon arkitektpraktikant gjort en idéskiss som publicerats i GT.
 0
Matthias H. (31 Augusti 2010 15:38):
Magnus, SBK har ju också vid några tidigare tillfällen gjort hyfsade jobb på ett planeringsstadie men jag har ännu inte, sen jag för 25 år sedan började intressera mig för stadsbyggnadsfrågor, sett det utmynna i riktig bra blandstad. Kvillebäcken är väl ett första steg förhoppningvis och med Skeppsbron och detta Norra Masthugget så kanske det börjar ändras. Ingen skulle bli gladare än jag.
 0
Daniel Andersson (31 Augusti 2010 16:28):
@Magnus: Bra iakttagelser där. Ett problem är ju nu att det naturliga flödet inom området huvudsakligen går vinkelrätt mot de gator du nämner, i Långgatornas riktning. För att ändra på detta måste kontakten mot älven förbättras. Det finns anledning att tro att SBK är medvetna om detta. Kan färjetrafiken få områden längre ut, får kommunen Stenas i Masthugget. Det kan kanske lösas mindre drastiskt också.
 0
Niklas (31 Augusti 2010 16:57):
"speciellt nu när Anneli Hulthén uttalat sig att hon gillar Riksbyggens förslag."
Är det någon som har en länk?
 0
Magnus M. (31 Augusti 2010 17:21):
"Anneli Hulthén: Hej Diskussionen om hur södra älvstranden ska se ut är viktig. Jag tycker att båtarna ger liv till staden och är tveksam till att de ska bort. Däremot tycker jag de idéer som presenterats på hur en liggande bullerplank kan minska trafikens påverkan är mycket intressant."

Nu när jag läser det igen inser jag att det skulle kunna syfta på yimbys förslag, men jag antar ändå att det är riksbyggens, eftersom det varit med i GP. Men hon verkar inte ha förstått att detta "liggande bullerplank" är 6 meter högt, så öh...

http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​43530​7-​-​viktigt-​at.​.​
 0
Niklas (31 Augusti 2010 23:50):
Bullerplank?
I en stad?
 0
Johannes Hulter (2 September 2010 16:59):
 0
Tobias Axelsson (2 September 2010 19:48):
Fasen också, det missade jag! :(
 0
Niklas (3 September 2010 19:16):
Hur var tongångarna på mötet?
 0
Johannes Hulter (3 September 2010 19:43):
@ niklas: Jag var den ende som sa något positivt. BRF Nya Masthugget hade naturligtvis en delegation där som var mycket upprörd (ett gäng manliga seniorer). En av dem sa ordagrant: "Förstår ni inte att om ni bygger hus här så kommer ju vår utsikt att försvinna!". En annan föreslog blomsterodlingar istället för hus.

Ordföranden i BRF:en framhöll dock generöst att man eventuellt kunde tänka sig hus i samma stil som kvarteret Kostern - eftersom man då behöll mer av utsikten mot älven.

Det hade ju varit bra om fler utan rent egoistiska intressen deltog i samrådsmöten...

Det kom också fram att man inte gjort en ordentlig kostnadsberäkning på nedgrävning av O-leden, utan endast frågat konsulterna som gjorde Götatunneln och bett dem höfta. Det var ju intressant info minst sagt... :)
 0
Olof Antonson (3 September 2010 20:09):
En blomsterodling ... det är ju trevligt, men förstår de inte vilket resursslöseri det är?

Med Arnold som stadsarkitekt hade det blivit andra bullar: come with me if you wanna live!
 0
Niklas (3 September 2010 21:48):
De ska ha en eloge att de var uppriktiga med sina argument och inte körde "for the children"-taktiken.

Frågan är om man kan kräva evig älvutsikt om man bor en kvarts kilometer från älvstranden.

Jag undrar dock om riksbyggen utnyttjade utsiktsargumentet då de sålde lägenheterna i kv Kostern. Om så är fallet kan man nog förstå att de känner sig lurade. Men vilket som helst normalt tänkade individ bör förstå att det inte håller.
 0
Magnus M. (4 September 2010 01:10):
Vem säger egentligen att utsikt över stadskvarter är mindre värt än utsikt över några meter älv och Hisingen? Om jag bodde där hade jag gjort vad som helst för att bli av med min vidriga utsikt över parkeringsplatser och motorvägar, som ju upptar större delen av synfältet.
 0
Krister Malmqvist (4 September 2010 08:06):
Detta bevisar att systemet att planera en liten bit i taget inte fungerar. Om man ska få en helhetslösning av en stadsdel måste större bitar planläggas på en gång. Då vet samtliga intressenter vad de har att rätta sig efter. Det visar också att staden är i behov av en stadsarkitekt som ser helheten.
 0
John T (4 September 2010 14:36):
Det bästa vore kanske om man byggde precis så högt att vi slipper se brf Masthugget från övriga staden. Skämt åsido, om man satsar på kvalitet i det som byggs borde väl även dessa välsituerade människor kunna tänka sig en viss förändring. Sen är jag rent principiellt av den åsikten att argument om förändrad utsikt i centrum av en halvmiljonsstad är helt irrelevanta. Hoppas sbk och byggnadsnämnden vågar tycka det också och inte backar för en högljudd opinion.
 0
Olof Antonson (4 September 2010 16:08):
@Krister: Jag håller med, skulle också gärna se en mer övergripande planering. Man börjar lite i fel ände nu, missar helheten, gräver ner sig i detaljer och låter missunnsamma bostadsrättsinnehavare diktera villkoren. Det leder till urvattnade kompromisser och en konflikträdd stadsbyggnad som anpassas så att ingen skall bli upprörd, snarare än att någon skall bli nöjd.
 0
Krister Malmqvist (5 September 2010 14:05):
Tidigare stadsarkitekten i Gbg Ronny Reinholdsson har en intressant artikel på GP:s debattsida som berör SBK:s roll i Stadsplaneringen. Han förklarar också varför han valde att avgå från tjänsten som Stadsarkitekt i Gbg 1989. Kan någon sakkunnig på Yimby lämna en kommentar på GP:s debattsida?
 0
Mattias Rickardsson (7 September 2010 22:02):
"Anneli Hulthén: Hej Diskussionen om hur södra älvstranden ska se ut är viktig. Jag tycker att båtarna ger liv till staden och är tveksam till att de ska bort. Däremot tycker jag de idéer som presenterats på hur en liggande bullerplank kan minska trafikens påverkan är mycket intressant."
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​43530​7-​-​viktigt-​at.​.​

Är det nån som vet mer om vad hon kan tänkas mena? Har andra idéer om 45:ans döljande presenterats, eller var det bara Riksbyggens gånggrift som avsågs?

PS:
I letandet efter ovanstående chattartikel snubblade jag över denna GP-artikel från 2008, där man kan se några politikers åsikter om norra Masthugget och Stenas vara eller icke vara:
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​10​5448-​asikterna-​g.​.​
Känns inte som att så mkt hänt på de två åren som gått sen dess. Om ytterligare två år är det försent att säga upp Stenas arrende... :-)
 0
Olof Antonson (8 September 2010 00:28):
Ja, det var Riksbyggens spektakel som ansågs "mycket intressant".
 0
Johannes Hulter (11 September 2010 18:47):
Sven och Krister tycker att man ska förbjuda höghus på Norra Masthugget och är överlag skeptiska till att bygga alls där. Följande argument för ett förbud har hittills presenterats:

1. Området är trafikstört.

2. Höghus "passar" inte ihop med befintlig bebyggelse i Masthugget och Majorna.

3. BRF Masthugget kommer att överklaga.

4. Vyn mot Masthuggskyrkan "störs".

Kan någon komma på fler argument för varför man borde förbjuda höga hus på Norra Masthugget?
 0
Johannes Hulter (11 September 2010 19:07):
Mina kommentarer:

1. Området är trafikstört.
Enligt programförslaget går det ju att åstadkomma acceptabla nivåer vad gäller buller/luftmiljö. Att det finns trafikstörningar är väl snarare ett argument för att hantera/minimera dem än att inte göra något alls?

2. Höghus "passar" inte ihop med befintlig bebyggelse i Masthugget och Majorna.
Påståendet är inte korrekt, med tanke på att det redan finns hög bebyggelse i närområdet. Men höjdvariation är ju inte heller något som Yimby tycker är dåligt, tvärtom. Linnéstadens skala skiljer sig från Hagas. Är det dåligt att de inte "passar ihop" eller är det trevligt med variation?

3. BRF Masthugget kommer att överklaga.
Bring it on... :)

4. Vyn mot Masthuggskyrkan "störs".
Vyn mot Masthuggskyrkan kompletteras. För att inte tala om vyn mot Norra Masthugget från älven/Hisingen.

Var det något mer?
 0
Hannes Johansson (11 September 2010 19:23):
Motiveringen till varför det antagligen inte kommer tillåtas mer än möjligtvis ett hus över 20 våningar kommer antagligen vara, om jag får spekulera, just att höghus inte kommer anses passa in i området och att det kommer blockera utsikten för Masthugget. Att man måste ta hänsyn till stadsbilden (som man anser är och för alltid ska vara "låg bebyggelse") och de viktiga kulturhistoriska värdena i området (som konstigt nog alltid anses gynnas av att hindra utveckling).

De som bestämt dessa hyfsat subjektiva värdegrunder är väl främst styrande politiker kanske även en större del av yrkeskåren (arkitekter, planerare osv), men frågan är om det kanske är vad majoriteten av göteborgarna tycker också. Det finns onekligen en stor mängd människor i staden som helt enkelt inte tycker att "höghus" hör hemma i Göteborg. Bara därför att. Med reservation för att det kanske inte alls är en majoritet utan snarare en högljudd minoritet.

Det är intressant att fråga sig hur många av de som reflexmässigt är emot alla höghus som har analyserat de objektiva effekterna som högre bebyggelse för med sig (fler bostäder, högre koncentration människor kring infrastrukturpunkter, bättre kundunderlag osv) - och om de inte har det, hur många som skulle positionera sig annorlunda i frågan om de hade satt sig in i dessa frågor.
 0
Johannes Hulter (11 September 2010 20:07):
@ hannes: Ja, du har förmodligen rätt. Desto större anledning att frågan får en allsidig belysning. Den enda anledningen att motsätta sig hög bebyggelse på NM är så vitt jag kan se att man helt enkelt råkar ogilla höghus eller är lite allmänt konservativ vad gäller hur stadsvyn ska se ut. Och det får man ju vara om man tycker det är kul och tillfredsställande.

Det jag har svårt att förstå är att man på fullt allvar - och utan att skämmas - kan insistera på att ens oreflekterade och subjektiva smakomdöme ska gå före andra människors konkreta och grundläggande behov av bostäder, arbete och socialt liv.
 0
Sven R (11 September 2010 20:07):
Johannes, nej jag är inte skeptisk till att bygga där. Däremot tycker jag Krister för en gång skulle hade ett vettigt resonemang, man bör utreda möjligheterna att gräva ner leden och flytta Stena innan man börjar bygga hus. Om man inte har höga ambitioner med närmiljön så tror jag risken är stor att byggarna inte kommer ha höga ambitioner med husen heller.
 0
Johannes Hulter (11 September 2010 20:38):
@ sven: Well min bäste Sven, jag tror faktiskt att det är hög tid att vi lär oss att göra flera saker samtidigt här i Göteborg. Istället för att sitta på våra rumpor med armarna i kors och vänta på något som kanske kommer att hända i en avlägsen framtid så tycker jag att vi spottar i nävarna och kör igång. Det kommer ju att gå utmärkt att gräva ned leden 2050 när din utredning är klar, även om man bebygger NM nu. Men den 20-åring som mer än gärna bor på våning 30 slipper vänta tills hon är 60 på att flytta in.
 0
Peter U (12 September 2010 15:10):
Ja, sätt igång och bygg. För den täta blandstadens skull är det nog bra att byggytan inte är för stor. Upp med kontorshus och ett p-hus mot leden och träng in resten där bakom. Kalla det Lex Friggagatan. Den gatan hade nog inte blivit så tät och innerstadsaktig om ytan varit större.
 0
Krister Malmqvist (13 September 2010 07:51):
Risken är att man struntar i att säga upp Stena från Danmarksterminalen, inte åtgärdar trafiken på Oskarsleden och därmed totalt saboterar syftet med hela projektet att öka kontaketn mellan Masthugget och älven. De tilltänkta kontorshusen närmast Oskarsleden blir snarare en ny barriär. Mellanliggande bostadsbebyggelse blir dessutom skymda av höga kontorshus. Inte bra planerat!
 0
Johannes Hulter (13 September 2010 09:24):
@ krister: Fixa Oscarsleden och flytta Stena kan man göra (eller inte göra) alldeles oavsett om man fortsätter rutnätsstaden över Första Långgatan. Den risk du pratar om blir alltså varken större eller mindre av att man bygger.

Frågan är hur vi ska använda marken mellan Första Lång och leden tills dess Stena flyttat (vilket kan ta allt mellan 10 och 50 år): Som tät blandstad eller som markparkering?

Hur någon ens kan överväga det senare är för mig ett mysterium - om man nu inte har rent egoistiska skäl (som BRF Masthugget) eller är dogmatiskt konservativ.
 0
Bengt Svensson (15 September 2010 22:21):
Hurra!
Som vanligt ett helt fantastiskt yttrande.
Det här känns som "mitt" oråde, fast jag bor i Majorna. Blev särskilt glad att ni fick med "att utveckla landshövdingehus för 2000-talet".
Tack!
 0
Krister Malmqvist (16 September 2010 09:06):
Kan det inte påskynda Stenas flytt från Danmarksterminalen om kommunen lägger förtätning på Norra Älvstranden på is till frågan om Stenas flytt är löst? Med en omfattande debatt om saken får Stena tryck på sig. Om vi bara låter denna fråga löpa vidare så har vi Stena kvar 40 år till. Vågar inte kommunen ta en strid med Stena Line? Stena har ju kvar Tysklandsterminalen och får dessutom möjlighet att flytta delar av verksamheten till Skandiahamnen. Det behöver inte bli någon större nackdel ens för Stena Line. Dessutom är Stena stor fastighetsägare så man kan ju som morot tilldela Stena byggrätten för en viss sträcka vid f.d. Danmarksterminalen.
 0
Krister Malmqvist (16 September 2010 09:09):
Skrev fel igen. Skall vara förtätning av Norra Masthugget i inlägget ovan.
 0
Johannes Hulter (16 September 2010 09:45):
@ krister: OK, så argumentet är att om man lägger ner byggplanerna för NM så motiverar man Stena att flytta?

För det första är det väl en större motivation om man kör igång med byggplanerna än om man lägger de på is?

För det andra är det nog framför allt två saker som kan motivera Stena att flytta - att man säger upp avtalet nu eller löser ut dem senare.

Men, återigen, oavsett vad man gör med Stena eller nedsänkning av leden etc, så går det alldeles utmärkt att börja bygga på norra sidan av Första Långgatan omgående.

Som sagt, det finns inga argument för att inte bygga - bortsett från rent egoistiska skäl (som BRF Masthugget) eller dogmatisk konservatism.
 0
Krister Malmqvist (16 September 2010 20:44):
Stenas arrende går ju ut 2014 och möjlighet att säga upp det/omförhandla finns. Varför är det ingen debatt om detta i pressen? Borde inte någon trycka på för att få igång förhandlingar mellan Stena och kommunen? Det är väsentligt för planeringen av Norra Masthugget. Nu har de dessutom skaffat en ännu större färja, hög som ett 8-våningshus. Hur många långtradare tar den in?
 0
Mattias Bolander (16 September 2010 21:39):
Fast de två nya Stena-färjorna (för det är väl två nya? Germanica och Scandinavica) ska väl gå från Tysklandsterminalen? (Dit eller till Amerikaskjulet borde Danmarksbåtarna också kunna flytta? Någorlunda centralt, men ändå inte helt i vägen (i dagsläget).)
 0
Johannes Hulter (16 September 2010 22:44):
@ krister: "Stenas arrende går ju ut 2014 och möjlighet att säga upp det/omförhandla finns. Varför är det ingen debatt om detta i pressen? Borde inte någon trycka på för att få igång förhandlingar mellan Stena och kommunen?"

Ja du, där håller jag verkligen med dig. Det är för mig ett mysterium (1) att man inte säger upp dem och (2) att våra lokala medier (GP, GT) inte kampanjar om det.

Men återigen, även om Stena ligger kvar i 30 år så finns ingen anledning att sitta och vänta med hela Norra Masthugget - bygg, bygg, bygg!
 0
Magnus M. (16 September 2010 23:36):
GT hade väl en kampanj för något år sedan om att Stena skulle riva skjulet som ligger mellan älven och Järnvågsgatan. Det verkar ju ha gått hem, eftersom det uppenbarligen ska rivas.
Kanske är detta anledningen till tystnaden, för att "de styrande" tycker att Stena redan har släppt mark till projektet?
 0
Daniel Sjölund (17 September 2010 00:05):
@Mattias B: SBKs förslag om en terminal väster om Stigbergstorget tycker jag är en ypperlig idé. (Underlag och fördjupning, s. 37). En mer detaljerad studie på detta skulle vara roligt att se. Något för YimbyGBG att skissa på?
 0
Daniel (17 September 2010 08:32):
Jag måste säga att jag förstår faktiskt inte varför stena ska flytta. Man kan effektivisera deras yta givetvis, men Stena tillför liv i Masthugget. det finns en väldigt stor risk att Masthugget blir mer dött om stena flyttar. Om norra älvstranden får plats med ett helt varv utan att man tänker på det så ska väl en liten färjeterminal kunna få plats på södra älvstranden.

Bygg istället mellan 1:a Långgatan och Oskarsleden till fullskalig stad, och låt stena agera fond mot vattnet. Det är trots allt inte så långt att gå till vattnet för folket som bor i Masthugget. Man kan ju vidareutveckla området runt Amerikaskjulet, och området bakom Järntorget (så att det inte är ett område som benämns som ett område bakom Järntorget.
 0
Krister Malmqvist (17 September 2010 09:06):
Det går faktiskt inte att komma ner till älven från Masthugget. Både Oskarsleden och Danmarksterminalen ligger ivägen. Bara ute vid Klippan och Röda Sten har allmänheten tillträde till södra älvstranden. (om man inte räknar med Skeppsbron)
 0
Daniel Andersson (17 September 2010 09:28):
@Krister:
Området Danmarksterminalen väster om det inhägnade området-Amerikaskjulet-Fiskhamnen är också tillgängligt, även om det bitvis känns halvprivat och ingenstans är någon tjusig, tillrättalagd strandpromenad.
Oskarsleden är också en stor barriär; det är ca 800 meter mellan gångbroarna vid Stena och vid Sjöfartsmuséet. En gångbro från ytan väster om Amerikahuset till Stenas infartsbyggnad skulle ge Masthuggsborna direkt tillgång till älven, men kanske skulle inte Stena uppskatta fler fotgängare på sitt område.
 0
Daniel (17 September 2010 09:52):
Som sagt så kommer man åt vattnet vid amerikaskjulet och vid järntorget. Jag anser att det blir bättre om man utvecklar dessa punkter och bevara stena på en mindre yta därimellan, än att flytta på stena för att sedan märka att den "livliga" staden blev ett felvinklat blåshål som är lika livligt som lindholmens pirer, för den risken finns om man gör det fel.
 0
Patrik Höstmad (17 September 2010 10:06):
Bygg det som går bygga Norra Masthugget nu oavsett vad som händer med Stena och Oscarsledan.

Stena tillför området arbeten, kommunikationer, folk, och en intressant upplevelse med stora båtar som rör sig på älven och dagligen signalerar. Om Stena/Oscarsleden ligger kvar något eller några decennier till kan det t.o.m. leda till att området utvecklas lite mer organiskt och brokigt. Lite mindre delar av staden i taget vilket borde skapa mer variation i bebyggelsen. På så sätt blir det mindre totalsanering och enformigt. Det är bra att Norra Masthugget tvingas har kvalitéer som stad i sig själv, än att det endast blir byggnader som saluförs med 50 m till vattnet.

@ Krister: Det går att komma till älven från Masthugget.
En promenad till Skeppsbron tar 10-15 min (Varför ska man inte räkna med Skeppsbron!?).
En cykeltur till Röda Sten tar 10-15 min.

Att kräva att man ska nå älven kortaste vägen liknar mycket att kräva en siktlinje till älven från varje lägenhet.
 0
Mattias Bolander (17 September 2010 11:10):
Jag kanske inte varit vid Stena-terminalsområdet tillräckligt ofta - men jag förstår inte riktigt vad det skulle vara för liv där. Det känns mest som en plats där människor slussas ombord på stora fartyg. De gånger jag cyklat förbi området (på lokalgatan mellan leden och terminalbyggnaden), så är det som oftast helt dött med ett fåtal människor som bara passerar området.

Och vad skadar det att det eventuella Stena-livet där flyttar några hundra meter längre ut i älven. Bygger man på "rätt" sätt vid Norra Masthugget ut mot älven, borde man kunna skapa ett alternativt liv som riktar sig till ännu fler människor än vad Stena-terminalen gör.

Hade Stena nu tagit över Amerikaskjulet, så hade det varit perfekt för en framtida älvbro som en förlängning av Bangatan. De som ska till Stena och åker spårvagn går av vid Stigbergstorget och befinner sig då redan på en bekväm övergångshöjd till Amerikaskjulet/Stena-terminalen (som skulle kunna ha en gångbro upp till älvbron).
 0
Daniel Sjölund (17 September 2010 12:19):
@Mattias B: Flytten du beskriver skulle ju bli ett lyft för de som anländer till Göteborg. Det är ju bara en hållplats längre bort samtidigt de välkomnas av en riktigt trevlig Göteborgsvy, dels på den nya bron och dels i korsningen Bangatan/Stigbergsliden.

Ytterligare en fördel med denna lokalisering är att man kan utnyttja höjdskillnaden ytterligare. P-hus och magasin/filer för väntande lastbilar kan inhysas ovanför Oskarsleden utan att vara i vägen för någons utsikt (samtidigt som den fula sprängda bergväggen döljs!)
 0
Matias Viström (17 September 2010 14:44):
@Daniel 8:32 - Jag håller med fullständigt. Göteborg är en hamnstad och hamnen har en given plats i staden. Låt hamnen få finnas kvar, den tillför faktiskt något. Bygget av en bro tycker jag är det enda tillräckliga argumentet för att flytta hamnen. Att ge folk tillgång till vattnet etc är bara blaj, det är väl ändå mellan husen vi skapar stadsliv, inte mellan hus och en älv där inga fartyg längre trafikerar. Flanörstråk finns på max 300 m avstånd från stena.
 0
Mattias Bolander (17 September 2010 15:45):
Istället för Stenas Danmarksterminal, så hade man kunnat ha en hamn med småbåtar, båtrestauranger, husbåtar, nöjespir(er) (som Pier 39 i San Francisco), butiksbåtar (tex en båt som säljer frukt och grönt) osv... Livet liksom hamntemat behålls.
 0
Daniel Sjölund (17 September 2010 15:55):
..och skyttlar eller broar övar älven för att binda ihop och ge liv på båda sidorna av älven i de centrala delarna av Göteborg. :)
 0
Daniel (17 September 2010 16:54):
@Mattias.

Som området runt Lilla Bommen med småbåtshamn, restauranger m.m?

För som sagt så finns det en risk att det blir som småbåtshamnen vid Lindholmen istället. Ett problem är att man kan planera för stadsliv, men man kan inte skapa stadslivet utan bara ge förutsättningar för det.

Jag kan garantera till 90% att området kommer inte att bli mer party än Eriksbergsområdet om Stena flyttar. Där finns det en småbåtshamn, 4-5 restauranger (tom på en pir), utställningslokaler och hotell. Kontor och bostäder är blandade. Levande stadsliv blir inte mer party än sådär i Göteborg för vattnet är bara trevligt på sommaren. Som hisingsbo så försöker jag vara nere runt älven då och då (det blir väl 1-2 ggr i månaden) och det är helt ok på sommaren, men dom övriga 9 månaderna så undrar man egentligen varför man gick ner. Det är ett oskyddat blåshål med regnet som påminner mest om en konstant flugsmälla i ansiktet. Lika roligt som att cykla över Göta Älvbron varje dag oavsett väder.
 0
Krister Malmqvist (17 September 2010 17:17):
Det blir garanterat mer party på Södra Älvstranden. Kolla ute vid Klippan/Röda Sten. Man kan fika på flera ställen Sjömagasinet, Ångbåten utanför detsamma, borta mot Röda Sten. I Carnegie sockerbruk. Sedan har vi reservatet Klippan bakom med trevlig park och kullerstensgator. Massor med folk sitter och njuter soliga dagar.
Något liknande kan åstadkommas på Norra Masthugget om Danmarksterminalen flyttas. Gärna ett gångstråk från Amerikaskjulet till Stenpiren utmed älven. Finns redan från Lagerhuset till Stenpiren. Enda felet med detta gångstråk är att största delen tas upp av P-platser.
 0
Sven R (17 September 2010 17:33):
Skillnaden mellan Norra och Södra älvstranden är att man har genomfartstrafiken närmare älven på södra sidan. Det ger förutsättningar till levande stad om man bara planerar på rätt sätt. Kommunen är inne på rätt spår, biltrafiken bör silas genom ett rutnätssystem.

Daniel har iofs rätt i att förutsättningarna för "party" inte är lika stora i utkanten på centrum som mitt i city. Jag tycker ändå inte att detta är fel. Det ger bara förutsättningar för en annan urban "flavour". Ta Linnégatan t.ex. Den är ju intressant eftersom den har en annan själ än Avenyn. Lite lugnare (fast mer trafik).
 0
Matias Viström (17 September 2010 17:47):
Jag tror iof att masthuggskajen har bättre förutsättningar än eriksberg att bli livlig strandpromenad, men det finns ju redan i närheten. Vill vi ha mer av samma eller en blandning? Lilla bommen och kring operan är redan fulla av liv, det planeras för det längs hela skeppsbron, och förutsättningarna finns för det längs delar av masthuggskajen. Jag tycker 700 m kaj i masthugget kan få fortsätta vara hamn. Livet ska väl framförallt finnas inne i masthugget?
 0
Emanuel Alfredsson (17 September 2010 18:13):
@Sven R: Daniel har iofs rätt i att förutsättningarna för "party" inte är lika stora i utkanten på centrum som mitt i city. Jag tycker ändå inte att detta är fel. Det ger bara förutsättningar för en annan urban "flavour". Ta Linnégatan t.ex. Den är ju intressant eftersom den har en annan själ än Avenyn. Lite lugnare (fast mer trafik).

Fast det är ju det utspridda klubblivet, både musikmässigt som geografiskt, i t.ex New York, Paris och London, som gör att de aldrig är sovstäder. Fixar du aldrig något klubbliv, vilken musikstil det än är, så blir området per automatik sömnigt värre.
 0
Olof Antonson (17 September 2010 22:24):
Problemet med Stena är att verksamheten är inåtvänd i relation till den gamla hamnverksamheten. På den tiden var älven centrum, men nu är den stadens baksida. Vi har inhägnat och byggt en motorväg längs vår "waterfront". Det är dags att älven åter igen blir centrum, men med broar över till Hisingen denna gången.

Om Stena är inkompatibla med en sådan utveckling så får de flytta, åtminstone långtradartrafiken. Annars kan ju Stena ta och satsa på skytteltrafiken (tills vi byggt klart broarna)!
 0
Daniel Sjölund (18 September 2010 13:32):
För mig borde 60000 kvadratmeter kvartersstad i centrala delarna av staden kunna skapa mer stadsliv än 60000 kvadratmeter terminalyta. Oavsett strandpromenad eller inte.

Länk till min yta:
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IdVMe
 0
Krister Malmqvist (18 September 2010 22:04):
Göteborg har sumpat kontakten med älven totalt. Jämför med Stockholm. Jag anser att låta Norra Masthugget gå ända fram till älvkanten är ett mycket stort lyft för stadsdelen. Sä även vid Gullbergsvass där älvstranden pryds av en massa skräp och industrier. En vattespegel skapar utsikt, lugn och harmoni. Närmast vattnet bör det vara promenadstråk och cykelbanor med lite grönska.
 0
Olof Antonson (19 September 2010 17:45):
Jag håller med dig Krister om att Göteborg sumpat kontakten med älven: staden har vänt den ryggen.
Masthugget, som förr hade en identitet nära knuten till älven och sjöfarten, har helt och hållet skurits av. Det påminner en del om Embarcadero Freeway i San Francisco (bortsett från att den motorvägen var byggd i flera plan).
 0
Daniel (20 September 2010 10:28):
Nu vill ju jag inte gnälla, men det finns en anledning till att klippan har en attraktivitet, och masthugget kommer att ha en annan. Masthugget kommer att vara ett nybyggt område medan klippan kommer att vara ett gammalt område. Klippan får en större trängsel också genom att det finns färre ställen att vara på. Glesar man ut det, så kommer det att bli mindre människor på samma punkt. Sedan kommer ju Norra Masthugget att tävla med Södra Älvstranden i popularitet, och då kommer man till slut in på samma tankesätt som vissa gör, när dom propaganderar för att man bara ska bygga 3-våningshus med mysiga kaféer i bottenplan. För frågan är om marknaden mäktar med den ökningen på så kort tid. Vi har ju Norra Masthugget, Södra Älvstranden, Gullbergsvass, Marieholm, Ringön, Norra Älvstranden och Frihamnen som alla områden ska bestå av ett kaféliv och utnyttja vattnets möjligheter till att skapa liv. Tror ni inte att det finns någon risk att det blir lite naivt?
 0
Johannes Hulter (20 September 2010 10:52):
@ daniel: Nej.

Dessutom blir väl chansen större om vi bygger 10-våningshus med lokaler i gatuplan, än 3-våningshus utan (som på Norra Älvstranden). Man får det stadsliv man bygger för.

Men vad skulle alternativet vara menar du? Att ge upp innan vi ens försökt så vi inte riskerar att bli besvikna? Det låter ju som en skön inställning... :)
 0
Daniel Sjölund (20 September 2010 11:04):
@Daniel: Behöver vi, just nu, vara oroliga för om marknaden skall hinna anpassa sig? Såååå fort går ju inte denna process.

Jag tror snarare att vi realiserar en stor potential i Göteborg när vi börjar bygga bort våra barriärer och ihop våra stadsdelar/älvtrandssnuttar med varandra. Nya flöden uppstår som attraherar fler typer av verksamheter, människor och livsstilar mm.

Nu föreslår ju inte Stadsbyggnadskontoret trevåningshus med caféer i bottenplan i denna detaljplan så jag tycker inte att vi behöver vara oroliga för att SBK helt plötsligt skulle gå i den riktningen. I sådana fall får påpeka den felaktigheten då, eller?
 0
Daniel (20 September 2010 11:18):
@Johannes

Mitt alternativ är att man bevarar stena, istället för att försöka planera fram stadsliv. Vi får se om man lyckas planera fram stadsliv i kvillebäcken.
 0
Sven R (20 September 2010 11:28):
Man har lagt en stor bit tät kvartersstad bakom Folkets hus. Det bäddar för en diskussion som den i Stockholm om Slussen. Ska kontakten med vattnet behållas eller ska utsikten byggas bort? Jo, jag vet att att det inte finns någon reell utsikt mot vattenytna i något av fallen men det finns ett upplevt samband. Ytterligare en parallell till Slussen, är inte platsen bakom Folkets hus lämplig för någon typ av offentlig verksamhet, ett kulturhus av något slag? Eller ett landmärke som har en mer solitär utformning?
 0
Johannes Hulter (20 September 2010 11:52):
@ sven: Lyckligtvis finns det (minst) en avgörande skillnad - 80% av Sveriges kulturkoftor bor inte i närheten och kommer inte att störas av bygget.

Gillar man att titta på Hisingen så kan man ju förslagsvis gå fram till älven och titta på Hisingen. Det kommer man ju att kunna göra även i framtiden.
 0
Krister Malmqvist (20 September 2010 17:13):
Om vi får ett 6 meters bullerplank mot Oskarsleden som Anneli föreslår har vi för evigt tappat kontakten mellan Norra och Södra Älvstranden. Detta innebär förmodligen också att nedsänkning av Oskarsleden aldrig blir av och Stena blir kvar i nuvarande läge. En enligt mitt tycke maximalt dålig lösning. Hellre väntar jag några år, till dess alla bitar i pusslet faller på plats. Då kan vi bygga en mycket trevlig stadsdel ända fram till älvkanten!

Under tiden vi väntar kan vi bebygga biten vid P-arken före enligt de tjusiga arkitektförslagen i GP för 4 år sedan. Där var det stor allmän yta närmast älven enligt förslaget.

(Bilderna finns väl kvar någonstans på nätet?)
 0
Niklas (20 September 2010 18:47):
@Daniel:
Vad gäller stadsliv så spelar planeringen faktiskt en viktig roll. Frånvaron av planering (som vid Masthuggsterranssen) är kanske en ännu viktigare parameter. Vill man så är det jättelätt att bygga tråkiga och stendöda områden. Vi har så att säga gjort det förr. Frågan är bara varför man ska göra det.

Men att planera en perfekt blandstad är nog svårt att åstadkomma på direkten. Ett nybyggt område blir nästan per definition en plats för välbärgade. Efter något decennium kan man börja hoppas på en mer socioekonomisk blandning. Men att bygga enligt riksbyggens koncept blir det för likriktat. Då kommer det aldrig bli någon blandning. Då krävs det istället stadsstruktur.
 0
Mattias Bolander (3 November 2010 09:19):
Stena har tydligen redan påbörjat "demonteringen" av Danmarksterminalen:
Stena-terminalens landgång rasade
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​482757-​stena-​termi.​.​
 0
Krister Malmqvist (22 November 2010 08:36):
Enl artikel i GP 22/11 så kan Stena släppa en bit av kajen öster om Danmarksterminalen (närmast Järntorget). Detta gör det möjligt att däcka över en bit vid Götatunnelns västra mynning och på så sätt få större yta för planerat område Norra Masthugget. Enl samma källa så är merparten av kommunfullmäktige emot en flytt av Danmarksterminalen.
 0
Hannes Johansson (22 November 2010 08:56):
Från artikeln:

"MP:s Kia Andreasson tror starkt på en överdäckning av Oscarsleden och delar av terminalområdet som ett sätt att skapa närhet till vattnet och ändå ha färjorna kvar.

- Vi har tittat på ett förslag från Riksbyggen som är väldigt intressant. Sedan gäller det ju att färjetrafiken görs så ren som möjligt också, till exempel när det gäller bränsle och kyltransporterna som står och väntar på tomgång. Även de måste kunna elanslutas, säger hon."
 0
Göran Åhman (22 November 2010 10:35):
Stena...va snällt av er att ni kan tänka er att släppa lite mark vid Järntorget..."det har vi tyckt länge" javisst redan i slutet av åttiotalet, eller om det var i början på nittio, försökte SBK sälja in idén till ett motvilligt Stena.

Odenljung uttalar sig om kajpromenader...förvånande att man inte kan se längre än näsan räcker. Man pratar om politikerförrakt, jag tycker snarare att man kan prata om medborgarförakt i det här fallet. Att förminska frågan om stenas vara eller inte på Masthuggskajen till att handla om kajpromenader...men allvarligt talat. När hon uttalar sig på det sättet...är Odenljung okunnig, eller saknar hon helt visioner och framsynthet eller sitter hon bara i Stenas knä?

Andreasson och Riksbyggen...no comments what so ever, det är vid sådana här tillfällen jag helt plötsligt kan tycka att Torslanda egen kommun är riktigt bra. Kan hon inte galna sig där ute istället, hon verkar ju ha en rent stadsfientlig agenda. Uhh det går rysningar av obehag när jag tänker på vad de kan fördärva...

Ursäkta mig för det ovan skrivna, men jag är mycket upprörd. Vi måste genast försöka få styr på den här debatten, vi måste iaf diskutera rätt saker, se längre än näsan räcker, försöka se det ur ett helhetsperspektiv...sen får vi se var vi hamnar. Usch jag blev på riktigt dåligt humör ida, kanske skall flytta till en stad med politiker som inte är så...no comments.
 0
Johan Zandin (8 December 2010 03:01):
De flesta argumenten talar väl för att flytta Stena-terminalen västerut.

Men alternativet att ligga kvar behöver ju inte se ut precis som idag.
Om man täcker över Oskarsleden så behöver terminalen inte alls vara så långsmal som idag, med väldigt lång barriär mellan stad och älv, trots en väldigt liten användbar yta.

Så hur skulle en Stena-terminal vid Masthugget kunna se ut om Yimby fick bestämma? Skulle den ansluta naturligt till kollektivtrafiknavet vid Järntorget? Eller skulle den kanske istället väcka liv i förlängningen norrut av Masthuggstorget? Vilka andra verksamheter passar bra intill terminalen? Hur mycket plats behövs egentligen för bilar till och från färjan och kan man lösa det smartare än idag?

Jag har alltid velat bli av med terminalen själv, men det här är ju Yimby, inte Nimby... ;-) Och många idéer om hur en terminal kan se ut har man ju nytta av oavsett var den ligger.
 0
Daniel (8 December 2010 08:30):
Att Kia Andreasson vill att hela Göteborg egentligen ska påminna om någon skog i Norrlands inland är ju fakta. Hon vill ju ha 3-våningshus, vägar gjorda för 5km/h och att man ska gå i parker mellan husen.

Kias drömstad: http:​/​/​www-​markinfo.​slu.​se/​sve/​mark/​ago/​bilder/​skog5m.​.​.​
 0
Johannes Hulter (8 December 2010 08:51):
@ johan z: Bra synpunkter! Personligen tycker jag inte det behöver vara ett stort problem att Stena ligger kvar några år till (men kanske inte till 2039...). Det är bara bra att inte allt byggs på en gång. Man kan kanske ge Stena 10-15 år att flytta och istället, som du är inne på, gradvis krympa utrymmet. Lämpligen gör man det österifrån (Rosenlund). Kan man på sikt få loss biten fram till Stena-huset så är mycket vunnet.
 0
Matias Viström (8 December 2010 10:51):
Jag tycker att man kan börja bygga hus runt terminalen redan nu och "däcka över" ytorna för lasthantering, på samma sätt som befintligt p-hus intill terminalen gör idag. "Nedre plan" kan i ett senare skede konverteras till lokaler eller p-platser om stena inte behöver utrymmet alt. flyttar. Mot Emigrantvägen kan lokaler byggas från start.
 0
Krister (16 April 2011 23:51):
Nu har det varit tyst om Norra Masthugget rätt länge. Var ligger frågan för närvarande? (I malmpåse?)
 0
Mattias Bolander (17 April 2011 13:18):
Det senaste jag hörde var att det beslutats för att byggas 10 st glesbyggda 5-vånings-husipark inom området.
Eller nej just det, 1 april var ju för drygt två veckor sen. :p Men vem vet.
+1
Johannes Hulter (29 Mars 2012 14:25):
 0
Krister (30 Mars 2012 08:18):
Om nu Stenas avtal går ut 2014, så innebär det att nytt avtal måste skrivas senast under 2012. Det borde sättas lite press på Stena att flytta åtminstone Långtradarna till Skandiahamnen. Om Stena blir kvar i nuvarande omfattning och Oskarsleden inuvarande skick, så blir det inte möjligt att bygga bostäder mellan 1:a Långgatan och älven. Alltså blir det kontor längs Oskarsleden. Det finns redan ett stort överskott på kontorsytor i Gbg så viljan att bygga stora kontorshus är begränsad. Alltså vidhåller jag tidigare åsikt att Oskarsleden och Stenas framtid vid Danmarksterminalen bör lösas före det att vi exploaterar Norra Älvstranden. Antagligen tar det ändå 10-15 år innan byggnation i realiteten påbörjas. Alltså bör vi trycka på frågorna om Stena och Oskarsleden nu innan planen spikas!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper