Utskrift från gbg.yimby.se
....

Blandstadens upplösning i Norra Masthugget

 
Det slängs som bekant lite med begreppet blandstad. När vi nu ska bygga Centrala Älvstaden, och i ett tidigare skede Norra Masthugget, är det alltjämt blandstad man säger sig vilja bygga. Det är naturligtvis utmärkt! Nu ska vi bara se till att det blir rätt blandstad.

Stadsbyggnadskontoret har i själva verket skrivit en utmärkt formulering av det som Yimby menar med tät blandstad i sin text Stadsbyggnadskvaliteter (sidan 27) där man valt att kalla det traditionell kvartersstad. Entréer mot gatan. Halvprivata gårdsrum. Sammanhängande gatustruktur. Lägen för verksamheter i bottenvåningarna. Tydliga gränser mellan offentliga och privata stadsrum. Få obestämda ytor. Tre till åtta (3-8) våningar. Exploateringstal (e) 1,0–2,3. Tänk Vasastaden, tänk Linnéstaden, tänk Haga.

Egentligen är det ju bara att använda denna utmärkta definition och sätta igång att rita. Men med tanke på att man inte uttryckligen har använt ovanstående definition i programförslaget till Norra Masthugget så finns det ändå anledning att inte släppa diskussionen om exakt vad för sorts blandstad det är man vill bygga. Det duger inte att man i ett område av Norra Masthuggets storlek bygger några bostadsområden i ena änden, några verksamhetslokaler i bottenvåningarna på husen i andra änden och några kontorsbyggnader utmed trafikleden.

En av blandstadens huvudprinciper är ju flöden. Människor som strömmar (tänk inte obehaglig flodvåg av shoppare, tänk mänsklig närvaro och samvaro) genom en stadsdel ger stadsdelen trygghet, liv och vitalitet. Strömningen måste vara fördelad över dygnets timmar (kontorsstad och sovstad går bort) och demografin på människorna bör vara varierad. Om de flesta människorna som rör sig genom stadsdelen är där av samma anledning (jobba, shoppa, sova) så är stadsdelen per definition inte integrerad. En stadsdel behöver också en blandning av människor som bor och är verksamma - boende och besökare - i stadsdelen för att skapa en viss ansvarskänsla och gemenskap i området. Den som läst Jane Jacobs vet vad jag menar.

För att uppnå detta ser jag det som nödvändigt att funktionsblandningen i maximal utsträckning (man får naturligtvis ta hänsyn till hälsoaspekter och variera graden) sker på kvarters- eller husnivå. Människoflödet jag talar om ovan skulle ju knappast uppstå inom ett kvarter om kvarteret i sig självt var monofunktionellt, oavsett om det några hundra meter därifrån finns ett likaledes monofunktionellt kvarter, om än med en annan funktion. Man kan ju använda tredimensionell fastighetsbildning, till exempel.

När Cecilia Strömer och Johan Altenuis presenterade planerna för Norra Masthugget under en sopplunch i Älvrummet menade man att blandstad för dem betyder funktionsblandning på kvartersnivå, men att man föreslår en tonvikt på kulturverksamhet kring Folkets Hus i områdets nordöstra del. Förhoppningsvis betyder inte detta att vi kommer få se fler bostadskvarter kring kvarteret Kostern, kontorsbyggnader längs Oscarsleden och några byggnader för kulturverksamheter och shopping vid Folkets Hus där man även krystat försöker tvinga fram några fördefinierade "mötesplatser". Spontana möten uppstår ju för att det finns ett naturligt flöde av en blandad användargrupp i ett område, inte för att det står "mötesplats" i programförslaget.

Det finns nog stor anledning att följa upp diskussionen om blandstadsbegreppet i Norra Masthugget, och låt oss inte nöja oss med några halvhjärtade lösningar denna gång!
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Michael Hjortstierna (29 September 2010 12:04):
Tycker att när politikerna talar om begreppet blandstad, så talar man endast om olika boendeformer. För mig är en blandstad är ju mycket mer än så, gärna med olika boendeformer, men som Hannes skriver, absolut arbetsplatser och butiker/verksamheter.
 0
Hannes Johansson (29 September 2010 14:51):
Blandade boendeformer är naturligtvis en klok idé för att uppnå mer social blandning, men det är ju knappast tillräckligt för att skapa den typ av blandstad Yimby talar om.
 0
Olof Antonson (29 September 2010 16:17):
Blandstad för politikerna är - i de allra flesta fall - att bygga hyresrätter i Hovås och villor i Angered.

Rent generellt så framstår ofta stadsbyggande och människoflöden som ett mysterium.
 0
JK (30 September 2010 13:35):
Jag sliter mitt hår i frustration. Vad sjutton är det som är så svårt att fatta? Det är väl bara att sätta sig ner med en karta, ett blankt papper och lite sunt förnuft.
Vilka stadsdelar är attraktiva? Vad är det som utmärker dessa stadsdelar? På vilket sätt är de konstruerade, både funktionellt, socialt och estetiskt? Hur förhåller de sig till den övriga staden? Hur ser tätheten ut? Hur har man konstruerat gatubilden för att underlätta flöden?
Och slutligen - hur gör vi det lika bra på nästa ställe? Vilka är framgångsfaktorerna?
Ge Yimby en modest budget så kan vi sjuttonimig rita upp en sjuhelsikes framgångsrik stadsplan för både Heden och Hisingen och allt ni pekar på över en helg! Nästan gratis! Kommunen kan stå för pizza och öl så löser vi resten.
Här finns både kunnande och entusiasm (även om jag själv är mer entusiastisk än kunnig) - vad har kommunen?
 0
Michael Hjortstierna (30 September 2010 13:38):
Absolut, jag é me
 0
Niklas (30 September 2010 16:24):
Det fåniga är ju att det inte är så svårt att lägga en bra stadsplan (förutsatt att det är platt och området saknar befintliga byggnader). Skulle gissa att alla på detta forum, med lite tid, skulle kunna lägga bra mycket bättre planer än vad som i realiteten åstadkoms.

Ändå så finns det en del som skulle sätta käppar i hjulen (läs: PBL + reglerande normer in absurdum)
 0
Erik (1 Oktober 2010 11:48):
Ett möjligt problem i sammanhanget är att de populära stadsdelarna - Haga, Vasastan och Linnéstaden - till stora delar är socialt segregerade stadsdelar. De som bor i Haga har goda inkomster, har mer sällan utländsk härkomst, etcetera. En blandstad torde också betyda att grupper möts, att olika upplåtelseformer finns etcetera. Däri ligger utmaningen - att både skapa någon ny form av kvartersstad, men med boendekostnader som både kan passa de som vill och kan betala för att bo fint och för de som vill bo centralt men inte ha hög månadshyra. Det är inte helt enkelt - billigt har historiskt betytt brutalt och fult, pittoreskt har betytt dyrt och exklusivt. Det kräver mycket av: politiker, arkitekter inom stadsbyggnads och byggnads, byggbolagen och kanske invånarna själva.
 0
Hannes Johansson (1 Oktober 2010 12:07):
@Erik: Absolut. Haga, Linnéstaden och Vasastan är i stort sett lika segregerade som Bergsjön eller Tynnered. Ett relaterat problem torde ju vara att det inte har byggts någon liknande stadsbebyggelse på många decennier, vilket säkerligen hjälper till att driva upp priserna på dessa områden. Vidare så brukar ju Yimby alltid förespråka att man ska ta vara på äldre bebyggelse när man planerar nytt och undvika totalsanering, för att skapa en stadsdel med varierad hyreskostnad. Att blanda upplåtelseformer är ju också en strategi för att göra stadsdelara mer socialt integrerade.
 0
Johannes Hulter (1 Oktober 2010 12:50):
@ erik/hannes: Visst ska vi bygga socialt blandad kvartersstad. Men att centrum är segregerat är en myt. Kolla statistiken. De stadsdelar som ligger bäst till är de centrala (bortsett från Lorensberg) på södra och norra sidan (Lundby tex), störst skillnad mot kommunsnittet är i nordost och längs kusten (askim, torslanda etc).

Kommer inlägg om det inom kort.
 0
Olof Antonson (1 Oktober 2010 13:15):
Problemet är i stor utsträckning att ny bebyggelse anpassas efter maximalt ljusinsläpp och utsikt. Med en traditionell kvartersbebyggelse så uppstår det per automatik lägenheter med olika egenskaper; det finns en variation där en del får utsikt mot älven och andra mot en gränd med soptunnor. På så sätt kan det uppstå en prisvariation. Sedan har vi det där med att dela in kvarteren i mindre tomter och på så sätt ge små byggbolag möjlighet att vara med - inte bara de stora kartellerna.

Göteborg har dock alltid varit en segregerad stad: arbetarna bodde i egna stadsdelar bestående av landshövdingehus, medan de mer välbeställda bodde i stenstaden. I Stockholm samsades olika socialgrupper i större utsträckning inom samma kvarter (gårdshus). Nu har vi en situation där de människor som inte har råd att köpa en bostad trängs ut i miljonprogrammen, medan de mer bemedlade flyttar till områden med högre status.
 0
Daniel (1 Oktober 2010 13:44):
Innerstaden är ganska väl blandad, men detta varar ju så länge blandade boendeformer finns, och husens åldrar är mixade.

Det finns ett exempel i Göteborg där många invandrare bor i centrum, och det är runt Landala torg. Visst är det konstigt att just i detta område (som ser ut som Kärra, eller Hjällbo, fast inte lika fräscht) så hamnar alla invandrare som inte vill bo i förorten. Jag känner folk som har flyttat dit för att det var nära centrum, men väl på plats så märker dom att det var trevligare i Tuve än i detta sanerade område. Det är som en sorts portal till nordost för dom som inte orkar åka så långt.

Faktum är att en hel del av segregeringen i Göteborg (och även i andra städer) bygger på fördomar.
När man pratar om miljonprogrammet så tänker folk på Hammarkullen m.m, men faktum är att t.ex. Askim är till stora delar en del av miljonprogrammet. Faktum är att alla hus mellan 65-75 är inräknade i den där miljonen bostäder även om villan ligger i Örgryte. Kortedala är inte miljonprogram, Stensjön är det, Biskopsgården är inte miljonprogram, men hela Lerum är nästan det o.s.v.

Nu känns det som om jag tappade ämnet lite.
 0
Olof Antonson (1 Oktober 2010 14:31):
Biskopsgården påbörjades tidigare än miljonprogrammet, men Länsmansgården stod inte färdigt förrän en bit in. Det folk främst syftar på med miljonprogrammet är betongförort (även om det mesta som byggdes var i mindre skala).

Det vill säga den typen av bebyggelse som påminner om Pruitt-Igoe från ungefär 60- och 70-tal.

Oavsett så är det i dessa områden som människor hänvisas till om de inte har tillräckligt med pengar för att köpa en bostad, alternativt känner någon privat hyresvärd, eller bara har extremt tur.
 0
Daniel (1 Oktober 2010 15:56):
För övrigt så kan man läsa på gp:s ledarsida att Länsmansgården måste bli tryggare:
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​ledare/​1.​458727-​ledare-​gor-​la.​.​

Och trygghet åstakommer man genom att bygga villaområden......

Jag vet inte om GP någonsin har sett ett villaområde, men många trädgårdar har väldigt höga häckar snår som fortfarande inte tar bort otryggheten. Jag känner mig lika trygg på Julaftonsgatan i Kortedala, som på Teologgatan i Lundby.

Men detta visar också hur motsägelsefullt många debatterar i Göteborg. Vi ska typ ha en gles bilberoende villastad där man känner stadspulsen och ingen är otrygg...
 0
Matthias H. (2 Oktober 2010 20:01):
Ja Daniel, mig slog det också idag när jag läste GT beträffande senaste mordet, tänk om hus legat mycket närmare spårvagnshållplatsen, hade det varit svårare för gärningsmannen då? Intuitivt känns det som att det borde vara fler par ögon som håller koll i en bland-/kvarterstad än i en husipark/förortsmiljö. Eller?

Jag har dock ingen statistik på var de flesta grova våldsbrott sker i Göteborgs kommun.
 0
Olof Antonson (2 Oktober 2010 21:15):
Funktionssepareringen gav ju oss bland annat gångtunnlar, avskilda skogspromenader osv. Dessa upplevs av de flesta som otrygga. Om något händer där så är man väldigt utsatt. En del av dessa miljöer lämpar sig direkt för ljusskygg verksamhet.

Ett exempel är vid Gamlestadstorget där det skapas ett sorts rum i vinkeln mellan de båda tunnlarna och banvallarna (åt slakthusområdet). Man var tvungen att gå därigenom för att kunna åka skateboard på "Tjernobyl Plaza" innan det jämnades med marken. Ibland var det riktigt suspekta människor som var där inne. "Fördomsfull" som jag är så tvekade jag en gång när jag tyckte mig se/höra hotfulla typer där inne, och gick istället in i kiosken och köpte en dricka. När jag kom ut en stund senare så stod en polispiket och kroppsvisiterade killarna mot tunnelväggen. Hade jag gått in där så vet jag inte vad som hade hänt; jag hade nog inte fått någon backup i alla fall.


Jag tror att man kan bygga bort mycket och vissa strukturer bör helt klart undvikas. Jane Jacobs skriver en del kloka ord om det i "The Death and Life of Great American Cities".
 0
Daniel (5 Oktober 2010 09:58):
@Matthias H.

Från Göteborgs hemsida:
I särklass flest brott, 22 623, anmäldes under år 2006 inom stadsdelsnämnd Centrum. Andra stadsdelar med stort antal brottsanmälningar är Lundby (7 121), Linnéstaden (6 081), Kortedala (4 434) och Örgryte (3 775). Minst antal brott anmäldes inom stadsdelsnämnderna Styrsö (149), Kärra-Rödbo (902), Tuve-Säve (1 215), Älvsborg (1 558) och Askim (1).

I centrum sker misshandelsbrotten oftast utomhus medan de i ytterområdena vanligtvis begås inomhus.

Bland våldsbrotten är misshandel den vanligaste brottstypen (5,6 % av samtliga brott). Mer än hälften av de anmälda misshandelsbrotten inträffar utomhus och har i de flesta fall koppling till nöjeslivet i stadens centrala delar. Offren är i 34 % av fallen kvinnor. Vid misshandel inomhus är 47 % av offren kvinnor.

Det visar att skillnaden mellan faktiskt otrygghet och uppfattat otrygghet inte hör ihop. Folk känner sig tryggare på avenyn än i Biskopsgården även om tryggheten är större i Biskopsgården. Tyvärr är det så att känslan av trygghet är något försummat. Se bara på bjurslättsplan, där känslan av otrygghet inte motarbetas i det nya förslaget.
 0
Hannes Johansson (5 Oktober 2010 10:05):
@Daniel: För att siffrorna ska få lite mer betydelse så bör man ju även väga dem mot hur många som rör sig i de olika stadsdelarna. Då är nog inte fördelningen riktigt lika varierande, i alla fall.
 0
Johannes Hulter (5 Oktober 2010 10:08):
Det är också viktigt att påpeka att det - statistiskt sett - är ofarligt att röra sig i Göteborg, oavsett i vilken stadsdel man är. Risken att råka ut för något är minimal, om man inte tillhör en riskgrupp (kriminella, missbrukare etc). Problemet är att känslan inte är rationell, man känner sig otrygg oavsett hur statistiskt trygg man är. Det förstärks förstås av "otryggt" byggda miljöer.

Samtidigt vore det intressant att vikta brottstalen mot besöksfrekvens. Det måste ju vara kopiöst mycket fler människor som rör sig i centrum, jämfört med ytterområdena. Tex, frågan är om det inte rör sig mer än 5ggr så många människor/kvm i Centrum som i Kortedala.

edit: Hannes och jag postade samtidigt. Great minds think alike... :)
 0
Daniel (5 Oktober 2010 10:17):
När det gäller rörelse, så kommer man inte på något helt annat. Man får inte glömma av att centrala Göteborg egentligen är ganska gles och subventioneras av förorterna när det gäller stadsliv. Centrala Göteborg skulle inte klara sig själva att upprätthålla ett sådant stadsliv som det har om det inte vore för dom innehållslösa förorterna.
När det gäller viktad statistik så finns det ingen sådan tillgänglig, men om man kollar lite så är ju Lundby och Centrum stadsdelar som har stora besök från angränsade stadsdelar. Likaså Kortedala och Linnéstaden. Men därimot så sticker örgryte ut. Örgryte lockar inte till sig några utomstående människor direkt.

Och sedan som sagt, så är det 2/3 av misshandelsoffrena män, men ändå är det kvinnor som känner sig otrygga.
 0
Daniel (5 Oktober 2010 10:19):
Jag vill komplettera mig själv med varför vissa stadsdelar drar folk:
Centrum = Centrum
Lundby = Backaplan
Kortedala = Bellevueområdet med Kvibergs marknad.
Linnéstaden = Linnégatan
 0
Johannes Hulter (5 Oktober 2010 10:38):
@ daniel: "Centrala Göteborg skulle inte klara sig själva att upprätthålla ett sådant stadsliv som det har om det inte vore för dom innehållslösa förorterna."

Nja, hade inte de "innehållslösa förorterna" funnits så hade väl människorna bott någon annanstans? Tex i centrala Göteborg?

Sedan är ju inte förorterna helt händelselösa, det händer mycket där också. Men glesheten (som är ännu värre där än i centrum) skapar förstås stora strukturella problem för många stadsmiljöer i förorten.
 0
Daniel Andersson (5 Oktober 2010 11:15):
@Daniel: Visst är det så att människor i förorter och boende på 'bakgator' inne i stan 'subventionerar' stadslivet i centrum. Men om du även menar att stadslivet är konstant och bara kan flyttas mellan olika ställen har du fel. Om man bygger mer urbant (dvs tät, lokalt funktionsblandad stad) ökar stadslivet genom att det blir naturligt att gå eller cykla för enklare ärenden i stället för att ta bilen. En annan effekt är att tätt boende blir något dyrare samtidigt som närservicen blir bättre. Det blir då naturligt att välja att bo något trängre och till viss del ha gatan som vardagsrum (restauranger etc.). Sen kan även kultur, värderingar och attityder bli mer urbana, men det tar längre tid. Mer urban bebyggelse möjliggör en mer urban kultur. Idag finns ett sug efter urban stad, däremot är det mer tveksamt om värderingar och kultur kan ändras i urban riktning genom att bygga urbant. Det är knappast ett mål i sig, men kanske av resursskäl på sikt. Men tills de som inte vill bo urbant 'tvingas' göra det är det ett bra tag kvar, så det är idag ett hypotetiskt problem.
Att mycket brott sker i områden med stadsliv borde vara intressant för Yimby. Risken finns att stadsliv förknippas med kriminalitet och otrygghet. Sanna stadsvänner har därför intresse av tydliga gränser mot aktiviteter som skapar otrygghet och risk för brott. Gränsdragningen kan vara problematisk, det som vissa uppfattar som spännande och kreativt kan få andra att känna sig osäkra. Gatumusik, tiggeri, och grupper av fulla tonåringar är exempel på aktuella frågeställningar. Själv kan jag tycka att den gemensamma trevnaden väger tyngre än enskildas rätt att göra vad de vill i det offentliga rummet. Samtidigt bör vi verka för ett öppet och tillåtande klimat. Vad tycker du?
 0
Daniel (5 Oktober 2010 13:12):
Nu tror jag att Johannes missuppfattade mig. Hade förorten varit mer innehållsrik så hade man kanske inte tillbringat lika mycket tid i centrum, vilket hade lett till att stadslivet inte hade varit så väl utvecklat i innerstan.

Givetvis är stadslivet inte konstant, men faktorerna "antalet människor" och "ekonomi" spelar också in. Man kan få ett rikt stadsliv med fattiga människor, men chansen att få ett nöjesliv är minimalt. Likaså om antalet människor, man kan ju inte befinna sig på två ställen samtidigt. Är Backa trist, så befinner jag mig i centrum. Är Backa utvecklande och socialt, så befinner jag mig inte i centrum, vilket också kan vara positivt för då minskar trycket på innerstaden.
Det är dock vid dessa frågor som politiken träder in, samtidigt som människors direkta val påverkar.

Det är viktigt att påpeka för politikerna att stadsplanerare har varit oförmögna att skapa en stad dom senaste 80-åren. Man har ju misslyckats totalt med att förutsäga framtiden samt att kunna förutse vad som händer genom dom beslut man tar. Jag bor ovanför en gammal affärslänga som har bestått utav en ostbutik, en chark och en mjölkbutik. Nu är det ingen verksamhet alls där för det finns inget kundunderlag. Alla tar bilen någon annanstans. Detta kunde inte stadsplanerare förutse för dom förstod inte konsekvenserna av sitt handlande. Och så är det egentligen fortfarande med tanke på bjurslättsplan.
 0
Johannes Hulter (5 Oktober 2010 13:29):
@ daniel: Visst, jag tror du har en poäng. Vad jag menade var att om man byggt ut centrala staden, istället för isolerade förorter, så hade man haft ett större och mer levande centrum. Sedan tror jag det är som Daniel A. påpekar, att en tätare stad ger synergi-effekter på stadslivet (1+1=3). I dagen läge sitter många roliga människor isolerade i bostadsenklaver och plåtlådor (bilar) en stor del av sin tid - istället för att vara ute och mingla ;)
 0
Olof Antonson (5 Oktober 2010 14:09):
Att det skulle vara statistiskt sätt ofarligt att röra sig i Göteborg korrelerar nog ganska dåligt med verkligheten. Att röra sig i stan är väl inte helt olikt att röra sig på en savann; jag tror det gäller att ha koll på sina omgivningar och läsa av signaler, snarare än stirra sig blind på kvantitativa studier. Det finns miljöer som är värre än andra, annars hade de inte bulldozat Kvillebäcken ...

Att det begås mycket brott i centrum är väl ganska givet då det är en plats som bäddar för möten mellan kreti och pleti. De är inte långsökt att tänka sig att de som begår brott i centrum inte nödvändigtvis bor där. Det finns även platser i vår stad som har en hel del sociala problem, grogrund för gängkriminalitet osv. Om statistiken säger att dessa områden är mindre farliga, så behöver det ju inte betyda något annat än att incitament saknats för att tex. råna någon som man vet ändå inte kan besitta några större rikedomar.

Göteborg har många områden som man egentligen inte har någon som helst anledning att besöka, såvida man inte bor där (en del av problematiken). Jag tror statistiken har mycket att göra med det, och att det troligtvis hade sett rejält annorlunda ut om lämmeltåg av välbeställda pensionärsdamer, med mycket kontanter i handväskan, spatserat i vissa av dessa områden om kvällarna.
 0
Daniel (5 Oktober 2010 14:12):
@Johannes

Man vet aldrig, men det man kan veta är att det behövs byggas tätare och högre för att få upp folkmängden.

Om man ska ha t.ex. New York som förebild (vilket är en alldeles utmärkt idol) så har dom dock befolkningstäthet på 10000pers/km2 för staden. Motsvarande i Göteborg så ligger vi på 1133pers/km2 i staden. Och inte blir det bättre av att man bara kan bygga antingen sovstad eller arbetsstad. Det finns t.ex. en stor tomt ledig vid bockkranen i Eriksberg. Ett alldeles utmärkt ställe att bygga ett stort kontorshotell på.
 0
Krister (16 Juni 2011 07:00):
Vet någon vad som händer med Stenas arrendeavtal?
Citat:
"Området närmast väster om Rosenlundskanalen
ägs av staden men förvaltas av Göteborgs Hamn
AB (GHAB) så länge hamnanknuten verksamhet
bedrivs inom området enligt Hamnavtalet. Mellan
GHAB och Stena Line finns korttidsavtal om
kajskjul 22 respektive marken norr och öster
därom. För området väster om kajskjul 22 finns
ett arrendeavtal som gäller t o m 2014-12-31."
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter