Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Var vill du bo?

 
Karl-Henrik Sax, ledarskribent på GT, har gett oss tillåtelse att återpublicera texten "Var vill du bo?" från GT 28 augusti.

4895 bostadslösa studenter jagade rum på förmedlingen Boplats Göteborg bara i juli månad. Bristen är svårare än på många år, kunde du läsa i torsdagens GT. Runt 40000 göteborgare är dessutom ständigt på jakt efter något bättre att bo i. Hur vi ska bygga våra städer borde därför vara en av de hetaste frågorna i valrörelsen. Men frånsett det icke överraskande löftet att "vi lovar bygga mera" - för så heter det ju i varje valkamp - är det märkligt tyst.

Men varje vallöfte, liksom alla diskussioner om boendet, borde börja med tre grundläggande frågor:

Var ska vi bygga?
Vem ska bygga?
Hur ska de nya områdena se ut?


Den första frågan tycks politikerna i Göteborg vara eniga om: "mest i centrala lägen". Fråga två borde besvaras med: "om inte privatvärdar tycker att nya hyreshus ger tillräckliga vinster så måste politikerna se till att de kommunala bolagen går i bräschen". Visst bygger allmännyttan i Göteborg en del nytt, till exempel på norra Gårda, men för litet. Fråga tre är egentligen grundläggande. Men den är ännu mera väck i årets valrörelse.

I Göteborg kan politikerna hänvisa till att man bjudit in allmänheten att tycka till om Södra Älvstranden. Men sedan begravs den politiska diskussionen i ett kommunalt planeringsbolag (kallat Älvstranden) som visserligen också bjuder in göteborgarna till diskussionsträffar, men såna lockar bara yrkesfolk och ett fåtal verkligt engagerade.

Det är beprövat och enkelt att slå upp 10000 nya lägenheter med hjälp av statsbidrag (ett rödgrönt löfte för Göteborg) om man struntar i att husen blir som 70-talets betongkaserner och byggs på billigare tomter långt från city, så att alla familjer måste ha minst två bilar. Helhetssynen saknas till stor del. Och det gäller alla partier. Och här finns många motsättningar.

Ska vi fortsätta bygga fast oss i bilberoende? Medan förebilden för en god stad numera ofta sägas vara Långgatorna. Den miljön visar Göteborgs makthavare gärna upp när utländska turister kommer på besök. Ändå fortsätter arkitekter rita "hus i park" efter förortens mönster. Nu senast vid Kviberg och på gamla tv-husets tomt vid Delsjön.

Vad hjälper då att kräva stopp för fler köpcentra (Miljöpartiet) eller begränsa parkeringen i centrala stan (de rödgröna) eller jobba på att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel (som alla partier vill)? Ett argument för att fortsätta bygga i förorter, i stället för att förtäta mera centralt, kunde vara att det blir billigare.

Men det är inte i första hand tomtpriserna som fördyrar. En verklig bov är de höga skatter som samhället lägger på arbete och material. Dem kunde politikerna göra något åt. De borgerliga i Göteborg lovar nu att anställa en stadsarkitekt som ska stå för nya visioner, om de vinner kommunalvalet. Men politikerna själva är alltför tysta, trots valkampen.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (9 September 2010 00:13):
Som sagt, mycket bra Sax.
 0
Daniel (9 September 2010 08:28):
Det är ju inte skatterna. Sax är lite oinsatt i ämnet.
Byggindustrin hade kunnat kapa kostnaderna med 30% idag, utan att röra varken löner eller skatter. Det kallas slarv.

Tänk att köpa en lägenhet för 1.5miljoner, och veta att egentligen hade den bara behövt kosta 1 miljon, och att den där ytterligare halva miljonen kan byggbolaget slarva bort för att kunden betalar ju ändå.
 0
Gunnar Einarsson (9 September 2010 08:41):
"Men politikerna själva är alltför tysta, trots valkampanjen".

Nej, just det. Ett problem med de folkvalda ur samtliga riksdagspartier tror jag består i att de ofta, så att säga, inte har staden i blodet. De har själva vuxit upp i det ena eller andra villaområdet och bor idag i Kullavik eller Askim. För dem är detta en ideal boendemiljö, inklusive med separering i lokalgator och trafikleder, bilberoende, bostadsenklavisering och horisontell lågdensitetsutbredning.
De ställer sig helt enkelt som stora famlande frågetecken inför stadsbyggnad och stadsplanering, en verksamhet som de till skillnad från lövkrattning, självcentrerad framåtanda och förmågan att hålla med och vara "positiva" på alla sammanträden, aldrig har ägnat en tanke.

Jo, jag generaliserar förstås vilt här, delvis med utgångspunkt i "människor jag mött".
 0
Sven R (9 September 2010 10:59):
Daniel, har du något recept för hur t.ex Skanska ska få alla sina tusentals anställda på byggena att sluta slarva över en natt?
 0
Daniel (9 September 2010 11:28):
@Sven

det är egentligen inte dom 1000-tals anställda på byggena som slarvar, utan det är projektledarna och inköparna. det hela påminner egentligen ganska mycket om mutskandalen i Göteborg, fast egentligen så är hela byggindustrins övre skikt med på det.

Jag ska ge dig ett exempel:
Låt oss säga att du har fått ett uppdrag på att bygga ett hus, och du har lagt en offert på 100000 kronor. Till detta bygge så beställer du spik. Du har rabatt på spik, men det är en dold rabatt. Du köper spik för 1000 kronor och får faktura på 1000 kronor. Med fakturan så medföljer det också en kredit på 500 kronor (som är din rabatt). Detta betyder att du visar 1000-kronorsfakturan för kunden och betalar bara 500 kronor till spikföretaget. Vips så har du 500kronor extra helt lagligt och alla är nöjda? Skulle du beställa för kanske 1 miljon hos företaget kanske du får en motorcykel på köpet.

Det är här fördyringarna ligger, det ligger inte i att arbetarna skulle vara slöa. det ligger enbart hos inköparna och projektledarna.
 0
Johannes Hulter (9 September 2010 11:35):
Jag måste säga att det är helt häpnadsväckande att ingen diskuterar byggslarvet/fusket mer. Varför ställer ingen reporter en följdfråga när man får höra att "det är dyrt att bygga nytt"?

Enligt Boverkets utredare kan man cutta byggkostnaderna med ca 40% och förvaltningskostnaderna med ca 25% om man styr upp det här. Men ingen gör någonting. Det är ett mysterium.

Läs mer: http:​/​/​www.​statskontoret.​se/​Statskontoret/​Templates/​Pu.​.​
 0
Daniel (9 September 2010 12:01):
@Johannes

Det är en väldigt obekväm fråga som ingen vill svara på. Det ligger för högt upp i hierarkin. Det är som att ifrågasätta bonusar till cheferna inom finansbolag. Gör dom verkligen ett bättre jobb med dessa bonusar, eller riskerar dom hela bolaget?
Inom byggindustrin så har man inga direkta bonusar, utan istället vad som klassificeras som mutor. Låt oss säga att alla bolagschefer som höll på med mutor inom byggindustrin skulle för en dag bli lila, så tror jag faktiskt att många skulle börja gråta. Det är inte egentligen bara byggbolag, utan även konsulter som är inblandade. Projektledare, arkitekter, konstruktörer m.m. Alla vill mjölka systemet på pengar just för att det går.
 0
Jesper Hallén (9 September 2010 12:08):
Det är just de obekväma frågorna som måste ställas.
 0
Michael Hjortstierna (9 September 2010 12:18):
@ Daniel
"Låt oss säga att du har fått ett uppdrag på att bygga ett hus, och du har lagt en offert på 100000 kronor. Till detta bygge så beställer du spik. Du har rabatt på spik, men det är en dold rabatt. Du köper spik för 1000 kronor och får faktura på 1000 kronor. Med fakturan så medföljer det också en kredit på 500 kronor (som är din rabatt). Detta betyder att du visar 1000-kronorsfakturan för kunden och betalar bara 500 kronor till spikföretaget. Vips så har du 500kronor extra helt lagligt och alla är nöjda? Skulle du beställa för kanske 1 miljon hos företaget kanske du får en motorcykel på köpet."

Du får det att låta som om byggbolagen tjänar massor med pengar eller skär guld med täljkniv, vilket givetvis inte är fallet. Vi har själva ett byggbolag med 16 anställda i och får slåss för varenda krona. Ditt påstående skulle synas direkt på resultaträkningen. Visst förkommer rabatter på detta vis men fördyrar inte byggena egentligen alls då detta ligger med i offertberäkningen, därmed blir det ett nollspel.
 0
Moa Kristiansson (9 September 2010 12:21):
....och när cheferna är lata och giriga så tro fan att fotfolket agerar likadant. Det är fullt normalt att det krävs tre snickre för att köpa en ny låda spik. Man(i alla fall jag) ser och hör sådana historier hela tiden. Hur kan byggbolagen och deras partners fortsätta så? Hur kan vi låta dem göra det? Och vad tusan gör man åt det? Det är nog, som Daniel säger, väldigt svårt att komma åt detta. Förslag?
 0
Michael Hjortstierna (9 September 2010 12:24):
Däremot tycker jag att man ska som Sax säger, använda de komunala bolagen att gå i bräschen med. Byggs inget på den tilldelade tomten under de 3-5 år som rätten ligger så låt de komunala bolagen bygga. Då blir det nog lite större fart på den privata sidan då dessa inte vill tappa marknadsandelar och kanske att en del ryggdunkande tar slut.
 0
Sven R (9 September 2010 12:42):
Vad säger ni om att tillåta utländska firmor att använda eget folk utan svenska kollektivavtal? Det borde ju sätta sådan prispress så att slarvet/fusket självsaneras?
 0
Gunnar Einarsson (9 September 2010 13:08):
"Låt oss säga att du har fått ett uppdrag på att bygga ett hus, och du har lagt en offert på 100000 kronor. Till detta bygge så beställer du spik. Du har rabatt på spik, men det är en dold rabatt. Du köper spik för 1000 kronor och får faktura på 1000 kronor. Med fakturan så medföljer det också en kredit på 500 kronor (som är din rabatt). Detta betyder att du visar 1000-kronorsfakturan för kunden och betalar bara 500 kronor till spikföretaget. Vips så har du 500kronor extra helt lagligt och alla är nöjda? Skulle du beställa för kanske 1 miljon hos företaget kanske du får en motorcykel på köpet."

Kickbacks.

Det här har jag känt på mig länge. Och Göran Johansson är vår egen Boss Tweed? Fast skillnaden mellan Göteborgsandan och Tammany Hall är att den senare fick en hel världsmetropol byggd under tiden som den demokratiska "maskinen" kontrollerade valurnorna.

Och vem betalar notan i slutändan?

Sven, vad sägs om att inhemska firmor får bygga i Sverige med användning av svensk arbetskraft och svenska kollektivavtal?
 0
Sven R (9 September 2010 13:13):
Gunnar, det låter utmärkt. Om det finns sådana hiskeliga marginaler att ta av som i Daniels räkneexempel så borde det inte vara några problem för dem att konkurrera med utländska firmor.
 0
Daniel (9 September 2010 13:19):
@Sven
Marieholmsförbindelsen är ju byggt av polacker.Det blev ju inte så mycket billigare för det.

@Michael
16 pers är inte så stort byggbolag. Det är dom små bolagen som är kostnadseffektiva. Du ska nog titta på dom lite större bolagen som bygger i 100 miljoners-klassen. Det är dom stora byggbolagen som blåser beställarna på pengar. Och det är oerhört svårt att bevisa. Det som Peab har gjort och fakturerat för jobb som inte blivit utförda är ganska klantigt, det kunde skötas mycket mer effektivt, bara man är insatt lite i bokföring.
 0
Sven R (9 September 2010 13:23):
Jo det är klart att det blev, annars skulle polackerna inte tagits hit.
 0
Daniel (9 September 2010 13:41):
Dte blev inte billigare att bygga för staten, men vinsten blev högre för NCC.
 0
Sven R (9 September 2010 13:47):
Eller så hade dom redan kalkylerat med detta när anbudet lades.
 0
Daniel (9 September 2010 14:16):
Kontraktsumman för partihallsförbindelsen med Skanska var 1 125 500 000 år 2008, sedan projekterar man att den ska kosta 1,8 miljarder. Nu finns det siffror på 3,5 miljarder. Jag tror inte att lönekostnaderna är dom dyra i detta.
 0
Sven R (9 September 2010 14:23):
Nej, det är ju chefernas saltade fakturor. ;-)
 0
Sven R (9 September 2010 14:55):
Om det här med slarv och fusk. Jag arbetade några år på byggen. Det är en rufflarbransch. Så är det ju. Jag såg och fick höra en hel del hur jobbarna snodde saker. Ibland gjordes inbrott då dyra elverktyg stals, förmodligen insidebrott. Högre upp i organisationen vet jag inte om det fifflades, jag varken såg eller hörde det. Förkommer säkert, men knappast till sådana summor Daniel tror. Och jag tror att ju större företaget är, desto mindre risk för utbrett fifflande. Risken att upptäckas blir helt enkelt för stor. Däremot så är det ledsamt att tänka på hur lurade privatkunder blir då de låter hantverkare och mindre byggare jobba på löpande räkning.

När det gäller slarv. Ända sedan jag började i den här bransch har det uppmärksammats emellanåt. Men jag tror inte det går att komma ifrån. Att bygga är till stor det ett hantverksyrke. Och människor felar. I andra industriella tillverkningsprocesser kan man trimma fabriken och man återupprepar samma process i evighet. I byggandet uppför man en ny "fabrik" med delvis nya metoder och material på varje bygge. Skanska gjorde ett stort nummer för några år sedan att de skulle sänka byggkostanderna genom att korta ledtiderna. Men så upptäkte man att slarvet istället ökade p.g.a stress. Icke desto mindre så har ju metoderna förändrats sedan jag lämnade byggena för 15 år sedan. Så jag har svårt att tro att inte några framsteg görs för att sänka byggkostnaderna.

Tänk er själva, hur skulle ni bära er åt på ert jobb om ni var tvugna att sänka kostnaderna 30% genom att sluta slarva. Går det? Och om det är möjligt, varför har ni inte redan gjort det då?
 0
Sonny (9 September 2010 17:06):
"Jag ska ge dig ett exempel:
Låt oss säga att du har fått ett uppdrag på att bygga ett hus, och du har lagt en offert på 100000 kronor. Till detta bygge så beställer du spik. Du har rabatt på spik, men det är en dold rabatt. Du köper spik för 1000 kronor och får faktura på 1000 kronor. Med fakturan så medföljer det också en kredit på 500 kronor (som är din rabatt). Detta betyder att du visar 1000-kronorsfakturan för kunden och betalar bara 500 kronor till spikföretaget. Vips så har du 500kronor extra helt lagligt och alla är nöjda? Skulle du beställa för kanske 1 miljon hos företaget kanske du får en motorcykel på köpet."

Dold rabatt?? 500 kr extra helt lagligt??
Om fakturan är på 1000 kr och man betalar 500 kr så uppstår en diff på 500 spänn. Hur ska man bokföra denna diffen kreativt utan att det syns? Byggbolag har väl revisorer och sk. mynd. som alla andra företag. Sluta hitta på!
 0
Lennart Svensson (9 September 2010 17:47):
Alla talar om att bygga billiga bostäder men ingen har hittills lyckats. Bl a sätter de nuvarande byggnormerna stopp för det. Det är ju framför allt våra ungdomar som saknar bostäder, men de har i allmänhet inte råd att betala den hyra som nyproducerade lägenheter betingar.
 0
Matthias H. (9 September 2010 22:17):
Och som ett brev på posten har Mats Odell gått ut och sagt att byggbolagen måste sänka sina kostnader. Sverige ligger tydligen 55 pct över snittet i EU/Europa beträffande byggkostnader av bostäder. Odell kommer inte dra sig för att lagstadga verkar det som. Det låter ju faktiskt ganska bra.
Det verkar som Daniel ovan har någon poäng med det han skriver ändå...
 0
Daniel (10 September 2010 08:34):
Anledningen till att jag vet att det finns dessa differenser, är för att jag själv har sett systemet. Hade jag sprungit till ett visst program och skvallrat så hade det blivit ett djävla liv (men jag hade också blivit arbetslös och dömd till evig uteslutning från byggbranchen).
men det handlar egentligen inte om 500 kronor, utan man blåser t.ex. byggbeställare på kanske 50000 kr i månaden genom kreditfakturor.
Får man en specif. faktura på 1000 kronor, och en ospec. faktura på -500 så betalar man bara 500kr. Sedan så visar man sin kund enbart den första fakturan på 1000 kronor och säger att detta har jag lagt ut. Beställaren betalar in 1000 kronor och skillanden mellan vad man får in och vad man betalar är 500 kronor. Sedan kanske man lägger på lite till såsom att det kostade 1000 kronor, men då jag har administrerat detta så vill jag ha 1200kronor.
 0
Krister Malmqvist (10 September 2010 08:47):
När beställaren är ett stort fastighetsbolag så bör granskning och kontroll läggas på en separat instans. Att låta beställaren ha ekonomiska ansvaret fungerar inte. Det är alldeles för lätt att manipulera offerter och fakturor.
 0
Sven R (10 September 2010 09:22):
Daniel, jag tror inte du jobbar i byggbranschen.
 0
Daniel (10 September 2010 09:53):
@Sven

Inte på ett byggbolag, men åt en konsultfirma som är inriktad på byggbranchen.

Men det är nog bara bra för branchen att du inte tror på mig, för det är sådana som du som betalar glatt och tror att byggbranchen gör rätt för sig utan att försöka blåsa en på pengar.
 0
Sonny (10 September 2010 10:17):
Daniel: Ok du visar inte kreditfakturan för beställaren, men kreditfakturan bokförs och det syns i resultaträkningen. Då man sannolikt har projektredovisning i byggbranchen så är det inga problem att granska redovisningen och upptäcka detta.
 0
Daniel (10 September 2010 11:13):
Kreditfakturan är obestämd. Den hamnar på ett annat konto i bokföringen. Det fiffiga med kreditfakturor är att man kan göra dom på ett sätt som gör att det inte går att skilja på dom riktiga, och dom falska. I bokföring så går det inte att se skillnad på om du begär 500 kronor i kredit för rabatt, eller 500 kronor i kredit för att det var dålig kvalitet.

Fast det är egentligen bara att titta på Uppdrag Granskning där Ahlbäck fick betalt för att riva och bygga en ny kiosk vid Lundbybadet. Huset står ju kvar och hela projektet är ju ett luftslott i bokföringen.
 0
Daniel (10 September 2010 11:20):
Jag kanske ska specificiera mig, då projektredovisningen inte innehåller kontoutdrag så går det alldeles utmärkt att fiffla det är skillnad på påhittade konton och pengar i bokföring, och verkliga pengar på bankkontot (som iofs inte heller är fysiskt riktiga).
 0
Sonny (10 September 2010 12:02):
Kreditfakturan krediterar orginalfakturan, det ska stå angivet på kr. fakturan. Vilken kostnad blir då krediterad? Jo samma som bokfördes från början (man kan ju inte kreditera ex. telefonkostnad eller nåt annat påhittat konto) I projektredovisning bokför du kostnad + projekt nr. - det går naturligtvis att utläsa detta i resultaträkningen. Blanda inte in balansräkning i detta - bankkonto osv. I avstämning (bokslut) skall verkligheten stämma överens med bokföringen annars kommer revisoren och tar dig i örat.
 0
Tobias Axelsson (10 September 2010 12:27):
 0
Daniel (10 September 2010 13:40):
@Sonny

En kredit behöver inte kreditera en orginalfaktura. Vanlig enkel bokföring. En ekonomiavdelning lever sitt egna liv. Hantverkare och dylikt som beställer måste ha med ett projektnummer för att man ska veta på vilket projekt fakturan ska gå till, men sedan förs ju dom summorna över till den vanliga bokföringen där krediten finns. Men den ser ju bara ekonomiavdelningen, några chefer och revisorn.
 0
Sonny (10 September 2010 14:29):
Daniel: Jag är redovisningsekonom, jobbar på en ekonomiavdelning. Därför vet jag hur man bokför en kreditfaktura - du pratar i nattmössan!
 0
Daniel (10 September 2010 16:28):
@Sonny

Och varken min revisor, eller det bolag jag jobbar med som har 1400 anställda, eller deras ekonomiavdelning, klagar på kreditfakturor som inte hänvisar till någon orginalfaktura.
 0
Johannes Hulter (10 September 2010 16:33):
@ sonny: Kan det vara så att du jobbar i en annan bransch än byggbranschen? I så fall har vi ju hittat förklaringen...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter