Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bjurslättsplan - verklighetens "blandstad"

Av Johannes Hulter 4 Oktober 2010
79 kommentarer
 
Igår var Yimby ute och stadsvandrade igen. Denna gång i Kvillebäcken. Området är intressant, då det befinner sig nära det som kommer att bli Göteborgs framtida stadskärna, den s.k. Centrala Älvstaden. Här finns stora möjligheter och stora ytor att bebygga med tät och levande blandstad. Gårdagens vandring gav många uppslag på hur Kvillebäcken med omnejd ska kunna utvecklas och förbättras. Ett pågående projekt som det talas mycket om är Östra Kvillebäcken. Ett annat, som det inte talas lika mycket om, är Bjurslättsplan.



Bjurslättsplan idag

Bjurslättsplan ligger norr om Wieselgrensplatsen och används idag framför allt som idrottsplats och aktivitetsyta. Sedan 2006 pågår ett arbete med att bygga på Bjurslättsplan, som har lett fram till en detaljplan som nu finns utställd och snart kommer att klubbas av Byggnadsnämnden.

Bjurslättsplan ligger i det område som kallas Mellanstaden i Göteborgs översiktsplan. I Mellanstaden ska man kompletteringsbebygga och försöka skapa blandstad.

I programmet från 2006  slår man fast utgångspunkterna för utvecklingen av området. Där säger man bl.a.:

“
Vid planering av bebyggelse på Bjurslättsplan ska:
- hela grönstråket studeras och kompensationsåtgärder föreslås.
- de gröna gångstråken som sträcker sig längs parkstråkets norra och södra sida bevaras.
- en så stor sammanhållen park som möjligt bevaras på Bjurslättsplan.
- det inom denna park skapas öppen plats för lek och vistelse.

/.../ För att den kvarvarande parken ska upplevas som offentlig bör den nya bebyggelsens gårdsmiljöer kontrastera så att privata gårdar skapas.

/.../ Med den nya bebyggelsen tillkommer fler invånare. Under detaljplanefasen undersöks därför behovet av verksamheter och service i bottenplan.

/.../ Programmet innebär ny bostadsbebyggelse på Bjurslättsplan som anpassas till omgivningen, den övriga bebyggelsestrukturen och som tar hänsyn till parkmiljön. Bebyggelsen bör anpas­sas så att en sammanhållen park skapas och så att de gröna gång- och cykelstråken längs med parkstråkets norra och södra sida bevaras. Parken som skapas bör bestå av lekyta, vistelseyta med sittmöjligheter och öppen yta. Med en medveten grönplanering av kvarstående park samt kompensationsåtgärder behöver kompletteringsbebyggelse ur rekreationssynpunkt inte vara negativt.

/.../ Att kompletteringsbygga på Bjurslättsplan innebär intrång i det befintliga grönområdet. Den fullstora grusplanen för fotboll kommer i och med kompletteringen att försvinna. Däremot kan den gröna markytan förbättras kvalitativt. För att lyckas med detta är en sammanhängan­de park en av förutsättningarna. En sammanhängande park kan nyttjas i högre grad än en park som är spridd och uppdelad.

/.../ Vid nyplanering av bostäder är känslan av trygghet viktig. Överblickbarhet och belysning är två viktiga faktorer för att skapa en trygg boendemiljö. En förtätning av Bjurslättsplan innebär att den tidigare obebodda sträckan längs med Wieselgrensgatan, vid Bjurslättskolan, nu blir bebodd.
”


Allt det låter ju naturligtvis bra. Men något har uppenbarligen hänt under processens gång, för såhär ser förslaget till detaljplan ut:



Föreslagen detaljplan för Bjurslättsplan - sju punkthus, 120 bostäder

Genom att sprida ut sju korta (3-5 våningar) punkthus över hela ytan så finns inte mycket sammanhållen parkmark kvar. Inga privata gårdar skapas. Inga verksamhetslokaler kommer att byggas. Enda glädjeämnet är att den fem meter höga bullervägg som planerades mot Wieselgrensgatan (punkthus släpper igenom en massa buller) inte kommer behövas eftersom man flyttat punkthusen längre in från gatan. Så mycket för trygghet längs Wieselgrensgatan alltså.



Bullerväggen försvinner och husen hamnar ännu längre bort än på bilden.

Det är helt enkelt en bostadsenklav man tänker bygga. En isolerad och inåtvänd enklav. Det hela är särskilt tragiskt med tanke på att det är fullständigt onödigt. Den parkeringsplats som idag ligger direkt mot Wieselgrensgatan skulle räcka mer än väl för att få in den fastighetsyta som nu kommer att täcka i stort sett hela området.

En mycket översiktlig snabbräkning av detaljplanens bruttoarea ger följande resultat:

Tre av punkthusen har en area på ca 400kvm (20x20m), fyra stycken har en area på ca 300 kvm (20x15m). Det ger sammanlagd byggnadsarea på ca 2400kvm.

Dagens parkeringsplats är ca 90x50m. Ett kvarter med en långsida (90x15m=1350kvm) och två kortsidor (2x35x15m=1050kvm) hade alltså räckt ganska perfekt för att få samma byggnadsarea.

Man hade utan mankemang fått in samma fastighetsyta på det som idag är parkeringsplats utan att ens röra park- och rekreationsområdet. Detta är bara mycket översiktligt kalkylerat men det ger ändå en fingervisning om vilka enorma ytor man kunnat spara med smartare planering.



Två olika sätt att fördela fastighetsyta och använda dyrbar mark

Skulle man förtäta längs gatan så skulle man inte bara få en naturlig bullerskärm, ge förutsättningar för verksamhetslokaler och öka tryggheten längs gatan. Man skulle också spara all befintlig parkmark. Vill man ha inspiration kan man ta en titt på landshövdingehusen i det gamla Kvillebäcken. De har ungefär samma dimensioner (ca 100x50m). Man skulle bara kunnat kopiera ett kvarter och lägga på parkeringsplatsen.





Före/efter landshövdingefiering

Så varför vill man inte göra det? Jag ringde upp planarkitekterna Anna-Karin Nilsson och Åsa Swan och diskuterade det med dem. De var vänliga nog att låta mig spela in samtalen. Det blev väldigt intressanta diskussioner...



Men ge inte upp - än är det inte försent! Fram till den 19 oktober så kan ni lämna synpunkter på den här detaljplanen. Mejla till sbk@sbk.goteborg.se eller gå in här och tyck till direkt.
Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , , ,

Bloggar om: , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Olle Jansson (4 Oktober 2010 09:32):
Efter att ha lyssnat på den eminent genomförda intervjun (jag applåderar din förmåga att hålla dig lugn, johannes) så finns det mycket jag skulle vilja säga. Jag ids emellertid i nuläget inte göra något annat än att konstatera att det aldrig kommer att byggas någon blandstad på Hisingen. Alla vägar leder mot punkthus i park, helt oavsett premisserna.
 0
Karl H (4 Oktober 2010 10:00):
Otroligt tankeväckande intervju. Jag tycker den har massor av poänger och pallar inte med att skriva ner alla, just nu.

En första tanke som far genom huvudet är att det är modigt av tjänstemännen att låta samtalet spelas in. Grymt starkt, Anna-Karin och Åsa!

Sedan har jag svårt att förstå hur man kan skylla på att arbetet påbörjades då den gamla detaljplanen gällde, - Att man inte ville planera något som strider mot den.

Resultatet blir ju en detaljplan som strider mot gällande översiktsplan istället!

När arbetet med denna detaljplan påbörjades kan kan det ju inte heller ha varit en hemlighet om hur tankarna kring den nya översiktsplanen såg ut. Jag menar, tjänstemännen som gör jobbet är ju, för jösse namn, kollegor. Snackar man för lite sinsemellan?
 0
Niklas S (4 Oktober 2010 10:18):
Håller med Karl Holmberg om att det är starkt av Anna-Karin och Åsa att ställa upp på intervjun och dessutom går med på att den spelas in.

Sen en ännu större eloge till Johannes som fortsätter att driva opinion och åskådliggöra allt det som är fel i Göteborgs stadsplanering och utveckling. Föredömligt.
 0
Sven R (4 Oktober 2010 11:37):
Jag tycker inte att hus-i-park per definition är fel. Jag tycker t.o.m att de är en bra lösning på denna plats av just de skäl som nämns av planarkitekterna. T.ex att bevara stadsdelens karaktär och grönstråket.

Men jag tycker inte att parkeringsplatsen är så lyckad, av två skäl. Först och främst så binder det upp marken mot Wieselgrensgatan. Den friytan man lämnar p.g.a bullerskäl ser ut som en ypperlig markreserv för en framtida förtätning längs gatan (hus med lokaler). Men det kommer inte att gå utan att man tränger ihop bilarna i ett dyrt p-hus (och därför kommer det aldrig att ske).

Sedan så kommer de som bor i de västligaste husen att tvingas gå lång väg till sin bil. Och de har ingen översikt av sin bil från fönstret. Inte attraktivt.

Jag skulle förslagit att man la in en ny återvändsgata norr, söder eller emellan punkthusen som hade fått parkeringsplater mer utspritt.

Sedan tycker jag gott att de kunde ha aftersträvat en större variation i typologierna. Den där längan med lokaler ut mot gatan borde redan funnits med. Så svårt kan det ju inte vara att få med fastighetsbolagen på tåget.
 0
Olle Jansson (4 Oktober 2010 12:12):
Man kan ju tala om stadsdelens karaktär och bevarande av grönstråk. Man kan samtidigt för det första påpeka att det är långt till närmsta punkthus i park område. Lilla jag är ju inte utbildad arkitekt men varför just punkthus skulle vara det bästa alternativet i förhållande till kringliggande bebyggelse före kvarter, limpor, radhus eller villor kan inte jag förstå och inte heller lyckas de intervjuade personerna med det.

För det andra tycks snacket om grönt stråk tycks minst sagt överdrivet. Om det mot öster kan gå söder och norr om Skola med asfalterad gård, bibliotek och kommunhus så kan den la för all del gå norr och söder om ett kvarter eller limpor på samma sätt som detnu går norr och söder om en stor parkeringsplats. Om jag är ute och promenerar uppskattar jag verkligen inte att traska igenom främmande punkthusområden. Men det är måhända min subjektiva uppfattning som står emot SBK:s objektiva bedömning.

Premisserna som SBK fattar sina beslut på är helt oförutsägbara men slutprodukten är definitivt förutsägbar. Onekligen en intressant svart låda att som medborgare försöka förstå.
 0
Magnus M. (4 Oktober 2010 13:00):
Från samrådsredogörelsen:
"Av bullerutredningen (daterad 2010-04-12) framgår det att bullerskärmar krävs för att klara Boverkets riktlinjer för trafikbuller vid fasad (55dBA)" [men] "lägenheterna klarar riktvärdena för trafikbuller utan bullerskärm genom att placera sovrummen mot en ljudskyddad sida"

Här är väl det stora kruxet? Vet någon vad bullernivån skulle bli på kvarteret ovan som Johannes ritat in om man placerade sovrummen mot gården? Blir det någon skillnad jmf med SBKs miljonprogram?
 0
Erik Sandblom (4 Oktober 2010 13:51):
Jag håller verkligen med om att förslaget inte utnyttjar möjligheten att öka tryggheten längs Wieselgrensgatan. Det finns inga möjligheter för grannarna att råka på varandra i någon lokal butik. Inga lokala näringsidkare håller koll på omgivningen. Platsen får ingen identitet, blir likriktad och utbytbar. Inte konstigt att många upplever att ingen bryr sig.
 0
John T (4 Oktober 2010 14:02):
Det sägs av Åsa Swan att om man påbörjat planarbetet idag så kanske resultatet blivit annorlunda. Vågar man tolka detta positivt på så sätt att planer inom några år kommer att återspegla ÖP bättre? Fast jag är skeptisk.
 0
Magnus M. (4 Oktober 2010 14:19):
*läser vidare*
"Byggnaderna kan inte med nuvarande utformning som punkthus placeras närmare Wieselgrensgatan pg a att bullernivåerna blir för höga".

(Detta är SBKs svar på SDN Lundbys protest mot att den glesa bebyggelsen skapar otrygghet i området.) Det känns som ren lathet, eller?
 0
Johan K. Sch. (4 Oktober 2010 15:07):
En av den statsvetenskapliga implenteringsforskningens klassiker heter "Implementation: How Great Expectations in Washington Are Dashed in Oakland" (etc).

Jag tänker mig att någon av mina kolleger borde skriva en liknande studie av Göteborg: "Stadsplanering: Hur översiktsplanens fina blandstadsmål blir till gräsliga husiparkenklaver i praktiken." Det tycks ju finnas hur mycket empiri som helst att jobba med.

http:​/​/​www.​amazon.​com/​Implementation-​Expectations-​Wash.​.​
 0
Karl H (4 Oktober 2010 15:36):
@Markus T: Jag tolkade det som om både Åsa och Anna-Karin personligen tyckte att man skulle kunna göra på ett annat sätt, men att deras åsikt var bortkompromissad av andra intressen. Ni får gärna rätta mig om jag har fel, Åsa och Anna-Karin ;)

Tjänstemannamässigt gör de ju rätt i att försvara detaljplanen genom att tiga sin egna åsikt. Faran, som jag ser det, är att detta tigande även sker kollegor emellan på SBK samt mellan de övriga förvaltningarna. Då är risken stor att ingen tar tag i utvecklingen åt att verkligen producera detaljplaner enligt gällande ÖP, vilket ju innebär att denna omvandlingsprocess sker långsammare än vad som är nödvändigt.

Därför är det oerhört bra av vår egen Janne Josefsson, Johannes Åsberg, att lyfta luren och ställa de frågor han gör. (Bravo Johannes!)
Förhoppningsvis drar det igång en konstruktiv debatt hos planerarna på kommunen.
 0
Johannes Hulter (4 Oktober 2010 15:42):
@ sven: "Jag tycker inte att hus-i-park per definition är fel."

Inte jag heller. Det beror på vad man vill uppnå för effekter.

"Jag tycker t.o.m att de är en bra lösning på denna plats av just de skäl som nämns av planarkitekterna. T.ex att bevara stadsdelens karaktär och grönstråket."

Vad gäller stadsdelens karaktär så ligger det ju kvarterstad närmare än vad det ligger andra punkthus. Men jag ser ändå inget egenvärde i att "bevara karaktären". Vad gäller "grönstråket" så skulle man även med ett kvarter komma igenom både i norr och söder och vill man komma igenom mitt i kan man väl ha ett släpp mitt i? Dessutom bevarar man ju extremt mycket mer parkmark om man bebygger parkeringen istället för hela parken. Det säger ju sig självt.

Nej, jag tror det hela beror på oreflekterade och empiriskt outforskade idéer som man insocialiseras i när man läser till arkitekt.
 0
Patrik Höstmad (4 Oktober 2010 15:47):
Ett stort tack till Anna-Karin Nilsson och Åsa Swan som tog sig tid.

@ Johannes
Mycket intressant krönika och intervju.

@ Magnus Martinsson
Jag roade mig med att snabbt göra en enkel beräkning av ljudnivån med Nordiska beräkningsmodellen. Använde data enligt rapporten: 9.700 fordon per dygn 30 km/h.

Om fasaden hamnar ca 8 m från mitten på närmsta vägbanan blir det i storleksordningen 60 dB(A) utmed fasaden (det är ett förhållandevis lågt värde för en matargata i stadsmiljö tack vare att hastigheten här är begränsad till 30 km/h). Slutna innergårdar brukar hamna på ca 50 dB. Det ligger ett ganska konstant bakgrundsbrus från trafiken över städer som Göteborg och det är främst det som bidrar till ljudnivån på innergårdarna. Riktlinjerna kräver i detta fall att alla lägenheter har sovplats mot innergården (ljuddämpad sida (inte tyst sida)) och att Ljudklass B ska används i byggnaden. Det ställer högre krav på korrekt genomförande och gör det hela lite dyrare.

Det gick bra att bygga igen kvarteret Örlen utmed Mölndalsvägen (nr 47-51).
Då uppskattade man att Mölndalsvägen har 12.300 fordon per dygn och 50 km/h.

Det verkar gå bra att uppfylla Göteborg Stads bullerpolicy med Johannes förslag.
 0
Olof Antonson (4 Oktober 2010 19:45): Online
Ibland kommer jag på mig själv med att se Göteborgs stadsplanering som Skynet, datorsystemet i Terminator-filmerna, som blev självmedvetet och motverkade sina skapare.

De mänskliga rösterna i samtalet ger dock en indikation på att så inte är fallet.
 0
Joachim (4 Oktober 2010 19:46):
En bekant till en kompis till mig jobbar på SBK. Tydligen så var punkthusen i Västra Eriksberg inte något vidare populärt bland de yngre inom kontoret. Måhända är något slags paradigmskifte på väg och att denna rigida hållning för punkthus är någon slags sista dödsryckning. Men vem vet.
 0
Patrik Höstmad (4 Oktober 2010 20:13):
...och jag har hört en arkitekt på SBK kalla Riskbyggens förslag på Norra Masthugget för "en katastrof". Det finns kanske ändå hopp i förlängningen?
 0
Olof Antonson (4 Oktober 2010 20:38): Online
Ja, förhoppningsvis, det behövs någon som säger att kejsaren är naken.
 0
Daniel Andersson (4 Oktober 2010 21:04):
Som jag tolkar det är hela grönstråket en karaktärisitisk del av SCAFT-tänkandet där bil- och kollektivtrafiken koncentreras till Hjalmar Brantingsgatan och Björlandavägen och ett område fritt från biltrafik skapas mittemellan där tex skolor placeras. Detta område skapar också en tydlig avgränsning i grannskapsenhetstänkandets anda.
Kanske borde vi ifrågasätta den idén och verka för att områdena byggs ihop?
Likaså är avståndet mellan de större gatorna väl glest om en tät gångvänlig stad eftersträvas. Utöver Björlandav. och Hj.Br.g. är Ga Björlandavägen och Västanvindsg.-Långängen naturliga stråk att utveckla. Men det vore även lägligt med ett väst-östligt stråk på grönkilens södra sida.
Gröna avgränsningar finns även i den klassiska stan, tex Alléstråket. Ett annat stråk är från Vallgraven via Vasaplatsen-Vasaparken-Vasakyrkan-Länsarkivet-Viktor Rydbergsgatan. Det stråket är som smalast på Vasaplatsen där Södra Allegatan och Vasagatan korsar. Jag skissade på en lösning med inspiration utifrån detta:
http:​/​/​img70​9.​imageshack.​us/​img70​9/​667/​bjurslattsplan.​.​.​
Nordanvindsgatan förlängs norrut. Ett slutet (tex landshövdinge)kvarter (violett) smalar av grönstråket så att en platsbildning uppstår (jfr Vasaplatsen). Idag finns service främst vid Hj.Br.gatan och Björlandavägen så service på denna plats mittemellan skulle minska gångavstånd och kunna vara ett frö för ett mer levande stråk längs hela Wieselgrensgatan. Jag har också lagt in lite stadsradhus (turkos) à la Änggården/Kungsladugård för att göra parkens och gaturummets avgränsning tydligare (Längan längs Wieselgrensgatan kräver att två småhus rivs). Jämförelsen med gröna parkstråk inne i stan är att endast byggnader av offentlig karaktär (skolor, kyrkor etc) bör finnas där.
Från intervjun kunde man få intrycket att området ligger långt bort (Östra Kvillebäckens struktur var inte lämplig). Men avståndet från centrum är inte längre än till Såggatan eller Fridkullagatan.
 0
Matthias H. (4 Oktober 2010 23:14):
Herregud, herregud, herregud. Jag blir faktiskt fysiskt illamående när jag hör hur Anna-Karin och Åsa resonerar. Och tänker på att nästan alla deras kollegor resonerar likadant i detaljplan efter detaljplan. Åhhhh usch. Dom säger emot sig själva gång på gång på gång.

Detta förslag får inte gå igenom. Jag ska också skriva till dom vad jag tycker.
 0
Sven R (5 Oktober 2010 06:52):
Aha, jag ser att jag läste planen fel. Tydligen ska parkering ske i underjordiskt p-garage. Bra! Frågan är varför man behåller en så stor markparkering då.
 0
Daniel (5 Oktober 2010 08:48):
Vill bara säga att en bullerutredning gjordes för att få bort planket.
http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​etjans.​.​

sedan tycker jag att en kommentar är intressant från sbk.
"Planförslagets ambition är därför att den tillkommande bebyggelsen ska upplevas som
hus i park."
 0
Anders Norén (5 Oktober 2010 11:36):
Sakupplysning: Det mått som i artikeln anges som bruttototalarea (BTA) är i själva verket byggnadsarea (BYA). Byggnadsarean är den yta på marken som täcks av byggnader. Bruttototalarea är total våningsyta, inklusive gemensamma utrymmen, installationer, väggar och annat som inte är uthyrningsbar yta. Sambandet ser i princip ut som så: BTA = BYA * antal våningar. (100 m2 BTA brukar betraktas som 1 genomsnittslägenhet och i praktiken motsvara 75 m2 bostadsyta.)
 0
Johannes Hulter (5 Oktober 2010 11:52):
@ anders: Tack! Slarv från min sida, det ska vi ändra i texten omgående.
 0
Daniel Bergqvist (5 Oktober 2010 22:07):
Suveränt Johannes! Bra granskat!
Min bild av SBK är (tyvärr) återigen bekräftad om än något skarpare. Successivt blir även de medvetna om sina uppenbara cirkelresonemang.
 0
Fredrik Friberg (5 Oktober 2010 23:51):
Smått parodiskt, men oj....vilket tålamod du har Johannes!
Vad är vitsen med att ha en översiktsplan överhuvudtaget i gbg kan man fråga sig...
 0
Daniel (6 Oktober 2010 16:38):
Jag tänkte på en sak faktiskt, och det handlar om Prästgatan som ligger bredvid. Där är det villor på ena sidan gatan, och lamellhus på andra sidan.
Hur det fungerar där, men inte på bjurslättsplan är för mig en gåta. Det kanske är lite människor som lever lite på "the edge", utmanar ödet som klarar av att ickevillor ligger bredvid villor.

Eller så är det bara så att "anpassningar" egentligen är något onödigt. För hur gör man om man ska bygga bredvid träd? Måste det vara trähus? Hur klarade dom av att bygga vasastaden som gränsade till åkermark? Stora filosofiska frågor... :)

Är det helt enkelt det stora "lagomsyndromet" som har fått planerarnas hjärnor att slå slint?
 0
Daniel (6 Oktober 2010 16:39):
F*n. Inte Prästvägen, utan dess förlängning på andra sidan spårvagnsspåret, dvs Sockenvägen.
 0
Krister Malmqvist (6 Oktober 2010 21:33):
Lite synd att benämningen blandstad inte betyder samma sak för SBK som för Yimby. Vi borde nog försöka förklara vår definition för SBK eller byta namn på begreppet blandstad. Ibland skriver Ni "tät blandstad" men då menas väl bara att det skall vara högre hus?
 0
Johannes Hulter (6 Oktober 2010 21:42):
@ krister: Jag har försökt ge en tydlig definition av vad begreppet brukar innefatta här - http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​begreppet-​blandstad_​586.​ht.​.​

Jag tror inte SBK och vi har olika definitioner. Det avgörande är - som sägs i intervjun - på vilken nivå man lägger sig. På stadsdelsnivå (grannskapsenhet, ABC-stad etc) eller på kvartersnivå. Det är ganska självklart att graden av "blandning" kan anses större med blandning på en kvartersnivå. Problemet är nog inte så mycket skilda definitioner, som skilda prioriteringar.
 0
Gunnar Einarsson (6 Oktober 2010 22:24):
Ett grundproblem som resulterat i den givna lösningen punkthus enligt standardformulär 1A ligger ju redan i målsättningen att bevara "parkmiljön" (de kunde givetvis inte heller erkänna att Åsbergs renodlade förslag var så mycket bättre i detta avseende. Tjejerna har ju kollegor, lojalitetsband och framtida uppdrag att tänka på). Denna målsättning i Bjurslättsprogrammet från 2006 blir ju svår att få ihop med ÖP:s målsättning om blandstad.
Fast man ställer förstås likväl den självklara frågan varför detta ansågs så viktigt? Är ju inte så att närområdet lider brist på grönområden precis. Ca 1 km norrut vidtar Läkesbackens omfattande vildmark. I söder på samma promenadavstånd har vi Kiellers park.
Nej, det är den beklämmande svenska gräs- och trädfetischismen som åter gör sig påmind förstås. Det är så med alla dessa planeringsvariabler: träd & gräs, solvinklar, siktvinklar, bullernormer, inte bryta med områdets "karaktär"... När den empiriskt påvisbara skönhetsupplevelsen förklaras overifierbar och intig träder istället en massa påhittade nonsenshänsyn i dess ställe. För någon tro måste ju människorna ha.

Tycker som alla andra här att det var modigt att låta sig spelas in på detta sätt, så all heder åt arkitekterna. Fast jag hade väntat mig lite mer genomtänkta motiv till deras skapelse, allvarligt talat. Nu var det nästan som några gymnasietjejer hade gjort ett lite halvdant grupparbete som de sedan hade svårt att försvara inför läraren. Men okej, å andra sidan kan det ju vara besvärligt att samla tankarna i en telefonintervju bara sådär, så det kanske ändå är ganska förståeligt.
 0
Johannes Hulter (6 Oktober 2010 22:48):
Jag tycker det är väldigt viktigt att undvika en nedlåtande attityd gentemot dessa kunniga och resonabla personer, som visat en stor vilja till dialog och haft en mycket ödmjuk inställning. De har en stor mängd faktorer att ta hänsyn till i sitt arbete och många svåra avvägningar att göra - som vi slipper bekymra oss om.

De problem jag ser ligger på mer på en systemnivå, det är både orättvist och okonstruktivt att "skjuta på pianisten" i det här fallet.
 0
Matthias H. (6 Oktober 2010 22:50):
Gunnar, jag tycker inte att det är ok, jag tycker att det är mycket dåligt att dom inte kan försvara det bättre. Jag tror att dom innerst inne vet att det dom håller på med är stadsförstörelse, inte stadsbyggnad. Det gäller för samtliga av deras kollegor också i detaljplan efter detaljplan. Dom kan helt enkelt inte försvara alla sina bedrövlig detaljplaner för dom säger bara emot sig själva hela tiden. Finns det inga krafter inom SBK som börjar hata alla husiparkplaner som dom verkar tvingade att skapa? Det måste till en revolution inom SBK. Corbusier och Åhrens porträtt måste ner från väggarna i deras hus. Lägg dom längst ner i källaren. Åhhh vad upprörd detta gör mig.
 0
Olof Antonson (6 Oktober 2010 23:39): Online
Problemet ligger givetvis på en systemnivå, men är det någon som ifrågasätter systemet?

Det är ingen som ser några konstigheter med att svaret på alla frågor är hus i park?
 0
Daniel (7 Oktober 2010 08:44):
Vill faktiskt säga, som boende i området, att hus-i-park bryter faktiskt mot omgivningen. Det finns inga kvadratiska hus i närheten. Alla flerbostadshus är avlånga i området så personligen så bryter faktiskt fyrkantiga hus av mot normen mer än att bygga avlånga hus vänt mot villorna.

Det är tom närmare till kvartershusen vid wieselgrensplatsen än vad det är till dom kvadratiska husen.
 0
Gunnar Einarsson (7 Oktober 2010 11:19):
Daniel, där har du en del av de motsägelser som Matthias pekar på. En enkel koll av satellitbilder hade dessutom genast avslöjat dessa förhållanden. För att med hänvisning till områdets "karaktär" motivera punkthus så måste man ju röra sig rätt långt bort för att hitta motsvarigheter. På det avståndet finner man dock långt fler landshövdingehus än punkthus, så varför inte landshövdingekvarter istället? Ändå säger den ena att det vore "fel att skapa ett stadskvarter på den platsen".
På punkthusavstånd har vi dessutom redan grönområden så om "blandstadens" innebörd är att olika funktionselement skall finnas representerade på högre nivå än kvarter (något arkitekterna hävdade) så behövs ju noga besett inget bevarande av grönområdet eftersom grönyta, ABC-stadsmässigt, redan tillgodoses av exempelvis grönområdet direkt i väster. Ändå är talet om bevarade gräsytor och buskage, utan att detta motiveras, helt centralt för detaljplanen.
Själva idén att allt man bygger måste passa in i miljön är vidare inkompatibel med målsättningarna om blandstad då, såsom Johannes påpekade, 70% av Göteborg utanför stadskärnan redan är byggt som funktionsseparerad husipark och funkisvillor. Den logiska fortsättningen innebär förstås att i avseende flerfamiljshus, enbart husipark får byggas i framtiden då "mellanstaden" redan domineras av denna arkitektur från 30-talet och framåt. Med andra ord har själva begreppet "blandstad" kidnappats och vips blivit ett argument för att bygga mer av dess motsats, mer husipark. Detta enkla förhållande var dock svårt för Åsberg att få medhåll för. Man kan med fog fråga sig hur man ens lyckades grundlägga Göteborg till att börja med om det viktigaste vore att ta hänsyn till områdets "karaktär": här fanns ju enbart vass i sikte miltals omkring!
 0
Matthias H. (7 Oktober 2010 11:26):
Gunnar, precis. Om alla som byggt staden Göteborg (o då avser jag kvartersstaden) tillbaks i tiden resonerat som SBK gör så hade det inte funnits någon stad som hetat Göteborg.

Husipark kan aldrig vara blandstad för det är per definition inte stad. Ofattbart att inte SBK förstår det.
 0
Sven R (7 Oktober 2010 12:24):
"Husipark kan aldrig vara blandstad för det är per definition inte stad." Där träffade du huvudet på spiken Matthias. Och eftersom dagens park per definition inte heller är stad så är hus-i-park bästa sättet att bevara denna karaktär. Som Daniel Andersson konstaterade ovan så finns ett SCAFT-tänk i botten här, grannskapets utkanter är mer urbana än dess inre. Och det är bra, det gör området varierat. Rätt sak på rätt plats. Ni bör inte jämföra punkthusen med dem vid Rambergsvallen. De nya husen kommer att bli 3-5 våningar, s.k stadsvillor.
 0
Hannes Johansson (7 Oktober 2010 12:47):
@Sven R: Tycker du inte att man hade bevarat parkkaraktären än mer om man hade byggt tätare på parkeringsplatsen för att få samma lokalyta, samtidigt som man i princip helt kunde ha bevarat parken?
 0
Sven R (7 Oktober 2010 13:06):
Man ansåg tydligen att det räcker med en mindre fri yta för lek osv. Hela området kommer iallafall fortsättningsvis att förbli lummigt vilket säkert grannarna uppskattar. Genom att ta ytan i anstråk kan man skapa hus med större boendekvaliteter än om man knör ihop det till ett kvarter. Förstår inte poängen med att bygga ett enstaka kvarter i sådana här lägen. Det uppstår inga stadskvalitéer bara för att man böjer ett lamellhus till en sluten form.
 0
Anna Eriksson (7 Oktober 2010 13:39):
Sven, på vilket sätt innebär husipark större boendekvaliteter än ett kvarter? Du får gärna utveckla det.

Personligen tror jag att ett (landshövdinge)kvarter på den nuvarande parkeringen med bevarande av resten av området som en park (vilket ju enligt Johannes beräkningar innebär lika mycket boendeyta som nuvarande husipark-förslag) innebär betydligt högre boendekvaliteter. Bygger man ett kvarter får man de fördelar det innebär med privat gård, bättre granngemenskap för att man naturligt träffas ute på gården och en stor fördel för barnfamiljer eftersom slutna gårdar gör det mycket barnsäkrare. Bor man i ett slutet kvarter är man som förälder mycket tryggare eftersom barnen inte kan rusa ut i trafiken i ett obevakat ögonblick medan man om man går ut från ett friliggande hus måste ha järnkoll hela tiden (har själv en 1- och en 3-åring och för mig är detta mycket uppenbart när jag jämför mitt eget boende i landshövdingekvarter med kompisars som bor i husipark). Dessutom får man alltså tillgång till en riktig park som inte hackas sönder av punkthus.
 0
Gunnar Einarsson (7 Oktober 2010 14:05):
Sven R: Du har kanske rätt i att inga vidare stadskvaliteter skapas av enbart ett stadskvarter, men man måste ju börja någonstans. Lamellhusen i grannskapet kommer ju inte heller att stå där för evigt.
Det finns dock ännu en synpunkt av vikt inblandad, nämligen att en framtidsanpassad stadsplanering måste söka koncentrera boendet på en så central yta som möjligt av skäl som har att göra med rådande bostadsbrist, ekologisk hållbarhet och Peak Oil. Den utspridda "regionsstaden" (Göteborg + kranskommuner) med låg densitet, dålig markekonomi och ständigt ökande bilberoende som produkt av ständig tillväxt är helt enkelt inte ett hållbart scenario på 50-100 års sikt. I det perspektivet framstår Johannes enda landshövdingekvarter som sublimt illustrerande för hur slösaktig med tomtmark rådande stadsplanering de facto är.
Sedan är det ju även så att vid sidan om Johannes kvarter och park-alternativ så kvarstår ju även i princip lösningen att bebygga hela tomrummet och plötsligt skulle du i så fall få 2-3 stadskvarter, något som jag personligen finner vara den egentligen självklara lösningen.
 0
Olof Antonson (7 Oktober 2010 14:19): Online
@Sven: Som jag förstod det var en av anledningarna till förtätning av området att verka för en ökad trygghet längs gatan. På vilket sätt bidrar de fristående punkthusen till detta? I synnerhet då de nu placerats ännu längre in på grund av ljudkänslighet.

Satt i relation till:
"En förtätning av Bjurslättsplan innebär att den tidigare obebodda sträckan längs med Wieselgrensgatan, vid Bjurslättskolan, nu blir bebodd"

Frågan är om denna typ av förtätning åstadkommer det? De tänkta byggnaderna ser inte direkt ut att vilja kommunicera med gatan. Jag kommer att tänka på Gubberoparken i Olskroken, som kombinerar öppenhet och stadsmässighet.
 0
Gunnar Einarsson (7 Oktober 2010 14:28):
Anna Eriksson: Exakt. God stads- och boendekvalitet är inte att blanda hus och park utan att skilja dem åt så mycket som möjligt. Genom att ta tillvara de kontraster som bildas av den radikala övergången från gata till park så renodlar man också fenomenens väsen och inneboende potentialiteter till max.
 0
Sven R (7 Oktober 2010 14:29):
Jag tycker lägenhetslösningarna är bättre i punkthus än i lamellhus. Det handlar ju om att lägenheten ska få en trevlig karaktär med utsikter och bra ljus.

Punkthus kan göras tjockare än lamellhus så jag misstänker (utan att räkna på det) att Johannes kvarter skulle behöva vara 5 vån eller liknande för att få ut samma antal (120 st) lägenheter. Därmed blir det inget landshövdingehus med ljus trevlig storgård, snarare ett stadskvarter med mörk gård.

Att bo vid en trafikerad väg är inget plusvärde, tvärtom. Det är sådant som brukar gör bostadsrätter svårsålda.

Jag tror dessutom att detta kommer att bli ett mycket populärt område bland barnfamiljer eftersom tomten avgränsas på tre sidor av cykelvägar, endast på östra sidan finns det bilar.
 0
Gunnar Einarsson (7 Oktober 2010 14:48):
Sven R: Bra ljus och bra utsikt (vad man nu skall ha det till) tillgodoses redan av kvartersbyggda fastigheter av sekelskiftestyp. Punkthus krävs inte, snarare blir det bara overkill.
Än sen om det innebär 5 våningar eller högre? Kvarteret kan lätt breddas en bit. Detta var en av anledningarna till att jag talade i termer av 2-3 kvarter ifall hela området exploaterades. Sekelskifteskvarter i stenstaden har i regel en kortsida på ca 60 meter, antagligen för att göra innergården ljusare. Därmed inte sagt att smala, mörka bakgårdar inte är mysiga och har kvaliteter i sig själva genom att vara väldans urbana.
Apropå svårsålda bostadsrätter längs trafikerade gator så har jag inte märkt att lägenheterna längs Linnégatan direkt lider av det.
 0
Johannes Hulter (7 Oktober 2010 16:12):
@ sven: Ang. byggnadsarean - jag har räknat på 15m djup och det är ju lite väl. Låt oss säga 12m istället. Ett landshövdingekvarter från gamla Kvillebäcken är 100x50, det betyder 200x12=2400kvm + 52x12=634kvm, dvs. ca 3000kvm.

Det betyder att även om landshövdingekvarteret skulle losa över 600kvm (20%) i trapphus etc. så skulle man ändå få in mer bostadsyta än punkthusförslaget med samma våningsantal (3-5 våningar).

Och då är hela parken kvar. Ungarna kan spela fotboll/åka skidor, föräldrarna kan ha picknick etc.

Men gillar man punkthus bättre (för att lägenhetslösningarna är "bättre" eller för att det är "snyggare" eller vad det kan vara) så lär man väl förslå punkthus alldeles oavsett...
 0
Sven R (7 Oktober 2010 16:33):
Johannes, du borde ringa till Botrygg och göra en liknande telefonintervju. Det är förmodligen dom som är förslagets upphovsmän, mer än SBK. Det vore intressant att höra vad de säger om boendekvaliteter m.m.
 0
Johannes Hulter (7 Oktober 2010 16:47):
@ sven: Jag har inga skäl att misstro planarkitekterna. Lyssna på intervjun - enligt Åsa Swan så tittade man på andra typologier i början och BoTrygg var ju helt OK med funktionsblandning. I just det här fallet tror jag mer att det har att göra med en planestetisk diskurs på SBK (och bland arkitekter generellt, ta din egen omedelbara reaktion som exempel) som oundvikligen leder mot husipark.
 0
Olle Jansson (7 Oktober 2010 17:01):
Så nu är ett punkthus på 3-5 våningar att betrakta som stadsvilla? Så Orwellskt...

Om målsättningen från början är att bevara nuvarande karaktär så är la hus-i-park ett "bra" förslag. Allt bygger emellertid på utgångspunkten att bevarande av karaktär är eftersträvansvärt.

Sedan kan man ju ifrågasätta vitsen med att hålla på att utreda den här saken i åratal. Så fort premisserna att att undvika buller och bevarande av grönt stråk fastslogs så var det la bara att ringa till Botrygg och säga åt dem att ploppa ut sina punkthus (Årebrogatan, Trekantsgatan, Bjurslättsplan). Då hade planen varit klar innan vi fick en ny ÖP som på papperet säger något annat.

Botryggs hemsida ger oss för övrigt en plan med ej snedställda punkthus där en liten artificiell bäck rinner mellan dem.
http:​/​/​www.​botrygg.​se/​fast_​bjurslatt_​0​1.​shtml

Om SBK hade klarat av att göra detaljplaner som inte bara är en långdragen charader hade ju det gått att bygga punkthus en bit ifrån vägen och sedan i samma detaljplan möjliggöra byggandet av en huskropp mot vägen som fungerar som bullerplank för punkthuset och detta hus baksida. Om sedan ingen vill bygga där så är ju ingen skada skedd och det potential till stråk och ökat trygghet längst Wieselgrensgatan som vissa efterfrågar hade fortfarande varit möjligt.

Det är trots allt lite tröttsamt att vad jag efterfrågar skall avgöras på SBK enligt några dogmer som framtogs i en anda av positivistisk övertro på planering före marknad. Samma dogmer gav oss miljonprogrammen och de gick de ju väldigt bra för så fort människor fick möjligheter att välja ett alternativ på 1970talet.
 0
Niklas (7 Oktober 2010 17:23):
Olle J:
Jag tror nog att det här området skulle må bättre av mer planering. Då syftar jag inte på det enskilda projektet, utan att området saknar en riktig stadsplan. Lägg ordentligt med planeringskrut på en ordentlig stadsplan med tillräckligt tydliga planbestämmelser (varför inte låta översiktsplanen vara en sådan stadsplan och lagfäst). Därefter behöver man inte lägga sig i så längre planbestämmelserna följs.

Man kan fråga sig hur diskussionerna inom SBK går. Men faktum är att de lagt ett rätt så bra förslag för stadsplan vid Masthugget (iaf jämfört med Riksbyggens förslag). Och där kan man väl faktiskt påstå att det bryter av mot den brutala strukturen vid Masthuggsterrassen. Men det är kanske ett paradigmskifte på gång.
 0
Sven R (7 Oktober 2010 18:12):
Citat Olle: "Om målsättningen från början är att bevara nuvarande karaktär så är la hus-i-park ett "bra" förslag. Allt bygger emellertid på utgångspunkten att bevarande av karaktär är eftersträvansvärt."

Bevarande eller inte spelar inte mig någon roll personligen, jag kommer på min höjd att passera området på Wieselgrensgatan och där tycker jag som sagt att det vore positivt med en bullerbrytande och funktionsblandad huslänga. Precis det som du själv föreslår Olle. Hur det ser ut bakom denna länga spelar inte mig någon roll eftersom det ändå, p.g.a SCAFT, är en avskild och icke-urban del av staden.

De som den här frågan främst berör är de som bor i Bjurslätt. Vill de att stadsdelen ändrar karaktär? Förmodligen inte, såvida inte karaktären ses som ett problem. Jag tror inte att området ses som ett problemområde typ förort. Jag har inte fått det intrycket då jag har varit där iallafall. Det är ju nära ett villaområde och det viktigaste anses säkert vara att den småskaliga karaktären behålls (=högstatus). Jo, små punkthus kallas faktiskt "stadsvillor".

De närboende är garanterat inte intresserade av att cykelvägarna görs om till bilgator. Så Gunnars förslag om 2-3 kvarter går fetbort. Sådana urbana drömmar kan med fördel byggas i "Centrala Älvstaden".
 0
Hannes Johansson (7 Oktober 2010 19:02):
@Sven R: Jag tycker det är lite oroväckande när du säger att frågan främst berör de som nu bor i närheten av området. Nog måste frågan även beröra de som söker bostad i Göteborg, det vill säga de framtida invånarna i området. Frågan berör även resten av stadens medborgare, så till vida att en allmän utglesning av staden och konsekvenserna av en sådan utveckling gör det. Dessutom hade det väl önskvärt för många av stadens invånare om det tillkom betydligt mer funktionsblandad kvartersstad, om man nu ska se på personliga preferenser.
 0
Sven R (7 Oktober 2010 19:33):
Hannes, du har rätt. Naturligtvis berör frågan även de framtida invånarna i området. Tror du inte Botrygg förmår tillvara ta deras intressen? Men jag förstår inte varför du pratar om utglesning, det här är ju en förtätning.
 0
Hannes Johansson (7 Oktober 2010 20:07):
@Sven R: Jag tycker att utifrån premisserna som anges för just detta specifika planområde, så har man valt en märklig lösning. En premiss var att bevara så mycket parkkaraktär som möjligt. Detta i sig tycker jag i alla fall är acceptabelt, eftersom att människor allra oftast gillar kvalitativa grönområden, och det kan man ju även försvara med rationella argument om människors behov av sådana områden.

Då tycker jag det verkar självklart att man borde ha bebyggt områdets östra del med tätare, mer sammanhängande bebyggelse, så att man kunde ha bevarat mer av parken och även skapat en tydligare kontrast mellan privat och allmänt område. Erfarenhet från de senaste 80 åren visar ju att hus-i-park extremt sällan lockar fler än de som bor i husen-i-parken att vistas där. Parkkaraktären skulle alltså bevaras på ett bättre sätt för alla, även de som inte kommer bo i de nya husen. Hus-i-park är liksom varken park eller stad. Det är... hus-i-park.

Är premissen däremot "man bör bygga hus-i-park" så tycker jag det är betydligt svårare att försvara den premissen. Varför är det ett egenvärde att ha hus-i-park? Okej, man vill skapa bra siktlinjer och solvinklar för de nya bostäderna. Det är en anledning. Men det finns också många saker som talar emot hus-i-park - och den första premissen om att bevara parkkaraktären är ju bara en av dem. Jag behöver nog inte gå in på alla andra eftersom vi ofta talar om dem.

Så, nej, jag är inte övertygad om att BoTrygg i det aktuella planförslaget kanske tar tillvara på de intressen som de flesta som vill flytta in i stan kan tänkas ha. Man verkar redan på förhand ha bestämt sig för att "folk vill ha bra solvinklar och siktlinjer, det är vad de tycker är viktigast". Och kanske är det vad den mest köpstarka målgruppen prioriterar, vad vet jag, men det finns nog andra faktorer som många prioriterar ännu högre och dessa intressen har inte tagits tillvara på under de senaste decennierna.

Allting är naturligtvis en förtätning i förhållande till en grusplan eller en parkeringsplats. Men säg att vi ska flytta in 10,000 människor i staden. Om vi då flyttar in dem i områden som det här, så kommer det ju krävas betydligt större yta än om man hade byggt mer i tät kvartersstruktur. I det avseendet är det här en utglesning, i förhållande till alternativen.

Nu handlade det ju förvisso om att bevara parkområdet och Johannes förslag betyder ju inte fler bostäder i området, utan försöker istället producera lika många. Däremot skulle ju Johannes förslag passa in betydligt bättre i en framtida förhoppningsvis tätare omgivning. Östra Kvillebäcken och kvarteren vid Hjalmar Brantingsgatan ligger ju som sagt närmre än närmsta puntkhus... Dessutom hade man ju haft kvar betydligt mer parkyta som dessutom hade varit betydligt mer tillgänglig för fler människor. Man kanske alltså kan tala om en "tätare" park i så fall.
 0
Sven R (7 Oktober 2010 20:43):
Johannes idé om att bevara parken känns konstig. Inte för att jag har läst igenom alla planhandlingar men en utgångspunkt har ju varit att den stora tomma ytan gör mer skada än nytta med tanke på att Bjurslätt inte är så tätbefolkat. Den gör bara cykelvägarna osäkra på kvällen. Det finns en högkvalitativ park och en idrottsplats bara stenkast bort som kommer att räcka gott även för de tillkommande 120 lägenheterna. För småbarnslek så kommer de ytor som bildas runt husen funka mycket bättre än vad den där kvartersinnergården gör.
 0
Hannes Johansson (7 Oktober 2010 21:07):
Om idén är att göra området tryggare genom förtätning, så tycker jag förslaget framstår som ännu märkligare. Hur kommer det aktuella förslaget bidra till sen säkrare miljö än dagens fotbollsplan? Husen tar ju långt avstånd från gatorna och en av tankarna med hus-i-park är ju att liksom "gömma" husen i parken. Titta bara på hur bra hus-i-park har fungerat för att skapa trygghet i historien. Den enda förklaringen jag kan finna till varför man gjort som man gjort är att man redan på förhand har bestämt sig för att hus-i-park är det man ska ha och att siktlinjer och solvinklar samt subjektiva estetiska preferenser ska prioriteras före alla andra faktorer.

Om man nu som du säger inte vill bevara parken, utan istället få dit fler människor för att skapa trygghet, så framstår det ju som ännu mer självklart att välja en tätare kvartersstruktur istället för det aktuella planförslaget.

Om man ska vara realistisk kan väl knappast någon tro att människor kommer söka sig till området för att ta del av "parkmiljön" i det aktuella förslaget, utom de som kommer bo där. Då är det ju ingen som förlorar någon parkmiljö om man istället bygger stadskvarter där. Det kommer ju passa än bättre in i området i framtiden när centrum har växt över älven.
 0
Sven R (7 Oktober 2010 21:43):
Husens avstånd till cykelvägen är perfekt. Tillräckligt nära för att man kan urskilja ett ansikte men inte så nära det känns påträngande. Det är även anledningen till att trånga kvartersgårdar inte funkar så bra för utevistelser, man känner sig uttittad.

Det som talar emot stadskvarter är att man hade tvingats dra in gator i ett område som är tänkt att fungera som en bilfri lunga.
 0
Hannes Johansson (7 Oktober 2010 22:21):
Skulle inte trygghetsfaktorn ligga i att få fler ögon på vägarna? Då borde det väl naturligtvis vara en fördel om man får så många som möjligt, och så nära vägarna som möjligt? Om man nu lider av social fobi och inte gärna vill att någon ska kunna se en eller lägga märke till en när man är utomhus så förstår jag inte riktigt varför man skulle vilja bo i en storstad, eller varför staden skulle behöva anpassa sig till det. Tycker du att hus-i-park-områden har visat sig skapa trygghet - och kanske ännu viktigare: trygghetskänsla - enligt erfarenheten?

Vad menar du med att det är tänkt att vara en "bilfri lunga"? Hur är det en lunga? Ökar den syreflödet i staden runtomkring, eller renar den luften på något sätt? Hur är aktuellt förslag mer att betrakta som "lunga" än vad en stadsbebyggelse hade varit det? Och var ser du att meningen är att det ska vara en sådan "lunga"?

Jag trodde meningen var att öka tryggheten i området genom att få dit fler människor och att samtidigt bibehålla parkkaraktären. I aktuellt förslag försvinner parken - ingen kan väl på allvar tro att området kommer locka till sig utomstående parkbesökare - och man får ändå ingen stadsbebyggelse och ingen kontakt med gatan.
 0
Matthias H. (7 Oktober 2010 22:32):
Sven, skönt att du skriver o ger din syn på saken. Det ger en härlig diskussion. Men att jag gick med i Yimby var för jag vill att Göteborg ska uppnå en högre stadsmässighet överallt. I varje läge som uppstår så ser jag hellre ett slutet kvarter än punkt-, skiv- och lamellhus. Det går inte att uppbringa en stadskänsla med de tre sistnämnda hustyperna anser jag med kanske något undantag. Och då måste jag verkligen tänka till.

Det spelar mig alltså ingen roll om antalet lägenheter/våningar i punkthusen är fler än i det slutna kvarteret eftersom Göteborg är en stad och ska byggas som en sådan. Att sen få fler lägenheter/våningar i det slutna kvarteret är ju emellertid en enkel uppgift att lösa som flera ovan har pekat på. Likadant så oavsett om antalet våningar i det slutna kvarteret höjs så blir fördelarna med innergården fler än de gräsmattor som uppstår mellan punkthusen. Anna pekar så utmärkt ut dessa ovan.

Nä, hoppas många kommer att skicka in sin kritik till SBK beträffande denna detaljplan. Tyvärr så sker ju detta på flera ställen i den s k mellanstaden och jag vet inte hur många yimbyiter som hinner/orkar ta itu med alla dessa andra hemska detaljplaner.
 0
Anna Eriksson (7 Oktober 2010 23:10):
Sven, har du barn själv? Slutna kvarter med innergårdar ÄR populära bland barnfamiljer. De gör livet mycket lättare än husipark. Nu pratar jag om den typ av innergårdar som många landshövdingehus har, dvs tillräckligt stora för att det ska komma in ordentligt med ljus och för att det ska finnas ordentligt med grönska och lekmöjligheter. Har kikat in på innergårdar i Lorensberg och Vasastan som inte var så kul, men i Mellanstaden tycker jag det bör finnas utrymme för kvarter med innergårdar av den typ som landshövdingehusen har.

På gårdarna i vårt kvarter leker barn i alla möjliga åldrar. Jag tycker det är underbart att inte behöva ha järnkoll på 3-åringen hela tiden, vilket jag känt att jag behövt på ett helt annat sätt i husipark, även om det bara är bilväg i en riktning.

Sen förstår jag inte detta enorma vurmande för utsikt och ljusinsläpp man ser överallt nuförtiden. Vad gör folk med den där utsikten? Sitter de i en fåtölj och glor på utsikten genom fönstret hela dagarna? Verkar rätt trist tycker jag. Där jag bor ser man rakt in till grannarna på andra sidan gården faktiskt. Men det upplevs inte som nåt problem faktiskt. För man har väl liksom annat för sig här i livet än att stå och glo på grannarna. Tittar man ut tittar man väl i så fall på den grönskande gården.
 0
Olof Antonson (7 Oktober 2010 23:55): Online
Det stora problemet för mig är att samtliga byggnader fjärmar sig från gatan. Om ett mål är att öka tryggheten i området, med tanke på att skolan på andra sidan gatan är öde kvällstid, så ser inte jag att nuvarande planförslag tar trygghetsaspekten på allvar.

Det är möjligt att punkthus trots allt är ett vettigt val av typologi här, och jag kan nog tänka mig att köpa ditt resonemang på en del punkter, Sven. Under förutsättning att kopplingen till gatan inte cederas.
 0
Niklas (8 Oktober 2010 00:17):
Sven R:
"Det som talar emot stadskvarter är att man hade tvingats dra in gator i ett område som är tänkt att fungera som en bilfri lunga."

Var någonstans står detta? Enligt ÖP:en ska det tänkt att området ska bli blandstad och detta är ju helt inkompetibelt med SCAFT-idéerna med trafikzonering.

För övrigt vill jag gärna påpeka att alla lungor gudskelov är bilfria. Det ska vi nog vara tacksamma för. Vem skulle orka med att bära omkring på sådant?
 0
Sven R (8 Oktober 2010 04:15):
@Niklas: Tja, var står det du säger? Jag läser ur ÖP angående inrikningen för mellanstaden:

"Mellanstadens varierande karaktär vad gäller bebyggelse och stadsplan innebär att kompletteringen kommer att se ut på många olika sätt beroende på stadsde­lens karaktär. Utgångspunkten är att de befintliga kvaliteterna ska bibehållas och förstärkas. Vid kompletteringsbebyggelse är det extra viktigt att beakta möjliga konflikter som buller, riskfrågor och tillgång till grönområden."

"Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kom­penseras."

Jag hittar ingenstans att all mellanstad "ska" bli blandstad. Det vore helt orimligt eftersom mellanstaden till stor utgörs av förort med svaga möjligheter till funktionsblandning. Det finns heller inga ställningstaganden om utformningsfrågor, ingenting om SCAFT.

Det här "det står i ÖP" är ett taffligt argument. Ni har grovt övertolkat den nya översiktsplanen.
 0
Daniel (8 Oktober 2010 08:15):
En viktig fråga är om man ska fortsätta att behålla hela hisingen som mellanstaden, och det blir en låsning där?
 0
Sven R (8 Oktober 2010 09:13):
Men hela Hisingen är inte "Mellanstaden". Nästan hälften av det som kallas "Centrala Göteborg" ligger faktiskt på Hisingen. Och inom denna zon är "förnyelseområden" mycket större än dagens innerstad. Så Göteborgs urbana framtid hänger inte på enstaka förtätningar i mellanstaden.
 0
Daniel (8 Oktober 2010 10:06):
@Sven
Ett problem där i definitionerna är vad som kommer att räknas till centrala staden. Väldigt många kommer nog att sätta gränsen där kvartersstaden tar slut vilket är vid wieselgrensplatsen, och bjurslättsplan ligger vid wieselgrensplatsen.
Det finns ju tom dom som räknar norra guldheden till centrala stan medan andra räknar linnéplatsen till centrala stan.

Den centrala staden är dock enbart ett psykologiskt uttryck. Det geografiska centrumet i Göteborg (mitten av kommunen) är Brunnsbotorget, och ställen såsom Sahlgrenska ligger ju mer i utkanten av stan än vad säve flygplats gör sett till närheten av kommungränsen.

Vad säger att vi måste sätta en psykologisk gräns av att bjurslättsplan tillhör mellanstaden?
Varför inte sätta den gränsen där bergen börjar?

För övrigt så måste jag säga att jag tycker att det är väldigt starkt av dig att ha en motsatt åsikt :)
 0
Johannes Hulter (8 Oktober 2010 10:26):
@ sven: Jag håller med Daniel om att det är bra att du utmanar konsensus, då vässar man argumenten.

Vad jag inte förstår i det här fallet är varför gles, monofunktionell husipark ska ses som default-lösning. Inte ens SBK själva utgick ju från det från början (enligt egen utsago). Ambitionen var ju uttalat att försöka funktionsblanda, bygga mot gatan, skapa privata gårdar och bevara sammanhängande parkmark.

Förvisso ville man även ha kvar parkstråket och anknyta till omgivande bebyggelse, men det finns ju ingen motsättning mellan det och att bygga ett kvarter mot gatan. Det var ju det intervjuerna kretsade kring.

Som planarkitekterna påpekar i intervjun så försöker man alltid skapa blandstad när man förtätar, inte bara centralt utan även i Mellanstaden. Och det är väl en bra ambition? Som framgår av ÖP är målsättningen att kompletteringsbebygga Mellanstaden och förstärka blandstadskvaliteterma. Och det är ju inget konstigt, många av områdena i Mellanstaden har problem med bristande service, biltrafik etc, just på grund av en gles och monofunktionell struktur. Vad är poängen med att hålla fast vid det med näbbar och klor?

Gillar man av någon anledning inte blandstad så motsätter man sig förstås förtätning med blandstad, det är ju logiskt. Men om man nu gillar blandstad så förstår jag inte varför man skulle motsätta sig det just i Mellanstaden.
 0
Sven R (8 Oktober 2010 11:02):
Tack för en givande diskussion alla, hann inte svarar på alla frågor tyvärr. Jag åker på semester nu. Ha det bra!
 0
Johannes Hulter (8 Oktober 2010 11:32):
@ sven: Tack själv! Ha en bra semester! :)
 0
Johannes Hulter (8 Oktober 2010 12:53):
Ang ÖP: Såhär beskrivs den övergripande inriktningen för "Mellanstaden" i ÖP:

- Komplettera och blanda
- Utveckla stadsdelens kvaliteter
- Bygg i första hand på ianspråktagen mark
- Bygg tätare kring bytespunkter och i kollektivtrafikstråk
- Kraftsamla kring knutpunkter
- Ta till vara värdefulla grönområden och stråk
- Skapa goda möjligheter att gå och cykla

På sidan 116, under rubriken "Mellanstaden", beskrivs inriktningen mer specifikt:

• En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas.
• Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation och kultur.
• Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt.
• Fungerande småskaliga verksamhetsområden liksom goda boendemiljöer ska värnas.
• Värdefulla grönområden, närlek och gröna stråk ska bibehållas och utvecklas och borttagna naturvärden i tät bebyggelse ska ersättas så att förlusten kompenseras.
• Kommunala verksamheter bör i första hand lokaliseras till de lokala torgen.
• Nya mötesplatser ska utvecklas.
• För att överbrygga barriärer och öka tryggheten bör befintliga bebyggelseområden länkas samman genom ny bebyggelse eller nya stråk.
• Möjligheterna att gå och cykla inom mellanstaden och till centrala Göteborg bör förbättras.
• Kulturhistoriska värden som tidstypiska hus eller stadsplaner ska värnas.

Ni som vill bilda er en egen uppfattning kan läsa översiktsplanen här: http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c5/​0​4_​SB8K8xLL.​.​
 0
Niklas (8 Oktober 2010 18:43):
En parentes bara:
Angående "lung"-metaforen som Sven R använder sig av: Lungornas funktion är att syresätta (syre från luft) blodet och att transportera bort koldioxid därifrån (koldioxid till luft). Detta betyder att lungorna gör att den omgivande luften blir marginellt mer syrefattig och koldioxidrikare. Det gör blodet syrerikare och koldioxidfattigare.

Parker består av grönt som fångar upp koldioxid och avger syre (i marginell omfattning). Om staden motsvarar "blodet" så stämmer metaforen bortsett från att det gröna till skillnad från lungor frigör syre genom en kemisk process (fotosyntes).

Men metaforen är ändå helt missvisande. Parkers bidrag till stadens syre är i sammanhanget marginellt. Däremot har de en viktig funktion i att rensa luften på avgaser samt att jämna ut temperaturskillnader. Om man ska referera till kroppen så motsvarar dessa funktioner det som händer i våra näsborrar (har skrivit om detta i någon annan tråd). Så jag undrar varför man inte istället kan tala om stadens näsborrar?
 0
Hannes Johansson (9 Oktober 2010 10:32):
@Niklas: Just så. Då är det ju viktigt att påpeka att förutsättningen för att en öppen yta, eller "park", ska ha ens effekten av en stadens näsborre, så krävs det ju en viss växtlighet där. Inte små gräsplättar mellan husen, eller stora öppna grusytor.

@Sven R: Jag tycker att till exempel det aktuella planförslaget stämmer illa överens med den beskrivning av mellanstaden som Johannes återger från ÖP ovan. Platsen är också speciell eftersom man vill behålla parkkaraktären, men det har man också misslyckats med i planförslaget eftersom att ingen annan än de boende bjuds in till området, och parken blir sönderstyckad av hus. Trygghetsaspekten har man också löst på ett märkligt sätt med de indragna, glesa husen. Erfarenheten visar ju att liknande områden inte upplevs som trygga.

Jag tycker själv att, som folk ofta påpekar, Majorna är en god förebild för Göteborgs mellanstad.
 0
Magnus M. (9 Oktober 2010 12:58):
Johannes, du kanske ska ringa Åsa Swan igen och fråga hur hon har tänkt med nyfunkisprojektet på Mandolingatan, med tillhörande bullervall?

http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c5/​hcvdboIwGID.​.​
 0
Johannes Hulter (10 Oktober 2010 13:59):
@ magnus: Ja, förslaget från Poseidon/Liljewalls ser ju inte så kul ut direkt: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​UserFiles/​d771c117-​fc9e-​489c-​a22e-​.​.​

Men kollar man detaljplanen så är den ju väldigt generell (det var det Åsa Swan nämnde i intervjun) och skulle tillåta andra typologier och även funktionsblandning. Det är väl ett lysande exempel på att det inte räcker att bara "tillåta" blandstad. Man måste kräva det.
 0
Johan (2 November 2010 14:29):
Park- och naturnämnden påpekar i sitt yttrande hur placeringen av husen långt från gatan innebär ett slöseri med parkmark:

"När det gäller att förtäta i staden anser förvaltningen att bullerproblematiken måste lösas i bostäderna och inte genom att placera dem så långt bort från gatan som möjligt. Bullerskärmen som förut fanns med i förslaget är borttagen, vilket är bra, men det borde gå att göra mer för att få husen placerade närmare gatan. Genom tyst sida, bullerreducerande fönster och val av lämpligt väggmaterial bör detta vara möjligt. När det handlar om värdefull parkmark, som tas i anspråk, är det viktigt att minimera ytan så att så mycket mark som möjligt fortfarande kan vara allmän mark. En större sammanhängande parkyta, som genom sin storlek får högre värden och kan användas mer flexibelt, skapas om byggnaderna flyttas närmare gatan."
 0
Mattias Bolander (8 December 2010 21:59):
Nu har nya handlingar kommit. Se länkar i mitt inlägg i forumet:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​247&page=​11
 0
Mattias Bolander (8 December 2010 22:23):
Resultatet av samrådet:
"Planförslaget har reviderats. Revideringen innebär att planbeskrivningen har kompletterats avseende att sopbil skall kunna vända utan att backa."
Det var allt.
 0
Hannes Johansson (8 December 2010 22:31):
Man viftar alltså bort argumentet att betydligt större parkyta hade kunnat lämnas intakt om man byggde kompaktare, och hänvisar till att man ju har byggt hus-i-park som ju var målsättningen.
 0
Olle Jansson (9 December 2010 09:27):
"hänvisar till att man ju har byggt hus-i-park som ju var målsättningen."

Det intressanta är la att när Johannes Å. ringde upp folk som hade haft med ärendet att göra så kunde eller ville de inte tydliggöra på vilka grundet och hur de kom fram till att detta var målet. Målen med planeringen sätt någonstans utanför den formella processen, oberoende av ÖP och till synes även oberoende av politisk nämnd. Transparens i beslutsprocessen närmar sig noll.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper