Kvillebäcken - gott och blandat?

En central dimension av begreppet "blandstad" är som bekant funktionsblandning, dvs. blandningen av bostäder och olika sorters verksamheter. I traditionella stadskvarter, som tex. i Linnéstaden, är bottenvåningarna fyllda med lokaler för diverse verksamheter: mataffärer, butiker, restauranger, caféer, kontor, dagis, föreningslokaler osv.

Längs huvudgatorna, där flest människor rör sig och hyrorna är högre, samlas mer kapitalstarka verksamheter. Inne på bakgatorna, där hyrorna är lägre, samlas mer udda och kapitalsvaga verksamheter. Detta skapar ett stort utbud av olika servicefunktioner på gång- och cykelavstånd.

I och med funktionalismens genombrott på 1930-talet slutade man dock bygga verksamhetslokaler i bostadshusen. Istället samlade man ett fåtal grundläggande funktioner (bibliotek/mataffär/restaurang/livsbutik) i mitten av nybyggda områden och spred sedan ut monofunktionella bostadshus runtomkring. Det var ett utslag av funktionalismens vilja att renodla olika funktioner och separera dem geografiskt.

Med bilismens genomslag drevs denna utveckling ännu längre. Bilberoende köpcentrum började att växa upp längs med större trafikleder. Även bostäderna spreds ut och isolerades, vi fick allt fler villaområden utan minsta tillstymmelse till samhälleliga eller kommersiella funktioner. Det blev väldigt långt mellan bostäder och verksamheter.

Idag vill vi ju bygga blandstad, men trots att översiktsplanen är tydlig med att funktionsblandning är ett prioriterat mål så verkar det svårt att komma till skott. Renodlingen har gått så långt att det ofta är helt olika företag som bygger bostäder respektive lokaler. Man specialiserar sig på bostäder eller kontor eller handel osv, och ser det både som olönsamt och kanske framför allt krångligt att blanda de olika funktionerna i samma byggnader. Det gäller även på förvaltningssidan.

I många detaljplaner anges numera flera olika funktioner som möjliga. Man "medger" lokaler i bottenvåningen, dvs. man förbjuder inte exploatören att bygga blandat. Eftersom renodlade bostadshus i de allra flesta fall både är mer lönsamma och enklare att förvalta än blandade hus så gör det dock inte så stor skillnad. Rör det sig inte om utpräglade A-lägen så väljer exploatören bort lokaler. Även när detaljplanen explicit framhåller vikten av funktionsblandning så försöker man undvika det.

Ta exempelvis projektet Gårda Terrass, där detaljplanen tydligt sa att i "den del av bostadshuset som vetter mot Fabriksgatan skall på bottenvåningen i första hand lokaler som inte är avsedda till bostad förläggas." . Resultatet blev naturligtvis... *trumvirvel* ...inga lokaler.



Gårda Terrass

Ett annat exempel är Östra Kvillebäcken. Det är ett av de absolut mest intressanta stadsutvecklingsprojekten i Göteborg. Yimby har under lång tid följt processen, vårt första yttrande för över två år sedan gällde just detaljplanen för Östra Kvillebäcken. Vi ställde oss mycket positiva till planen, som bärs av en ambition att bygga tät och levande blandstad. Om intentionerna i planen förverkligas så kommer Kvillebäcken att bli helt fantastiskt. Tyvärr har man gjort det onödigt svårt för sig.



Vision för nya Kvillebäcken

Man har börjat med att totalsanera området, dvs. riva bort all befintlig bebyggelse. Förmodligen för att utplåna bilden av det gamla Kvillebäcken och dess dåliga rykte (vilket förmodligen var precis så man tänkte när man en gång totalsanerade de gamla arbetarstadsdelarna på 60-70-talen).

Men gamla Kvillebäcken var inte bara MC-gäng och kriminalitet. Det var också ett loppis-mecka och är fortfarande en mötesplats för många troende. Man hade kunnat låta en del gamla hus stå kvar, åtminstone för en tid, och därigenom få en blandning av nytt och gammalt och en blandning av höga och låga lokalhyror, vilket hade gett en större och mer differentierad funktionsblandning.



Totalsanering i Kvillebäcken

Man har också satt en lokalnorm för den nya bebyggelsen (vilket är mycket positivt) som tyvärr är alldeles för låg. Vi påpekade det i vårt yttrande och efter samrådet ändrade man planen något och skrev in ett krav på att ett antal bottenvåningar utmed Gustaf Dahlénsgatan skulle utformas som "bokaler", så att det i alla fall skulle vara teoretiskt möjligt att omvandla dem till lokaler i framtiden. Nu "medger" förvisso detaljplanen funktionsblandning i alla byggnader så kanske kan man ändå hoppas på att slutresultatet hamnar över miniminivån?



Lokalnorm för området

Blir det bara lokaler där lokalnormen anger det så kommer det att byggas mer än 2,5 kilometer gatuplan utan lokaler. Det blir en ganska lång och ganska tråkig promenadsträcka. Området kommer definitivt mer att få karaktären av bostadsenklav, inte blandstad.



Byggnader som riskerar att bli renodlade bostadshus.

För tillfället är projektet fördröjt på grund av en tvist med en av de sista fastighetsägarna i området men man hoppas snart komma igång med den första etappen. Utbyggnaden av området kommer att börja längs Färgfabriksgatan och gå söderut. Det är ett stort antal byggare inblandade (vilket förstås är mycket positivt).





Bilder från Kvillebäckens hemsida, där man kan läsa mer om projektet

I den första etappen är alltså Wallenstam, Älvstranden Utveckling, HSB, NCC, Veidekke och Ivar Kjellberg inblandade. Stämmer man av den första etappen mot lokalnormen så ser man att det bara är Wallenstam och Älvstranden Utveckling som har hus där detaljplanen kräver lokaler. HSB, NCC, Veidekke och Ivar Kjellberg har alltså inga sådana krav på sig.

Jag ringde därför upp HSB, NCC, Veidekke och Ivar Kjellberg för att se om de planerade några lokaler i sina hus. HSB och Ivar Kjellberg hade inte kommit till ritstadiet än och kunde därför inte säga om det skulle bli några lokaler eller ej. NCC och Veidekke hade kommit längre i sin planering och de kunde meddela... *trumvirvel* ...att de inte tänkte bygga några lokaler i bottenvåningen.

Särskilt intressant var den motivering som NCC gav till varför man inte ville få in lokaler i gatuplanet. Anledningen var att det aktuella huset låg "i utkanten av området" och att det därför inte fanns underlag för verksamheter. NCC:s hus ligger förvisso längst ut uppe till höger på kartbilden men kommer likväl att få en central plats längs med en av områdets huvudgator - Färgfabriksgatan, vilket om inte annat framgår av gestaltningsprogrammet:


 
Vi är många som har stora förhoppningar på nya Kvillebäcken. Skulle man, som det ser ut nu, börja med att sänka hela potentialen i området och bygga stängda bottenvåningar utmed hela Färgfabriksgatan (bortsett från korsningen Gustaf Dahlénsgatan) så skulle man göra många besvikna. Nej, ge istället hela projektet en flygande start med ett levande, roligt stråk.

Öppna upp nya Kvillebäcken mot Färgfabriksgatan och resten av staden - cementera inte Färgfabriksgatan som transportled, utan förvandla den till en riktig stadsgata!

ps. Och ni politiker, se till att få in tydliga krav på lokalyta i detaljplanerna, annars blir det inget av det, det vet ni nu... ds.