Park i kvadrat

För några månader sedan publicerades en artikel här på Yimby Göteborg om hur viktigt det är med parker. Nu skulle jag vilja ta upp ett konkret exempel som ligger mig varmt om hjärtat, och som vi även tittade på lite under stadsvandringen i Kålltorp i våras, men som då ännu befann sig i något sorts slumrande puppstadium.

I en tid då gräsplättar och partier med vildvuxen sly ses som livsviktiga grönytor – stadens lungor – så skulle jag vilja slå ett slag för denna småskaliga men kvalitativa park. Innan landshövdingehusen i Kålltorp byggdes under 1930-talet, så hade Albert Lilienberg avsatt kvarteret för parkmark i stadsplanen. Det blev en ganska intressant lösning som skapar en ombonad rumslighet, där man inte kan flacka med blicken ut i oändligheten.



Parken sedd från Solrosgatan

Parken blev dock med åren något av ett tillhåll för A-laget, och utsattes för mycket buskörning på moped, klotter och skadegörelse. I slutet av 90-talet byggde föreningen Människan i Kålltorp en skateboardramp i parken för att skapa förutsättningar för förhållandevis vettigare fritidssysselsättningar.



En mötesplats för alla åldrar

Den gamla rampen blev dock efter hand rutten, och var tvungen att rivas. Nu under sommaren påbörjades så arbetet med den nya rampen, som föreningen sparat pengar till i flera år. Men det var inte alla som uppskattade att rampen skulle göra comeback efter två års tystnad! Flertalet (äldre) grannar var ytterst oroliga för dessa planer. Somliga hävdade att en ny ramp skulle dra till sig kriminalitet, klotter och vandalism "precis som den förra". Andra menade att den förde ett konstant oljud, och att detta var direkt olämpligt i ett bostadsområde [sic]. "Det är bättre att ni bygger den ute på ängarna i Bö!"

Som en kompromiss så slogs det fast att en vakt kommer varje kväll och låser fast kedjor på ramperna, så att ingen skall få sin nattsömn förstörd.



Hundratals människor kom till invigningen i september

Utöver rampen fick parken även ett tillskott i form av nylagd asfaltsbeläggning och en exotisk lutande skapelse av mursten och en polerad diabasskiva. Det finns även en befintlig plan för streetbasket och en enklare fotbollsplan, som småungarna brukar vara på. Parken ingjuter liv och rörelse i stadsdelen – på gott och ont, beroende på vad man värdesätter. Den är en målpunkt i sig själv och en mötesplats som vida överskrider den egna stadsdelen (besökare har kommit ifrån så vitt skilda platser som Lerum, Kortedala och Nürnberg).

Varje onsdag, vid någorlunda väderlek, ordnar Människan i Kålltorp med aktiviteter som schackspel med jättepjäser och korvgrillning i parken. Jag önskar att man ser över möjligheten att avsätta mark för liknande platser även i andra stadsdelar, som ett led i att engagera människor i sin närmiljö, att skapa trygghet och sociala mötesplatser.