Utskrift från gbg.yimby.se
....

Park i kvadrat

 


För några månader sedan publicerades en artikel här på Yimby Göteborg om hur viktigt det är med parker. Nu skulle jag vilja ta upp ett konkret exempel som ligger mig varmt om hjärtat, och som vi även tittade på lite under stadsvandringen i Kålltorp i våras, men som då ännu befann sig i något sorts slumrande puppstadium.

I en tid då gräsplättar och partier med vildvuxen sly ses som livsviktiga grönytor – stadens lungor – så skulle jag vilja slå ett slag för denna småskaliga men kvalitativa park. Innan landshövdingehusen i Kålltorp byggdes under 1930-talet, så hade Albert Lilienberg avsatt kvarteret för parkmark i stadsplanen. Det blev en ganska intressant lösning som skapar en ombonad rumslighet, där man inte kan flacka med blicken ut i oändligheten.



Parken sedd från Solrosgatan

Parken blev dock med åren något av ett tillhåll för A-laget, och utsattes för mycket buskörning på moped, klotter och skadegörelse. I slutet av 90-talet byggde föreningen Människan i Kålltorp en skateboardramp i parken för att skapa förutsättningar för förhållandevis vettigare fritidssysselsättningar.



En mötesplats för alla åldrar

Den gamla rampen blev dock efter hand rutten, och var tvungen att rivas. Nu under sommaren påbörjades så arbetet med den nya rampen, som föreningen sparat pengar till i flera år. Men det var inte alla som uppskattade att rampen skulle göra comeback efter två års tystnad! Flertalet (äldre) grannar var ytterst oroliga för dessa planer. Somliga hävdade att en ny ramp skulle dra till sig kriminalitet, klotter och vandalism "precis som den förra". Andra menade att den förde ett konstant oljud, och att detta var direkt olämpligt i ett bostadsområde [sic]. "Det är bättre att ni bygger den ute på ängarna i Bö!"

Som en kompromiss så slogs det fast att en vakt kommer varje kväll och låser fast kedjor på ramperna, så att ingen skall få sin nattsömn förstörd.



Hundratals människor kom till invigningen i september

Utöver rampen fick parken även ett tillskott i form av nylagd asfaltsbeläggning och en exotisk lutande skapelse av mursten och en polerad diabasskiva. Det finns även en befintlig plan för streetbasket och en enklare fotbollsplan, som småungarna brukar vara på. Parken ingjuter liv och rörelse i stadsdelen – på gott och ont, beroende på vad man värdesätter. Den är en målpunkt i sig själv och en mötesplats som vida överskrider den egna stadsdelen (besökare har kommit ifrån så vitt skilda platser som Lerum, Kortedala och Nürnberg).

Varje onsdag, vid någorlunda väderlek, ordnar Människan i Kålltorp med aktiviteter som schackspel med jättepjäser och korvgrillning i parken. Jag önskar att man ser över möjligheten att avsätta mark för liknande platser även i andra stadsdelar, som ett led i att engagera människor i sin närmiljö, att skapa trygghet och sociala mötesplatser.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Magnus M. (11 Oktober 2010 11:55):
Finns det någonstans i Göteborg en typisk stadspark? Dvs formad som ett kvarter(eller fler), helt omgiven av hus, med staket runt om, fina entréer, tjock vegetation precis vid staketet och en (eller flera) oaser inne i mitten? Det står helt still i skallen, kommer bara på begravningsplatser...
 0
Håkan Cullberg (11 Oktober 2010 12:01):
Bra exempel på att i kvartersstaden redan från början avsätta " ett grönt kvarter " för rekreation, lek och som mötesplats.
 0
Olof Antonson (11 Oktober 2010 12:02): Online
@Magnus: Domkyrkoplan har fått sig ett lyft och skulle väl kunna stämma in på den beskrivningen?
Vasaparken kanske, men den har inga räcken. Annars har vi ju parker med fina entréer som Botaniska och Trädgårdsföreningen. Tveksamt om någon park i stan lever upp till alla de kriterierna.

@Håkan: Ja, jag håller med. Det förutsätter dock att vi tar och bygger lite ny kvartersstad också :)
 0
Daniel (11 Oktober 2010 12:56):
Nej... vad gör ni? Har ni inte förstått att hus-i-park är det bästa för i vilka gräsmattor ska mäklarna placera sina förbannade djävla skyltar i sån här stad med kvarter och park i mitten? ;)

Ang. det där med vad ni kallar typisk stadspark, så är nog Göteborg för ungt för det. När staden expanderade så blev den engelska parken idealet vilket ledde till att vi har kungsparken med allén samt trädgårdsföreningen istället.

Annars så finns det ju några parker inne i gamla centrum såsom domkyrkan ovan påpekat, men även kronhuset har en park, tyska kyrkans park och... det var väl allt.
Runt vallgraven så finns det engelska parker såsom hagaplan, vasaparken, kungsparken, bältesspännarparken med Södra vägen 1a brevid (parken som aldrig används med en staty i, mitt emot dickson), diverse begravsningsplatser (märkta och omärkta) samt allehanda bergstoppar.

Men utanför centrum så finns det ju Gubberoparken bl.a.

Men park med stängsel är en väldigt osvensk företeelse. I Sverige är det öppna engelska parker som gäller.
 0
Karl H (11 Oktober 2010 15:03):
Tänk egentligen hur enkelt det är att skapa en park med levande stadsliv som denna ovan:

1. Plantera en eller två trädrader i parkens gräns mot övriga stadsdelen så att ett tydligt rum skapas. Så gräs på den plana ytan i mitten.

2. Vänta, avvakta och iaktta hur livet i parken utvecklar sig. Lyssna på kloka medborgares råd och önskemål.

3. Gör nödvändiga förändringar.

Häpp!! Du har fått en demokratiskt förankrad park med ett levande stadsliv..
 0
Magnus M. (11 Oktober 2010 15:14):
Olof: Nä, Trädgårdsföreningen är väl närmast egentligen. Hursomhelst så är det väl en parkform som passar sig bra i tät kvarterstad, då man stänger ute trafiken och skapar en äkta oas.
Som skräckexempel på motsatsen tänker jag på det "värdefulla grönområdet" framför Focushuset, en parkplätt som är helt genomplöjd av vägar och utan några som helst barriärer mot den tunga trafiken. Tycker den kan klassas som misslyckad, minst sagt.
Vad jag går och grunnar på är om helt öppna parker under en viss storlek fungerar alls?
 0
Niklas S (11 Oktober 2010 18:40):
Det finns en park i storleksordningen en femtedels kvarter i krokarna för senaste stadsvandringen. Se: http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​6226.​.​

Om den är flitigt använd vet jag inte. Men ändock ett just exempel på en mini "pocket park".
 0
Håkan Cullberg (12 Oktober 2010 00:18):
@Olof: det skulle sitta fint med planer på lite kvartersstad nu
 0
Jens Ekengren (12 Oktober 2010 12:34):
Det stod i DN häromdagen om att ingen i Stockholm "ska ha mer än 300 meter till en park" om ett tag. Mer intressant stod att det gäller att ha hög kvalité på grönskan, trärader med asfalt i mitten rekommenderades inte.
 0
Olof Antonson (12 Oktober 2010 15:38): Online
I fallet Kålltorp har grönskan varit konstant medan det egentliga innehållet varierat. Nu finns det något mer att göra där än att bara sitta på en bänk (även om man gärna får lov att göra det också). Grönskan är viktig, men jag tror att det är minst lika viktigt att platsen inbjuder till aktivitet, särskilt om det handlar om parker på mer lokal nivå. Botaniska/Trädgårdsföreningen är förträffliga parker med växter från alla världens hörn, och med "hög kvalité på grönskan", men frågan är om alla parker skall sträva efter den typen av utformning? Jag får ta och kolla upp DN-artikeln.

En annan park som är aktuell (återinvigning nu på söndag 17/10) är Färjenäsparken, mellan Eriksberg och Älvsborgsbron: http:​/​/​vastraeriksberg.​se/​nyhet/​20​10​/​10​/​inbjudan-​till-​.​.​

Där har man - bortsett från den befintliga grönskan, och ruinerna från det gamla Göteborg - byggt en lekplats av det större slaget, en skatepark i betong, ett utomhusgym och en fotbollsplan mm.
 0
Gunnar Einarsson (13 Oktober 2010 08:59):
Med tanke på allt grönt i Göteborg skulle det kräva rejält med förtätning innan kvadratiska kvartersparker av den här typen skulle bli aktuella, som jag ser det. Bilden ovan illustrerar fördelningsfrågan hus/park rätt väl. Vi får känslan av att åse närområdet till en stadspark utan att för den skull anta att den gröna skräpterrängen vidtar direkt utanför vyn. Ändå syns hela 11 kvarter på bilden bara för att motivera denna enda park! Ett annat exempel kunde vara Tompkins Square Park på Lower East Side, mellan Avenue A och B och sjunde och tionde gatan. Här har vi den klassiska kvadratiska stadsparken, men den är som bekant omgiven av ett kompakt, omfattande stadslandskap med bland den högsta exploateringsgraden i världen. Och det behövs om parken dels skall kunna sys in i stadsmiljön, dels ha någon mening för invånarna.
Efter att ha lekt runt lite med olika stadsplaner för glesbyggda områden i Göteborg är mitt omdöme att nyetableringen av den här typen av i och för sig tilltalande stadspark egentligen bara kan motiveras av att helt jungfrulig mark långt utanför stadskärnan exploateras eller genom totalsanering av områden som Guldheden, Högsbo eller Kaverös, inklusive utläggandet av helt nya gatunät.
För att parker skall ha någon mening och attraktionskraft bör de inte finnas i vart och vartannat hörn. Då blir det bara blaha blaha och man uppnår enbart exakt samma negativa resultat som vid husiparkbyggande.

En "park" som kommer ganska nära kvadratidealet tycker jag, är annars dammen vid Egnahemsvägen mellan landshövdingehusen och Landala Egnahem.
 0
Olof Antonson (13 Oktober 2010 12:23): Online
Jag tänker mig dessa små parker som en sorts central aktivitets- och mötesplats inom själva stadsdelen. Det finns många befintliga parker som skulle kunna få delar utformade med ett liknande innehåll, och som inbjuder till sociala möten och fysisk aktivitet. Jag menar inte att man nödvändigtvis måste anlägga nya parker (i en redan parktät stad), utan snarare att det går att förädla det vi redan har. Parken i Kålltorp är pytteliten och ganska perifer, i relation till stadens centrum, men det är konstant människor där.
 0
Gunnar Einarsson (13 Oktober 2010 14:47):
"Förädlingsidén" håller jag med om, givet det aber att man givetvis aldrig kan planera vad som skall bli en "central aktivites- och mötesplats". Man kan ange övergripande riktlinjer och hoppas på det bästa.
Sedan skall jag väl tillägga att stadsparker av föreslagen typ naturligtvis går att anlägga här och där, men det beror helt och hållet på förutsättningarna. Jag skojade exempelvis runt i forumet med hur man kunde urbanisera Katrinelundsområdet i stadsdelen Heden och där föll det sig så att nuvarande actionparken kom att ramas in med bebyggelse och således tror jag transformeras till just en sådan stadsdelskvadratisk mötesplats som omtalas. :-)
Å andra sidan fanns givna förutsättningar här: ett närmast rektangulärt område att utgå ifrån som dessutom är väldigt sparsamt nerkluddrat med äldre husiparkskapelser och annat som bara "måste" bevaras till varje pris.
Forumstråd: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​258
 0
Jens Ekengren (13 Oktober 2010 16:00):
Nu tänkte jag att jag skulle citera någon av er som skrivit innan, men jag hittar inte det jag tänkte på :P

En del av förklaringen till populariteten för den här parken ligger väl i att det inte finns så mycket grönt runt om; när allt är utslängt i spenaten blir det inte så speciellt med träd och yta att vara på, så det blir aldrig någon samling som drar folk i sig.
 0
Olof Antonson (13 Oktober 2010 17:53): Online
Angående brist på övrig grönska så är jag lite tveksam:
Kålltorp byggdes efter någon sorts engelskt trädgårdsstadsideal, och det är mycket allér i området. Sen finns den jättestora parken vid Renströmska, inte mer än några hundra meter bort (högt belägen, så något mödosamt att ta sig dit). Den lilla parken erbjuder dock konkreta saker att göra och används för mer spontana aktiviteter. Närheten och förankringen i kvartersbebyggelsen gör att mycket barn är där och leker (föräldrar kan hålla uppsikt osv). Själva parken ligger lite högre upp än gatan, så man behöver inte tänka på trafiken nedanför. Just i detta området har parken kommit att bli ett centrum. Björcksgatan strax norr om parken är förövrigt ett stråk, som länkar ihop kvarteren med de funktionalistiska lamellhövdingehusen, och hyser en hel del skilda verksamheter i bottenvåningen.
 0
Jens Ekengren (13 Oktober 2010 22:28):
Olof: det tror jag var min poäng, lite grann - längs alléerna finns det visserligen grönska, men om det bara är trärader så inbjuder de inte direkt till att vara och leva där, även om de kanske gör flanerandet trevligare.
 0
Olof Antonson (14 Oktober 2010 00:34): Online
Nej, det förstås, jag förstår vad du menar. Fast jag tror det är mer grönska där generellt än i många andra stadsdelar, även om mycket kanske inte är direkt kvalitativ. Det finns även förträdgårdar framför de flesta av kvarteren som används vid fint väder.

Det mesta av den befintliga bebyggelsen växte fram under en ganska kort tid precis i brytningstiden med modernismens intåg, och allt vad det innebar, så det finns inte den typen av platsbildningar som man kan hitta i äldre stadsdelar som kanske växt fram mer organiskt. Man ser en sorts strävan mot hus-i-park även om det är i kvartersform.
 0
Peter Sörensen (14 Oktober 2010 09:45):
> Karl Holmberg (11 Oktober 15:03)

Instämmer till fullo med dig Karl. Svårare än så är ju faktiskt inte det enkla receptet för en funktionell, stadsmässig rekreationspark.

Tyvärr blir det av någon anledning mycket, mycket krångligare och dyrare när man anlägger parker idag. När landskapsarkitekterna ska anlägga parker blir det ofta spektakulärt, fyrkantigt, späckat med dyra planteringar och svindyrt. Fråga mig inte varför.

Men ok. Låt mig gissa.

Problemet ligger som jag upplever det på utbildningsnivån. På universiteten. Precis som i fallet med hus- och stadsplanearkitekterna. Det verkar ju precis lika svårt att anlägga en enkel park som att planera en levande stadsdel, ett kvarter, ja tom det enklaste hus verkar vara svårt att få att interagera med sin omgivning. Mycket märkligt. Kanske ligger problemet i det faktum att dagens studenter förefaller vara förbjudna att blicka tillbaka och lära av historien. En "modern" och "kreativ" arkitekt är skolad att "tänka fritt" och uppfinner hjulet varje gång. Och vips blir den enklaste uppgift hur svår som helst. Om någon ens skulle yppa idén att låna influenser från äldre tiders lösningar stämplas de fort av sina branschkollegor som bakåtsträvare och deras idéer avärdas föraktfullt som "pastischer".

Lek med tanken att man skulle göra likadant inom någon annan kreativ sfär, t ex musiken. Inget nytt skulle få bygga på något som tidigare gjorts. Allt tillbakablickande är förlegat. Inga fåniga stränginstrument. Inga tidigare använda instrument alls för den delen. Inga noter, ackord, tonartshöjningar, harmonier och sådant trams. Inga synliga influenser från rock, pop, klassiskt eller folkmusik. Inga notblad. Och ve den som skulle göra en "cover" eller "remake". Den skulle snabbt och unisont hånfullt beskrattas av sina branschkollegor, från stadshusens korridorer, via arkitektkontoren och ända in i universitetens lärarrum.

Där ligger problemet som jag ser det.

Hur vi löser det? Ingen aning faktiskt. Jag är öppen för förslag. Eller kanske har jag fel i min analys....

Jag är öppen för nya infallsvinklar på problemet.
 0
Sven R (24 Oktober 2012 00:52):
Peter Sörensen: På senare år har intresset för parker ökat och du har helt rätt i att många nya parker kan vara rikt försedda med planteringar och markanläggningar. Men min analys är den omvända din. 1800-talets promenadpark med sina välkrattade grusgångar och planteringar har fått en renässans. Motpolen, den anspråkslösa och parken som är ämnad för människor att ta i anspråk (lekande barn osv) är ju mer en 1900-talsföreteelse.

Du undrar varför det ska vara så påkostat idag. Det är kanske logiskt att kommunerna blir ambitiösare då det allmänna trädgårdsintresset har stigit. Dessutom tror jag analysen är att parker där det varken finns något särskilt att se eller göra tenderar att bara tas i anspråk av a-laget och vandaler.
 0
Karl H (6 Januari 2013 01:37):
Jag tycker din gissning är rätt, Peter. Det finns många likheter med resonemanget att den slutna kvartersstaden inte behöver vara den bästa lösningen och därför ALDRIG väljer den som alternativ. Eller som att lägga ut stadens gator i ett finmaskigt homogent rutnät utan trafikormar och snurredutter.
Det är ju för lätt.. Man har ju ändå läst 5 år på Chalmers. Hur skulle det se ut?

Det verkar, enligt mig, som att ingen (politiker, tjänstemän eller konsulter) riktigt vet vad de vill ha parker till sett ur ett stadsplanerarperspektiv. Det saknas en "game plan" för göteborgsk STADS- (inte trädgårdsintresse) planering. Något som säger vilka parameterar som är viktiga för en park i Göteborg. Om jag raljerar lite: Idag verkar ju gällande kriterier för park vara att den gärna skall ligga bullerstörd och avskuren av en gata, att den är grön från håll är det viktiga, att den utgör en del av stadens lunga och att den skall upplevas otrygg nattetid. Kan den fungera som ett avskärande element kvarter/stadsdelar emellan så är det en bonus.

Istället styrs planeringen utifrån ett särintresse som tex. ett växande trädgårdsintresse. Trädgårdsintresset gör ju att risken är stor att en landskapsarkitekt som är överbegåvad på att rita perennplantering får jobbet och stillar STADENs behov på små mysiga "sitta-på-en-parkbänk-i-en-berså-och-titta-på-blommor-öar" för en evighet framöver.

Så vad menar jag? Jo, till er planerare:
1. Fundera på funktionen av parken av parken ur ett stadsplanererperspektiv.
2. Våga ha en idé kring dessa övergripande funktioner.
3. Släpp prestigen och ta hjälp av engagerade medborgare och exv. arkitekter i detaljerna
 0
Sven R (6 Januari 2013 06:54):
"Idag verkar ju gällande kriterier för park vara att den gärna skall ligga bullerstörd och avskuren av en gata"

Jag tycker det verkar vara tvärtom. Iallafall om man kollar på 1900-talets stora utbyggnadsområden. Parkerna brukar ligga helt trafikseparerade i bostadsområdenas inre.

"3. Släpp prestigen och ta hjälp av engagerade medborgare och exv. arkitekter i detaljerna"

Prestige? Problemet är väl snarare att de mest engagerade medborgarna bara vill ha lugn och ro och att de är betydigt fler än dem som engagerar sig i initiativ typ "Människan i Kålltorp".
 0
Krister (6 Januari 2013 07:20):
Parker kan delas in i olika typer:
1. Park ihop med lekplats
2. Park för promenader, rekreation
3. Park utan klart syfte.

Om inte beställaren av planen klart anger något syfte blir det kategori 3. Små parker inklämda mellan gator har vi för många, medan stora parker är för få. Allén är en stor park men den får ändå betraktas som tillhörande kategori 3. Trädgårdsföreningen däremot är en bra park i kategori 2.
 0
Olof Antonson (6 Januari 2013 13:26): Online
Sedan det här inlägget skrevs har odlingsintresset exploderat, och nu finns ett nätverk för stadsodling som placerat ut odlingslådor längs fotbollsplanens kanter och på tidigare dåligt utnyttjade ytor: http:​/​/​gemeko.​se/​stadsodling-​i-​kalltorp/​
 0
Karl H (14 Januari 2013 21:12):
@Sven: Det ÄR säkert tvärtom, men jag menade inte att ALLA parker är bullerstörda och avskurna av en gata. Mina referenser är givetvis parker som Kungsparken, Hagaplan, Trädgårdsföreningen, Slottskogen, Delsjöbäcken osv.

Det är väl inget problem med att medborgare vill ha lugn och ro. Låt de ha det så länge de pallar käfta emot. Kanske dyker det upp ett gäng andra medborgare som vill göra något annat med parken och då anser jag att våra planerare skall lyssna och försöka tillmötesgå denna grupp, eller givetvis båda grupperna om det är möjligt. Jag gillar tanken på att en stad är föränderlig och att man pumpar medborgaren med självförtroende så att den vågar utveckla sina drömmar.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee