Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg - broar och mellanrum

 
Yimby är engagerade i frågan om fler broförbindelser och frågan diskuteras också livligt på vårt forum. Den 10 november anordnade Centrum För Byggnadskultur en debatt om broarnas roll i Göteborg. Inledningstalade gjorde arkitekten Erik Linn. Hans mycket initierade och kloka anförande finns att läsa på hemsidan www.linnstudio.se.

Yimby Göteborg har fått tillåtelse att återpublicera texten:



Älvsborgsbron utgör sedan 1966 stadens port mot väster

Göteborg har idag fyra fasta förbindelser mellan Hisingen och fastlandsdelen av kommunen, från Älvsborgsbron i väster till Angeredsbron i norr. Dessutom finns järnvägsbron vid Marieholm, som dock i mycket begränsad omfattning är tillgänglig för den breda allmänheten.

Hisingen utgör ungefär 40 procent av kommunens landareal, men endast 27 procent av befolkningen bor där. Detta visar att ön rimligtvis har mer att erbjuda, bara det blir enklare att ta sig över älven.


Göteborgs centrum med 1910 års karta infälld

Bakgrund

För hundra år sedan hade Göteborg bara en bro över älven, Hisingsbron, men denna enda bro var väldigt välplacerad. Den ledde från den tidens St Eriks torg, i förlängningen av Östra Hamngatan över till hisingssidan, där Frihamnens bassänger ännu inte fanns. Däremot ledde Kvillebäcks kanal rakt in till Porslinsfabriken. Bron, som uppfördes 1874, skulle tjäna som ensam fast förbindelse över älven i 65 år.

1939 stod Göta älvbron klar, som då var en smäckrare skapelse än dagens bro eftersom gång- och cykelbanor ännu inte var påhängda.

1966 invigdes Älvsborgsbron, och bara två år senare togs Tingstadstunneln i bruk. Samma år revs den gamla Hisingsbron.

Sedan skedde ingenting förrän Göta älvbron härom året bedömdes som uttjänt med en uppskattad sista användningsdag år 2020.

Avståndet mellan broarna

Dagens tre centrala älvförbindelser ligger utspridda på en sträcka av sex kilometer, medelavståndet mellan dessa är alltså tre kilometer. För att få en uppfattning om detta är mycket eller litet kan man jämföra med exempelvis Köpenhamn, som med sin nya gång- och cykelbro vid Fisketorvet har ett snittavstånd som är hälften av Göteborgs, dvs 1,5 kilometer. Och mäter man avståndet mellan Londons knappt 30 broar i City så halveras avståndet ännu en gång till 750 meter.

Om Göteborg haft samma medelavstånd som London, så skulle vi haft nio fasta förbindelser över älven mellan Röda sten och Tingstadsvassen. Då hade naturligtvis Göteborgs stadskärna haft helt andra möjligheter att utvecklas, inte minst på hisingssidan.
 

Göteborg med Londons medelavstånd mellan broarna

Att detta inte blivit fallet är som bekant en följd av den inbyggda intressekonflikten med sjöfarten på Göta Älv, som på grund av bland annat Vänerns klassning som innanhav kräver större fartyg än de pråmar som trafikerar Europas floder.

Ny Göta älvbro – och sedan?

Både Miljööverdomstolen och Högsta Domstolen har sagt nej till en gång- och cykelbro över älven vid Casinot, eftersom en sådan skulle störa sjöfarten alltför mycket. Däremot har man tagit det politiska beslutet att den nya bro som ersätter dagens Göta älvbro om några år ska bli lägre än dagens bro, med en höjd på ca 12 meter. Den ska ligga i förlängningen av Stadstjänaregatan och förbindas söderut med Nya Allén via en Bangårdsviadukt över centralens spårområde. Ett projekt som inte landar konfliktfritt på Polhemsplatsen bakom det nya Posthotellet.

Därefter finns planer på en ny tunnel under älven vid Marieholm, som ska avlasta dagens Tingstadstunnel. De första etapperna av detta projekt är redan under uppförande i form av 800 meter långa trafikledsramper framför Gamlestan. Än en gång baseras stadens utveckling på nya skrymmande trafikmiljöer.

Men även med dessa projekt genomförda så har mycket litet förändrats i centrala stan när det gäller tillgängligheten över älven. Man borde därför redan nu påbörja ett långsiktigt strategiarbete för kommande älvförbindelser på avgörande platser. Ett förslag för dessa framtida broar skulle vara:

- en bro vid Fiskhamnen, som skulle kunna vitalisera både Majorna och Sannegårdshamnen / Lindholmen.

- en bro utanför Järntorget, som skulle fullborda den inre ringled som Nya Allén och den kommande Göta älvbron utgör delar av.

- ett återuppförande av Hisingsbron vid sidan av operahuset. Detta är fortfarande det perfekta broläget när det gäller att direkt påverka livet i city. En ny bro här skulle också bli en utmärkt ingångssignal till det kommande arbetet med Frihamnen.

Detta kräver naturligtvis att man finner en lösning så att låga broar kan kombineras med en framtida sjöfart på älven.


Ny Göta älvbro och Marieholmstunnel (orange) samt förslag för tre nya brolägen (grönt)

Brodesign

För ett år sedan byggdes en ny Viktoriabro över Vallgraven. Den utfördes som en betongkonstruktion men kläddes in med sidokulisser av plåt för att ge intryck av en stålbro. Den kröns av ett märkligt räcke som snarare påminner om en trädgårdsspaljé än något som har med brokonstruktion att göra.


Viktoriabron under uppförande i betong samt som färdig 'stålbro'

Detta visar på en ledsam hållning i vår stad där man tror sig värna de befintliga miljöerna genom att undvika nyskapande moderna inslag. Resultatet blir det motsatta, med sorgliga pastischer på gamla konstruktioner som förflackar och banaliserar miljön. Man kan bara hoppas att vi kommit längre när det efter hand blir dags för utformning av den nya älvbron.


Snart 400 år

Om knappt tio år firar Göteborg sitt 400-årsjubileum. Det skulle vara väldigt glädjande för staden om vi till jubiléet kunde ta vara på möjligheten att låta staden på allvar ta steget över älven, med de nu tillgängliga ytorna på framför allt frihamnsområdet.

Detta kräver bro(ar) över älven samt att vi börjar sätta stadsplaneringen framför trafikplaneringen.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Ola E (15 November 2010 11:15):
Jättefina visioner, som man tycker borde vara självklara vid det här laget. Tills dess att Göteborgarna inser fördelarna med lågbroar så får vi la hoppas på en rekordkall vinter som fryser älven. Så kan vi gå över isen och låtsas att det är broförbindelser.
 0
Olof Antonson (15 November 2010 13:30):
Om man på allvar menar att Hisingen skall bli en del av den framtida innerstaden, så krävs det helt enkelt broförbindelser. Annars kommer vi aldrig bort från stadsdelar med epitet som "6 minuter från Brunnsparken", vars främsta egenskap är att ligga nära någonting annat snarare än att vara bra i sig själva.

Spårvägsbron vid Stigbergstorget borde byggas omedelbart.
Kanske som en variant på denna http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​0​/​0​d/​Met.​.​ som redan länkats till i broförbindelsetråden på forumet.
 0
Johan Kåverud (15 November 2010 15:23):
Erik har mycket bra att säga, men jag måste ändå bara få reagera på följande:
"Detta visar på en ledsam hållning i vår stad där man tror sig värna de befintliga miljöerna genom att undvika nyskapande moderna inslag. Resultatet blir det motsatta, med sorgliga pastischer på gamla konstruktioner som förflackar och banaliserar miljön. Man kan bara hoppas att vi kommit längre när det efter hand blir dags för utformning av den nya älvbron."
Det känns ganska symptomatiskt att det är en arkitekt som uttalar sig just så. Jag kanske övertolkar det hela, men man får lite känslan av att vad som menas är att människor som uppskattar stadsmiljöer av klassiskt snitt och som inte anser att återanvändande av gamla idéer och uttryckssätt i stadsbilden är "pastischer" utan kanske "kunskap" eller "bygga vidare på en tradition", helt enkelt är lite dummare än andra och inte riktigt begriper hur det "ska" vara.
Själv har jag absolut ingenting emot nyskapande arkitektur, men anser också att man kan lära av historien och låna gamla uttryck på spännande sätt (som Yimbys förslag på landshövdingehus för 2000-talet). Man måste inte spränga gränser precis varenda gång man lyfter på arkitektpennan. Men i arkitektkretsar verkar detta vara som att konvertera till satanism i kyrkan och närmast ett tecken på att man är efterbliven.
Göteborg har en styrka i t.ex. vår landshövdingehustradition. Låt oss bygga vidare på den tillsammans med moderna inslag sida vid sida. Att verkligen utmana konventionerna vore ju att slänga upp några Hansahus som man gör i Skåne (Jakriborg). Men arkitekterna verkar ju fortfarande tro att man utmanar något genom tjusig nyfunkis. (80 år och fortfarande gränsbrytande!)

Så, nu har jag haft en rant. Back to topic: Fler broar! Jättebra! =)
 0
Johannes Hulter (15 November 2010 17:50):
@ johan k: Jag har inte heller något emot pastischer. Men Erik sa ju "sorgliga pastischer" och det är ju inget bra. :)
Tänk bara på alla sorgliga pastischer av 70-tals brutalism som vi byggt senaste decennierna...

Alltså, fram för fler glada och vackra pastischer!
 0
Olof Antonson (15 November 2010 19:30):
Jag skulle gärna se att allt det som byggts hittills skulle ingå i en sorts stor verktygslåda, och att arkitekten i egenskap av sitt ämbete var myndig att använda den, snarare än att underordna sig en rådande norm. Det vi har idag är i stor utsträckning inte nyskapande utan blott reproduktion. Att vara kreativ handlar om att kombinera det vi redan vet på ett nytt sätt. Varför då förkasta historien?
 0
Johan Kåverud (16 November 2010 08:13):
@Johannes & Olof: Naturligtvis så har ni helt rätt. Jag ville också förtydliga att vi skiljer på sak och person. Erik Linn uppskattar jag som tänkare då han har många bra åsikter om stadsplanering och Yimby-frågor i allmänhet. Men just i den här frågan skiljer vi oss åt lite. =)
Men usch vad tråkigt det hade varit om alla tyckte och tänkte samma hela tiden...
 0
Johan Kåverud (16 November 2010 10:16):
För att hålla mig till topic: Tänk om Göteborg hade modet och visionen att låta uppföra en (eller varför inte två) såna här broar över älven i större format.
http:​/​/​www.​heatherwick.​com/​rolling-​bridge/​
(glöm inte att titta på filmen)
Det här måste vara en läckraste brodesign jag någonsin sett. Dessutom skulle den vara enbart för gångare och cyklister (bilarna klarar sig nog med befintliga lösningar) och på ett otroligt kul sätt binda ihop t.ex. Masthugget och Lindholmen. Jag tror banne mig att den även skulle kunna bli en turistattraktion i sin egen rätt.

Vad tycker ni andra? Kul eller bara orealistiskt?
 0
Daniel (16 November 2010 10:32):
@Johan
Fan va cool bro. Den hade varit häftig att ha. Jag kan dock garantera till 100% att den kommer att kärva, och den skulle nog inte hålla fysiskt den stabilitet som behövs, men den är fortfarande häftig. Jag hade velat se den i vår stad.
 0
Mattias Bolander (16 November 2010 17:13):
Vill minnas att Viktoriabron (som kritiseras i blogginlägget ovan) i alla fall fick lite beröm i ett gammalt foruminlägg. Hittade länken här:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​10​6&page=​0​#fp.​.​
 0
Jan Wiklund (17 November 2010 16:27):
I Stockholm har vi öppningsbara broar. Även så tungt trafikerada broar som Danviksbron (mot Nacka och Värmdö) och Liljeholmsbron (från City mot E4 söderut) öppnar några gånger om dagen. Varför är det omöjligt i Göteborg?

Om broarna vore öppningsbara kunde man ju ha lika tätt mellan dom som i London?
 0
Anders Svensson (18 November 2010 11:03):
Bra att Yimby tar upp denna tråd. Erik Linn m fl har ju pratat en hel del om jämförelsen med städer som London och Newcastle. Tyvärr har vi sjöfartsintressen i den här staden som i alla fall inte jag har rått på. Vi gjorde ju ett tappert försök med en låg gc-bro mellan Casinot och Götaverken. Den fastnade hos juristerna i miljöprövningen som hävdar att det kan finnas risker för påkörning med båtar i hårt väder. Trots lådvis med utredningar som visar att öppningsbarheten inte är något problem och att samma risker för påkörning finns på många andra ställen längs älven. Men nu kämpar vi på med en lägre Göta Älvbro så får vi se hur det går med den.
 0
Gunnar (11 Oktober 2013 13:32):
Min uppfattning är att det "sorgliga" i brodesignen är att man vill ge sken av att bron är något annat än det den är. Att man skäms för hur man byggt den och därför klistrar på kosmetika som antyder något annat.
Nä, gärna gammal beprövad design på saker och ting, men absolut inte som löst krimskrams utanpå utan som den naturliga del av en genomgående tanke som den en gång var. Form ska inte losskopplas från konstruktion och funktion. Ärlighet varar längst.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6719 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert