Utskrift från gbg.yimby.se
....

Att sy ihop älven

Av Jesper Hallén 3 December 2010
34 kommentarer
 

Göteborg har ett blödande sår som bör läkas.


Göta älvs mynning har lite svårt att bestämma sig. Är det en del av landet eller en del av havet? Som en glaciärspricka delar den staden och man har vant sig att tänka i banor som "på andra sidan älven" och många bävar inför tanken att behöva passera den kilometerlånga Göta älvbron för att komma över. Att ta sig över via Älvsborgsbron är inte ens en tanke, om du inte sitter i bil. Förresten är det över en halv mil (!!!!) mellan Göta älvbron och Älvsborgsbron. Sen glömmer man lätt att det finns färjor eftersom det blir till ett projekt i sig. I dagens Göteborg måste man resa för att komma in till centrala Göteborg från Hisingen eller tvärtom. Man ska stå på Lindholmen och vinka till nån på Masthuggskajen, men vill man krama människan får man ge sig till tåls. Räkna med tjugofem minuter restid, minst.



Redan på femtiotalet var Göta älvbron överbelastad. Då byggde man en stor vägbro i väster och en biltunnel i öster. Men någon ny stadsbro har ännu inte tillkommit. Sextio år senare.


Göta älv beskrivs ofta som en stor tillgång för Göteborg. Men i verkligheten är den ju också ett problem, älven är ett stort problem. Man kan ju nämligen knappt ta sig över! Det är som att vi har en slags stor vallgrav som rinner mitt i Göteborg, en Berlinmur av vatten.



Älvmynningen breddas naturligt ju längre västerut man kommer. Är älven för bred för en stad?


Problemet kanske är att älven är för bred. Göteborg ligger ju vid älvmynningen, alltså är det ett slags mellanting mellan flod och kust. Man har helt enkelt inte kommit på den självklara tanken av att bygga bror då de båda älvstränderna legat för långt ifrån varann. Sedan har hamn- och varvsverksamheterna behövt utrymme. Nu är det inte längre så och vi vill bygga stad på båda sidor. Det är först nu som man börjat diskutera fler broar över älven. Eller det är väl i och för sig mest Yimby som har fört den monologen. Man pratar mycket om den nya Göta älvbron och hur fin och vilken symbol den kan bli för Göteborg. Man kan ju prata hur mycket som helst om den och anordna kvadratkilometrar med utställningar om denna nya bro. Men faktum kvarstår, det är ju ingen ny broförbindelse, det är bara en ersättning för den gamla! Det är alltså plus, minus, noll.

Om nu älven är för bred, vad göra? Varför inte bara göra det "enkelt" för sig, man tightar ihop älven som man vill ha den. Bebygg vattnet! Vi får fråga oss vad som är viktigast, staden eller älvvattnet? Ska Göteborg verkligen leva så mycket på sin gröna älv, vi har ju en hel blå ocean där ute! Älven ska ju bara vara en försmak av det stora blå, en plats där staden kan möta havet och slippa vara en kompromiss som ingen tjänar på. Älven är ett sår och det behöver få läka för att staden ska kunna växa ihop till en helhet. Låt det gamla ordspråket tiden läker alla sår bli verklighet i vårt Göteborg.



Göta älv genom staden idag.


Göta älv genom Göteborg i framtiden?


Då blir det lättare att anlägga fler lågbroar, vilket kan vara en förutsättning för fortsatt liv.


Läs mer om broar och mellanrum
Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , ,

Bloggar om: , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Matthias H. (3 December 2010 13:39):
Vilka bra tankar Jesper. Låter mycket bra.
 0
Gunnar Einarsson (3 December 2010 14:05):
Älven är bara en tillgång i samma utsträckning som Göteborg är en sjöfartsstad. Det är den knappast längre. För inte så länge sedan fanns i hamnen omfattande varvsverksamhet, både nybyggen och reparation, oceangående linjer och färjelinjer till mer närliggande kuster samt kilometervis med lastkajer där gods stuvades och lyftes ur lastrum varje dag. Fiskeflottan, stolt märkt "GG" på träskroven, gick in och lossade sin last i Fiskehamnen, därtill tävlade en mängd fritidsbåtar och mindre farkoster om utrymmet på Göta älv. Ute vid Käringberget låg KA 4 och en omfattande flottbas med jagare, patrullbåtar och bananhelikoptrar. Fortfarande i min barndom utgjorde hamnen en kontinurlig kaj där en lång rad av grå lyftkranar stod i stum givakt på sin räls bredvid SJ:s järnvägsspår mellan grå gatstenar av Bohusgranit.

Utan allt detta är älven förstås bara ett problem och Göteborg har förvisso inte alltid främst varit en sjöfartsstad. Rätt länge var staden snarare att se som en i huvudsak militär garnison. Men om vi nu skall lägga igen alla kajer, bygga en massa sjöfartshindrande broar, utplåna utrymmet mellan pirarna och anlägga kvartersstad och lattefik ända ner till vattenbrynet överallt, då måste vi veta vad vi gör för det kan inte göras ogjort i första taget. Näringstrukturer förändras och kan vi verkligen vara helt säkra på att sjöfarten i sin mer småskaliga form aldrig kommer tillbaka till Europas hamnstäder? Vilken impact kommer Peak Oil och allmän resursbrist att få inom en 50-årsperiod (om det nu ens är sant)? Hur har en stad som Hamburg, med sitt läge vid Elbes utlopp ganska likt Göteborg, tacklat containerrevolutionen och varvsglobaliseringen?
Jag bara undrar. Jag undrar också var produktion och industrier på landbacken egentligen passar in i bilden av framtiden. För det går inte att bara leva på att besöka varandras lattefik.
 0
Niklas (3 December 2010 14:15):
"en Berlinmur av vatten" Kunde inte sagt det bättre själv. Vill inte fastlandsborna att hisingsborna ska kunna fly till fastlandet? Bra inlägg för övrigt.
 0
Johannes Hulter (3 December 2010 14:21):
@ gunnar: Men som du själv påpekar så har ju Göteborg (iaf själva staden) blivit en alltmer tjänstebaserad ekonomi. Och då är faktiskt lattefik lika viktiga som fordom lyftkranarna.
 0
Fredrik (3 December 2010 14:28):
Finns det någon som har koll på motiveringen från Miljödomstolens yttrande om broförbindelsen som var uppe för förslag för nåt år(?) sedan?
Självklart vill jag se lågbroar som förbinder älvstränderna. Men man borde kanske reda ut vad som talar emot det först och försöka hitta en lösning som skulle få miljlödomstolen att bli mer tillmötesgående först?
 0
Daniel (3 December 2010 14:56):
Köln är ju en stad som är delad, men till skillnad från Göteborg så har dom en 400m bred flod. Detta gör att det inte är så kul att åka över deras "älv" för det leder till rejäla broar. Dock är broarna kortare där än här. Dom har tom linbana över. Jag tycker att man kan lära sig mycket av köln genom att titta på deras stadsplanering. Dom har en nedgången stadspark vid flodens östra strand, och deras mässområde är inte att leka med när man försöker hitta tillbaka till centrum. Dom har två centrala broar, och en halvcentral.
 0
Gunnar Einarsson (3 December 2010 15:02):
Johannes, bara så länge det finns något som motsvarar lyftkranarna. En "tjänsteekonomi" är i sig ingenting. Någon eller något måste stå för framställningen av materiella värden.
Ja, "Berlinmur av vatten" var verkligen riktigt fyndigt. Det är ju det som är den stora vinsten med det som pågår nu, att Hisingen äntligen integreras i centrala stan. Niklas, jag stammar själv från Hisingen på mödernet där min mormors far var poliskonstapel i 6:e Polisdistriktet när det förra seklet var ungt, varvid han iförd pickelhuva och med svängande batong lär ha stött på druckna sjåare med orden: "Sträck på dig, kålle!", så jag vet hur det känns. ;-)
 0
Håkan Cullberg (3 December 2010 16:01):
Det är väl en bra idé att läka alla sår och sätta plåster över älven. Men det är att gå väl långt att lägga ner Göta älv som en transportled för personer och varor. Transport över vatten har historiskt varit den sjävklara metoden att förflytta varor. I framtiden kan det mycket väl bli samma, när vi energisnålt skall transportera varor. Allting kan ju inte transporteras via internet. Vi skall naturligtvis använda vattnet till något positivt istället för ett problem
 0
Johannes Hulter (3 December 2010 16:03):
@ gunnar: Du menar att tjänster är mindre materiella än varor?
 0
Anders Norén (3 December 2010 16:18):
Glöm inte att Göta älv är Sveriges näst viktigaste inre vattenväg och nödvändig för att stora inlandshamnar som Lidköping och Karlstad ska kunna fungera. (Gör heller inte Gävle-misstaget att tro att hamnverksamheten upphört bara för att den har flyttat till en extern djuphamn, även om det i Göteborgs fall skett relativt nyligen medan processen började redan på 1500-talet för Gävles del.)
 0
Johannes Hulter (3 December 2010 16:24):
@ gunnar: Jag menar även baristan på lattefiket och programmeraren som sitter där och skriver kod är ju "på riktigt". Men jag är ingen expert på makroekonomi så jag lämnar gärna över frågan till någon som vet bättre.

Olle, det här är väl ditt område...? :)
 0
Jesper Hallén (3 December 2010 16:48):
Alltså man behöver ju inte fylla igen hela älven, bara tighta till den lite så att avstånden krymps. Det blir ju inte smalare än vad det är vid Marieholm och där passerar väl till exempel vänertrafiken fint.
 0
Gunnar Einarsson (3 December 2010 16:53):
Johannes, försök arbeta som hårfrisör i en vecka utan att äta så förstår du vad jag menar. Nej, jag skulle inte kalla mig för "expert" på makroekonomi heller.
 0
Johannes Hulter (4 December 2010 12:35):
@ gunnar: Varför skulle frisörer inte äta? De går ju in på fiket bredvid och äter en grillad focaccia och sörplar på en macchiato. De betalar med pengarna de får av att klippa håret på programmeraren som jobbar på IT-konsulten våningen ovanför. :)
 0
Olof Antonson (4 December 2010 13:36): Online
Fin illustration med plåstren över älven :)

Jag kan tycka att det finns kvaliteter i att Bananpiren befinner sig mitt i älven, mitt i Göteborg, som en symbol för den nya staden. Lundbyhamnen är dock ett sånt ställe som jag skulle vilja fylla igen eller bygga i. Sedan kanske Masthuggskajen hade varit ett ställe där man skulle kunna bygga ut i vattnet om det blir aktuellt med en "boulevardisering" av Oscarsleden. Kanske inte så mycket på Lindholmssidan.

Mycket intressanta idéer! Älven och marken omkring har ju ändrat utseende många gånger förut, medan vi idag kanske ser den som statisk.
 0
Daniel Andersson (4 December 2010 15:40):
Mycket av områdena runt älven täcktes förr av vassar. Ett återskapande av lite av dessa miljöer och byggande av en vass-stad i Titicaca-stil vore kanske något...
http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​kornork/​140​920​70​88/​in/​pho.​.​
 0
Gunnar Einarsson (4 December 2010 16:17):
Johannes, vad jag försöker säga är att tjänsteekonomin är som skummet på din macchiato. Den flyter bara omkring på en ocean av agrikulturell och industriell varuproduktion. Från dessa sektorer kommer det överskott som betalar för tjänsteekonomins tjänster. Ta bort förmågan att fördela maskinens överskott, antingen genom att avskeda arbetskraften ("downsizing") eller genom att nyttja lägre betald arbetskraft i utlandet ("outsourcing") och du orsakar sjunkande köpkraft, krympande efterfrågan och depression. Två skomakare tjänar inte ett korvöre på att laga varandras skor!
 0
Daniel Andersson (4 December 2010 17:02):
@ Gunnar: Det finns en kärna av basbehov: mat, skydd mot vädrets makter och elementär sjukvård som spelar en särskild roll. De klassiska ideologierna har väl ofta fokuserat på tillgodoseendet av dessa. När de behoven väl blivit tillgodosedda extrapolerar man till att se en allmän koppling mellan ökad materiell konsumtion och samhällelig framgång, trots att det sambandet inte alls är lika givet. Utöver de verkliga basbehoven har jag svårt att se att materiell produktion skulle vara 'finare' eller verkligare än tjänsteproduktion. Tvärtom, kan det argumenteras att råvaruåtgången för den materiella produktionen inkräktar på mer behövandes och framtida generationers möjlighet att tillgodose sina basbehov.
 0
Johannes Hulter (4 December 2010 17:21):
@ gunnar: Återigen, jag utger mig verkligen inte för att ha någon koll på området, det här är bara mina egna funderingar.

Som jag ser det är kapitalismen transnationell. Den bygger dessutom på arbetsdelning. "Någon" måste naturligtvis odla jorden och sälja det vete som till slut hamnar i focaccian och säljs på mitt fik. Men varför måste vi göra det i Göteborg? Eller ens Sverige (bortsett från den ekologiska aspekten då).

Såvitt jag vet har vi ingen enorm veteproduktion i tätorten Göteborg, men vi har trots detta ett inflöde av vete till staden. Hur kommer det sig? Jo, någon som har vete har fått pengar. Hur får man pengar? Jo, man erbjuder något (varor eller tjänster) som någon (med pengar) vill ha.

Mao, så länge vi kan sälja något som andra vill ha så kan vi köpa t.ex. mat. Detta något behöver inte vara livsmedel, malm eller stora maskiner. Det kan vara olika sorters tjänster också. Den stora utmaningen för ett litet exportberoende land som Sverige är att hitta andra näringsgrenar när det finns andra länder som säljer livsmedel, malm eller stora maskiner billigare än vi kan göra.

De flesta experter verkar (så vitt jag kan bedöma) överens om att en attraktiv urban struktur (inkl. lattefik) är en viktig konkurrensfaktor för en stad i en tjänstebaserad ekonomi.
 0
Gunnar Einarsson (4 December 2010 17:43):
Daniel, jag tror du måste tänka i termer av att själva produktionsvolymen ju inte har försvunnit bara för att människor inte arbetar för hand med att dra upp rovor på fälten längre. Det är fortfarande denna produktionsvolym som fördelas och som ligger till grund både för flotta boenden, gourmetmat, datorer, Thailandssemestrar och lyxbilar, kort sagt allt som gör livet värt att leva, åtminstone för din hårfrisör.
Staten kan i princip fördela detta till 90% maskinframställda överskott lika, men det går inte när människor motsätter sig saker som medborgarlön eller när själva den politiska makten över produktionen flyttas utomlands (och vi alla hamnar i den järnhårda lönelagens race to the bottom).
Nödutgången i fördelningssyfte för att hålla uppe efterfrågan när arbetsbristen tilltar blir då olika former av subsistensbidrag (Soc, A-kassa, CSN-lån) eller vanligare och i bästa fall skilda former av sysselsättningsterapi (kaffelatteservitriser, kursledare, städare, nagelputsare, jobbcoacher m.m., med andra ord "tjänstesektorn"), dock med slutresultatet att en viss mängd nettoköpkraft dras in från systemet och någonstans registreras som en rationaliseringsvinst, detta för att "lönen" för att vara arbetslös generellt är lägre än att vara sysselsatt samt att realinkomsten i tjänstesektorn gärna är genomsnittligt lägre än i andra sektorer.
Slutresultatet blir det som jag beskrev i föregående inlägg ovan, det kan bara ta längre eller mindre tid, vara relativt bättre balanserat och så vidare.
 0
Håkan Tendell (4 December 2010 19:26):
Riktigt stora båtar borde åtminstone i ett par årtionden till (tills vattnets betydelse för sjöfarten utkristalliserat sig) få fri passage ända fram till Frihamnen. De framtida citydelarna Ringön och Gullbergsvass bör dock ges god tillgänglighet dem emellan med ett par lågbroar samt en rejäl överdäckning av älven med skyskrapor ovanpå.
Således får godstrafiken på älven i nordösterled utövas medelst pråmar.
 0
Conny Karlsson (5 December 2010 12:20):
Jesper skriver att det är lätt att glömma bort att det finns färjor eftersom det blir ett projekt i sig.
Det är sant såtillvida att om man letar på Reseplaneraren efter en resa mellan Lindholmens färjeläge och Rosenlunds färjeläge så visas bara Rosenlunds hållplats på älvens sydsida och man får vara lite envis för att hitta båtförbindelserna. Älvsnabbarna går oftast varje halvtimme och Älvsnabbare går i skytteltrafik under vardagar. Restiden är 4 minuter.
 0
Mats (5 December 2010 12:41):
Jättebra skrivet och jag håller i princip med om varenda ord. Jag funderar dock emellertid på vad som verkligen är problemet, och kommer fram till att problemet är att Hisingen fortfarande ses som "andra sidan". När man, helt korrekt, talar om Gbg som en delad stad så är ofta underförståelsen att det är Hisingen som inte är Göteborg, som ligger och flyter för sig självt ute i Kattegatt. Men det är ju faktiskt så att det är precis lika långt över älven oavsett vilken riktning du färdas i, det är lika långt mellan Backaplan och Nordstan som mellan Nordstan och Backaplan...

Vad jag vill ha sagt är att huvudproblemet är att Hisingen fortfarande i gemen ses som ett nödvändigt ont, ett ställe man inte åker till om man inte måste. Att smälla upp broar tar lång tid, som Jesper beskriver klart och tydligt. Vad som inte tar lika lång tid är att verkligen etablera Hisingen som ett ställe med ett värde i sig självt, både genom "marknadsföring" men framför allt genom att låta nya attraktiva bostadsområden (folkmängd är en betydande faktor, det bor fortfarande inte mycket folk på Hisingen procentuellt sett inom Göteborgs kommun trots att ön är stor till ytan), kulturinstitutioner, företag och viktiga byggnader för staden etableras på Hisingen.
 0
Olof Antonson (5 December 2010 14:15): Online
Så länge Hisingen inte får några vettiga broförbindelser kommer status quo upprätthållas. Byggbolagen kommer fortsätta mangla ut vattennära förortsbebyggelse till en köpstark femtioplus-målgrupp, som de motiverar med det (ännu) förhållandevis perifera läget i relation till centrum.

Jag är övertygad om att utan broar (eller någon annan typ av seriös satsning på att skapa stadsmässiga värden) så kommer hela den fortsatta bebyggelsen på Hisingen marknadsföras som "6 minuter från Brunnsparken", precis som Porslinsfabriken. Vi måste komma bort från detta vansinne som producerar miljöer vars enda kvalitet är att de ligger nära någonting som egentligen efterfrågas.
 0
Göran Åhman (5 December 2010 14:51):
Jaa, det är inte mycket att säg om. Sen om det är lämpligast att smalna av älven eller bygga längre broar låter jag vara osagt. Mot själva broarna och dess placering finns inget att erinra, mycket bra! Också en centralt placerad färjeterminal vid Majnabbe, med fyra till fem kajplatser, samt en skärgårdsterminal med snabbgående katamarener mm nerströms majnabbe mot Klippan till så är vi framme ;-)
 0
Mats (5 December 2010 15:34):
Olof Antonsson: "Så länge Hisingen inte får några vettiga broförbindelser"

Vad jag menar är att Gbg söder om älven har precis lika dåliga broförbindelser :)

Du tar vidare upp problematiken med att Hisingen marknadsförs som att vara nära Brunnsparken istället för att lyfta fram dess egna förtjänster, och det är ju precis det jag menar! Om Hisingen hade haft ett högre värde i sig så hade det inte marknadsförts på det sättet, oavsett antalet broar! Jag håller självklart med om att vi måste bygga mer broar, jag vill se en massa broar, men så länge Hisingen inte är något annat än "nära Brunnsparken" så kommer staden vara fortsatt delad.
 0
Gunnar Einarsson (5 December 2010 19:01):
Johannes, visst har du rätt om specialisering och utbyte, men det är redan inbakat i vad jag skriver och bildar utgågspunkt för mina försök till resonemang.

Frågar du mig är kapitalismen dock en best som måste tämjas för att vara till nytta för människorna och att kapitalet är "transnationellt" (kapitalet har inga vänner) är en del av dess problem. Med andra ord, välfärdssamhällen upprätthålls ju av politiska institutioner (nationalstatliga, i framtiden möjligen kontinentalunionella sådana), och ett globaliserat kapital som kan spela ut de olika nationalstaterna mot varandra i ett underbjudande av priset på arbetskraft kommer ju i slutändan inte att gynna någon.

"Att erbjuda något som någon vill ha" är ju förstås sedan handelsbalansens springande punkt, men här har tjänstedominerade ekonomier en inbyggd nackdel. Stora delar av produktionen i ett tjänstesamhälle utgörs ju av "varor" som konsumeras i samma sekund som de produceras, exempelvis hemtjänstbeök, auraterapi eller båtmässor. De saknar i hög grad, så att säga, geografisk räckvidd. Tjänster, som BNP i sådana samhällen domineras av, kan helt enkelt inte exporteras för att betala för importen, eller i alla fall i regel inte. Så vad göra i ett avindustrialiserat samhälle för att upprätthålla en hög levnadsstandard genom import?
USA är ett illustrativt exempel. De sista 30 åren har stormakten helt enkelt utnyttjat en artificiellt övervärderad dollar (all världens olja handlas nämligen i US dollar) för att skjuta in mellanskillnaden i den annars negativa betalningsbalansen.
I krisens spår är det nu dock slut med det, landet dignar under enorma skulder och endemiska budgetunderskott, men för att råda bot på krisen och få hjulen att börja snurra igen befinner sig USA i en långt sämre strategisk situation än på 30-talet. Landet har ju i stort sett gjort sig av med sin - under rådande frihandelsvillkor - numera icke längre konkurrenskraftiga industriella bas till låglöneländer i Sydostasien. Man har helt enkelt inget att sätta massorna i arbete med som genererar bestående värden, för som jag tidigare försökt förklara, att flippa hamburgare till bottenlöner eller lattja med exotiska finansinstrument på Wall Street, som man gör i tjänstedominerade samhällen, skapar inga värden i sig.

Nej, nu får det vara nog på min egen pratkvarn! Överlåter ordet till den som måhända känner sig manad och möjligen har lite mer av ekonomiskt invand teori på fötterna.
 0
Conny Karlsson (5 December 2010 22:13):
Om inte de leda danskarna hade bränt ner Karl den niondes Göteborg på Färjenäsberget 1611 så hade staden nog utvecklats på Hisingen. Sonen, Gustav II Adolf, lär ha pekat ut stadens läge åt sumpmarkerna vid blivande Gullbergsvass till och tillkallat holländare som byggare. De hade väl inte sett något berg förr och kunde därför inte förstå värdet av berg som grund för byggande. Men gräva kanaler kunde dom, likaså bygga på sankmark.
Nästan halva Göteborgs landyta ligger på Hisingen som rymmer mycket stor areal byggbar mark. Mycken pendling kunde ha undvikits om bostäder byggts norr om nuvarande bebyggelse inom cykelavstånd från de stora arbetsplatserna. I stället byggdes bostäder några mil utanför Göteborg från 60-talet och framåt. Arbetsplatserna låg kvar i Göteborg och därmed var pendlingsproblemen skapade som ett resultat av felplanering i stor skala.
 0
Karl H (5 December 2010 23:00):
Åh så bra skrivet, Jesper!

@Fredrik (3 December 14:28):
Jurister bedömde att det fanns risk för att GC-bron kunde bli påkörd av Vänertrafiken. Därav "nej till bron, stoppa bron"

Intressant med faktum att vi Göteborgare bara har en bro som tar spårvagnar över älven. Uppenbarligen är risken stor att den kan bli påkörd.

Vad händer med spårvagnarna på Hisingen då? Kör man dem till hpl Frihamnen och vänder dem där med lyftkran?

Göteborg behöver fler spårvagnsförbindelser över/under älven nu.
 0
John Henriksson (6 December 2010 16:16):
Har alla glömt bort i dessa snöiga dagar att man också måste förhålla sig till en fysisk värld? Iofs kul med utopiska diskussioner ala futurism.

Har inte Göteborgsleran skapat nog med problem? Bra att bygga nån bro till eller tunnlar. Att fylla ut älven är att göra allt överkrångligt. Teknik fixar inte allt till en rimlig kostnad.. Gör man älvmynningen smalare så får man man sannolikt massa hydrologiska problem som gör tanken ovärd. Dessutom kanske vår sjöfart uppskattar att reparationsvarven ligger vädermässigt skyddat?

Man borde få många många pendelbåtår för kostnaderna för alla dessa broar!?
 0
Ola E (6 December 2010 17:31):
@John: Fast pendelbåtar är knappast att sy ihop älven, det är snarare att strö salt i såret. Även om man mångdubblar turtätheten och anlägger nya hållplatser så kommer det aldrig kunna ersätta en fast bro.
 0
Sven R (6 December 2010 18:28):
John, sett över en bros livscykel så är den förmodligen billigare än färjor. Om jag inte misstar mig så är ekonomin en av anledningarna till att Trafikverket vill ersätta färjorna till Hönö med en bro.
 0
John Henriksson (6 December 2010 23:04):
Njoae, jag tänkte inte primärt på en flytande motorväg. Direkt kollektivtrafik kanske inte kan åka pendelfärja. Men det är ändå intressant att fundera kring kostnader.

Det mesta i våra YIMBY-diskussioner handlar trots allt inte om närhet till Magasinsgatan, utan om stadsbyggnad och stadsmässiga kvaliteter.Då kanske megalomani är fel väg att gå? Dessutom i mina ögon en ofta trist väg. @Conny har en poäng!
 0
Matthias H. (7 December 2010 12:28):
John, för att stan ska bli en så krävs det broar/tunnlar. Båtarna är bara komplement och kan aldrig vara något annat i en stad av Göteborgs storlek.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper