Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bebygg Pusterviksplatsen

 
Göteborg är en gles stad full av öde ytor som man som stadsbyggnadsfreak gärna skulle vilja göra något bättre av. Vi har ju tidigare skrivit om öde centrala platser som skulle må bra av en förtätning. Mindre platser som Skanstorget och parkeringen vid Hagabion och större områden som hela norra Masthugget, Heden med mera. För att inte tala om Centrala Älvstaden, men det är ju en annan historia.

Det finns en annan sån här plats som man gärna skulle vilja åtgärda, enligt kartan heter det Pusterviksplatsen. Åker man spårvagnen mot Järntorget så blickar man ut och ser den vackra Feskekyrkan. Men ögonen mår trots denna karamell illa då man samtidigt måste stå ut med de bakomliggande groteska huskropparna. Ibland vill man rädda Fiskekyrkan, ta den med sig och placera på en vackrare plats. Men det går ju inte, eller? I alla fall så passerar man ju även parkeringsplatsen på andra sidan Rosenlundskanalen, närmast spårvagnen alltså. Där ligger även en märklig bensinstation med märkliga små tak. Jag brukar anstränga mig och tänka att det kanske är vackert, men det är svårt. Men varför är inte platsen bebyggd? Det vore väl på sin plats att göra. Sätt igång och bygg!



Tom tomt.


Bebyggt! Haga har fått kvarter vid kanalen och en bro dessutom.


Minns ni förresten förslaget om att bygga ut Vasastaden med en extra årsring som kom för ett par år sedan? Det projektet var väl inte så dumt. Skulle nog bli svårt att få igenom dock då det betyder att man skulle bebygga parkmiljö. Visserligen inte en parkmiljö som används i jättestor utsträckning, men ändå. Landets kanske grönaste stad skriker ju av någon anledning alltid efter mer grönska. Men här vid Rosenlund är det ju ingen park, utan asfalt, så det borde väl vara lättare.

Den omtyckta stadsdelen Haga är ju mysig och allt. Men det är ju egentligen bara huvudgatan Haga nygata som är befolkad, man saknar genomströmning åt andra hållet, mot Rosenlund till. Alltså behövs en bro och det behövs bebyggelse. Det kan ju låta motsägelsefullt men i en stad är bebyggelse ingen barriär, det är däremot tomma ytor. Att passera över Heden skulle inte kännas lika långt om Heden var bebyggt och man gick längs gator. Eller?

Sen räcker det ju inte att bebygga Pustervikskajen för hur lockande är egentligen Rosenlund i dagsläget? Det är ett annat svidande skrapsår i centrala stan som vi bör se över. Även här finns ju ytor att förädla. Kajstråken här har ju potential som heter duga.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (13 Januari 2011 15:21):
Rosenlund hade kunnat vara Göteborgs Nyhavn om de inte fördärvat det så. Apropå årsringarna vid Vasastan så tyckte jag nog att de idéer som Sven R hade med glaspaviljonger var bättre, tex dessa från Helsingfors: http:​/​/​static.​panoramio.​com/​photos/​original/​20​85184.​jpg
Vi skulle idag inte kunna åstadkomma något som överträffar det som står där. Att kunna se de pampiga stenfasaderna mellan träden från Allén och inom vallgraven är att föredra.

Pustervik räknas väl som Göteborgs minsta stadsdel, eller hur är det? Det finns en hel del ytor att bebygga. Frågan är hur det blir med området ovanför Götatunneln?
 0
Fredrik Friberg (13 Januari 2011 19:11):
Ett ypperligt förslag! Borde väl inte vara så svårt att genomföra heller?
 0
Emanuel Alfredsson (13 Januari 2011 21:33):
Varför inte lite högre?
 0
Daniel H (13 Januari 2011 22:56):
Vad lustigt, jag åkte förbi platsen ett par gånger igår och slogs av samma tanke, här borde bebyggas!
funderade lite på den fula bensinstationen och tänkte att när trängselskatterna börjar gälla måste väl centralt belägna bensinstationer tappa atraktionskraft? (btw, någon som vet vad som händer med shellstationen vid gamla ullevi/synagogan, var det inte planer på något hotell där?)
 0
Sven R (14 Januari 2011 00:29):
Lysande Jesper! Sedan så skulle jag gärna se att de tomma tomterna på andra sidan vallgraven bebyggs också, med solitära hus. Kontorsklossen bör rivas.
 0
Olof Antonson (14 Januari 2011 01:44):
Feskekôrka kommer verkligen inte till sin rätt.

Något jag inte fattar är varför de rev hörnhuset av Adrian Pettersson: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​a511e25e-​6fe8.​.​
Det påminde en hel del om det han ritat vid Avenyn.
 0
Erik T (14 Januari 2011 10:30):
Bra idé, här borde det verkligen byggas! Idag är det ju en väldigt stor rumslighet med kanalen och fiskekyrka. Det hade definitivt blivit mer attraktivt med ett mer intimt kanalrum. Tror också att rummet hade tålt en hög bebyggelse då husen står relativt "ensamt" på en kil av mark där man inte behöver förhålla sig stenhårt till närliggande bebyggelse. Allén är bred i söder och kanalrummet stort sen ligger husen norr om Rosenlund på en höjd. Bra idé med bro också men tycker att den borde ligga ett kvarter mer västerut isf för att inte visuellt störa feskekyrkan?
 0
Lars N (14 Januari 2011 10:45):
Det är ju en del av det historiska parkbältet kring Vallgraven! Något unikt för Göteborg att man sparade den delen i början av 1800-talet. Ska inte bebyggas. Bygga där är lika knasigt som att bygga bostadshus i Trädgårdsföreningen. Däremot borde parkeringsplatsen bort så att det blir en del av kajen och parken, för stan och inte som idag för bilarna.
 0
Matthias H. (14 Januari 2011 11:29):
Lars N, ok för att du tycker det men då är du beredd att bebygga hela Heden va? För hur ska Göteborg förtätas om inte nånting av det gamla som saknar bebyggelse får bebyggas?
 0
Sven R (14 Januari 2011 12:19):
Lars N, jag tror inte det har varit park på platsen, snarare kaj..? Vårt fenomenala parkbälte är inte beroende av den här ytan. Tror snarare att det skulle vinna på att avslutas på ett snyggare sätt västerut. Tänk även på kritiken mot den framtida pendeltågsstationen i Hagaparken, staden är inte så tät just runtomkring. Kolla på flygbilden, det ser ju ut som man kommer att få gå genom en skog till stationen!
 0
Hannes Johansson (14 Januari 2011 12:27):
@Lars N: All mark överallt är historisk. Parkområdet sparas ju i Jespers förslag. Eftersom det inte finns någon sparad park att förhålla sig till på parkeringsplatsen och bensinstationen, så är det inte mer fel att bebygga med hus än att bara behålla det som en tom, hårdgjord yta. Eller tycker du att man bör riva alla hus omkring parken, även de i Haga och i väster vid Pustervik? Om jag nu inte missförstår dig och du enbart syftar på den yta som idag är parkyta, dvs det området som föreslogs för nya "årsringar".
 0
John T (14 Januari 2011 13:41):
Det borde vara en given förtätning av så många anledningar. Antar att det krävs att någon intressent hör av sig först innan det kommer att hända något.

GT hade en artikel för 1,5 år sen på samma tema. Enligt den så finns inga planer för området förutom en gångbro i Kaponjärgatans förlängning (precis som Jesper ritat in alltså).
http:​/​/​gt.​expressen.​se/​1.​1464448
 0
Jan Jörnmark (14 Januari 2011 14:19):
Ytterligare en lysande idé som aldrig kommer att genomföras. Tvärtom, här har vi ännu en av Göteborgs alla bensinstationer/parkeringsplatser/rivningstomter som hastigt utnämns till park om någon form av idé skulle bli aktuell.
 0
Oskborn (14 Januari 2011 17:44):
Ett ställe som morsan ofta pratat om och som lär ha varit väldigt populärt på 70-talet, var en restaurang som låg någonstans mellan Järntorget och Rosenlund. Den hette Pustervikskällaren men kallades i folkmun för "Röva"(= röven = pusterviken ). Och dörrvakten på stället gick under namnet "hemorrojden" eftersom han "änna hängde utanför Röva".
 0
Lars N (15 Januari 2011 01:19):
Det finns bättre ställen att bygga på än parkeringsplatsen vid Rosenlund. Det är stiligt att se vallgraven och "det gamla göteborg" från f d fästningsvallarna. Även vid Pustervik. Gärna förtätning men inte förfulning! Då är det bättre att exempelvis riva P-huset vid Lilla Drottninggatan/Larmgatan och bygga bostäder där istället. Centralt. Alla blir glada utom dom som envisas med att köra bil in till jobbet mitt inne i Gbg.
 0
Hannes Johansson (15 Januari 2011 10:30):
@Lars N: Du tycker alltså att parkeringsplatsen/bensinstationen vid Rosenlund är så fin att eventuell bebyggelse skulle utgöra en förfulning? Jag har svårt att se det som ett seriöst argument. Denna parkeringsplats och bensinstation fanns knappast där när fästningsvallarna gjordes, och det är knappast "det gamla Göteborg" du ser. Hur som helst så är all mark gammal som sagt, och med ditt resonemang kan man inte bygga nånstans eftersom det alltid finns "bättre ställen".
 0
Gunnar Einarsson (15 Januari 2011 11:19):
Pusterviksplatsen har aldrig varit en park, än mindre del av ett "historiskt parkbälte" (skratt)! Efter att Pustervik börjat bebyggas från och med slutet av 1850-talet blev Pusterviksplatsen lossningsplats för ved, koks och byggnadsmateriel och fungerade i denna egenskap långt in på 1900-talet. På 50-talet flyttade dock verksamheten till Ringön och torget intogs följdriktigt av parkeringsplatser och en bensinstation och har med få variationer (främst med avseende på bensinstationen) sett likadant ut sedan dess. Med andra ord, bortsett från kajen som sådan, vilken vid föreslagen bebyggelse tvärtom skulle komma till sin rätt, så har det egentligen aldrig funnits något särskilt att bevara här.
Sålunda bra av Jesper Hallén att sätta fingret på ytterligare en av Göteborgs alla döda ytor! Vidare med tanke på att det enligt min mening alltid är lika viktigt att framtiden bebyggs med "rätt arkitektur" (d.v.s förfunktionalistisk sådan) så röner den typologiska vinken i ovanstående photoshoppade bild alldeles särskild uppskattning. ;-)
 0
Gunnar Einarsson (15 Januari 2011 12:15):
Lars N, att bara bygga på "de bästa platserna" och att centralt och halvcentralt bygga så mycket som möjligt (som Yimby vill) är två väldigt olika ambitioner.
Det sagt har jag svårt att förstå vad du menar med bättre platser. Stället är idag en demarkation, en parkeringsöken. Det "gamla Göteborg" vars utsikt förhindras utgörs av de ståtliga (men egentligen inte så gamla) hyreshusen på Kungshöjd samt Feskekörka, den senare dock omgiven av sin gräsliga inramning av 70-talsfunkis. Dessa blickfång kommer dock att fortsatt vara synliga från den restaurerade, med bohusgatsten och "gaslyktor" försedda kajen utmed de nya vackra nyrenässanskvarteren, samt varenda uteservering som kantar denna, slutligen även från Rosenlundsbron/Södra Allégatan. Varför vyn prompt måste vara synlig bortom träd och bensinstation när man far förbi med spårvagn eller bil genom allén förstår jag inte riktigt.

Vidare, visst vore det kanske tänkbart att riva p-huset Drottninggatan/Östra Larmgatan och bygga där, men varför då inte göra bådadera? Sedan anser nog jag att skall p-platser i Göteborg offras så bör de ersättas med bebyggelse som gör saken värd och som genom stadens förtätning faktiskt även minskar behovet av centralt belägna parkeringar på sikt. Att bara rensa ut p-platser för att ersätta dem med ännu mer park och grönt gagnar ingen förutom möjligen stadens hundar. Vi är ju tyvärr förskräckligt bilberoende inte minst som en strukturell följd av stadens hutlösa utspridning och låga densitet. Hela sydvästra Göteborg, från Fiskebäck till Askim, saknar rent av spårburen kollektivtrafik. Här är bilen enda realistiska alternativet. Tills vi exempelvis får en högbana som dundrar fram i mitten av allén eller motsvarande, så är nog alla allvarligt menade tankar på att skära ned antalet p-platser i centrum "enbart för fåglarna", som de säger.

Vad Feskekörka beträffar (som för ovrigt bör återfå sin flankbebyggelse så att bakomliggande DDR-komplex åtminstone nöjaktigt döljs) så tyckte jag att Halléns formulering om att "rädda" den "och ta med den till en vackrare plats" var ganska lustig. Faktum är att vi kan skatta oss lyckliga att fiskhallen alls finns kvar. Så sent som under kriget ingick i planerna på Rosenlunds "förnyelse" att den skulle rivas. Givetvis.
 0
Jan Jörnmark (15 Januari 2011 14:09):
Gunnar, du skriver så bra att jag blir rörd.
Och, som sagt, dom enda som skulle bli av med utsikten här lär ju vara bilisterna i Allén som inte kan se sin p-plats och bensinstation längre.
 0
Olof Antonson (15 Januari 2011 14:24):
Apropå DDR-komplex så beskriver Robert Garellick i "Bilden av Göteborg" hur det fanns planer på att bygga ett kommunalt "super-block"; tanken var att samla alla förvaltningar på ett och samma ställe. I så fall hade troligtvis hela ytan från Kungstorget till Rosenlund tagits i anspråk som en stor enhet. Det fanns även idéer om att riva Saluhallen och uppföra ett parkeringsgarage som påminde om den gamla byggnaden.

Det man skulle kunna göra idag är att på något sätt dela av de avlånga fasaderna på 70-talshusen, försöka skapa någon sorts vertikalitet. Det som är där nu påminner mest om en kantrad skyskrapa. Frågan är hur de resonerade när de valde att riva de rustika tegelbyggnaderna och ersätta dem med vad vi har nu. Arkaderna är inte speciellt roliga heller.
 0
Jan Jörnmark (15 Januari 2011 15:38):
Jag har bilder av skisserna till superblocket på Kungshöjd. Ni skulle inte tro det, påminner starkt om en kusin det fick i Kaliningrad! Går det att lägga in här?
Annars kan jag ta med dom i någon krönika jag skriver.
http:​/​/​www.​sallskapet.​org/​bull/​bull399/​2.​html
 0
Hannes Johansson (15 Januari 2011 16:08):
Det är mycket tråkigt och hycklande att byggnadsverk enbart tycks ha historiskt och kulturellt värde om de är funkis, men inte annars.
 0
Erik Sandblom (15 Januari 2011 17:35):
Lysande Jesper!
 0
Lars N (15 Januari 2011 18:07):
Dags för lite info tydligen. När gamla stenbefästning blev omoderna så revs dom. I Gbg och många andra städer i början av 1800-talet. I Gbg sparade man ängarna framför vallgraven och gjorde där alleparken mm. I Wien byggdes Ringstrasse, vilket var det vanligaste i europeiska städer. Det är rätt unikt o typiskt GBG med allén framför gamla stan, innanför vallgraven. Att bygga igen detta visar ju bara rätt trist historielöshet. Särskilt att bygga igen bara för det nu är en bensinstation där (f ö en av Gbg snyggaste i sin sort) och parkeringsplats är också dumt. Bort med bilarna. Fram med kaj och park. Med Gunnar Einarssons o Jan Jörnmarks argument kan man ju bygga bostadshus också på Grönsakstorget. Det är jäkligt central och "bara en ful parkeringsplats". Om man tittar borta vid Första Långgatan finns det ju hur mycket obebyggt som helst. Skärpning! Bygg där. Koncentrera kraften dit och värna om det som gör Gbg unikt.
 0
Hannes Johansson (15 Januari 2011 20:48):
@Lars N: Jag tror inte att den historialektionen framförde så mycket nytt för någon inblandad. Frågan är snarare hur du tycker att nuvarande parkeringsplats och bensinstation hedrar alléns minne så mycket bättre än några byggnader (och därmed en oerhört välbehövlig tillförsel av stadsbebyggelse i Göteborg) skulle göra.

Tycker du att Haga, eller de befintliga byggnaderna vid Rosenlund och Pustervik, inte borde ha byggts, av samma anledningar? Eller bör de kanske rent av rivas?

Nej, ditt argument framstår faktiskt som helt godtyckligt. Det finns som bekant inga ängar på den aktuella platsen. Bilparkeringen och bensinstationen härstammar inte från 1800-talet och har ingenting med upprättandet av vallgraven, stenbefästningarna eller allén att göra.

Om du nu inte bor i kringliggande område och skulle få dina siktlinjer eller solvinklar ner mot vattnet förstörda vid en eventuell bebyggelse, eller har sympatier för de som gör det - då skulle ditt argument åtminstone viss rationell motivering.
 0
Per (15 Januari 2011 22:15):
Vi brukar parkera vi macken när vi besöker Renströmska Badet. Det finns inga p-platser i Haga. Därför måste man åtminstone bygga ett stort parkeringshus där. Vagnen stannar inte förrän vid Hagakyrkan och det är en bit att gå.
 0
Olof Antonson (15 Januari 2011 22:21):
Vad jag vet är Skanstorget i Haga en enda stor parkeringsplats. Men det blir kanske för långt att gå. Finns även en jättestor parkering vid Folkets Hus 200 meter bort.
 0
Jan Jörnmark (15 Januari 2011 23:13):
Förslag på p-platser i närområdet:
http:​/​/​www.​boplats.​se/​CM/​Templates/​Article/​general.​asp.​.​

Kan också hålla med om att den osannolika mängden lågexploaterade p-tomter gör Gbg unikt, men det känns inte som en kvalitet som det är helt nödvändigt att värna om.
 0
Gunnar Einarsson (15 Januari 2011 23:22):
@ Jan Jörnmark: När det är avsändaren som ger den fina komplimangen så betyder det desto mera. Inte minst med tanke på att denna persons prosa är som att avnjuta ett fulländat stycke japansk kalligrafi.

@ Olof Antonson: Garellick har i "Bilden av Göteborg" även med en ganska rolig formulering om att då fiskhandeln hade försvunnit från platsen så visade kontorshusens trista 70-talsarkader sig åtminstone lämpliga för "en annan slags handel med fula fiskar". Ibland kan blandstadens mångfald oväntat börja spira på den mest sterila mark även om det som blommar ut inte alltid är av den uppbyggliga sorten.
Ja, med tanke på att de liggande lådorna knappast kan ställa så mycket mer kontorsyta till förfogande än de gamla tegelråa 1800-talshusen så gick nog tanken inte längre än till ett oreflekterat och simpelt: "Out with the old, in with the new!" även här. Riktigt ofattbart blir det inte minst med tanke på "Boijeska huset", dvs hörnhuset Rosenlundsgatan/Hvitfeldtsplatsen. Efter 1976 ersattes detta lilla smycke, som jag först skådade i Garellicks bok (troligen var jag för liten för att ha registrerat huset in vivo), av en brandgulsrandig länga som av någon anledning alltid har fått mig att tänka på gamla kassettband av märket BASF.
 0
Olof Antonson (16 Januari 2011 00:44):
Frågan är om vi någonsin kommer kunna knyta ihop staden inom vallgraven med Haga och Masthugget? Rosenlund har en otrolig potential (och även ett bra läge i förhållande till solsken med tanke på eventuella uteserveringar, som i Nyhavn). Synd bara att imbeciller fått härja fritt. Man har förvissa sparat Feskekôrka, men det är också allt. Hur kul hade Nyhavn varit med ett Rosenlundskomplex längs med kajen? Ungefär lika kul som att ha picknick ute vid TK-porten på Volvo PV.
 0
Gunnar Einarsson (16 Januari 2011 01:57):
Olof, jag tror faktiskt inte det går att knyta ihop dessa stadsdelar och skälet går djupare än förstörelsearbetet i Rosenlund. Det ligger i hela grundstrukturen som en gång skapades av vallgraven och dess omvandling i Nya Alléns parkbälte. Sådant är Göteborg, en gång i tiden mest en befästning som råkade innehålla en stad, och det är inget att göra åt. Tvärtom bör man utgå ifrån läget som det är och se fördelarna i barriären, för sådana finns också. Som många har påpekat innebär exempelvis allén att ett område redan har åsidosatts för dragning av antingen tunnelbana eller högbana rakt genom centrala stan under det att exempelvis risken för sättningar i omkringliggande fastigheter minimeras.

En sak att tänka på beträffande Halléns förslag är att Pusterviksplatsen faktiskt är ett rätt smalt område bortsett från längst i väster. Några verkliga kvarter förutom närmast redan befintlig bebyggelse verkar kanske inte riktigt gå att få plats med. Å andra sidan borde det mesta av utrymmet i alla fall räcka för den typ av ståtliga enskilda kvartersfastigheter som kantar Södra Allégatan i Vasastan.

Nej nu får det vara nog. Jösses vad sent det är!
 0
Olof Antonson (16 Januari 2011 03:23):
Jag tror det går att knyta ihop dem bättre, åtminstone där bakom Järntorget. Men Rosenlund och Pustervik gör inte saken lättare i sin nuvarande utformning. Området kommer dock ändra karaktär en del när (om) spårvagnen dras längs södra älvstranden.
 0
Jan Jörnmark (16 Januari 2011 07:06):
Lars N, 18.07.

Jag förstår inte varför det ska vara nödvändigt att peka ut p-platserna vid Första Långgatan som lämpliga för bebyggelse. De är ju en del av Göteborgs klassiska p-plats bälte, som ju har en mycket intressant historia. Att bygga bort den historien med hus skulle kunna vara något framtida generationer aldrig förlät oss!

När de gamla hamn- och industrianläggningarna blev omoderna på 1970- och 1980-talet så revs dom i Göteborg och många andra städer. I Göteborg sparade man rivningstomterna framför staden och gjorde där parkeringsplatser. I London byggdes museer och bostäder, vilket var det vanligaste i europeiska städer. Det är rätt unikt o typiskt Göteborg med lågexploaterade parkeringsplatser framför och runt hela stan.

Göteborgs historiska p-platsbälte har ju tack vare miljardinvesteringar i tunnlar och nya hamnanläggningar idag en unik utbredning längs Södra Älvstranden, Pustervik och Masthuggskajen. Få europeiska städer torde kunna visa upp något liknande. Att bygga igen detta visar ju bara på en mycket trist historielöshet.
 0
Matthias H. (16 Januari 2011 07:29):
Hahahaha Jan, mycket rolig kommentar
 0
Richard (16 Januari 2011 08:44):
Bra förslag men det ser ut att bli lite väl intryckt och trångt med kvarter just där. Som göteborgare är man ju van vid mycket luft mellan husen. Bättra att satsa på 1:a Långatan och Skeppsbron. Men snyggt presenterat annars.
 0
Lars N (16 Januari 2011 11:20):
Tja, det är ju bara att kolla upp lite om bakgrunden till det som är fint o unikt med Gbg. Det verkar vara dålig koll på det. Om Jan J, Gunnar E, Hannes m fl utvecklar sin stadsbyggnadsvisioner om att förtäta är nästa steg att fortsätta med intilliggande Haga som bara består av 3-våningshus- Varför inte riva och bygga 7-8våningar där istället? Eller ersätta p-platserna på Grönsakstorget med ett nytt rejält hus på torget? varför inte Gustav Adolfs torg också som för det mesta är tomt på folk. Det är ju som att låta Wallenstam ta över stadsbyggnadsplaneringen helt. Men håller med Jan J om Första Långgatan/Stena. Där borde det omgående byggas bostadshus, affärshus, kontor mm.
 0
Hannes Johansson (16 Januari 2011 11:49):
@Lars N: Det är väl lite väl konspiratoriskt att tro att om man vill förlänga en befintlig kvartersstruktur genom att bebygga en centralt belägen ytparkering, så kommer nästa steg vara att riva Haga.

Om du hade läst bloggen i någon större utsträckning så hade det varit ganska tydligt att vi aldrig talat för att riva centralt belägna bostäder som dessutom är så fint funktionsblandade och med sådan stadsstruktur som de intilliggande husen i Haga (som för övrigt inte alls är uteslutande 3-våningshus). Det är en fullständigt befängd induktion.

Jans inlägg ovan är för övrigt helt klockren, jag hoppas att du kan läsa det och ta till dig det argument som förs fram där. Dessvärre tyder dina sista två meningar på att du fullständigt missuppfattat det.
 0
Lars N (16 Januari 2011 12:42):
Precis, ta bort parkeringsplatserna, plus bensinstationen, gör park som avslutas i en bred kaj. Men bygg bostäder någon annanstans. Och Hannes det var inte någon konspirationsteori, bara ett försök att visa hur befängd argumentationen om att bygga mer och förtäta till varje pris, kan låta ibland. Det måste inte vara ett fel på platsen bara för att den råkar användas som parkering. Därav jämförelsen med Grönsakstorget som väl ingen vill bygga på bara för den idag är en trist parkeringsplats. Bort med bilarna och återskapa det vackra torget. Detsamma om platsen vid Rosenlund som är en jäkligt misskött del, men en avslutning, på Alléparken som sträcker sig runt nästan hela gamla stan. Det är bara att läsa stadsbyggnadskartor och Gbg stadsbyggnadshistoria så förstår du vad jag menar.
 0
Jan Jörnmark (16 Januari 2011 12:50):
För att få saker utklarade är det alldeles uppenbart (se Gunnar Einarssons eminenta inlägg) att Pusterviksplatsen aldrig varit park. Den har varit kaj, men lämnades under efterkrigstiden. Sedan rönte den samma öde som alla andra övergivna infrastrukturplatser i Göteborg: den blev p-plats, och har sedan varit det i cirka fyra decennier.

Vad jag och flera andra har sagt är att det vore lämpligt att bygga något/några kvarter på den gamla kajplatsen. Det har i förlängningen lett till att Lars N menar att vi vill bebygga Grönsakstorget och riva Haga med hull och hår.

Det är ju ganska intressant, för vad vi verkligen säger är ju att det vore kul om Göteborg kunde hantera förändring. Infrastrukturell- och industriell omstrukturering har sedan 1950-talet skapat stora tomma utrymmen i centrala Göteborg. Vi har faktiskt utvecklat ett centralt parkeringsbälte som står övergivet decennium efter decennium. Själv tror jag på nybyggen den dag jag ser dom.

Men problemet är större än så. För mer än ett sekel sedan ledde militär omstrukturering till att Exercisheden lämnades. Där har vi idag en utvecklat central och lågexploaterad parkeringslunga. Vi kan dessutom urskilja ytterligare en omstruktureringsvåg som gett oss p-platsbälten: under 1960- och 70-talet pågår en bostadspolitik som leder till att nästan ett dussin hela stadsdelar verkligen rivs med hull och hår. I flera fall återbebyggs de aldrig utan lämnar sitt eget p-plats bälte efter sig i Olskroken, Gårda och Linnestaden.

Allt det här antyder att Göteborg har mycket svårt att klara förändring. Jag skulle tolka utvecklingen som att vi har starka intressegrupper i staden, vilka kan uppnå den förändring/icke förändring som de vill genom att de har god kontroll över den politiska processen. Icke beslut kommer helt enkelt att dominera stadsbyggnadsutvecklingen.

Det kan ju naturligtvis vara skönt att inte behöva förändras, men den process jag beskriver har också vissa negativa drag. Staden kommer inte att växa så snabbt som den skulle kunna göra samtidigt som kärnan blir otät och därmed mindre attraktiv än i jämförbara städer. Staden växer istället genom att spridas ut i riktning mot Kungälv/Kungsbacka, vilket sedan skapar en besvärlig trafiksituation när pendlingen ökar.

Å andra sidan kan man ju då känna sig glad över att stadens mödrar, fäder och förfäder varit så förutseende att de reserverat de tre centrala parkeringsbältena åt pendlarna. P-bältena har ju dessutom gett upphov till en fantastisk massa sysselsättning, för en p-vaktstätare stad än Göteborg lär det inte existera i den här världen.
 0
Sven R (16 Januari 2011 12:56):
Det som i en internationell jämförelse är unikt och fint för Göteborg är den välbevarade Vallgraven med Kungsparken utanför. Pustervik/Rosenlundskanalen är ju däremot en del som har förändrats kraftigt.

Våran egen Ringstrasse kommer ju fortsatt att gå hela vägen till Järnorget. Och det tycker jag är en av fördelarna med Jespers förlag, denna del av allén kommer att kunna leva upp från instängslat trafikdike till levande boulevard.

Jag tror att visionen om ett göteborgskt Nyhavn är möjlig att genomföra. Men för att skapa stadsliv så krävs det att byggnadsyta tillförs, kanalrummet får väggar och att en eller två gångbroar byggs. Denna stadsdel skulle kunna bli lika unik som Vallgraven/Kungsparken. Och kontrasten dem emellan skulle förstärka varandras attraktivitet. Göteborgs stadsbild skulle berikas utan att något vitalt förlorades.
 0
Johan Zandin (16 Januari 2011 15:10):
Bra timing att just det här området kommer upp till diskussion!

För på tisdag ska Byggnadsnämnden behandla Universitetets och Wallenstams idé om att bygga 8000 m² kontor på Schillerska Gymnasiets skolgård: "Byggnadsnämnden föreslås besluta att uppdra åt kontoret att upprätta program för detaljplan som behandlar Göteborgs
Universitets behov av ett kontorshus i Vasastaden, lokaliserat till Schillerska tomten, samt att genomföra programsamråd."

Och vill man rädda Vasastan från det (och från alternativ som "ta över gymnasiet" eller "bygg i Vasaparken") så är det ju bra om man kan föreslå närliggande realistiska alternativ.

Pusterviksplatsen känns som ett sånt. Där skulle man kunna bygga ett eller två kontorskvarter på östra halvan och behålla Jespers bostadskvarter på den västra halvan. Eller ska man försöka blanda bostäder/kontor inom varje kvarter?

Annars kan nog t.ex. Grönsakstorget (om man vill bebygga det) eller Skanstorget också funka bra.
 0
Lars N (16 Januari 2011 15:19):
När fästningen revs planerades Nya Allén och ned mot vallgraven en park. Från Järntorget till Lilla Bommen. Det är bara att titta på gamla kartor så ser man detta. Fakta och Inte så mycket att diskutera. Sen placerades stationen norr om Fattighusån så där blev den en ny gräns för parkbältet. Söderut vid Pustervik/Järntorget byggdes hus fram till den lilla kanal som stod i förbindelse med Skansen kronan, tvärs genom Haga. Resten har fram till våra dagar lämnats öppet. Visst det har varit olika temporära verksamheter på olika platser, typ dagens p-plats vid Rosenlund. Men lika illa som det en gång var att riva de arbetarstadsdelar som Jan J beskriver vore det att förstöra den här öppna ytan. Det är en av få historiska rester Gbg har kvar av fästningsstaden. Skulle kunna jämföras med igenfyllandet av kanalerna, eller rivningen av Kungsporten. Gärna nya hus, men inte historielöshet. Då blir det ju som vid Rosenlundsgatan, som någon debattör beskrev som DDR arkitektur.
 0
Olof Antonson (16 Januari 2011 15:36):
Problemet är att vi har oerhört många av dessa vakuum i stadsväven, och alla utmålas som fantastiska och unika för staden. Vilka värden kan vi skapa? Skulle till exempel ett göteborgskt Nyhavn ha tillräckliga fördelar för att motivera en exploatering som överstiger det värde som de tomma ytorna utger rent historiskt? Frågan är om det inte vore bättre att förpassa vissa av dessa historiska platser till ett museum eller som kuriosa på en karta? Visst, det är intressant att läsa om att de höll fältet fritt så att de skulle kunna skjuta på fiender, men var skall vi dra gränsen? Med den logiken borde vi väl också förespråka en rivning av samtliga hus i Pustervik, eftersom de inkräktar på detta historiska bålverk/parkbälte?
 0
Krister (16 Januari 2011 15:47):
Hur många kvm bostäder får det plats på denna plats?
Huset vid Pusterviksplatsen är bara 3 våningar högt.
+ högt byggt källare. Nya hus i samma höjdskala blir då 1 våning lokaler + 3 våningar kontor eller bostäder. Kan väl bli c:a 50 lägenheter 30.000 kvm bostadsyta.
 0
Niiklas (16 Januari 2011 15:48):
Parkeringsplats och tillhörande bensinstation med fin utsikt :)
Det är klart att bilarna kräver detta då de står parkerade.

Per: Du vill att det byggs ett parkeringshus om parkeringsplatsen för att du ska kunna ta bilen till Hagabadet.

Men Hagabadet ligger bara knappt 200 meter (2 minuter) från Järntorget och 300 meter (3 minuter) från Hagakyrkan. Båda hållplatserna trafikeras av 5 spårvagnslinjer, som täcker upp hela Göteborg bortsett från Mölndal. Förstår inte varför du måste ta bilen dit.
 0
Jan Jörnmark (16 Januari 2011 16:57):
Lars N, jag tolkar det du skriver 15.19 så här: när fästningen revs planerades stora områden som en park i anslutning till den tidens stad (på andra sidan parken låg sedan landerierna).

Men planerna fullföljdes inte därför att industrialiseringen slog igenom på 1840- och 1850-talen. Det innebar att marken från dagens Drottningtorget till Lilla Bommen krävdes för den tidens moderna och växande infrastruktur (järnvägen). Detsamma gällde för området Järntorget-Pustervik. Följaktligen blev dagens Pusterviksplan en kaj där tegel och ved hanterades.

Men sedan går det hundra år och ytterligare en modern infrastrukturring etableras en bit längre ut från centrum. Kvar blir kajer som den vid Pustervik och när de står oanvända är lösningen enkel: dom blir p-platser med vidhängande bensinstationer.

Och till slut står vi idag åter inför problemet med att hantera en växande stad. Frågan blir då vad vi gör med platsen, och vi har väl egentligen tre alternativ: 1. Återvänd till en plan som övergavs för 150 år sedan och gör park av platsen 2. Bygg Göteborgs Nyhavn och fyll Pustervik med välbehövligt liv. Alternativ 3 är förstås Status Quo, och det känns tyvärr som det absolut sannolikaste.
 0
Erik Sandblom (16 Januari 2011 18:35):
Parker är som glass. Alla gillar dem men det kan bli för mycket. Grönytan i alléstråket är ganska folktom och det skulle bli bättre om man byggde lite mer hus där (och om man dämpade biltrafiken).
 0
Hannes Johansson (16 Januari 2011 20:04):
@Lars N: Det du vill hedra är alltså minnet av en sedan över 100 år övergiven plan, som aldrig införlivades. Med samma resonemang skulle det inte finnas mycket i Göteborg idag. Det finns säkerligen gamla planer för Första Långgatan eller de andra platser du föreslår. Det är helt orimligt att ta hänsyn till över 100 år gamla planer som inte är aktuella. Dessutom framstår det som en ganska dålig plan att ha parkområde på Pusterviksplasen, eftersom att det finns så oerhört mycket parkyta längs allén ändå, och den aktuella platsen skär inte av denna befintliga yta.

Det är också helt orimligt att på varje obebyggd yta se tomheten i sig som historiskt intressant. Det må finnas exceptionella fall där det är önskvärt (många göra ju gällande att Heden är ett sådant fall), men Pusterviksplatsen? Varför inte som sagt då även riva befintlig bebyggelse vid Pustervik - den ytan var ju också tom efter att fästningen revs. Skulle man hindra exploatering på varje plats som historiskt sett varit tom så krävs det inte stor tankemöda för att inse att ingenting över huvud taget någonsin skulle kunna byggas.
 0
Lars N (16 Januari 2011 21:45):
Hannes, när jag läser din kommentar, liksom många andras, känns det jäkligt skönt att det finns ett Stadsbyggnadskontor i Gbg. Även om dom är mesiga ibland mm kommer dom aldrig låta Rosenlund bebyggas. Det handlar om respekt för stans historia, liksom framtid. Du/ni får läsa in dig på ämnet bättre helt enkelt. Men återigen - att det inte är bebyggt där idag beror på att man i 200år följt en stadsbyggnadsvision om öppen yta vid vallgraven. ("hedrar ett minne" hur tänkte du där?) Tyvärr är ursprungstanken förstörd här och där av Centralstationen mm. Men nästan hela visionen finns kvar. 200år i en ung stad som Gbg är mäktigt. Återigen tyvärr är det idag en parkeringsplats. Ta bort bilarna! Låt den öppna ytan vara kvar som en allépark och bred kaj. Bygg bostäder 200m söderut invid Stenaterminalen istället. Lika central, men också med sjöutsikt.
 0
Hannes Johansson (16 Januari 2011 22:05):
@Lars N: Det kanske är SBKs "mesighet" som gör att Göteborg är Sveriges mest segregerade stad, en av de glesare städerna i Europa för sin population, och att vi har en skenande bostadsbrist?

För övrigt tror jag inte det är det att vi som kommenterat inte är fullt medvetna om områdets historia (åtminstone i den utsträckning som du redogjort för). Det är snarare det att vi inte håller med dig om det faktum att man lämnade den aktuella ytan öppen och sedan använt den till många olika syften utom park, skulle vara tillräcklig anledning att hindra ett annat, mer effektivt utnyttjande av platsen idag. Ytan har som sagt aldrig varit park, och strax väster om området finns redan bebyggelse som mycket naturligt skulle kunna förlängas.

Du värderar platsens (om man bortser från bilarna och bensinstationens) öppenhet eftersom man en gång i tiden lämnade platsen öppen högre, och det får du gärna göra. Men vi (jag tror jag vågar tala för de andra som kommenterat här...) håller inte med.
 0
Niklas (16 Januari 2011 22:45):
@Lars N:
Menar du att en stads historia ska kunna ligga som hinder för att göra staden bättre?
 0
Magnus M. (17 Januari 2011 02:38):
Är inte Rosenlund redan inne i maskineriet? Vill inte S bygga nytt och ändra om? Trodde i min enfald att SBK skulle presentera ett förslag vilken månad som helst.

http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​310​142-​rosenlund-​for.​.​
 0
Jan Jörnmark (17 Januari 2011 08:51):
Magnus, om utspel och visioner byggde städer skulle Göteborg vara Europas tätaste och mest spännande stad vid det här laget. Realiteten är väl den att det som hänt i området de sista tre decennierna är att man byggt på en våning på Stenas modernistiska fastighet bredvid Feskekörka.
 0
Patrik Höstmad (17 Januari 2011 09:52):
Bra förslag Jesper! och tack alla för en mycket intressant diskussion.
 0
Daniel (17 Januari 2011 10:58):
Jag tror att alléstråket mellan järntorget och polhemsplatsen ska utvecklas. I detta så får man också inte glömma av att bevara "parken". Jag tror att istället för att bebygga den mer, så borde man istället utveckla området till en riktig park i stil med hyde park eller central park. Just nu är det en motorväg-i-park, men det borde finnas bättre lösningar på området än det vi ser nu. Dom flesta som vill bebygga området ser det bara som ett stort trafikstråk med träd, men man kanske ska utveckla området som park istället och informera folk om att detta är en viktig historisk gränsdragning i försvarssyfte. Göteborg är ju grundad som en militärstad och mycket av dom militära strukturerna från 1600-talet har försvunnit, men det berättigar ändå inte att man tar bort dom kvarvarande.
 0
Matthias H. (17 Januari 2011 11:44):
För min del finns två alternativ för Heden och hela Allén då jag tycker att det ena av dom ska helt och hållet bebyggas. Helst vill jag att Heden ska bebyggas. I sådana fall kan hela Allén från Avenyn till Pustervik (Jespers förslag härovan måste genomföras) vara kvar men då bör man lägga ner trafiken i tunnel så att Allén blir en sammanhängande park, det funkar inte idag.

Om Heden inte ska bebyggas så tycker jag att man ska göra en park av det och bygga ihop den med Trädgårdsföreningen och lägga ner Allén o Parkgatan i tunnel däremellan så att man får ett stort sammanhängande parkområde. Om detta görs tycker jag att hela Allén från Avenyn till Järntorget ska bebyggas, förläng alla gator (Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan mm) ända ner till Vallgraven.
 0
karl (17 Januari 2011 16:13):
Självklart ska platsen bebyggas.

@Lars
Du har rätt i att man förlorar utsikten mot haga(axessakutens postmodernism är bannemej inte fyskam) från feskekörkans sida.
Men om du sätter det i sammanhanget att utsikten och öppenheten ersätts av:

-en levande kaj.
-(kanske?) en framtida möjlighet till stadsbad i kanalen.
-bostäder och/eller lokaler i mycket attraktivt läge.
-framtida ökad exponering även för rosenlund genom en ökad urbanitet på pusterviks-sidan.

så kanske det känns mer okej?
 0
karl (17 Januari 2011 16:17):
Angående historielöshet så är det ett nästan alltid ur-uselt argument.
vi bör givetvis inte riva något som har kvaliteter såsom haga, vasa, linné men även dessa platser skulle på sikt med fördel kunna förtätas.
gårdshus, påbyggnader etc. behöver inte vara av ondo. 1800tals-människan som byggde Vasa hade nog snarare varit förvånad om vi inte gjort det.
Kan vi öka byggnadskvaliteten bör det alltid göras.

förövrigt. varför inte bygga på grönsakstorgsparkeringen? Det enda positiva med den idag är ju Reggae-korvkiosken.
 0
Magnus M. (17 Januari 2011 16:29):
@Jan J: Jag hittade nu, det har faktiskt varit uppe i byggnadsnämnden, men inte exakt den aktuella platsen, så du har kanske rätt. :-(

2010-06-01 Byggnadsnämndens protokoll
"§ 202 Rosenlund – Pustervik
Rune Elofsson informerade kortfattat om vad som pågår vid Rosenlund – Pus-tervik. Bl.a. skall arkaderna byggas igen och parallellt med detta byggs nya trottoarer med ny belysning. Vidare skall studeras ny gångbro över kanalen vid Fiskekyrkan samt planera för ett nytt gångstråk på södra sidan av kanalen fram till Järntorget.
Anteckning gjordes."

http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c5/​hczNjoIwGIX.​.​
 0
Olof Antonson (17 Januari 2011 17:35):
Intressant, Magnus. Det finns en otrolig potential, särskilt i relation till den (eventuella) exploateringen vid Södra Älvstranden och Norra Masthugget (helhetsgrepp). Det skulle troligtvis att gå att få till stråk som korsar varandra. Rosenlund/Pustervik ligger egentligen mitt i smeten, men hela området har karaktär av bakgata.

Förövrigt så skulle väl spårvägen längs Södra Älvstranden redan ha varit i drift nu?
 0
Bengt Svensson (18 Januari 2011 03:25):
Jag kan inte se att denna öppna yta tillför staden något, mer än att den starkt avdramatiserar kanalen som ju ÄR den öppna ytan.
Ett utmärkt förslag!
 0
Daniel (18 Januari 2011 09:11):
Jag vill faktiskt bara påpeka att denna artikel egentligen kan tolkas som att den går emot artikeln ovan om att bebygga till varje pris.
Ni ser inte parken för alla bilar, med samma resonemang så kan man säga att man inte ser kanalen för alla bilar och då borde den också fyllas igen och bebyggas i syfte att förtäta (som man gjorde på mitten av 1800-talet, centralstationen ligger ovanpå en gammal kanal). Man drog parkgatan/allégatan som en gräns vilket har överskridits några gånger (t.ex. när man byggde pustervik och dicksons hus, storan, södra vägen 1a och lite andra hus som varit utspridda.

Sedan att den där platsen är en bensinstation och parkering kvan ju faktiskt egentligen göras om så att man kan sitta i en park och titta på fiskekyrkan mitt emot, jämför med att sitta i sin dyra bostadsrätt och titta på fiskekyrkan mitt emot (för ni tror väl inte att det kommer att byggas billiga hyresrätter på sådan dyr mark?).
 0
Emanuel Alfredsson (18 Januari 2011 09:36):
@Daniel: Den avundsjuke dekonstruktivisten talar, ser jag.
Själva definitionen av park är att den ska vara en säker och lugn plats att återhämta sig i (rekreation, alltså), inte ett löst begrepp att sätta på ytor med lågt näst intill inget bruksvärde. Bättre att bygga där och höja bruksvärdet.
 0
Johannes Hulter (18 Januari 2011 09:43):
@ daniel: Nej, det resonemanget håller inte. En dogmatisk inställning är att bygga eller bevara för sakens skull. Det är väl smartare att titta på de olika alternativen och sedan välja det med flest fördelar och minst nackdelar ur ett helhetsperspektiv? Ta ditt eget exempel som exempel: Storan. Var det det fel att bygga Storan? Borde vi riva den nu och "återställa" parken?

Sedan håller jag med dig om att det behövs offentliga platser, tex kajen där man kan sitta och titta på Feskekörka. Jag skulle vara emot en plan som ville privatisera kajen (tänk instängslad småbåtshamn). Men sitta på kajkanten och dingla med benen kan man ju göra oavsett om det finns vackra hus med publika gatuplan 20 meter bakom ryggen istället för en bensinstation... Ja, jag tror tom fler skulle sitta där och dingla med benen om det fanns levande stadskvarter där.
 0
Hannes Johansson (18 Januari 2011 09:46):
@Daniel: Det är svårt att se en park där ingen finns, eller tidigare har funnits. En tom yta är inte en park. Det finns med andra ord ingen kvalitativ (ingen alls, faktiskt) park eller grönyta att ta hänsyn till på platsen - och Jespers förslag är alltså helt kompatibelt med artikeln ovan.
 0
Jan Jörnmark (18 Januari 2011 10:50):
En av många styrkor hos Jane Jacobs är avklädningen av parkromantiken. Parker är definitionsmässigt obebodda och tomma ytor, som lätt blir både ödsliga och farliga om de inte omges av människor/bebyggelse.

Den här parken (som ju aldrig varit park) skulle bli en sådan ödslig park. Här finns mycket litet människor, och det pågår redan nu åtskilligt med obehagligheter i den delen av allébältet och ned mot Rosenlund, framförallt på helgnätterna.

Däremot skulle faktiskt ny bebyggelse dra in mer människor till området, vilket i bästa fall skulle öka tryggheten i Allé-Rosenlundsområdet samtidigt som verksamheter som bygger på att lite "vanligt" folk rör sig där försvann (på ren svenska: prostitution).

Följer vi bara Jacobs kommer vi som vanligt fram till attstäder är byggda för människor och att de fungerar bäst när tätheten är stor. Reducerar vi ned städerna till parker, alléer och monumentalbyggander blir de kanske vackra, men förlorar istället många andra kvaliteter.
 0
Daniel (18 Januari 2011 11:08):
Som sagt så tror jag att det hade varit bättre att utveckla parken istället så att den innefattar pusterviksplatsen. Med tanke på att det har presenterats förslag på att bebygga andra delar av parken hos yimby så kommer man till slut till ett stadie då vi inte har en park att utveckla utan vi får en stadsmotorväg. En avvecklad park är svårare att göra till park än tvärt om.

Jag har inte föreslagit att div. hus ska rivas, men man ska vara försiktig med att börja göra inskränkningar och kalla det utveckling. I framtiden när staden är mycket större så kan en central park vara något positivt och inte enbart ses som en yta som kan bebyggas. Se det som när man planerade NY, och lade in den där gigantiska parken i mitten. När staden inte var så stor så fanns det säkerligen många åsikter om att den inte gjorde så stor nytta och att det kunde bebyggas.

jag hade hellre sett att man utvecklade dom tomter i området som består av 2-våningshus. Där finns det mycket att hämta.
 0
Johannes Hulter (18 Januari 2011 11:18):
@ daniel: Jag tycker inte a priori att det är fel att tänka sig en park i detta läge. Det är bara att jag tycker argumenten för att stadskvarter på dagens parkering/bensinstation är starkare.

Men på ett tragiskt sätt så är det här så typiskt för GBG:s stadsbyggnadssituation. Enorma arealer central mark kan stå som markparkering i årtionden utan att någon bryr sig nämnvärt. Men föreslår någon levande stadskvarter istället (det en stad primärt är till för) så läggs pannorna i djupa veck. För kanske kanske skulle det kunna bli en paradisisk park i en avlägsen framtid istället. Och så länge det är markparkering så har man ju alltid möjligheten kvar.

Och det är Göteborg i ett nötskal: Oändliga möjligheter och oändlig handlingsförlamning...
 0
Patrik Höstmad (18 Januari 2011 11:44):
Jag börjar fundera på om det behövs inte bara stadsplaner utan även PARKplaner. En plan som tydligt definiera vilka grönområden/parker som är tänkta att vara rekreationsområden och som tydligt anger var gränserna för dessa områden går. Den ska inte innehålla vaga formuleringar a la "Gröna ytor i centrala delar av Göteborg är av intresse." eller "Vi ska värna våra parkområden i Göteborg.". Utan tydligt exakt här och här och här. En plan som vi kan debattera, diskutera och resonera omkring. Resten kan vi byggas med blandstad utan parkdiskussioner :)
 0
Emanuel Alfredsson (18 Januari 2011 11:44):
Desutom finns det en spännande etymologi i det hela.
Vänstern brukar benämna grusplaner med sly och impedimentytor med gräs som "wasteland". Vad har dom fått det ifrån om inte USA, där sådan miljö finns naturligt. Att referera till Burning Man, Death Valley eller vad sjutton de kommer med när Heden ska "försvaras" är skrattretande.
 0
Johannes Hulter (18 Januari 2011 12:14):
@ patrik: Mycket bra idé. Det borde förstås ingå i en stadsplan 8som back in the days...)
 0
Daniel (18 Januari 2011 12:16):
@Johannes.

Personligen kan jag faktiskt tycka att dom där meningslösa parkeringsytorna vid fiskekyrkan istället kan bebyggas. Det området har 0 historisk betydelse. Faktiskt mindre än den här torgytan som blivit parkeringsplats.
 0
Magnus M. (18 Januari 2011 12:30):
Om vi nu ändå ska prata om Alléparken så är den ju helt värdelöst planerad som det är nu. Vad är poängen med att ha en grön länga mellan de två filerna på Allén? Den grönytan är ju totalt oanvändbar till skillnad från den mot vallgraven. Samtidigt så kör trafiken förbi i 80km/h mitt framför husen i Haga och (framförallt) Vasastan och skapar en av de obehagligaste trottoarerna i stan, i min mening.

Om det hade varit enkelt, hade jag velat flytta över de östgående filerna så att de ligger bredvid de västgående, och samtidigt i en rockad flytta den smala parkremsan mot byggnaderna, med en bred gågata mellan husen och parkremsan. MYS.

(Jag är vanligtvis emot att separera hus och väg med grönområde... men inte i det här fallet.)
 0
Sven R (18 Januari 2011 12:49):
http:​/​/​askergren.​com/​oxtorg.​html

"Det är rätt att bebygga"

Pusterviksplatsen kan jämföras med Oxtorget i Stockholm som Mikael Askergren skriver om. Det var länge en tom plats, idag fullt bebyggd. Man behöver egentligen inte argumentera för varför man ska bebygga. Tvärtom, varför ska man avstå från att bebygga? Bebyggelse är ju normaltillståndet. Omvänd bevisbörda råder.

På Pusterviksplatsen ser jag inga tillräckligt starka argument från att avstå. Men Göteborg är inte Stockholm, här gäller inte den logiken. Här klämmer man inte in ett stabilt bostadshus på en tom plats "bara för att det går".

Men låt oss kasta blicken på andra sidan kanalen, där Nya Pedagogen byggdes. Det läget var egentligen lika känsligt, ja förmodligen än mer känsligt. Man gav ju sig faktiskt på Sociala huset på ett rätt bryskt sätt. Men det motiverades av att staden värderar Göteborgs universitet så högt.

Så här kanske vi har nyckeln till exploatering av Pusterviksplatsen, det krävs en för staden viktig verksamhet. Johan Zandins inlägg var därför mycket intressant. Jag ser ju mycket hellre denna nya administrationbyggnad i hörnet Södra allégatan-Sprängkullsgatan än på Schillerskas skolgård. Och väster om detta hus kan bostadskvarter byggas.
 0
Olof Antonson (18 Januari 2011 13:16):
@Sven: Skulle inte kunna instämma mer.
 0
Matthias H. (18 Januari 2011 13:20):
Men allvarligt, varför ska Allén vara kvar i parkform överhuvudtaget, den fungerar ju inte som park speciellt bra. En motorväg går rakt igenom plus den jättebreda Parkgatan. Öppna istället upp Trädgårdsföreningen och gör den grym, den är bra men kan säkert bli bättre.

Tänk vad mycket ny stad som skulle kunna skapas i hela alléstråket ända ner till Vallgraven.
 0
Sven R (18 Januari 2011 14:32):
"Varför ska Allén vara kvar i parkform överhuvudtaget?" Du svarar själv på frågan Matthias: "En motorväg går rakt igenom". Allén är ett snyggt sätt att ordna en större genomfartsled. Ola Nylander har skrivit om det:

http:​/​/​gt.​expressen.​se/​kultur/​1.​20​68878/​goteborgs-​vack.​.​
 0
Matthias H. (18 Januari 2011 14:36):
Sven, jag vet att du inte tycker om det men jag menar på att genomfartslederna borde göras om till stadsgator och allt bebyggas med stadskvarter. Tvärgatorna typ Karl Gustavsgatan m fl ska dras hela vägen ner till Vallgraven. Vilket fantastiskt tillskott av stad det skulle bli.
 0
Olof Antonson (18 Januari 2011 14:46):
Jag tycker Allén har kvaliteter, och skulle inte gärna se en massa nybyggda hus skymma Vasastans påkostade fasader. Det hade varit trevligt med paviljonger av den typ som finns i Esplanadsparken i Helsingfors. Parkgatan känns dock som overkill, och det borde gå att se över utformningen av själva trafiklederna.
Många markparkeringar längs vallgraven skull nog kunna flyttas ut till underjordiska garage i anslutning till Nya Allén (exempelvis vid Stora Teatern).
 0
Daniel (18 Januari 2011 14:53):
Jag funderade lite och ville kanske förtydliga mina argument lite. Göteborg är en ganska grön stad (vilket är lite tråkigt), men samtidigt har vi inte så mycket parker, och absolut inte stora. Vi har slottskogen som stor park, och dess pedang botaniska och så har vi alléstråket. Vissa kanske påstår att Keillers Park är en park, och det är det runt dammen, men på det stora hela så är det ett skogsbeklätt berg med vägar och parkeringar. Vissa kanske säger att Hisingsparken är en park, men området är egentligen lika mycket park som Delsjöområdet, fast utan badområde. Sedan har vi dom så kallade småparkerna i framförallt vasastan/lorensberg som är dåligt underhållna och alkisar hänger mest där o.s.v. Dom är inte så stora men kanske passar in under titeln pocket parks. Och till sist har vi kyrkogårdarna som agerar som parker och ibland så tar folk fel på vad som är park och vad som är en plats för nedgrävda lik. I övrigt så har vi mest menlösa gräsmattor för att rasta hundarna eller obebyggda kullar såsom Burgårdsparken och Bohustorget. Man kanske ska leda bort trafiken från den enda stora parken vi har i stan som kantas av hus i stället för att bygga hus i parken? Man har väl inte anlagt en enda park dom senaste 50 åren (angered stadspark är ett skämt, och kortedalas park är området som stadsplaneraren glömde), utan man har väl istället nöjt sig med hus-i-park. Som arbetande inom byggindustrin så vill jag faktiskt ge ett varnande finger till att släppa på dispenser för det blir lätt normgivande. Ett tittfönster på vinden blir lätt en hel våning.

För övrigt så finns ingen anledning till att bevara Schillerskas parkeringsplats. Stan vimmlar ju ändå av meningslösa parkeringsytor på skolgårdar i övrigt. Man bebyggde ju Katrinelundsgymnasiets parkeringsplats utan att någon brydde sig, likaså Burgårdens parkeringsplats för 15 år sedan.
 0
Matthias H. (18 Januari 2011 15:25):
Olof, visst har den kvaliteer men det skulle bli mycket fler kvaliteer för Göteborg om vi byggde riktig innerstad över hela området. Sen borde man väl kunna matcha Vasastans fasader även om vi med senaste 70-80 årens mestadels bedrövliga funkis o nyfunkis har svårt för att tänka oss det.
 0
Sven R (18 Januari 2011 15:58):
Daniel, det var ju en konstig logik. På Pusterviksplatsen riskerar exploatering av öppna ytor att bli normgivande men inte om man bebygger Shillerskas skolgård?

För det andra är parkeringsplatser aldrig "meningslösa". Speciellt inte i det täta Vasastan där det är brist på dem. För min del får man gärna gräva ner dem och bygga en mindre byggnad på platsen. Huvudsaken är att kontakten Vasagatan - Shillerskas monumentalfasad inte helt bryts. Platsen är ett välbevarat och myckert vackert stadsrum från 1800-talet. Pusterviksplatsen däremot glider runt i en odefinierad öppenhet utan några större kvaliteter.
 0
Matthias H. (18 Januari 2011 16:11):
Beträffande Schillerska får jag samma uppfattning som Mariatorget i Stockholm, man borde öppna upp skolgården o där ha en mikropark men kanske inte med för mycket grönt utan typ boule o schack o liknande. Bort med parkeringsplatserna.
 0
Daniel Bergqvist (19 Januari 2011 10:33):
Instämmer i Johan Sandins inlägg 15:10.

Jag förmodar att Göteborg Stads Parkeringsaktiebolag äger parkeringsytan. Att rubba denna betonghäck kräver att en lika inflytelserik aktör åberopar marken. Universitetet förefaller ligga närmast tillhands vad gäller såväl behov och geografiskt läge.

Beskåda gärna s.57 i följande PDF: http:​/​/​www.​grkom.​se/​download/​18.​2fe1b41a11c70​e6248a80​0​.​.​
...Och s.27-28 här: http:​/​/​www.​grkom.​se/​download/​18.​4586cab911bbca70​e8980​0​.​.​

Rejäl torgbildning vackert omformad av 2-4 filer. En doft av Korsvägen.

Hur som helst mångfaldigas antalet kollektivtrafikresenärer vilket ökar behovet av lättillgängliga pendelparkeringar. Jag ser inte att dagens utbud räcker. Vad göra?
En lösning är naturligtvis att i samband med V-länkens byggnation uppföra ett garage om 2-3 våningar under markplan. Viss byggnadsteknisk synergi kan urskiljas. Dessvärre kräver det ett samarbete mellan kommunalt bolag, statligt verk, kommun och det företag som vill investera i en ny universitetsbyggnad. Usch, nu blev det genast jobbigt...

Jespers förslag är enastående bra, men som mycket annat i denna stad är det kommunala bolag och tunga marknadsaktörer som styr eftersom kommunen saknar pengar till det mesta.
P-bolaget äger 39000 parkeringsplatser belägna på tomtmark eller i garage. Den med tid över kan ju räkna på värdet av denna "kommunala" tillgång.
 0
Jan Jörnmark (19 Januari 2011 11:11):
Kollade p-bolagets årsredovisning (se länk). Vinst efter skatt ligger ganska stabilt på cirka 40 miljoner sista 5 åren, vilket på 40 000 p-platser ger en vinst på en tusenlapp/plats. På Pusterviksplatsen har vi kanske 200 platser (jag gissar) vilket skulle ge en vinst på 200 tusen. Även om vi dubblar siffran (hög beläggning, högt pris) hamnar vi bara på 400 tusen. Tänker vi att det är 400 platser med den dubbla intäkten hamnar vi på 800 tusen. Detta är uppseendeväckande låga siffror i förhållande till de värden som kunde skapas av att området fick nya invånare.

Och jag tycker definitivt man skulle satsa på bostäder. Man ska inte behöva hänvisa till universitets strategiska roll eller något sådant - det handlar egentligen bara om sunt förnuft: här finns en mycket litet besökt plats som används för lågavkastande p-plats verksamhet. Detta kan bytas mot hundratals människor som fyller en övergiven plats mitt i centrala stan.

Valet borde vara enkelt - det blir naturligtvis -TYVÄRR-att låta platsen fortsätta att vara tom.

http:​/​/​www.​p-​bolaget.​goteborg.​se/​PageFiles/​20​0​9/​%c3%a5.​.​
 0
Daniel Bergqvist (19 Januari 2011 11:59):
Ja du har naturligtvis rätt i sak - din beskrivning av verkligheten är korrekt. Jag försöker bara dra i några trådar för att hitta synergier och alternativ som kan fungera i en stadsbyggnadsprocess där simpla marknadslagar ej fungerar.

Om någon här hört något nytt om Lorensbergsgaragets framtid så skriv ;)
 0
Jan Jörnmark (19 Januari 2011 12:45):
Daniel, jag tycker att det du skriver är jättebra. Vi är överens om det mesta, helt enkelt.

Och det här med p-bolaget tycker jag är intressant - det finns ju en myt om hur ekonomiskt viktigt det är. Tittar man sedan efter handlar det om rena småsummor i den kommunala budgeten, och för att få in dom verkar stora delar av centrala stan vara blockerad för utveckling.
 0
Daniel Bergqvist (19 Januari 2011 15:05):
Jag tackar för responsen!
Kanske omfattas "den ekonomiska myten" även av tron att bolaget besitter stora markvärden som utgör en betydande tillgång för staden - dvs allmänhetens egen framtidsinvestering som dessutom är vinstdrivande och tillgodoser individens behov av p-plats. Svår nöt att knäcka för den politiker som vill förändra...
Jag ser att taxeringsvärdet för byggnader uppgår till 463 000 tkr och mark 89 000 tkr. Vad tror du om marknadsvärdet?
 0
Jan Jörnmark (19 Januari 2011 21:57):
89 miljoner för mark. Då ingår Hedens parkeringsplatser, antar jag. Plus hela "Norra Masthugget". Måste finnas stora övervärden - om det gick att bebygga.

Svårt att bedöma fullt ut så här, dock. Men det är klart att det där fungerar som ett marklager. På samma sätt är det ju med Framtidens drygt 70 tusen lägenheter som också är en jättelik tillgång. Energibolaget måste också ha stora värden - det här är väl snart Europas enda storstad med ett centralt beläget värmeverk.

Till slut når man slutsatsen att ett av problemen med den långsamma förändringen i stan är att kommumnen har en så ruskigt stark ställning på fastighetsmarknaden (särskilt om vi lägger till planmonopolet, förstås).
 0
Johan Zandin (19 Januari 2011 23:12):
Jag tror inte att någon politiker bevarar parkeringstorgen av ekonomiska skäl. Det räcker väl med en snabb överslagsräkning för att inse att bostäder eller lokaler blir enormt mycket lönsammare?

Det är nog snarare en ovilja (från vissa håll) att minska antalet centrala parkeringsplatser, kombinerat med resonemanget som Johannes Å beskrev ovan: "Och så länge det är markparkering så har man ju alltid möjligheten kvar."
 0
Mats O. (19 Januari 2011 23:13):
Dom kommunala bolagens primära uppgift att skapa jobb åt stadens sossepampar i alla olika bolagsstyrelser. Det sekundära är själva innehållet i dom kommunala bolagen, bostäder, energi, nöjespark, evenemang etc.
 0
Daniel (20 Januari 2011 08:53):
@Mats O.
Jag tror att dom kommunala bolagen skapar jobb åt alla politikerpampar oavsett politisk färg. Även moderata pampar har avstjälpningsplatser.
 0
Erik Sandblom (20 Januari 2011 19:06):
Att Nya Allén måste bevaras som park för att det är ett gammalt militärområde är väl inte särskilt logiskt. För att inte vara historielös måste man väl i konsekvensens namn bygga om alléstråket till landningsbana för JAS-plan.
 0
Gunnar Einarsson (20 Januari 2011 22:00):
Risken med en nedgrävning av trafikleden genom allén är väl att man inte får så mycket för pengarna. Hur många miljarder skulle ett sådant projekt kosta enbart för att skapa ytterligare några kvadratmeter för kastanjer och krokusmattor? Nej, jag kan inte se att allén realistiskt sett kan bli något annat än motorväg med omgivande parkdikesgren för överskådlig tid framåt. När Peak Oil slår till på allvar, då kanske...

Däremot blir jag skeptisk när Johan Zandin rapporterar om planer på att bygga för Schillerskas pampiga fasad mot Vasagatan med en kontorslänga. Jag brukar vanligtvis aldrig vara mot förtätning, men detta är ett undantag. Det gamla läroverket, som ju faktiskt lägger beslag på ett helt kvarter, är nämligen byggt för att synas från paradgatan. Det är meningen att den imponerande byggnaden skall inge respekt för bildning och verka upplyftande på de unga elever som här på allvar inleder sin vandring på Andens väg. Jag skriver inte så bara för att jag personligen är implicerad och en gång i tiden förvisso har använt den nedre delen av skolgården för att knäcka några folkisar i vårterminens solljus.
Men i "kunskapsstaden" Göteborg är det alltså självaste universitetet som vill bygga igen och förvägra framtiden inspirationen av ett stycke konkretiserad adjunktskultur? Hmm... Nu hittar jag i och för sig inga planer på hur det skall tänkas ta sig ut, men det låter inte riktigt bra i mina öron.

Så jag skulle gärna vilja fråga Zandin hur det gick på mötet och om han tog upp frågan om alternativ placering på Pusterviksplatsen?
 0
Krister Malmqvist (20 Januari 2011 22:01):
Allén är en förlängning av trädgårdsföreningen och en stor tillgång för centrala Göteborg. Med dagens urtråkiga arkikektur (släta fasader utan krusiduller typ kvarteret Kostern) skulle en byggnation på Pusterviksplatsen göra staden tråkigare och fulare.
Öppna ytor runt Rosenlundskanalen är en stor visuell tillgång. Bygg hellre Norra Masthugget väster om Järntorget. Behåll Pusterviksplatsen obebyggd. När sedan Västlänken är nedgrävd har vi ett nytt läge. Kanske kan vi då försöka minska biltrafiken i Allén och utveckla parken där istället. Det blir ju en stor knutpunkt för kollektivtrafiken vid Hagakyrkan. Hur kommer det att se ut när detta är färdigt?
 0
Gunnar Einarsson (20 Januari 2011 22:39):
Krister Malmqvist, om vi nu förutsätter nyrenässans, nybarock, nygotik eller Jugend på Pusterviksplatsen, vad säger du då?

Annars är jag faktiskt böjd att hålla med om förfulningen, tyvärr.
 0
Mikael Kreutz (20 Januari 2011 23:03):
Platsen är idealisk för ett par höghus av Göteborgsmått (i.e. 14-våningshus).
 0
Gunnar Einarsson (20 Januari 2011 23:30):
Det är inte höjden som spelar roll utan stilen.

En fortsättning på den antikiserande stil som Pusterviksplatsen 1 är byggt i skulle passa utomordentligt.
Helgo Zetterwall, var är du?
http:​/​/​commons.​wikimedia.​org/​wiki/​File:​Universitetsbyg.​.​
 0
Jan Jörnmark (20 Januari 2011 23:37):
När man ligger på ett hotellrum i Huvudstaden och har tråkigt är den här tråden en fröjd för själen. Vad var livet före webben och yimby?
 0
Johan Zandin (21 Januari 2011 00:30):
@Gunnar E
Jodå, jag var i Byggnadsnämnden i tisdags som nyinvald ersättare för (V). Jag frågade Stadsbyggnadskontoret om man hade tittat på alternativ några kvarter bort från Vasagatan. Det hade man inte gjort, så det får vi nog se till att ge dem i uppdrag. (På vår begäran bordlades ärendet till 8 februari, så vi har lite tid på oss.)
 0
Daniel A.M. (21 Januari 2011 12:07):
@Mikael - Att lägga området i skugga är knappast det smartaste om man vill göra det till ett populärt restaurangstråk. Ska det byggas ska det vara så lågt som möjligt.
 0
Matthias H. (21 Januari 2011 15:53):
Johan Z, Schillerska park plats, se min kommentar ovan om Mariatorget i Stockholm. Skulle inte det funka?
 0
Mikael Kreutz (21 Januari 2011 18:30):
Daniel A.M: Skuggan faller ju över kanalen.
 0
Ola E (21 Januari 2011 19:20):
Angående skuggning så är det ju snarare området på andra sidan kanalen som får det riktigt feta läget, åtminstone ett par timmars kvällssol på sommarhalvåret. Och man kan ju hoppa på en dominoeffekt, att Stenas låda får sällskap av lite stad när Pusterviksplatsen är bebyggd.
 0
karl (21 Januari 2011 19:41):
Kopierat från den nyare tråden då jag är intresserad av ett svar ;)

Jag mätte lite och hade mej och har här en intressant(tycker jag) fråga.

Pusterviksremsan ÄR för smal för att bygga kvarter på om man ska jobba med vettiga hustjocklekar och gårdsytor.

Vilken typ av bebyggelse ska Yimby/vi istället föreslå?
 0
Gunnar Einarsson (21 Januari 2011 20:17):
@ Johan Zandin: Låter intressant, tycker jag. Om Schillerska är det enda alternativet så är jag för byggande på Pusterviksplatsen och hoppas det går vägen. Man får väl hoppas bara att universitetet inte breder ut sig över hela området med alltför mycket av menlösa rabatter och generösa parkeringsytor etc samt förhindras en arkitektonisk utforming av alltför påträngande academiakitschig art.
 0
Gunnar Einarsson (21 Januari 2011 20:45):
@ Karl, de fristående kvartersfastigheterna på Parkgatan visar hur även begränsade ytor kan användas för att skapa pampiga högexploaterade miljöer med ett mycket urbant intryck. Jag anser att de både som hustyp och fasadutförande bör utgöra ideal för byggnation på Pusterviksplatsen. Exempel:
http:​/​/​www.​walkingstories.​com/​images%5Cstories%5C20​1_​G.​.​
http:​/​/​www.​cavinguk.​co.​uk/​holidays/​Goteborg20​0​6/​normal.​.​
http:​/​/​www.​fastighetsvarlden.​se/​img/​zimg/​avenyn-​1.​jpg

Andra inspirationskällor skulle kunna vara Linnéplatsen 1-2, Västergatan 6 eller Västergatan 2 (omedelbart till höger i bild):
http:​/​/​www.​randstedt.​se/​images/​Sparvagnar/​Ovningsvagn%.​.​
http:​/​/​www.​voldstedlund.​se/​images/​Goteborg/​Foreningsg2.​.​
http:​/​/​commondatastorage.​googleapis.​com/​static.​panoram.​.​

I tredje hand har du de typiskt göteborgska "trävillorna" med en översvallande frekvens av tinnar, torn och snickarglädje, av vilka "Villa Ideborg" på Linnégatan är ett av få överlevande exempel. Ett sådant hus skulle möjligen passa längst i öster på Pusterviksplatsen invid Rosenlundsbron där området är som smalast.
 0
Johannes Hulter (21 Januari 2011 21:29):
@ karl/gunnar: Ser att frågan om kvartersstorlek kom in här också. Gunnar påpekar ju det jag sa i andra tråden, det finns gott om pampiga och attraktiva (svindyra) tajta kvarter som skulle passa in. De får förvisso ingen stor innergård, men å andra sidan har de ju hela den enorma Allén/Kungsparken utanför dörren...
 0
Jan Jörnmark (21 Januari 2011 22:25):
Johannes - jag tar med mig kameran dit ner imorgon. När man kollar på Google Maps inser man ju att det finns potential i de två parkeringarna på andra sidan kanalen också.

När man ser på alla de närliggande tomma ytorna inser man ju varför det området utvecklats till det problemområde det har varit i alla år jag kan minnas.
 0
Ragnar Lind (21 Januari 2011 22:53):
Gunnar Einarsson: lysande inspirationskällor! Underbart!
 0
karl (22 Januari 2011 01:26):
Väldigt fina hus där och jag sympatiserar absolut med gårdar som öppnar sej på något sätt såsom flera av "kvarteren" just mellan park och storgatan gör. Kan vara en lösning både för en plats som pustervik och för en eventuell exploatering av Grönsakstorget.

Å andra sidan tror jag fortfarande att den del av torget som ligger längst bort från järnis är för trång även för hus som de, jag rekomenderar starkt att testa och mäta ut platsen(jag var där i dag och stegade faktiskt, hade vägarna förbi) minus trottoar och en eventuell kajpromenad.
Det blir inte mycket kvar kan jag säga.

Något man eventuellt skulle kunna fundera på, och nu kommer jag dragandes här med moderna exempel, är att som på t ex. Havneholmen i Köpenhamn bygga ut över kajen och på så sätt ge en vandring, nära kaj mellan byggnader.
http:​/​/​img46.​imageshack.​us/​img46/​9959/​bild1qc.​png
http:​/​/​havneholmen.​dk/​images/​havneholmen_​arkitektur_​5.​.​.​
 0
karl (22 Januari 2011 01:29):
För övrigt, visst är det fint att sträva mot den höga kvalitet som en gång byggdes i Vasa och Linnéstäderna men det är inte en realism.
Jag skulle nog vilja påstå att man kommer röna större framgång med en modernare tappning av de kvaliteter som finns i vasa/linne och liknande platser hos både politiker och byggare.
 0
Emanuel Alfredsson (22 Januari 2011 13:42):
@karl:
Risken med att göra som Havneholmen, är att ytorna blir halv, näst intill, helprivata ytor. Du kan jämföra det med det pågående Sannegården.
Det går visst att bygga som i Vasa och Linnéstäderna. Det handlar bara om att ha stake att göra det. Modernismen har dessvärre gjort arkitekturen och stadsplaneringen impotent och i förlägningen asocial, näst intill autistisk.
 0
Johannes Hulter (22 Januari 2011 15:55):
Efter att ha gluttat lite på kartor så tror jag Karl har rätt i att det blir för tajt med kvarter. Men som jag säger i parallelltråden så skulle man ju kunna lägga in något sådant här: http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​1/​1c/​Kun.​.​
 0
Johan Zandin (22 Januari 2011 17:21):
@Mattias H:
Jo, någon form av mindre park är nog det bästa för Schillerska tomten. Det svåra blir bara att få bort bilarna, när man inte kan locka stadens bilkramare med ett nybyggt hus med garage i källaren som ersättning.
 0
karl (22 Januari 2011 17:51):
Okej emanuel.
Det är teoretiskt möjligt att bygga i Jugendstil eller vad fasen du vill. Jag håller helt med.
men:
-Vem skulle göra det? Ge mej en exploatör du tror skulle vilja genomföra ett dylikt projekt i Göteborgs innerstad år 2011.
-Hur ser en byggnad i dylik stil ut i en situation som Pusterviksplatsen där alltså kvarter blir mycket svåra att genomföra?

för övrigt är Havenhelomen mycket lyckat, visst, det är semiprivatare än ett vanligt publikt stråk men också väl använt som just en publik promenad.
Trots att Wingårdh var med i Planarbetet ;)
 0
Gunnar Einarsson (22 Januari 2011 18:29):
@ Karl: Nej, det är väl inte "realistiskt", men vi kan väl diskutera saken som ett tankeexperiment? Måste vi exempelvis gå genom etablerade byggfirmor och arkitektkontor? Borde det inte finnas fullt med hantverkare, konsthantverkare och kunnigt yrkesfolk, vana vid att restaurera och bygga om gamla villor och lanthus, som även skulle kunna rita och uppföra byggnader likt de på Parkgatan eller Jugendhuset på Västergatan? Det handlar ju väsentligen om samma sak som de redan är förfarna i fast bara några storlekar större.

Eller vad finns det för anledning att byggherrarna måste heta PEAB och Wallenstam med deras krav på vinstmarginaler, egentligen? Hellre då en tekniklärare i blåställ, med måttstocken i bakfickan och ett klurigt sinne för affärer som nöjer sig med att bebygga en tomt i taget. För här finns det definitivt pengar att tjäna.

Och sedan kvartersfrågan. På ett tidigt stadium upptäckte även jag att utrymme för kvarter i bästa fall bara finns längst i väster. Än sen? Det var ju lite därför jag skrev inlägget med bilderna på fristående fastigheter ovan. En del av dessa har en smal liten innergård medan andra saknar en sådan, exempelvis ovannämnda Jugendhus. "Punkthuset" uppkom så att säga inte med funkisen.

Sedan skulle Johannes hörnhus i funkis väl fungera utrymmesmässigt det också. Eller vad säger du Karl, som har mätt bredden även på det smalaste området?
 0
Johannes Hulter (22 Januari 2011 18:55):
@ gunnar: Jag föredrar nog tre stycken sådana här istället: http:​/​/​www.​voldstedlund.​se/​images/​Goteborg/​Foreningsg2.​.​
 0
Gunnar Einarsson (22 Januari 2011 19:30):
@ Ragnar Lind: Tack så mycket! Kul att vi är fler som tycker samma. :)

@ Johannes: OK, inga invändningar där! ;)
 0
Ragnar Lind (1 Februari 2011 00:04):
Det är klart att man kan bygga "punkthus" i jugend här, det skulle passa perfekt! Jugen känns för mig "modern" i sin välavvägda enkelhet med väl utvalda detaljer.
 0
Jan Jörnmark (6 Februari 2011 12:32):
Apropå resonemangen om P-bolaget ser jag nu i GP att dom har dragits in i muthärvorna. Knappast förvånande, och alla dessa kommunala Gbg-bolag får mig att tänka på när jag skrev om Italien i min doktorsavhandling för länge sedan.

Bland annat hade dom ett statligt bensinbolag som hette AGIP på den tiden. Folkhumorn uttydde det som Aziende Generali Infortunaci Politici - Allmänna anstalten för otursförföljda politiker. I brist på annat kan man ju alltid få en styrelsepost eller ett utredningsuppdrag någonstans.
 0
Jan Jörnmark (15 Februari 2011 12:00):
 0
Mats (15 Februari 2011 14:32):
Verkar mer och mer som att vi bor i Neapel eller Palermo, och då är det inte klimatet jag tänker på.

Korruption, svågerpolitik och organiserad brottslighet. Hej och hå, länge leve alla goa gubbar i denna stad som vet hur man myglar till sig förmåner.
 0
Jan Jörnmark (18 Februari 2011 08:31):
Den som undrar hur all dessa kommunala oligiopol/monopol påverkar konkurrens, innovationskraft och heterogenitet här i staden kan ju begrunda dagens artikel i GP:

Marie Kennedy
HANDEL: Hyresvärden Göteborgslokaler vill inte släppa in lågpriskedjan Netto på torgen i Göteborg. Ordinarie livsmedelsbutiker ska inte få konkurreras ut.

Danska lågpriskedjan Netto skulle kunna öppna 15 nya livsmedelsbutiker i Göteborg i år - om den fick.

- Vi har tio butiker i Göteborg i dag, och vi siktar på 15. Att bara ha fått en butik i Göteborg per år är ett bakslag för oss. Vi är investeringsvilliga men det har inte funnits ledig mark eller lediga lokaler, säger Per Persson, etableringsansvarig för Netto i Storgöteborg.

Lokaler finns
Allra helst skulle lågpriskedjan vilja öppna butiker på stadsdelstorg som till exempel Kortedala torg, där det finns både spårvagnar, p-platser och ett stort antal boende.

- Där finns lokaler som skulle kunna rymma en Nettobutik. Från Göteborgslokaler har jag fått beskedet att man inte vill konkurrera ut befintliga handlare. Men om Netto kommit dit, skulle vi och den andra handlaren kunnat bilda ett kluster som gjort det mer attraktivt för nya affärsidkare att flytta in och öka torgets dragningskraft, säger Per Persson, som tycker att det är sorgligt att se stadens stadsdelstorg tyna bort.

- Ta Kyrkbytorget, där finns det en liten matbutik och några till, som snart verkar gå i graven. Jag tycker inte att kommunen och bostadsbolagen förvaltar torgen på rätt sätt, säger Per Persson, som är öppen för att Netto skulle kunna ta en del av kostnaden för en exploatering av något torg.

Resonemanget känns igen

Hos Göteborgslokaler, det kommunala bolaget för kommersiella lokaler, känner vd:n Christer Lindstrand igen resonemanget.

- Vi tycker att Netto är ett utmärkt bra dagligvarukoncept. Tyvärr räknar vi dem inte till fullsortimentsbutiker. Vårt kommunala uppdrag är att tillhandahålla en så bra fullskalig service som möjligt och då försöker vi få in så mycket fullsortimentsbutiker som möjligt.

Han konstaterar att som kommersiell fastighetsförvaltare har man ett ansvar för att hyresgästernas verksamhet fungerar.

Flyttade in

Netto flyttade in hos en annan fastighets-ägare på andra sidan Länsmanstorget, där det finns en Ica-butik. Göteborgslokaler sa i en handelsremiss nej till den etableringen.

- Vi var rätt oroliga för vad som skulle hända, för detta är ett område med ganska så svaga inkomstgrupper och då är ju Nettos priskoncept konkurrenskraftigt. På Länsmanstorg har det gått så långt att vi följer utvecklingen och ser om Ica-butiken kommer att överleva, säger Christer Lindstrand.

"Ska konkurrensutsättas"

På Svensk Handel tycker man att det är viktigt att se över handelsplatserna och var köpkraften växer och planerar framåt.

- Hur konkurrensen ska hanteras bestämmer ju kunderna, säger Magnus Kroon, ansvarig för handelsutveckling.

- Marknaden ska konkurrensutsättas med rätt etablering, på rätt plats ur ett kundpers-pektiv.

Helägt dotterbolag till det kommunala bolaget Förvaltnings AB Framtiden.

Förvaltar stadens kommersiella lokaler, som till stor del är placerade på och kring 20 stadsdelstorg.

Netto har avsatt pengar för 30 nya butiker i Sverige det närmaste året, och vill gärna öppna 15 av dem i Göteborg.
 0
Daniel (18 Februari 2011 11:30):
@Jan

Jag tror faktiskt inte att man kan se det så lätt. Om torgen hade haft flera fastighetsägare så hade dom kunnat konkurrera, men med en fastighetsägare så vill man nog bara ha en butik oavsett om man är offentlig eller privat.
Det finns nog matbutiker som har velat öppna i Allum utan att ha fått det då ICA redan ligger där.
 0
Daniel (18 Februari 2011 11:31):
@jan igen.
Sedan är det väl egentligen bara bra att affärerna sprider ut sig? Det var ju en positiv sak som hände i länsmansgården.
 0
Mats O. (18 Februari 2011 14:54):
@ Jan

Tyvärr är det så att dom som har bil och bor i förortsområden som Kortedala inte handlar i affärerna på förortstorgen. Istället tar man bilen till Allum eller Alelyckans köpcenter istället. Förortstorgen tenderar att bli en angelägenhet för dom som saknar bil, och efterhand blir det allt färre affärer.

Göteborgslokaler vill väl egentligen väl när dom inte vill släppa in nya aktörer som Netto eller Lidl till förortstorg som redan har dåligt underlag för handel.
 0
Olof Antonson (18 Februari 2011 16:21):
Rent spontant låter det som att en förtätning kring dessa förortstorg hade varit något.
 0
Mats O. (18 Februari 2011 17:40):
Vet inte ens om förtätning hjälper Olof.
Förortstorgen (en del av dom, inte alla) håller på att bli det som Jan J studerar -övergivna platser.

Dom nya köpcentra, som nyrenoverade och utbyggda Frölunda Torg eller Allum eller Kungsmässan utövar en sådan lockelse på folk. 100-tals affärer, restauranger, allt är nytt, fräckt och snyggt. Dom gamla handelsplatserna står sig ganska slätt i konkuransen.
 0
Olof Antonson (18 Februari 2011 19:00):
Studentlägenheter kanske? Nej, jag vet ärligt talat inte. Frågan är hur det blir med förorterna?

Frölunda Torg måste nog ses som ett av de mer lyckade centrumetableringarna från den tiden, där man trots allt ändå fått en sorts blandning mellan bostäder och handel.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5552 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter