Förtätning till varje pris?

Yimby är generellt positiva till förtätning - det är en av våra huvudfrågor. Men det kan finnas en viss rädsla för ordet "förtätning", vilken ibland uttrycks i debatter och kommentarstrådar. Därför är det viktigt att tala om vad "förtätning" betyder och vilken typ av förtätning det är Yimby förespråkar. Vi börjar med några populära missuppfattningar:

Förtätning gör staden gråare och berövar oss våra parker. Detta är ingalunda en nödvändig induktion. I Göteborg finns ett stort överflöd på tomma, hårdgjorda ytor (parkeringar, övergivna industriområden osv.) med mycket låg användningsgrad. Tänk på alla ytparkeringar och tomma asfaltsöknar som finns, och i stadens mest centrala delar dessutom. Man skulle kunna göra staden mångfaldigt mer tätbebyggd utan att exploatera en enda kvadratmeter grönyta.



Tät struktur ger alla närhet till fina stadsparker - här aldrig längre än 300 meter.

Förtätning skulle faktiskt kunna ha rakt motsatt effekt. Det vill säga, med rätt förtätning skulle man få underlag att anlägga parker och grönytor där det idag inga finns. Om man omsluter grönytorna och parkerna med en kompakt stadsbebyggelse skulle de dessutom komma till större användning: fler skulle ha nära till parken än om den omgavs av gles bebyggelse. Dessutom skulle parkkänslan vara mer framträdande om den var avgränsad av ett tydligt stadsrum - den som befunnit sig i en sådan park i till exempel London eller New York vet detta.



Hyde Park hade vi nog inte velat förtäta...

Yimby är alltså positiva till en förtätning i områden där det inte finns någon kvalitativ park eller grönyta att bevara (en snårbuske mitt på en parkering kanske inte faller under den kategorin, här måste naturligtvis en gränsdragning och ett avvägande göras). Yimby är däremot negativa till att exploatera kvalitativa parker och grönområden som idag används i stor utsträckning.

Förtätningen kommer ersätta våra fina, låga hus med fula höghus och förstöra vår byggnadshistoria. Fel. Som konstaterat i punkten ovan så finns det gott om tomma ytor där det inte står några byggnader alls idag. Tillgången på platser som dessa är så god att det skulle dröja sekler innan man skulle vara tvungen att ersätta befintlig bebyggelse med högre byggnader för att uppnå förtätning. Så långt i framtiden är det meningslöst att planera i nuläget, eftersom vi inte har någon aning om hur stadens behov kommer se ut och vilket klimat som då kommer råda.

Tvärtom går det fint att uppnå relativt hög täthet med relativt låg bebyggelse. Då är en förutsättning att man använder kompaktare byggnadsstrukturer än vad vi ofta ser idag i form av punkthus och lamellhus. Om man bygger tillräckligt kompakt, men naturligtvis inte för kompakt, så kan vi faktiskt slippa bygga höga hus-i-park och hålla bebyggelsen generellt lägre. För Yimby är det mycket viktigare att bebyggelsens struktur främjar integrering, diversitet och hållbarhet, än vilken höjd husen har.



Dessa hus hade kunnat vara betydligt lägre och trevligare...




...om området bebyggts mer i denna struktur med typiskt göteborgsk stil.

Man kan också visst visa hänsyn till omgivande bebyggelse vid förtätning. Det finns gott om platser där vi skulle kunna skapa en naturlig förlängning av den täta, funktionsblandade kvartersstad vi vill se mer av. På så vis kan man visa hänsyn till omgivande bebyggelse - för det är ju önskvärt även när omgivande bebyggelse består av tät kvartersstad, inte bara när omgivande bebyggelse är först och främst anpassad efter siktlinjer och solvinklar.

Förtätning skapar mer trafik och miljöproblem. Det är sant att det medför en viss lokal ökning av nettotrafik när man bygger fler bostäder och verksamhetslokaler. Det är viktigt att koncentrationen av trafik och utsläpp inte blir såpass stark att den medför alltför negativa hälsoeffekter. Man måste dock ställa förtätning mot alternativet: utglesning.

Människor behöver någonstans att bo, jobba och handla. Om man inte bygger tätt så bygger man glest istället. Men stadsutglesning betyder ju större avstånd och ett ökat bilberoende. Om man slår ut trafikökningen per inflyttad person torde alltså trafikökningen bli större om man bygger glest istället för att förtäta. Dessutom skapas en feedback-mekanism, där den ökade biltrafiken kräver infrastruktur som i sin tur kräver större ytor och därmed skapar ännu större avstånd som skapar mer biltrafik...



Sånt här vill vi helst undvika...

Om man tillfredsställer samma behov på en mindre yta blir transportsträckorna dock mindre. Man får större underlag för kollektivtrafik, och givetvis även större möjligheter till gång- och cykeltrafik. Om man bygger i en struktur som möjliggör fler vägalternativ för bilisterna slipper man dessutom att koncentrera all biltrafik till ett fåtal huvudleder - det man brukar kalla för att sila biltrafiken - och man får då lägre koncentrationer av trafik och utsläpp. En win-win situation, alltså.


Vi står således inte inför en situation där vi måste välja mellan förtätning eller grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Istället kan man genom förtätning ge fler människor tillgång till fler grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Förutom alla andra fördelar en tätare stad innebär.