Utskrift från gbg.yimby.se
....

Förtätning till varje pris?

 
Yimby är generellt positiva till förtätning - det är en av våra huvudfrågor. Men det kan finnas en viss rädsla för ordet "förtätning", vilken ibland uttrycks i debatter och kommentarstrådar. Därför är det viktigt att tala om vad "förtätning" betyder och vilken typ av förtätning det är Yimby förespråkar. Vi börjar med några populära missuppfattningar:

Förtätning gör staden gråare och berövar oss våra parker. Detta är ingalunda en nödvändig induktion. I Göteborg finns ett stort överflöd på tomma, hårdgjorda ytor (parkeringar, övergivna industriområden osv.) med mycket låg användningsgrad. Tänk på alla ytparkeringar och tomma asfaltsöknar som finns, och i stadens mest centrala delar dessutom. Man skulle kunna göra staden mångfaldigt mer tätbebyggd utan att exploatera en enda kvadratmeter grönyta.



Tät struktur ger alla närhet till fina stadsparker - här aldrig längre än 300 meter.

Förtätning skulle faktiskt kunna ha rakt motsatt effekt. Det vill säga, med rätt förtätning skulle man få underlag att anlägga parker och grönytor där det idag inga finns. Om man omsluter grönytorna och parkerna med en kompakt stadsbebyggelse skulle de dessutom komma till större användning: fler skulle ha nära till parken än om den omgavs av gles bebyggelse. Dessutom skulle parkkänslan vara mer framträdande om den var avgränsad av ett tydligt stadsrum - den som befunnit sig i en sådan park i till exempel London eller New York vet detta.



Hyde Park hade vi nog inte velat förtäta...

Yimby är alltså positiva till en förtätning i områden där det inte finns någon kvalitativ park eller grönyta att bevara (en snårbuske mitt på en parkering kanske inte faller under den kategorin, här måste naturligtvis en gränsdragning och ett avvägande göras). Yimby är däremot negativa till att exploatera kvalitativa parker och grönområden som idag används i stor utsträckning.

Förtätningen kommer ersätta våra fina, låga hus med fula höghus och förstöra vår byggnadshistoria. Fel. Som konstaterat i punkten ovan så finns det gott om tomma ytor där det inte står några byggnader alls idag. Tillgången på platser som dessa är så god att det skulle dröja sekler innan man skulle vara tvungen att ersätta befintlig bebyggelse med högre byggnader för att uppnå förtätning. Så långt i framtiden är det meningslöst att planera i nuläget, eftersom vi inte har någon aning om hur stadens behov kommer se ut och vilket klimat som då kommer råda.

Tvärtom går det fint att uppnå relativt hög täthet med relativt låg bebyggelse. Då är en förutsättning att man använder kompaktare byggnadsstrukturer än vad vi ofta ser idag i form av punkthus och lamellhus. Om man bygger tillräckligt kompakt, men naturligtvis inte för kompakt, så kan vi faktiskt slippa bygga höga hus-i-park och hålla bebyggelsen generellt lägre. För Yimby är det mycket viktigare att bebyggelsens struktur främjar integrering, diversitet och hållbarhet, än vilken höjd husen har.



Dessa hus hade kunnat vara betydligt lägre och trevligare...




...om området bebyggts mer i denna struktur med typiskt göteborgsk stil.

Man kan också visst visa hänsyn till omgivande bebyggelse vid förtätning. Det finns gott om platser där vi skulle kunna skapa en naturlig förlängning av den täta, funktionsblandade kvartersstad vi vill se mer av. På så vis kan man visa hänsyn till omgivande bebyggelse - för det är ju önskvärt även när omgivande bebyggelse består av tät kvartersstad, inte bara när omgivande bebyggelse är först och främst anpassad efter siktlinjer och solvinklar.

Förtätning skapar mer trafik och miljöproblem. Det är sant att det medför en viss lokal ökning av nettotrafik när man bygger fler bostäder och verksamhetslokaler. Det är viktigt att koncentrationen av trafik och utsläpp inte blir såpass stark att den medför alltför negativa hälsoeffekter. Man måste dock ställa förtätning mot alternativet: utglesning.

Människor behöver någonstans att bo, jobba och handla. Om man inte bygger tätt så bygger man glest istället. Men stadsutglesning betyder ju större avstånd och ett ökat bilberoende. Om man slår ut trafikökningen per inflyttad person torde alltså trafikökningen bli större om man bygger glest istället för att förtäta. Dessutom skapas en feedback-mekanism, där den ökade biltrafiken kräver infrastruktur som i sin tur kräver större ytor och därmed skapar ännu större avstånd som skapar mer biltrafik...



Sånt här vill vi helst undvika...

Om man tillfredsställer samma behov på en mindre yta blir transportsträckorna dock mindre. Man får större underlag för kollektivtrafik, och givetvis även större möjligheter till gång- och cykeltrafik. Om man bygger i en struktur som möjliggör fler vägalternativ för bilisterna slipper man dessutom att koncentrera all biltrafik till ett fåtal huvudleder - det man brukar kalla för att sila biltrafiken - och man får då lägre koncentrationer av trafik och utsläpp. En win-win situation, alltså.


Vi står således inte inför en situation där vi måste välja mellan förtätning eller grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Istället kan man genom förtätning ge fler människor tillgång till fler grönytor, frisk luft och idyllisk bebyggelse. Förutom alla andra fördelar en tätare stad innebär.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Fredrik Friberg (17 Januari 2011 03:08):
Kan du copy/paste:a detta till GP kanske? Så kanske folk ändrar uppfattning om vad Yimby vill..eller kanske inte...
 0
Daniel (17 Januari 2011 08:59):
Yimby är för en effektiv användning av dom skattepengar som är satsade på infrastruktur kan man säga.
 0
Patrik Höstmad (17 Januari 2011 09:56):
Bra, då har jag tydligen uppfattat det rätt om vad YIMBY vill och jag blir kvar som medlem :)
 0
Niklas S (17 Januari 2011 15:42):
Håller med i allt detta. Bra och förtydligande inlägg i debatten.
 0
Olof Antonson (18 Januari 2011 00:59): Online
Ja, det är viktigt, särskilt i relation till debattklimatet, där det ofta används retoriska knep av typ "guilt by association".
Ett argument som ofta används mot förtätning och dess eventuella förtjänster är: "Om du inte gillar bilar/motorvägar/trafik flytta ut till landet, miljömupp/yimbyot/miljöpartist/vänsterextremist/sosse!"
Till saken hör ju att bilen är ovärderlig för landsbygden, men i staden kan vi hitta alternativ, men det beror till stor del på vilka strukturer vi väljer.

Apropå stadsstrukturer:
Någonstans på vägen valde Göteborg en liknande modell som den i Los Angeles. Redan på 60-talet menade Jane Jacobs att LA i princip är en stad som saknar det urbana stadsliv (Public life) som vi normalt förknippar med större städer, vilket kan till exempel kan innebära att vara en del av grannskapet samtidigt som man kan vara anonym, eller att prata lite med affärsinnehavarna, men att det inte behöver inkräkta på den privata sfären. Hon menar dock att strukturen i Los Angeles (och även Göteborg i stor utsträckning, med tanke på nyare områden) snarare bygger på att man ersätter denna offentlighet med det privata: Eftersom det saknas funktionsblandning och "public life", så finns det ett tomrum att fylla. Detta kallar hon "Togetherness" or nothing. I ett område utan något offentligt stadsliv kan invånarna själva skapa en sorts samhörighetskänsla, men som i en liten by inskränks privatlivet och anonymiteten genom att man delar mycket med många (tänk: villamatta, fotbollsmorsa). Alternativet skulle då vara nothing, att inte dela något och inte beblanda sig med någon alls (samtidigt som man inte åtnjuter stadens fördelar beträffande anonymitet, utan snarare kommer att betraktas som en kuf).
 0
John Henriksson (18 Januari 2011 23:17):
Kan inte nån utmana GP på duell och be dem ge ett riktigt dåligt exempel på förtätning!

Nån som kommer på något dåligt som är byggt på den här sidan 70-talet? (inte att man gör ett stort tomt hus till ett högt hotell som kan sno lite av ens tidningshus utsikt alltså)

Siktlinjer och solvinklar verkar dock ganska viktiga om man tittar på Hemnet. En mörk lägenhet djupt nere och inne i ett 60-/70-tals komplex verkar inte vara eftertraktad av ssk många.
 0
Olof Antonson (19 Januari 2011 00:04): Online
Men en "mörk" lägenhet djupt inne i Vasa är desto mer eftertraktad :)
 0
Matthias H. (19 Januari 2011 08:33):
John vad menar du? Jag kan knappt komma på något som är bra som är byggt efter 1930-talet.

Eller missuppfattar jag dig, är du ironisk?
 0
Daniel (19 Januari 2011 10:34):
Dom nybyggda husen på sydsidan av Heden är väl bra? Likaså Odinsplatsens nybyggda hus? Sedan kanske inte Hedens östsida är särskilt bra och det är en brist i förtätning, men många gånger där man har anpassat sig till befintliga gatustrukturer så har det blivit hyffsat även om det faktiskt byggs glesare och mindre affärslokaler nu än på 70-80-talet (se bara på Gårda Terass och Porslinsfabriken).
 0
John H (19 Januari 2011 14:22):
Nja ville lite ironiskt påpeka att jag inte kom på nån dålig förtätning! Iofs finns hus som kunnat vara snyggare, men det är en annan sak. De förtätningar som görs här hittills blivit bra!

Om man kollar Hemnet så är en mörklgh djupt nere i Annedal billigare än en med ljus.. Iofs ett sätt att få lite spridning i hyresgästernas betalningsvilja i staden.

Sen måste man alltid kritisera Gp vars arkitekturkritik grundas mest på omsorg om egna närmiljö. Och nej man kan inte elda upp kadmium vare sig i Ryaverket eller nån annanstans.

Som alltid dumt att uttrycka sig otydligt..

.j
 0
Hannes Johansson (19 Januari 2011 14:40):
Man ska samtidigt vara försiktig med att dra slutsatsen att de lägenheter som säljs för högst pris är de som i allmänhet är mest attraktiva. Den slutsatsen skulle i så fall kanske marginalisera det faktum att en viss lägenhetstyp lockar till sig en viss typ av köpare, som är ekonomiskt starkare än den typ av köpare som vissa andra lägenhetstyper kanske främst lockar till sig.
 0
John Henriksson (19 Januari 2011 21:46):
Klart pengar inte är allt. Men ack så lätt att räkna på. En kompis som sökt lägenhet i Angered fick mest gå på visningar till trista mörka lägenheter längst ner, och tackade givetvis ja till en ungefär lika dyr, med samma standard men med uteplats och lugnt läge. Så även i kö-världen verkar samma kvaliteter uppskattas.

Själv klart så väger läge, tillgänglighet och pris upp mycket. Men det var inte bara megalomani som gjorde att nedre Masthuggets revs, utan just standard och dåliga solvinklar.
 0
Anna Eriksson (19 Januari 2011 22:27):
John, jag tror så här om lägenheters pris: Allt annat lika väljer nog de flesta en ljus lägenhet utan allt för mycket insyn från gatan, men det finns andra kvaliteter som kan väga upp det där med ljus, solvinklar och "lugn" ("lugn" så som det marknadsförs i vissa sammanhang är för mig snarare tristess, dvs rent bostadsområde där ingen rör sig förutom de boende när de går ut till bilen).

Jag bor i ett landshövdingekvarter i Majorna. Visst brukar kvadratmeterpriset vara högre på de ljusa lägenheterna i gårdshusen än i mörka lägenheter mot gatan, men även de sistnämnda är väldigt eftertraktade. Detta trots att hela kvarteret är byggt långt innan någon visste vad solvinklar var, ingen lägenhet har havsutsikt, de allra flesta lägenheter har åtminstone någon form av insyn (men vem sjutton står och glor in i grannarnas lägenhet egentligen, man har väl vettigare saker för sig), och vi har något så besvärligt som verksamhetslokaler i bottenplan som vi hyr ut. Jag har funderat lite på varför det ändå är så populärt att bo i de här kvarteren trots att de egentligen är så "fel". Och jag tror det är vanligare än planerarna och förståsigpåarna tror att människor vill ha lite liv och rörelse runt omkring sig, kunna gå och cykla istället för att ta bilen, trivs väldigt bra med ett slutet kvarter med mysig innergård (= tydliga gränser mellan privat och offentligt) och ser det som mycket mer attraktivt än husipark.
 0
John Henriksson (19 Januari 2011 22:40):
Anna, precis som du skriver vore en stad som planeras av mäklare sannolikt en mardröm. Vilken Yimbyit vill flytta hit http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Celebration,_​Florida ?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter