Utskrift från gbg.yimby.se
....

Komplettering på Gråberget

 
Stadsbyggnadskontoret har nyligen presenterat ett programförslag för komplettering på Gråberget i Majorna. Gråberget är ju ett glest funkisområde med utmanande topografi idag, men man ser alltså platsen som lämplig för komplettering. Förslaget innebär 300 nya bostäder, förskolor och verksamhetslokaler, något som saknas i området idag. Programförslaget är ganska trevlig läsning ur Yimbys perspektiv. Det finns flera positiva aspekter att lyfta fram.



Tanken med förslaget är att förtäta staden med bostäder, service och verksamheter där det redan finns infrastruktur och kollektivtrafik för att på så vis göra expansionen mer hållbar. Den tanken är givetvis mycket klok. Man säger det mycket bra i förslaget:

Göteborg behöver fler bostäder. Kompletteringsbebyggelse ska prioriteras innan ny mark tas i anspråk och bebyggelse bör koncentreras till områden med goda förutsättningar för kollektivtrafik och annan service. En tätare stad blir mindre resurskrävande och därmed mer hållbar.


Man föreslår även att man främst förlägger ny bebyggelse längs befintliga gator för att höja trygghetskänslan på gatorna. Vikten av att utforma bottenvåningarna öppna och varierade poängteras också, och det är ju exceptionellt bra. Det nämns inte explicit i förslaget, men förutom att höja trygghetskänslan får ju det även effekten att man skapar ett tydligare gaturum och främjar genomströmning av människor.

I programmet föreslås att verksamheter som förskolor kan etableras i de bottenvåningar där det inte finns (eller anses finnas) underlag för kommersiella verksamhetslokaler. Det är en approach vi har förespråkat tidigare. På flera av de ytor man föreslår för exploatering skriver man att det "bör finnas lokaler i bottenvåningarna mot gatan". Detta måste man ta fasta på. Det räcker inte att man sedan i detaljplanen nöjer sig med att medge detta, utan det måste krävas. Annars blir det nästan garanterat inga, har erfarenheten visat.

Det är också positivt att man även vågar överväga att exploatera vissa grönytor som i låg grad används och som upplevs som otrygga och kompensera detta genom att istället höja kvalitén och tillgängligheten i andra, bättre nyttjade grönytor. Fler högkvalitativa grön- och rekreationsytor och färre tomma slyområden!

Och så orosmolnen då. Man skriver att området, mycket riktigt, idag har en tidstypisk bebyggelsestruktur som enligt programmet har ett tydligt förhållningssätt till områdets topografi. Denna bebyggelsestruktur måste man därför anpassa ny bebyggelse till. Nu ska vi vara realistiska och medge att området har en utmanande terräng som kanske inte direkt lämpar sig för kvartersstad eller rutnätsstruktur. Istället föreslås lamellhus (surprise!). Och det kanske är gott så, i detta fallet.

Oron är snarare sprungen ur en visst upplevt motstånd mot att göra ett avtryck med det som byggs idag. De nya byggnadernas höjd föreslås i programmet vara underordnade befintlig byggnaders, och man vill i största möjliga mån undvika att påverka Gråbergets "sammanhållna stadssiluett". Detta sker ju då på bekostnad av verksamhets- och bostadsyta. Lamellhusen föreslås begränsas till max fyra våningar. Förhoppningsvis tillåts man i alla fall utforma intressanta arkitektoniska uttryck som inte ber allt för mycket om ursäkt för sig själva.



Befintlig bebyggelse har ett tydligt förhållningssätt till topografin. SBKs text.

Synpunkter på förslaget kan lämnas till och med den 29 mars.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (21 Februari 2011 01:00):
Intressant. Fyra våningars lamellhus låter dock inte så upphetsande. Tror jag föredragit några punkthus i så fall :)

Det är kul att det finns lite planer och att det verkar hända nåt. Talade med min far när han låg i hamn nere i Malmö, och han sa att det fanns åtminstone 6 byggkranar kring Västra Hamnen. Det hade inte varit fel om vi kunnat få en liknande utveckling här.
 0
Emanuel Alfredsson (21 Februari 2011 01:36):
Jag är fan född där och jag vill se mer Montmartrelik miljö där. Att man använder topografin och gör renodlad kvarterstad på den. Kabelgatan behöver dras ner till platsen Slottskogsgatan-Ekedalsgatan. Godhemsplatsen kan göra en "Mariatorget" och bli mer lummig och följsam och att någon öppnar en aktiv krog och kafé på platsen. Sen tänker man sig en form av diagonal från Kabelgatan till Godhemsgatan. Mer kan tillkomma.

Sedan har vi ju de drabbade kvarteret Polstjärnan inom området också.
 0
Daniel (21 Februari 2011 06:07):
Gråbergets siluett? när ser man den? finns det något att bevara av siluetten? är den karakteristisk?

Det är ju inte så att man kan stå på ramberget och tänka:
ah, guldheden... ah, masthuggskyrkan... ah, gråberget.

Göteborg har ingen siluett för vi har så mycket berg i bakgrunden hela tiden att det är hus såsom Masthuggskyrkan som sticker upp, och johanneberg och guldheden och överås. Men alla dessa syns bara från hisingen. Och jag visste inte att man var så intresserad av att hisingsborna inte skulle få sin utsikt "förstörd". Fast glömde ju att Norra Älvstranden inte längre räknas till Hisingen, utan Hisingen ligger norr om järnvägen nu för tiden, och inte norr om vattendraget.


Det känns nästan lika fånigt som när lerums kommun hade regeln som att inget hus fick vara högre än stadshuset.
 0
Emanuel Alfredsson (21 Februari 2011 09:23):
@Daniel: Vad sägs som att ljusna till, eller? Inga sådana emo-tyder här inte.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2011 10:10):
Programmet verkar bra som helhet, men jag förstår inte vad topografin skulle ha med typologin att göra i just det här fallet. Det är klart det går att bygga kvartersstad i en backe, om man nu skulle vilja det. Precis som det går att bygga punkthus på plan mark. Övre Masthugget somebody?
 0
Daniel (21 Februari 2011 10:15):
@Emanuel. Jag vill bara säg att Gråberget har ingen siluett att bevara, för den finns inte. Man kan inte se den för den finns ingen punkt i Göteborg där man ser Gråberget på, förutom från lägenheterna i Eriksberg.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2011 11:07):
@ daniel: Instämmer. Det här med "karaktäristisk silhuett" är ju bara trams. För det första är den precis som du säger helt anonym, visade man någon bara själva silhuetten skulle ingen veta vad det var (till skillnad från tex Guldheden).

För det andra skulle väl silhuetten vara lika mycket eller lite karaktäristisk för Gråberget om man stoppade dit fler hus. Alla silhuetter är ju unika.

Ja, det bästa sättet att skapa en "karaktäristisk silhuett" är väl genom att lägga till någon riktigt spektakulär byggnad. Men det har man ju uttryckligen motsatt sig i programmet.

"Karaktäristisk" är mao bara ett annat ord för "befintlig". Konservatismen är uppenbarligen upphöjd till norm...
 0
Hannes Johansson (21 Februari 2011 11:16):
Är inte i princip all bebyggelse tidstypisk, egentligen? Och varför vill man att staden, Gråberget i detta fallet, skall konserveras som ett museum för bebyggelsestrukturer som är tidstypiska för 50, 60-talen? Till synes helt oavsett hur väl fungerande denna bebyggelsestruktur är.

Det som byggdes innan funktionalismen verkar man däremot inte känna något behov av att rätta sig efter, för det avfärdas ju som pastischer. Göteborg kan väl nästan beskrivas som ett en gigantisk funktionalistutställning.
 0
Sven R (21 Februari 2011 12:00):
Ni borde rita ett Yimby-förslag på kvartersbebyggelse på Gråberget. Fast inte bara planer utan även sektioner.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2011 12:28):
@ sven: Sektioner? Du är lite tveksam till om det skulle funka alltså? Kolla en gata som Nordhemsg. Det går utmärkt att bygga i branta backar, på vissa ställen av Gråberget är det ju mer av ravin, där bygger man naturligtvis inte.

Jag antar att Gråberget är berg och alltså bra underlag att bygga på...
 0
Daniel (21 Februari 2011 12:59):
Fast raviner är bra att bygga sutteränghus på. Det finns ju den typen av hus vid Lindholmen.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2011 13:09):
@ daniel: Visst, jag tänkte på kvartersstad. Det blir knepigt i ravin.

Fast iofs ligger ju kvarteren mellan Nordhemsg. och Linnégatan på en ravin. Jaha, där ser man, det går tydligen att bygga kvartersstad överallt. :)
 0
Daniel (21 Februari 2011 13:50):
Dessutom så får man en anledning till att ta tillbaka trådbussarna. Dessa fordon kommer ju fram i backar som ingen trodde var möjlig. Titta på trappan från Masthugget (Fjällgatan) till Bangatan. Där gick bussarna förut, men när man tog bort trådbussarna så visade sig det att dieselbussarna var för klena (kunde inte mata fram kraften), så man fick bygga om gatan och dra om den så att backen inte blev så brant. Dessutom så revs väl lite hus av bara farten och så fick vi ännu några gräsmattor att rasta hundarna på.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2011 15:55):
@ Emanuel Alfredson: "Kabelgatan behöver dras ner till platsen Slottskogsgatan-Ekedalsgatan."

Absolut. Min första tanke. Dessutom borde västra sidan av Godhemsgatan (området mellan Godhemsgatan och Kabelgatans nuvarande "krok") kunna förses med tät kvartersbyggelse med trappor emellan. Sluttningen verkar inte alltför brant.

@ Emanuel Alfredson: "Godhemsplatsen kan göra en "Mariatorget" och bli mer lummig och följsam och att någon öppnar en aktiv krog och kafé på platsen. Sen tänker man sig en form av diagonal från Kabelgatan till Godhemsgatan. Mer kan tillkomma."

Vidare skulle det väl vara fullt möjligt att dra ut Buskärsgatan tills den möter Kabyssgatan? Genom denna nya parallellgata till Såggatan skulle således en utgångspunkt bildas för kvartersstruktur med korsande tvärgator (trappor delvis?) uppför sluttningen av Gråberget till Kabelgatan.

Situationen kräver tveklöst mera "Montmartre"! :-)
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2011 16:03):
@ Sven Renquist: "Ni borde rita ett Yimby-förslag på kvartersbebyggelse på Gråberget. Fast inte bara planer utan även sektioner."

På något vis känns det som om att åtminstone jag och Emanuel redan är i färd med det. :-)
Faktum är att jag fick samma idé när jag läste Hannes artikel.

Förlåt sedan min okunskap, men vad menas med "sektioner" i sammanhanget?
 0
Olof Antonson (21 Februari 2011 16:16):
Älvsborgsbron är ett annat ställe där man kan beskåda Gråbergets magnifika siluett: http:​/​/​maps.​google.​se/​?​ie=​UTF8&ll=​57.​689355,11.​90​2742&.​.​

Inget direkt utmärkande. Ta en närbild och de hade lika väl kunnat vara Norumshöjd i Tuve.
 0
Emanuel Alfredsson (21 Februari 2011 17:00):
Det är en relativt stor area vi har här, men inte större än Norra Masthugget och Stora Torp. NM har visat vår förmåga vid vatten, ST har gjort det inåt land så nu har vi ett berg att tänka på. Vatten, Jord, Luft. Undrar när Eld kommer.
 0
Sven R (21 Februari 2011 17:52):
Gunnar, sektionsritningar visar tvärnittet genom byggnader och mark.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2011 18:18):
@ Sven Renquist: Okej, då förstår jag. Viktigt i den här typen av terräng, helt klart. Samtidigt, rent skissartartat kommer man ganska långt bara genom att besöka området. Man får en känsla för topografin och en ungefärlig idé om vad som är möjligt.
Sedan finns det ju något som heter dynamit också.
 0
Emanuel Alfredsson (21 Februari 2011 18:30):
Har ni kollat på planschen SBK har tryckt upp? De verkar redan ha en inofficiell plan för området.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2011 18:54):
Kollar planschen just nu. Mitt första intryck är att planen är alldeles för mjäkig. Område 5, 7, 8 och 9 borde kunna sammanfogas i ett sammanhängande planområde som stadsplaneläggs med delvis helt nya gator i ett (så gott det går) harmoniskt rutnätsmönster.

Den här typen av "generella principer" som det heter på SBK:s plansch borde omedelbart strykas: "Ny bebyggelse ska förhålla sig i struktur och höjd till närliggande bebyggelse. Befintlig siluett ska hållas."
Det är väl därför planen för komplettering är så extremt försiktig och markerar så stora arealer med grönt: "olämpligt att bebygga".
Vackra stadssiluetter har vidare aldrig uppstått genom planering utan är tvärtom följden av en organisk och spontan process. Just nu finns heller ingen "siluett" att bevara, bara en massa träd och lite lamell-/punkthus.

Begränsningarna vad gäller gatuframdragning och kvartersnät kommer främst bero på krav att i alla lägen bevara 50-talsbebyggelsen. Eventuellt branta stigningar kan däremot alltid lösas med trappor (tänk Övre Majorsgatan och Övre Djupedalsgatan mellan Linnégatan och Nordhemsgatan (Kv "Bergfästet", "Bergslänten" och "Djupedalen")).

Yimby borde som sagt framställa en alternativplan.

Det av Yimby stadsplanelagda området skulle sedan kunna delas upp i tomter som kan avyttras till enskilda byggmästare vilka i sin tur tillkallar arkitekt. Så byggdes en gång sekelskiftets hela stenstad och det gick kvickt, på en 30-årsperiod sådär.

Även lite märkligt amorfa exploateringsområden på planschen, tycker jag.
 0
Hans Jörgensen (21 Februari 2011 21:09):
Klart det går att förtäta på Gråberget. Får jag då välja ett ställe så blir det hörnet Kabelgatan-Stortoppsgatan. Det är som gjort för ett rejält hus på kanske 6-7 våningar. Det skulle ge ett intryck av kvarter även om det bara var ett halvt. Fast när det nu finns plats för ett riktigt kvarter kan det ju lika gärna bli så.
Lätt att se framför sig när man går förbi där. Perfekt läge för en lokal, förslagsvis kvarterskrog med uteplatser eller café/konditori.

Men en väg mellan Kabelgatan-Slottsskogsgatan? Det blir en brant backe upp för stupen, i snitt ca 40% lutning...
Ibland är det bra att ta sig en titt IRL på stället.
 0
Patrik Höstmad (21 Februari 2011 21:41):
Premisserna är redan satta. På SBKs sida finns dokumentet "Gråberget - ett antikvariskt planeringsunderlag". Rolig läsning för den som gillar att hitta vacklade logik och konstiga utgångspunkter. Som redan framgått ska Gråberget tydligen främst vara ett museum över 50-talets planeringsideal.

"Dess tydliga avgränsning utåt är det som ger Gråberget sin specifika karaktär och därmed också identitet." Dvs bor man inte där kommer man aldrig få för sig att gå dit. Vilket är detsamma som gör berget öde, trist, och otryggt. Lite kompletterande byggande kommer inte ändra på detta. Varför är denna identitet värd att bevara?
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2011 21:49):
@ hans: Vi har ju varit där IRL: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​den-​femte-​yimbyvandringen_​.​.​ April 2009. :)

@ patrik: Ja, jesus. Jag tror jag får trycka på REC och ringa SBK... :)
 0
Emanuel Alfredsson (21 Februari 2011 21:50):
Hans, man kan sänka Kabelvägen en aning så att man inte får en sådan dramatisk lutning som du får det till.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2011 22:20):
@ Hans, att det skulle vara för brant förvånar inte, men är du säker? 40 grader?
Tänk stigning direkt från Ekedalsgatan med övre delen av berget bortsprängt för att leda in gatan så mjukt som möjligt i mötet med Kabelgatan.
Jag ser framför mig mera något som Nordhemsbacken, i värsta fall gamla Änggatan upp på Nilssonsberg eller Kvarnbergsgatan upp på Kvarnberget.
Fast jag vet ju inte exakt. Man behöver som sagt gå förbi och se det med egna ögon.

Plan B skulle dock kunna vara en trappa i och för sig.
 0
Peter B (22 Februari 2011 01:09):
Efter att ha mätt och trixat lite med Google Earth samt trafiken.nu:s cykelreseplanerare får jag själv lutningen till ca 17 grader (31%).

En attraktiv lösning är ju annars ett göteborgskt Lombard Street på platsen: http:​/​/​maps.​google.​com/​maps?​f=​q&source=​s_​q&hl=​sv&geoco.​.​ Snarlik längd och lutning, faktiskt. Förslag på rabattväxter som funkar året runt? :)
 0
Gunnar Einarsson (22 Februari 2011 09:36):
Peter B, Lombard Street har en lutning på 27 grader. http:​/​/​www.​aviewoncities.​com/​sf/​lombardstreet.​htm
Wikipaedia påstår att en mer "reasonable" San Francisco-lutning ligger på 16 grader. Jämför med dina 17 grader för Kabelgatans tilltänkta förlängning.
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Lombard_​Street_​%28San_​Fra.​.​

Undrar vad Nordhemsgatans lutning mellan Nordenskiöldsgatan och Övre Majorsgatan ligger på?
 0
Gunnar Einarsson (22 Februari 2011 12:21):
Letade i mina arkiv och grävde fram en "sektionsritning" på Nordenskiöldsgatan 21/Nordhemsgatan 71. Har kommit fram till att Nordhemsgatan på detta branta avsnitt har en lutning på endast ca 6 grader. Möjligheten finns förstås att jag räknar fel.
Det verkar med andra ord rätt kört för en förlängning av Kabelgatan till Ekedalsgatan/Slottskogsgatan i annan form än möjligen en gatutrappa. Synd.
 0
Magnus M. (22 Februari 2011 16:38):
Jag skulle verkligen tycka om ett yimbyförslag på det här. Mest för att sbks förslag riskerar att bli som guldhedens förtätningsprogram: det duttas ut 5 hus inne i slyn på de enda platser man kan hitta som är långt ifrån existerande vägnät, sedan överklagas det av någon som rastar sin hund där, alla tycker det är fult och tar upp onödigt mycket plats för de 30 personerna som ska bo där. I guldheden har 1 hus börjat byggas från programmet efter 6 år.

Nä, vi måste försöka ge oss in och förbättra grundstrukturerna. Tillåt nybyggena ta plats hela vägen fram till gatan och bli det stadsmässiga, "in your face" och inte "behind your hedge" så att säga. Det är ju det som den existerande bebyggelsen inte klarar av och behöver kompletteras med. Att bygga ännu fler avståndstagande, "diskreta" funkishus är ju bara kaka på kaka.
 0
Gunnar Einarsson (22 Februari 2011 18:46):
Är helt på vad Magnus M skriver om.

Hann med ett hastigt studiebesök därborta längs Ekedalsgatan, Godhemsgatan samt runt Såggatan idag (har inte gått den aktuella sträckan på Godhemsgatan på åratal!) och tyvärr måste min entusiasm nog mildras något. Gråberget är verkligen ett väldigt bergigt berg.
I och för sig skulle det nog ändå gå att dra ner Kabelgatan för ett möte med Ekedalsgatan/Slottskogsgatan i "Vänmötet", om man, som Emanuel skriver, ser till att sänka krönet inklusive i alla fall korsningen Kabelgatan/Märlspiksgatan, men en brant backe blir det. Mycket berg att spränga bort blir det också, vilket i och för sig redan är givet skulle SBK fullfölja med husbygge på Delområde 4 (se plansch enl. länk ovan). I det senare läget framstår rent av utraderandet av ett helt litet berg som väldigt bortkastat om man inte samtidigt såg till att skapa en förbindelse upp på toppen.

Problemet med Gråberget som jag ser det nu, är lite att då det givetvis går att efter behov spränga bort stora delar klippmassiven längs sluttningarna, så blir det också något som man får hålla på med mer eller mindre hela tiden. Till vilket pris frågar man sig då, inte minst som befintlig landshövdingehusbebyggelse dessutom gör utrymmet att verka på bitvis ganska trångt och antagligen rätt besvärligt.

Toppen av berget bjuder på avsevärt slätare mark förstås, men denna har ju givetvis till 90% redan tagits i anspråk av 50-talets utglesade husiparkbebyggelse och denna får man ju inte störa i sin fulländade proveniens ty 50-talsfunkisen är ju helig. Även logiska vägar upp på berget blockeras i hög grad av den utrymmesoptimistiska efterkrigstidens vräkigt utslängda huskroppar i det lantligt uppbrutna stadsrummet.
Den får alltså inte rivas, men husiparktypologin går i hög grad heller inte att förtäta med kvartersstad utan att resultatet blir en väldigt konstig och orolig stadsmiljö.

Efter att delvis ha lekt runt även med Guldheden, börjar jag mer och mer tycka att problemet inte är bristande förtätning i sig utan husiparkfunkisens slösaktiga oförenlighet med allting annat. Kunde den bara få rivas skulle en verklig och vettig stadsplanering kunna ta vid. Den nya kvarterstaden skulle då inte behöva förvisas till de hopplöst kuperade markremsor som av någon anleding blivit över när efterkrigstiden genomförde sin urartade byggexpansion.
 0
Johannes Hulter (22 Februari 2011 20:46):
Nåja, man behöver ju inte göra så enorma ingrepp för att det ska bli stor förändring. Jag tycker slutsatsen från vår stadsvandring är ganska bra: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​den-​femte-​yimbyvandringen_​.​.​

Börja vid tillfartsvägarna (Kabelgatan, Ärlegatan) och lägg till lameller längs med gatan (självklart med lokaler i botten) för att på så vis "dra" stadslivet runt Gråberget upp.

De områdena finns ju även med i SBKs program - även om de naturligtvis vill strössla ut fristående punkthus istället...
 0
Olof Antonson (22 Februari 2011 21:07):
Det är sannerligen mycket märkligt att den typ av bebyggelse vi har mest utav (hus-i-park) samtidigt är den som "kräver" störst respekt och hänsyn till dess själ, karaktär och kulturhistoriska värde. Det skulle räcka att en av dessa tusen och åter tusen stadsdelar utsågs till museal stadsdel (tex Norra Guldheden). Man skulle kunna sätta ut uppstoppade människor och klä ut dem i olika dräkter för att ge platsen en illusion av liv och rörelse. Eller så skulle man kunna göra som på Marstrand och ha någon sorts rollspel fast med slaktare, springpojkar och dylikt. Enbart veteranbilar och tidstypiska kläder är tillåtna på Guldheden. Men Gråberget?
 0
Johannes Hulter (22 Februari 2011 21:22):
@ olof: Den estetiska konservatismen är ett märkligt fenomen. Det är inte det historiskt "karaktäristiska" man värnar egentligen (det typiska för Gråberget, precis som för alla andra platser, är ju rent kronologiskt att vara ödemark). Nej, det man värnar är alltid det senaste man gjorde.

Man försöker till varje pris förhindra förändring men så fort den har inträffat så går den från förändring till faktum och blir helig. Ja, åtminstone om det är husipark...
 0
Sven R (22 Februari 2011 23:36):
Om man bygger ett nytt hus i kvartersstaden så sker det nästan alltid på en tom tomt. Om man bygger i ett område som Gråberget så måste man däremot tillskapa en tomt där det inte varit tänkt att stå ett hus. Naturligtvis är det skillnad på detta.
 0
Olof Antonson (23 Februari 2011 00:06):
Nja, i Göteborg byggs det väl mest där det stått något innan? Jag kommer åtminstone inte på något exempel på rak arm där man byggt utan att riva det som stod där innan ...
 0
Sven R (23 Februari 2011 01:03):
Ja det är ju det jag menar, man bygger oftast hus på existerande byggrätter i kvartersstaden, en "tomt", medan man måste tillskapa nya när man förtätar i hus-i-park områden.
 0
Hannes Johansson (23 Februari 2011 07:25):
Fast i Göteborg bygger man ju nästan uteslutande hus-i-park även på tomma tomter. Stora Torp, Kviberg och så vidare.
 0
Gunnar Einarsson (23 Februari 2011 07:39):
@ Johannes, missförstå mig inte nu. Jag har verklingen inget emot även mer blygsamma förtätningar på Gråberget. Men skall man lyckas "dra stadslivet" dit upp så måste folk ha en rimlig chans att ta sig ner igen.
Gatan som Emanuel med flera föreslår är egentligen bara helt naturlig och borde ha ingått i stadsplanen långt innan lamellerna där uppe uppfördes, åtminstone en stadsplan signerad Lilienberg. För närvarande utgör Gråberget, med Kabelgatans konstiga metkrokssväng, en enda stor cul de sac. Ja jag vet att det finns trappor ner genom björkslyn här och var, men det räknas inte riktigt.
Sedan skall man väl också ha klart för sig att även under optimala förhållanden så utgör en slik kulle en avskräckande barriär. Det räcker att jämföra "gatulivet" på Nordhemsberget med gatorna nedanför för att se skillnaden, men det räknar du förstås med redan.
 0
Gunnar Einarsson (23 Februari 2011 08:39):
@ Olof Antonson: "...och ha någon sorts rollspel fast med slaktare, springpojkar och dylikt. Enbart veteranbilar och tidstypiska kläder är tillåtna på Guldheden. Men Gråberget?"

Hahaha! :D Vad sägs om Folkhemsspelen i Göteborg? En tänkbar konkurrent till Medeltidsdagarna i Visby? Vi kan ju "evenemang" i den här stan, sägs det ju!

Det är dock inte bara den svårutgrundliga ivern i sig att utnämna varenda tegelbarack från 50-talet till värdefullt byggnadsminne som hejar på de ohemula "kraven på respekt", det handlar också om att dessa husiparkområden i sin helhet i hög grad inte tål att inkräktas på utan att ett visst mått av förfulning inträder. Tänk dig inträngda nyrenässanskvarter mellan punkthusen på Guldheden eller i Kaverös. Det funkar inte riktigt, och jag skulle samtidigt hävda att det i så fall inte vore nyrenässanshusens fel!
Husiparkfunkisen är helt enkelt oförenlig med det verkliga levande livet, med dynamiken och den organiska föränderligheten i en stad. Den måste befinna sig i en skyddad och konstlat museal miljö livet ut.
Att den då tar upp så enormt mycket plats blir ett problem för Göteborgs växande och framtid.
 0
Gunnar Einarsson (23 Februari 2011 09:01):
Sven Renquist: "Om man bygger ett nytt hus i kvartersstaden så sker det nästan alltid på en tom tomt. Om man bygger i ett område som Gråberget så måste man däremot tillskapa en tomt där det inte varit tänkt att stå ett hus. Naturligtvis är det skillnad på detta."

Exakt, "där det inte var tänkt att stå ett hus". Bättre kan det väl inte sägas. Det är det jag menar med husiparkområdets fulländade proveniens som vare sig får eller kan brytas om man undvika att skapa kaos. Det bästa man kan göra är att nagga den lite i kanterna. (För den som vill se ett nutida oplanerat huskaos och den miljö det skapar kan för övrigt besöka Medicinarberget.)
Med andra ord, lamellhusfunkisen är inte bara ful, oekonomisk och oanvändbar som urban miljö, den saknar dessutom den organiska anpassningsförmåga, framtidsperspektiv och dynamiska förändringskapacitet och som ligger nedlagd i kvartersstadens själva strukturella natur.
Husiparken måste antingen regera eller rivas. Den kan knappast kompletteras.
 0
Göran Åhman (23 Februari 2011 10:33):
Det finns många positiva inslag i planen, speciellt om man jmf med tidigare förtätningsplaner. Bra att stärka befintliga stråk. Däremot saknas i viss mån viljan att skapa nya stråk ner till bef stadsbebyggelse. Därmed missar man chansen att dra upp stadslivet på berget. Buskärsgatan kan definitivt dras fram till Kabyssgatan. Där kan flera kvarter skapas mellan Såggatan och Mariebergs kyrkogård. En sådan struktur skulle oxå kunna fungera som en länk/nytt stråk upp på berget och förbinda Kabelgatans norra ände med Kabyss- och Såggatan.
 0
Therese Setterborg (23 Februari 2011 10:56):
Hej, blir det någon YIMBY-vandring på Gråberget? Det var längesen jag var aktiv, men Gråberget är ju bokstavligen in my backyard så nu är jag lite sugen.
 0
Gunnar Einarsson (23 Februari 2011 11:16):
@ Göran Åhman: "Buskärsgatan kan definitivt dras fram till Kabyssgatan. Där kan flera kvarter skapas mellan Såggatan och Mariebergs kyrkogård. En sådan struktur skulle oxå kunna fungera som en länk/nytt stråk upp på berget och förbinda Kabelgatans norra ände med Kabyss- och Såggatan."

Och inte nog med det! :) Vingagatan skulle kanske kunna löpa i rät vinkel genom den förlängda Buskärsgatan och genom att utnyttja "öppningarna" mellan lamellerna ansluta till Kabelgatan.
Som tur är räknar Vingagatan sina gatunummer från Klareborgsgatan, så det är bara att fortsätta gatunumreringen på Såggatans västra sida rakt upp på berget.

@ Therese Setterborg: Hej Therese! Det har visst redan varit en Yimby-vandring på Gråberget, men det kanske inte vore omöjligt med en sequel? Själv har aldrig varit med på någon av dessa berömda promenader, men det är inget jag skulle ha något emot. Tvärtom, ifall tid och väderlek tillåter. :)
 0
Johannes Hulter (23 Februari 2011 11:29):
@ gunnar/therese/göran mfl: Lägg upp en yttrandetråd på forumet, så kan vi fördjupa oss där. Helgen 5-6 mars skulle kanske funka för vandring, är nog bra att ta det innan infomötet 10/3.
 0
Göran Åhman (23 Februari 2011 11:32):
Gunnar: Där sa du nått! Tre kvarter längs med Sågg, nuvarande kv. Fanan (landshövdingehusen) sluts, plus lamellerna som kompleteras till hela kvarter. Toppsegelsg och Buskärsgatan knyts samman och läggs mellan nuvarande lamellhus och skapar där ett slutet gaturum och möter Vingagatans nya förlängning. Från denna gata utgår en ny gata som slingrar sig upp mot Vant- och Kabelgatorna :-)
 0
karl (24 Februari 2011 14:04):
Jag förstår inte din sista kommentar göran.
Den enda platsen längs såggatan som inte har slutna kvarter är såvitt jag kan se ytan mellan toppsegelsgatan och såggatan där det inte finns några hus alls och där kvarter, pga nivåskillnaden knappast lämpar sej.
 0
karl (24 Februari 2011 14:07):
Och ytan mellan kabyssgatan och kyrkogården.
Du menar här?---> http:​/​/​tinyurl.​com/​5umqdt7
Hur får man plats med "flera kvarter" där?
 0
Gunnar Einarsson (24 Februari 2011 21:25):
Varför skulle ett kvarter inte lämpa sig vid nuvarande Toppsegelsgatan? Den ena gården placeras på en högre nivå än den andra bara. Jag tänkte att en trappförbindelse mellan dem kunde vara schysst.

Vill du se exempel på det tänkta kvarteret (mellan Såggatan och Buskärsgatans förlängning) kan du kolla följande tråd i forumet:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​55&page=​3
 0
karl (25 Februari 2011 02:49):
Tja, du kan ju rita kvadrater utför ättestupan också om du har en karta och photoshop Gunnar, det gör det inte till en bättre lösning.
Nu är ju inte höjdskillnaderna här lika stora som på ättestupan. Långt i från förstås men ändå... http:​/​/​tinyurl.​com/​6xd7gec Det är i den backen du vill se en gård?
Det har jag väldigt svårt att se någon vettig poäng med.
För övrigt undrar jag vad du vill uppnå med de superduperjättegårdar du verkar föreslå i samma tråd som du refererar till?
 0
Göran Åhman (25 Februari 2011 02:52):
Kv Pluto i Majorna är ett bra exempel på sluten bebyggelse i kraftig sluttning. Kommendörsg-Oljekvarnsg-Koopmansg. Andra exempel är kv. Lägret (Tellgrensg-Krukmakareg-Galateag-Amiralitetsg) och kv. Valakiet (Krukmakareg-Galateag-Amiralitetsg-Mariebergsg). Nu har jag inte detaljstuderat avstånden eller din länk Karl, men området mellan nuv Toppsegelsg-Kabyssg-Mariebergs kyrkogård och bebyggelsen på Gråberget torde väl ändå kunna rymma ett antal kvarter och därigenom knyta ihop stadsdelarna..?
 0
Emanuel Alfredsson (25 Februari 2011 03:24):
Sicken icke-fråga det där med kvarterslutning, eller hur?
Det funkar. Always.
 0
Gunnar Einarsson (25 Februari 2011 07:17):
@ karl: Poängen är förstås att skapa en mer stadsmässig miljö på och runt Gråberget. Medlet är en tät kvarterstruktur, det vill säga en slags fortsättning på den miljö som redan finns runt berget, men som nu fås att krypa över detsamma. På så vis skall en mängd människor som idag exempelvis är förvisade till ytterområdena få en chans att bosätta sig i centrala Göteborg.

Så till saken! Att bygga kvarter över uttalade höjdskillnader är i sig inget konstigt. Det har gjorts i alla tider. Jämför kvarteren runt Nordhemsberget, såsom Hejderidaren och Smugglaren samt Bergfästet, Bergsslänten och Djupedalen (de tre senare längs Linnégatan), alternativt Gamla (och rivna) Masthugget. Där kan vi tala om radikala nivåskillnader på begränsade ytor!
Multipla innegårar och höga substruktioner är inte ovanliga i dessa miljöer. Det finns också speciella trick att ta till för kvarter byggda i sluttning, såsom att höja eller sänka gårdsplanet en eller flera våningar i relation till gatunivån.
I det perspektivet förstår jag inte riktigt din upprördhet över den aktuella backen. Det är ju en liten slänt! Då är jag mer bekymrad över andra delar av Gråbergets sluttningar och stup längs med Godhemsgatan och Såggatan där även jag tvekar på om den typ av kvarterstruktur som vi modellerar med verkligen är ekonomiskt försvarbar eller praktiskt genomförbar, åtminstone i alla partier. Helt klart förutsätts allra minst tämligen omfattande grundarbeten och detta i en miljö som till stora delar redan är bebyggd. Hur mycket högre är egentligen Gråberget än Nordhemsberget? Det är sådant jag funderar över.

Vad storleken på mina fantasikvarter slutligen beträffar (ja, det är bara några brandgula streck på en satellitbild!) så kan det väl kritiseras och vidare enkelt avhjälpas. Hugg dem mitt itu, bara! Å andra sidan tror jag att "kvadraterna" kan framstå som större än de är beroende på att de flesta omgivande kvarter är tämligen små. Ett exempel på synvilla är de små kvarteren på andra sidan Godhemsgatan, som inte ens är några riktiga kvarter eftersom de inte begränsas av några gator.
Att kvarteren råkade få den storlek de fick på min skiss beror sedan ytterst på att de är anpassade efter lamellhusen uppe på berget för sina gatuöppningar och denna bebyggelse får ju inte röras.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter