Utskrift från gbg.yimby.se
....

Mångfald eller enfald?

 




Kvartersstad respektive husipark enligt Stadsbyggnadskvaliteter (SBK Göteborg)

För några dagar sedan lyssnade jag på ett intressant föredrag av arkitekten Ann Legeby. Hon berättade om sin licentiatavhandling Urban Segregation and Urban Form: From residential segregation to segregation in public space. Det är en empiriskt tung studie som med hjälp av space syntax-analyser visar på tydliga samband mellan stadsstruktur och segregation i Södertälje.

De områden som hade den minst integrerade och sammanlänkade urbana strukturen visade sig också vara de mest socialt segregerade (vare sig det gällde "rika" eller "fattiga" områden). Områden med hierarkiska trädstrukturer av funktionalistisk typ uppvisade större segregationstendenser än områden med öppna nätstrukturer. Inget överraskande för oss som diggar Jane Jacobs förvisso men det är alltid bra med mer empirisk stöd.

Under frågestunden fick Legeby till slut den självklara frågan: "Om det nu verkar ge positiva sociala effekter att bygga efter rutnätsprinciper, som i den klassiska kvartersstaden, borde vi inte göra det då?" Publiken, som nästan uteslutande bestod av planerare och arkitekter, drog efter andan och det gick en våg av bekymrat huvudskakande genom församlingen.

Legeby såg märkbart plågad ut och började snabbt att tillrättavisa frågeställaren. Några sådana vilda slutsatser kunde man absolut inte dra: "Vi vill ju inte att allt ska se likadant ut, det måste ju finnas mångfald i staden". Publiken nickade bekräftande till varandra. Precis, hur skulle det gå med mångfalden om vi började mangla ut kvartersstad till höger och vänster?

Legebys svar är symptomatiskt för det jag tidigare kallat ett "typologiskt trauma" bland svenska arkitekter. Det sitter i ryggmärgen. Man kan ägna år efter år av forskning åt att konstatera de uppenbara fördelarna med kvartersstad och rutnätstrukturer men det kommer ändå vara lika otänkbart att de facto förespråka det.

Sällan ges något rationellt argument för detta motstånd men om det någon gång görs så är det just detta: "Vi vill ju inte att allt ska se likadant ut, det måste ju finnas mångfald i staden". Det låter onekligen bestickande. Mångfald är ju bra.

Så låt oss för all del titta på hur mångfalden ser ut. Det saknas, så vitt jag vet, exakt statistik på hur mycket det finns av de olika typologierna och stadsstrukturerna. Känner ni till någon sådan statistik så hör gärna av er. (Uppdatering: Jag hittade till slut mer exakt statistik). Men ett sätt att skaffa sig en grov bild är genom att titta på hur stor del av flerbostadsbebyggelsen som härrör från den förfunktionalistiska epoken (före 1940) i förhållande till den funktionalistiska epoken (1940-1980).

Ett rimligt antagande är att epoken före 1940 överlag utgörs av kvartersstad enligt rutnätsprinciper medan epoken 1940-1980 i huvudsak har en funktionalistisk struktur. Flerbostadsbebyggelse från tiden efter 1980 är, som vi alla vet, även den ofta starkt präglad av funktionalistiska planprinciper men vi låter udda vara jämnt denna gång och bortser från den.

Så hur ser mångfalden ut statistiskt? Det visar sig, om vi studerar kommunens statistik, att av 198.676 bostäder i flerbostadshus är 45.117, eller 22,7 procent, från tiden före 1940. 132.412 bostäder, eller 66,6 procent, är från den funktionalistiska eran (1940-1980). Differensen mellan epokerna är 87.295 bostäder. Vi har alltså tre gånger så mycket bostäder från tiden mellan 1940-1980 som vi har från tiden mellan 1621-1940.



Vi har tre gånger fler bostäder i flerbostadshus från 1940-1980 än från tiden före 1940.


Även om vi uteslutande byggde förfunktionalistiskt framöver så skulle det, med de senaste tio årens byggtakt, ta 98 år att komma ifatt. Skulle vi mot förmodan få upp byggtakten till 2.500 bostäder per år, vilket den politiska majoriteten utlovat, så skulle det ändå ta 35 år innan det fanns lika mycket av båda sorterna. Återigen under förutsättning att vi enbart byggde flerbostadsbebyggelse av förfunktionalistiskt snitt och ingenting annat.

Utifrån dessa beräkningar finns alltså inget stöd för uppfattningen att ett ökat icke-funktionalistiskt byggande skulle hota någon sorts urban mångfald. Tvärtom, vill vi se större urban mångfald så borde vi omgående börja att uteslutande bygga icke-funktionalistiskt.

Ett annat sätt att få en grov bild av hur "mångfalden" ser ut är att titta närmare på hur stor areal som utgörs av olika sorters stadsstrukturer. I Statistisk Årsbok för Göteborg finns en redogörelse för kommunens markanvändning som kanske kan kasta lite ljus över detta.



Ur Statistisk Årsbok för Göteborg 2010

Där kan man se att 1,1 procent av kommunens yta utgörs av "tät stadsstruktur", vilket enligt Lantmäteriets definition huvudsakligen är "områden i tätorters centrum där sammanhängande kvartersbebyggelse förekommer". I jämförelse utgör "gles stadsstruktur" 17 procent av kommunens samlade yta.



Gles stadsstruktur utgör 17 procent av kommunens yta, tät stadsstruktur 1,1 procent.


Det här är naturligtvis bara översiktliga, grova beräkningar som man inte kan dra några definitiva slutsatser av. Det vore ytterst välkommet med mer specifik statistik över de olika typologiernas andel av bebyggelsen. Men det går i alla fall att med viss säkerhet säga att det statistiska underlaget inte talar för att den urbana "mångfalden" riskerar att utarmas av att det byggs mer kvartersstad enligt rutnätsprinciper.

Vi har tyvärr betydligt mer enfald än mångfald i svensk stadsplanering.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Stefan Molnar (14 Februari 2011 10:26):
Ah, fantastiskt bra! Har självt ställt mig frågan om andelen tät blandstad många gånger... när man tar spårvagnen (vilken som helst) över gbg, från start till ändhållplats så ser man ju tydligt hur riktigt stora funktionalistiska områden vi har kontra stadsområden. "Kul" att få det bekräftat; siffrorna verker rimliga
 0
Matthias H. (14 Februari 2011 10:45):
Suck. Mycket bra inlägg Johannes.
 0
Jens Ekengren (14 Februari 2011 11:25):
Bilderna verkar falla bort. [Edit: om jag loggar in på googledocs får jag se dem. Hmm.]

Intressant inlägg, kan du få in det på debattsidor i GP eller DN?
 0
Cecilia Strömer (14 Februari 2011 12:44):
Ha, ha, ha, ibland är det bra att ha varit på plats, annars kunde jag ha trott att det var så det gick till vid frågestunden med Ann. Jag tyckte hon svarade väldigt oplågad och något tillrättavisande var det knappast. Möjligtvis ett undvikande svar eftersom hon är forskare och frågan berörde något som inte ingick i hennes forskning primärt.

Det är härligt med ett forum där det bara finns ett rätt, svart eller vitt.

Cecilia
 0
Matthias H. (14 Februari 2011 12:55):
Cecilia, klart att Johannes återgivning kan vara lite färgad, det tror jag dom flesta här inne på forumet förstår. Men vad tycker du om de siffror han tagit fram ovan, själva sakfrågan? Det hade varit intressant att höra.

Bara för att förtydliga så har mitt suck ovanför att göra med siffrorna, inte med eventuella reaktioner på seminariet.
 0
Hannes Johansson (14 Februari 2011 13:50):
@Cecilia: Vad skulle du svara på frågan? Det vill säga: om det, som Anns studie och mycket annat tyder på, är så att en rutnätsstruktur, eller urban struktur, bidrar mer till integrering och att funktionalistiska strukturer bidrar mer till segregering, tycker du då inte att man borde bygga mer i rutnätstrukturer/urbana strukturer?

Eller tycker du att rutnätsstrukturer/urbana strukturer alltid är fel, alltid svart? Tycker du att det är ett problem att det knappt byggts något sådant alls de senaste åtta decennierna? Är funktionalism alltid rätt? Eller är det rätt 999 gånger av 1000? Eller borde man göra annorlunda än man gör?

Din kritik av diskussionen här ter sig inte särskilt konstruktiv eller konkret...
 0
Johan K. Sch. (14 Februari 2011 14:10):
@Cecilia: Kul att se en stadsplanerare delta i debatten bland oss glada amatörer här. Jag skulle gärna höra mer om hur din profession ser på frågorna som dryftas i inlägget. Kanske du kunde skriva ett gästinlägg till Yimby?
 0
Håkan Cullberg (14 Februari 2011 14:35):
Håller med Johannes om rutnätstadens fördelar, men bara för att ritbordet har varit fyrkantigt när städerna planerades så behöver kvarterstaden inte nödvändigtsvis ha räta vinklar. Med fördel kan en mer organiskt formad kvarterstad kunna växa fram. En kvarterstad med samma fördelar men som även tar hänsyn till omgivande förutsättningar.
Grattis förresten Johannes och Jesper och Yimby till en intressant föreläsning för masterstudenterna i arkitektur på Chalmers strax före lunch idag.
 0
Matthias H. (14 Februari 2011 15:09):
Ja Håkan, den organiskt formade kvartersstaden kan vi ju se exempel på ovan i majorna, mycket fint.
 0
Johannes Hulter (14 Februari 2011 16:01):
@ cecilia: Det är naturligtvis min subjektiva upplevelse, det är den enda jag har... :) Uppenbarligen finns det ju inte bara ett rätt här på forumet, du verkar ju ha en helt annan uppfattning t.ex. Fokus för mitt inlägg var dock inte hur Ann såg ut under frågestunden, utan mer att redogöra för hur "mångfalden" ser ut och ifrågasätta om den är hotad av mer kvartersstad.

@ håkan: Håller helt med. Er fina plan för Frihamnen är ju ett vackert exempel på just det. Det finns massor man kan göra med rutnät, allt från Manhattan-rakt till Sitte-kurvigt and beyond.
 0
Matthias H. (14 Februari 2011 16:04):
En sak som jag kom att tänka på är att det alltid sägs att arkitekterna finns för att vi inte ska förlora det estetiska. Det är ju möjligen en subjektiv fråga. Men om man jämför Johannes bilder ovan på Majorna kontra Frölunda (e d va?) så är Majorna på en annan planet. Majorna är så vansinnigt mycket snyggare. Att jämföra ovan bilder är som att jämföra Barcelona med när jag själv harvat runt i division 7 förr om åren.

Är det verkligen en subjektiv fråga förresten? Kan man inte fastställa att Majorna ovan är vansinnigt mycket vackrare än Frölunda?
 0
Johannes Hulter (14 Februari 2011 16:09):
@ matthias: Ha ha, nja jag håller faktiskt inte med. Jag tycker Ågrens brandgula lösgaddar (på bilden) är väldigt vackra. Det finns skönhet i det mesta om man bara tittar riktigt noga. För mig är dock det estetiska underordnat de funktionella aspekterna av staden. Alla hus kan vara vackra på sitt sätt men alla hus skapar inte de urbana kvaliteter vi efterfrågar.
 0
Johannes Hulter (14 Februari 2011 16:21):
@ jens: Vi jobbar på det problemet. Alla är välkomna att använda faktamaterialet i inlägget, t.ex. till insändare till GP etc. :)
 0
Matthias H. (14 Februari 2011 16:42):
Johannes, visst kan vissa punkthus vara snygga o just dessa i Frölunda som är lite välvda va? är rätt snygga. Men ur ett stadsbyggnadsperspektiv så är Majorna så vackert och Frölunda så dystopiskt. I o f sig kan det dystopiska också vara vackert...
 0
Olof Antonson (14 Februari 2011 20:03):
Jo, vackert på samma sätt som Blade Runner :)

Visst är kvartersstäder funktionella, men varför stanna där? Varför inte också försöka göra dem vackra? Jag vet att många framhåller att det är någonting subjektivt, men det beror också på vem man frågar ... För vem skall vi bygga? För arkitektkollektivet? För byggherrarna? För medborgarna? Det finns byggnadstraditioner som går tillbaka till antiken; det handlar inte enbart om subjektivitet, det handlar i lika hög grad om tradition. Varför inte eftersträva det som anses vara (traditionellt) vackert, som en basstomme i stadsbyggandet och sedan satsa på mer spektakulära "ikonbyggnader", nyskapande och modern arkitektur osv. Varför bygga funkispastischer idag 2011 när gemene man inte tycker särskilt mycket om det? Varför pracka på oss skit vi inte vill ha, i en struktur vi inte vill ha? Varför kan vi inte få tak på husen och gamla hederliga fönster?

Såna här miljöer tycker jag om, här skulle jag kunna tänka mig att bo: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IxKMz
Vad är skillnaden mellan dessa och dagens byggen bortsett från att de är (traditionellt) vackra och urbana? Vad hände med färgerna? Måste allt se ut som en sovjetisk armématsal?
 0
Göran Åhman (14 Februari 2011 23:59):
Appråpå rutnätstadens rätvinklighet... Albert Lilienberg var han ändå inte vår stads största stadsbyggare? Han ritade ju kvarterstadsdelar influerade av medeltida städer, med svängda gator osv, ofta med en blandning av villor och flerfamiljshus. Men till skillnad från sina föregångare talade han om gatans konst (som sin österrikiske inspiratör Sittes). Gatan som trots, ofta förekommande förgårdar mm, ändå lyckades skapa spännande stadsrum och rumsbildningar när de följde och anpassade sig till terrängens skiftningar. Kan bara beklaga att inte alla hans planer fullföljdes innan funkisen tog över :-(
 0
Olof Antonson (15 Februari 2011 00:31):
Det hade varit intressant att se hans version av Strömmensberg. Punkthusen ligger dock rätt fint där uppe.
 0
Anna Eriksson (15 Februari 2011 06:04):
Cecilia, jag var inte på föredraget och har bara läst sammanfattningen av licentiatsavhandlingen, men handlar inte forskning just om att kunna sätta in sina resultat i ett större sammanhang? Vem som helst kan ju stoppa in siffror i en modell, men en forskare ska ju också känna till modellens styrkor och svagheter, annan litteratur på området osv, och utifrån det kunna diskutera hur fynden kan appliceras på närliggande frågeställningar.

För att svara på frågan om byggande enligt rutnätsprinciper verkligen ger positiva effekter behöver man väl egentligen göra ett experiment, dvs man bygger två områden - det ena rutnät och det andra funktionalistiskt, men i övrigt är det så lika det bara går i upplåtelseformer, närhet till centrum osv - och så mäter man segregationsindex med jämna mellanrum.

Men utifrån den forskning hon gjort borde hon väl kunna diskutera frågan hon fick (nu vet jag inte om hon överhuvudtaget gjorde det eller bara avvisade den), vad talar för att det är så (bygg rutnät så får vi bättre stad)?, något som talar mot?, andra faktorer än just hur man byggt som kan förklara resultaten hon fått?, hur kan man gå vidare för att få ett säkrare svar på frågan? osv.
 0
Anna Eriksson (15 Februari 2011 06:16):
Förresten Cecilia, om det nu var så att Ann inte ville prata om sånt som inte ingick primärt i hennes avhandling är det väl kommentaren "Vi vill ju inte att allt ska se likadant ut, det måste ju finnas mångfald i staden" väldigt märklig. Den finns det väl inga vetenskapliga belägg för i hennes avhandling och det verkar ju helt och hållet vara en subjektiv uppfattning som hon och hennes arkitetk/planerarkollegor i publiken har.

Eller finns det forskning som visar att människor i gemen föredrar just en blandning (vilken procentsats i så fall?) av rutnät och kvarterstad (oavsett effekter på segregation, miljö, upplevd trygghet osv)? I så fall borde hon ju ha underbyggt uttalandet med de studier som visar på det.
 0
Matthias H. (15 Februari 2011 07:52):
Anna, en liten kommentar, för mig är rutnät och kvartersstad nästan synonymer. Menade du husipark kontra rutnät/kvartersstad i ditt sista stycke?
 0
Cecilia Strömer (15 Februari 2011 08:39):
Hej igen

Nej, jag menar inte att rutnätsstad är något fel, tvärtom är det mycket bra! Men det kan göras på lite olika sätt och inte bara på sättet med slutna fyrkantiga kvarter för att överdriva lite. Håkan C beskriver det bra också.

Anns forskning, så som jag tolkar den efter att ha läst och lyssnat på henne ett par gånger, visar på vikten av integration i stadsnätet. Denna integration behöver förekomma bland villor, punktuhus, lameller och kvarter eller vad det kan vara för typologi.

Anna. Anns fortsatta forskning kommer väl att handla om detta tror jag, just att sätta in saker i mer sammanhang. Men återigen så tycker jag det är viktigt att skilja på vad hon har studerat och inte. Fuktionalistiskt område i form av vägstruktur med scaft-princip och kopplingar, är en form och gator i nät en annan. Men om det i de strukturerna står lamellhus eller slutna kvarter är en annan fråga. Som också är viktig.

Så exempelvis som Matthias H skriver att "rutnät och kvartersstad nästan synonymer" så är jag av den meningen att det inte behöver vara så, men kan vara det. Det är där jag tycker diskussionen är lite enkelspårig ibland. Inget värre än så.
Cecilia
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2011 08:52):
@ anna: Cecilia har rätt i sin senaste kommentar här. Dessutom var det ganska uppenbart att Legeby tycker "spatialt integrerade" områden är bättre än "spatialt segregerade". Jag tror hon tycker ganska mycket som oss här på Yimby. Hon sa t.ex. att enklavområden "parasiterar" på mer spatialt integrerade områden.

Anledningen till att jag tog med episoden (utöver att få tipsa om hennes fina avhandling) var att den illustrerade något jag tycker mig se ganska ofta (om jag nu inte bara missuppfattar det). Nämligen att det på något sätt inte är comme il faut i planerar/arkitektvärlden att sätta ned foten och säga "Ja, vi borde bygga mer rutnät (kanske till och med kvartersstad)." Det verkar vara lite oanständigt att säga så.

Det man "ska" säga är "Nja, mjo, alla olika former är bra på sitt sätt, det viktiga är att vi har mångfald." Trots att "mångfalden", som jag skildrat i det här inlägget, ser ut som den gör.
 0
Hannes Johansson (15 Februari 2011 09:07):
@Cecilia: Nu var jag ju inte på föreläsningen, men om det är så som Johannes skrev, att frågan gällde om man inte borde bygga mer enligt rutnätsprincipen, så är det ju en annan sak. Då tog inte den som frågade ställning till vilken byggnadsstruktur som skulle infogas i rutnätet - och, enligt Johannes inlägg åtminstone, ändå problematiserade man detta eftersom man ville ha mångfald.

Om det är så, som det mesta pekar på, att rutnätsstruktur är mer integrerande och även har en hel del andra fördelar och såvitt man vet inte så många nackdelar, då är det ju konstigt att man inte bygger så mer. Då behöver vi ju göra förändringar, så att man kan bygga mer så.

Frågan om kvartersstad må vara en annan, men som bekant så argumenterar Yimby, med motiveringar, för att man även borde bygga mer av det. Och om det behövs en mångfald, och om allting inte är svart eller vitt - då borde väl inte kvartersstad avfärdas i plan, efter plan, efter plan. Som den har gjorts mer eller mindre konsekvent sedan funktionalismen slog igenom på 30-talet.

Hade det varit annorlunda, och man hade byggt en hel del kvartersstad, och även andra strukturer, så hade Yimby antagligen inte funnits. Och hade Yimby funnits hade det antagligen handlat om något annat än att efterfråga mer tät kvartersstad. Men nu är det ju inte så.

Det känns oseriöst att föra diskussionen till att handla om huruvida kvartersstad är det enda dugliga - vilket Yimby inte påstår - när det knappt byggts någon sådan alls de senaste 80 åren.

Men jag håller med dig Cecilia. Det är viktigt att vara klar över vad Anns studier visar och inte visar. De visar att rutnätsstruktur - inte nödvändigtvis kvartersstad - är mer integrerande. Fine. Andra studier visar att tätare stad har en rad fördelar.
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2011 09:16):
Många space syntax-människor verkar vara rädda för att placeras i New Urbanism-fållan (och därmed avfärdas). Jag förmodar att det är därför de är så försiktiga med att uttala sig i de här frågorna.

Linnéstaden skulle ju fortsätta vara ett rutnät även om man rev kvartersstaden och ställde ut glesa rader av punkthus istället. Men skulle man ha en chans att få samma funktionella struktur? Nej, det är osannolikt. Och då skulle tillgängligheten - det spejssyntaxarna mäter - sjunka dramatiskt.

Det handlar inte bara om gatunätets utformning (även om det också är viktigt) utan även om byggnadernas struktur och relation till gatusystemet. Anna-Johanna Klasander har skrivit en bra avhandling om det.

Men jag är ganska säker på att även hon skulle börja mumla om "mångfald" om man ställde samma direkta fråga till henne.
 0
Emanuel Alfredsson (15 Februari 2011 09:20):
Man ska också tänka på att deras tolkning av ordet "mångfald" är hämtat från den teknokratiska frankfurtskolan dvs den skolan som skapade den politiska korrektheten och ska då inte ses som något folkligt förankrat.
 0
Emanuel Alfredsson (15 Februari 2011 09:28):
Det jag menar är att den traditionella kvarterstaden inte är politiskt korrekt och därmed tystas vi ned med kraftig censur eller att vi aldrig kommer att bli tagna på allvar och marginaliseras vid varje yttrande vi gör.
 0
Daniel (15 Februari 2011 09:36):
Givetvis är böjda gator med kvarter snyggare än raka. Det är av samma princip som man inte bygger raka motorvägar längre, man vill ha variation och nya vinklar Kungsgatan och Vasagatan känns trevligare än att gå på Stockholms Drottninggatan där man inte ser slutet.
 0
Sonny (15 Februari 2011 09:43):
Oj oj, vad komplicerat det ska vara... Rutnät är en klassiskt stadstruktur som har funnits i tusentals år, och nu har någon gjort en studie och funnit fördelar med det, WOW!!

Men det är väl inte det det handlar om utan grejen är att just bygga tätt med blandfunktioner och inte glesa monofunktionella bostadsenklaver. En mycket enkel princip att hålla sig till.
 0
Johannes Hulter (15 Februari 2011 09:46):
Men det kan ju också vara något av ett missförstånd. Jag förutsätter ju hela tiden att de som talar om vikten av "mångfald" vet om hur lite tät blandstad vi faktiskt har. Men det kanske de inte gör.

Om mångfald är så viktigt så är det kanske dags att faktiskt ta reda på vilken variation av bebyggelsetyper som finns. Skulle det visa sig att det finns mycket lite av någon typ så ska man kanske satsa på att bygga väldigt mycket mer av den...

Fast å andra sidan är det väl ett ganska konstigt sätt att resonera? Utgångspunkten bör väl vara vilka bebyggelsetyper som ger positiva effekter för samhället? Snarare än att de ska vara jämnt fördelade, oavsett hur de fungerar?
 0
Matthias H. (15 Februari 2011 10:16):
Daniel, jag tycker iof sig att raka stadsgator är coola, vi har väldigt få långa, raka stadsgator med kvarter på båda sidorna i Göteborg. Köpenhamn och även Stockholm har betydligt fler sådana och det tycker jag om med båda de städerna.

Annars slår väl Sonny huvudet på spiken när han säger att vi ska "bygga tätt med blandfunktioner och inte glesa monofunktionella bostadsenklaver". Och naturligtvis är vi många fler som hävdat/skrivit just det många gånger.

Johannes, jag tror inte att många förstår hur lite tät blandstad vi har. Därför är denna artikel av dig otroligt viktig som referenspunkt.
 0
Olof Antonson (15 Februari 2011 14:41):
Vi har ytterst lite kontinuerlig stad. Det är några kvarter, sen kommer man till nån enorm rivningstomt/parkering/älv/slyområde eller ett grustag (Heden). Vi skall se till att bygga vidare på de stråk som finns, lägga till mer stad, färre återvändsgränder eller döutrymme. För att nå dit behöver vi bygga klassisk kvartersstad indelad i någon sorts rutnätssystem. Det är inte svårare än så. Alla vet det, expertisen vet det! Problemet är att ingen vågar säga det - precis som i berättelsen om kejsarens nya kläder. Modernismen är en hegemonisk diskurs, som de flesta fackpersoner underkastar sig via självdisciplinering. De sitter där förstummade och beundrar de vackra tygerna och silvertrådarna i det som sys åt hans majestät, men i själva verket är han ju naturligtvis naken. Men det skall till någon att konstatera det uppenbara! I sagan är det ett barn, i stadsbyggnadsdebatten är det Yimby ...
 0
Daniel (15 Februari 2011 15:00):
@Olof.

Vi är där om 75år.
 0
Sven R (15 Februari 2011 18:22):
Det här är till stor del en fråga om trafikplanering. Alla gc-vägar är sammanbundna i rutnätsstruktur även i de yttersta villaområderna. Däremot gör man inte det med bilgatorna. Det finns helt enkelt en hegemonisk bilfientlig diskurs. Om vi nå en förändring så måste synen på bilen förändras.

Som konkret exempel kan jag ta den kommande exploateringen på Egnahemsvägen mellan Norra Guldheden och Landalabergen. Det rimliga hade varit att Egnahemsvägen hade öppnats för genomfart ner mot Vasastan. Nu blir det inte så, bilister kommer bara att kunna nå de nya husen från Wavrinskys plats via Egnahemsvägens återvändsgata. Cyklisterna kan däremot susa fram kors och kvärs på rutnätet redan idag.
 0
Olof Antonson (15 Februari 2011 20:24):
Att biltrafiken ses som ett problem i vissa lägen har väl att göra med att den förväntas blåsa fram i 100 km/h med fri sikt och stora vägar oavsett plats. Det bästa hade ju varit om alla tog hänsyn, att man anpassade farten. Då hade det inte varit något direkt problem att ha genomfartstrafik. Sen har det väl mycket med att vi istället för att filtrera trafiken över stan (genom ett rutnät. Kan dock inte se att vi har något direkt cykelrutnät i stan) samlar den i flaskhalsar. Tacka vet jag San Francisco, där kan man köra bäst man vill, kompakt är det också, och de flesta upplever det som vackert (har aldrig hört någon som varit där säga något direkt dåligt). I en dokumentär om motorvägen (som revs efter en jordbävning) nere vid Embarcadero, så sa borgmästaren att han inte för sitt liv kunde förstå varför någon skulle vilja brassa förbi på en motorväg när staden var så vacker att titta på. Handlar det inte i stor utsträckning om att vi skapar så torftiga miljöer att vi bara VILL köra därifrån/förbi fortast möjligt?

Tänk om Göteborg haft en struktur liknande denna: http:​/​/​maps.​google.​com/​?​ie=​UTF8&ll=​37.​789845,-​122.​4487.​.​

Lägg märke till att även radhusbebyggelsen ingår i en strikt urban väv. De flesta husen är inte mer än 2-3 våningar höga. Det amerikanerna fått till rätt i detta fallet är att de skiljer mellan stad och natur, vilket vi i Sverige är fullkomligt oförmögna att göra. Vi vill till varje pris skapa en sorts halvmesyr av de båda. När alla rationella argument motsäger sig detta tar man till påståenden som värnande om mångfald (något ingen sund människa kan motsäga sig). Men var i ligger mångfalden? Artrikedom av sly? Mångfald av vindpinade öppna och öde platser?

Först måste vi släppa prestigen, sen kan vi skrota modernismen (och hela den konkarongen) och efter det kan vi bygga vanlig hederlig kvartersstad. Detta ältande kring andra typologiers förtjänster och skepticism mot den klassiska stadsstrukturen är inget annat än mauvaise foi, som gamle Sartre hade uttryckt det. Lösningen är för enkel, säger somliga. Jovisst, har vi inga problem så skapar vi dem själva ...
 0
Johan (15 Februari 2011 21:56):
Håller med Sven om att vi borde bygga genomfartsgator istället för återvändsgränder, men tror inte att det beror på någon hegemonisk bilfientlig diskurs, snarare tvärtom. Modellen med återvändsgator växte fram för att undvika konflikter mellan bilar och andra trafikslag. Genom att skapa ett inre område för fotgängare kunde det yttre lämnas helt fritt för bilen. På det viset kan man säga att bilens totala hegemoni över gator och vägar är vad som ledde fram till den här typen av planering.

Däremot misstänker jag att vissa företrädare för en begränsning av biltrafiken gärna vill se en sån här planering, vilket kan tyckas lite ironiskt med tanke på dess ursprung. Målet för den som vill bryta bilstadens mönster borde ju vara att faktiskt låta bilarna ha åtgång till alla gator, men samtidigt bryta deras överhöghet på dessa gator, genom att få dem att ta sig fram på cyklisters och fotgängares villkor.
 0
Olof Antonson (15 Februari 2011 22:09):
I närheten av där jag bodde fanns det en skylt med "Kör sakta, lekande barn!" på staketet till ett hus. Den störa faran för dessa vettskrämda ungar var deras egna föräldrar med sin stadsjeep och Kenny Bräck-fasoner ...
 0
Sven R (15 Februari 2011 23:44):
Det är ganska intressant att Miljöpartiets ledamöter i byggnadsnämnden, Joneskär och Jansson var emot att Egnahemsvägen exploateras. Bättre mark att bygga på är svår att hitta. Centralt men ändå lugnt. Grönt men ingen speciellt skyddsvärd park/natur. Dom verkar ha vikit ner sig för den nimby-oppion som finns i området, trots att även Mp står bakom GBG:S policy att förtäta staden.

Sedan kommer de med ett eget förslag om att bygga längs Dag Hammarskiöldsleden. Ocentralt och trafikstört. Jag undrar om de inser viken kamp de ger sig in på. Miljökontoret kommer att avstyrka p.g.a av hälsoaspekterna. Trafikkontoret kommer att avstyrka p.g.a av trafiksäkerhets- och framkomlighetsaspekter. Jag tror inte ens de kommer at hitta någon som är intresserad av att bygga husen eftersom JM&co bygger marknadsanpassat (=exploaterar där folk vill bo). Nej, Mp:s utspel kändes oseriöst. Jag tror mest det handlade om bilfientlighet. Dom skiter egentligen i att skapa bra bostadsmiljöer utan vill bara ge sig på motorleden.
 0
Niklas Svensson (16 Februari 2011 03:04):
@Johan: Jo, lite ironiskt kan tyckas. Kommer att tänka på gamla punklåten Staten & Kapitalet. Funktionalismens motto för bilsamhället har länge bejakats i direkt syfte att försvåra framkomligheten med bil för att därigenom begränsa den. Lokalt lyckas det ju utmärkt, men fått till följd att i makroperspektivet kör trafiken bara längre sträckor, flyttas till stora leder och längre ut i periferin istället (och med den så mycket annat). Bilmotståndet har hållit massbilismens i realiteten bäste vän (funktionalistisk planering) under armarna. "sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt..."

Funktionalistisk trafikplanering ger färre trafikerade gator (eller snarare ofta vägar) men av typ som är lätta att ogilla. Det, i kombination med att vi matas upp med funktionalismens ideal inklusive dess trafikplanering enligt devisen "så gör man i Sverige så då måste det ju vara det bästa, det behöver man inte ifrågasätta", har gjort att många inte ens kan föreställa sig att stadsgator kan vara naturligt strukturerade och allmänt trafikerade och samtidigt vara bättre på väldigt många sätt.

Ett talande exempel är Eriksberg/Sannegårdshamnen där ca 50.000 potentiella blandstadsbesökare åker förbi på Lundbyleden/tunneln varja dag. Men dem har man velat hålla vid leden hellre än att de tar sig in i själva området, där de väsentligt hade kunnat bidra med underlag till den blandstad som inte blev med hänvisning till just att marknad för fler etableringar av verksamheter inne i området saknas. För att säkerställa att trafiken begränsas i området valde man att istället anlägga all handel i köplador vid leden, och en enorm trafikapparat och återvändsmatning för att styra upp det hela. Den tråkiga staden kom som ett brev på posten.

Det är nog inte en slump att Göteborg, kanske den stad som är mest präglad av funktionalismen i ett land som i sig tagit den exceptionellt långt överlag, också har en remarkabel bilfientlighet i politik och allmän debatt som inte sällan tar sig uttryck som påminner om tex hetsstämningen mot varg på sina håll. Inte heller en slump att vi har högst andel bilpendlare och, vågar jag nog säga, den klart sämsta kollektivtrafiken bland de svenska storstäderna.
 0
Olof Antonson (16 Februari 2011 18:36):
Samtidigt har vi en stark opinion, tex Vägvalet, som menar att bygger vi bara stora motorvägar och tunnlar så blir allting bra. Vi måste komma ihåg att stora delar av vår stad har strukit med för att den inte var "kompatibel" med dessa "moderna" ideal där alla skulle ha en bil var, och vi har fått flera motvägar som skär igenom staden. Som delar den. Det största problemet är ändå utglesningen, vilket får till effekt att staden ter sig som ett sporadiskt lapptäcke snarare än en sammansatt helhet.

En annan sak är att Göteborg fortfarande har sitt centrum på samma plats som under 1600-talet, och att ytterst lite stad tillkommit de senaste 80 åren. Hur hade det sett ut om Gamla Stan i Stockholm fortfarande varit stadens centrum idag?
 0
Mats O. (17 Februari 2011 08:53):
@ Olof

Vägvalet är ju inget extremt motorvägsparti som har detta som sin främsta agenda. Nu röstar inte jag på dom eller stödjer dom, men Vägvalet bildades väl främst som en protest mot att alla partier (utom SD?) kuppade igenom förslaget om biltullar utan att ens fråga folk. Men man kanske inte ska vänta sig nåt annat i denna "goa gubbars stad" där makthavarna i kommunen alltid gjort lite som dom vill.

@ Sven R

Intressant det där om hur miljöpartisterna i byggnadsnämden röstade. Intresset ljuger aldrig som gamle Marx brukade säga. För några veckor sedan kunde vi i G-P läsa om hur guldhedsborna protesterade mot förtätning med nya bostäder i sin stadsdel. Det skulle förstöra den fina miljön i Guldheden ansåg man. Bygg mer bostäder alltså, men inte i Guldheden tydligen.
Den konspiratoriskt lagde kan studera valstatistik lite närmare och titta efter i vilka valdistrikt i Göteborg där exempelvis Miljöpartiet är starkast; samt i vilka stadsdelar där Nimbyprotesterna blir störst vid föreslagna byggprojekt.
 0
Daniel (17 Februari 2011 10:36):
Vi har haft vägvaletdisussionen i somras. Det är inte realistiskt att man vill bara bygga motorvägar och hoppas att det ramlar ner manna från himmelen som ska finansiera projekten.

Man kanske ska göra som i dom goa gubbarnas stad Stockholm där man hade en folkomröstning och sedan gick tvärt emot omröstningen?
 0
Matthias H. (17 Februari 2011 10:52):
Hehe Daniel, lite kul att du säger goa gubbarnas stad Stockholm. Du har helt rätt. Det finns lika mycket sånt i Stockholm som i Göteborg, en "Stockholmsanda" som säger att allt som inte läggs i Stockholm är fel och att allt som inte härstammar från Stockholm också är fel.
 0
Johan (17 Februari 2011 13:28):
@ Mats O.

Nu är ju nimbyism tätt förknippat med bostadsrättsinnehav, vilket i sin tur är förknippat med borgerligt röstande, så jag skulle tippa på att borgerlig nimbyism är större än miljöpartistisk.

Kollar man sedan på hur politikerna röstar i byggnadsnämnden så har ni alldeles rätt i att mp tråkigt nog var emot detta förslag, men å andra sidan har de mer än några andra partier drivit en yimby-agenda i flera andra förslag.

Nu är ju det här inget politiskt forum, men jag ville ändå skapa lite balans i det som sägs.
 0
Mats O. (17 Februari 2011 14:59):
@ Johan

Där tycker vi olika. Jag tror inte att alla som bor i villa eller bostadsrätt per automatik skulle vara Nimbyister och alltid rösta borgerligt. Tvärtom finns det säkert dom som gillar när det händer saker i deras närområde, en positiv känsla när det kommer nya hus i området.
Jan Jörnmark har ju sagt nån gång att det är en bra strategi att köpa en lägenhet i ett område där det står mycket byggkranar.

När det gäller Guldheden exempelvis, och opnionen där mot nybyggande -där finns väl fler hyreslägenheter än bostadsrätter ?

Jag tycker att den typiske Nimbyisten är en "dä var möcke bättre förr"-människa , och dom kan lika gärna vara en miljöpartist och bo i hyreslägenhet i centrum eller moderat i Örgryte !
 0
Daniel (17 Februari 2011 15:23):
@Mats
Precis ovanför egnahemsvägen ligger en av göteborgs största bostadsrättsföreningar. Dom säger nej till alla nybyggnationer, även i slyområden.
 0
Krister Malmqvist (18 Februari 2011 07:35):
I en tät kvartersindelad stad med höga hus så saknar jag utblickar och utsikt. Det krävs öppna torg och lite grönska för att det skall bli trivsamt.
 0
Olof Antonson (18 Februari 2011 13:44):
Jo, öppna torg och grönska har vi gott om, dock lite ont om tät kvartersindelad stad med höga hus :)
 0
Hans Jörgensen (19 Februari 2011 18:18):
Mångfald ja, ett brett begrepp liksom blandstad men det går att föreställa sig ungefär som en myllrande plats eller varierande visuella intryck.

Frågan är varifrån man ser det. Från en helikopterfärd högt över Gbg kan man nog få ett intryck av mångfald. Det går ju att se till exempel både Frölunda och Majorna i samma ögonbild.
De "moderna" stadsdelarna ser ofta snygga ut från flygbilder, medan kvartersstadsdelar kan se plottrigare ut.
En misstanke jag haft är att stadsdelar som är funkisplanerade utgår från vad som ser bra ut från flygperspektivet, till exempel genom modeller av den typ som finns i Älvrummet (har inget emot modellen i sig). På samma sätt med motorovägar och dess mot med stora kurvradier, de kan se riktigt trevligt ut från tillräckligt hög höjd eller i skisser.
Men vi är inte fåglar (trots flygplan och twitter) utan varelser med två ben med vilka vi tar oss fram och upplever staden.

Så nej, en stad blir inte mer mångfaldig genom att den både har delar med stadsliv och delar utan stadsliv.
 0
Ann Legeby (13 Januari 2012 13:35):
Och så nästan ett år senare hittar även jag fram till denna intressanta diskussion! Om nån skulle hitta tillbaka hit bidrar jag gärna med några rader.

Frågan om stadens strukturer: poängen är enligt min mening att sträva efter en sammanhängande, kontinuerlig stad. Det viktiga i denna diskussionen (som primärt inte är en estetisk diskussion) är att fokusera på rummets performativa egenskaper, alltså hur de fungerar för oss som använder det. Den byggda miljöns egenskaper påverkar vilka områden som blir lättillgängliga respektive svårtillgängliga, den påverkar våra rörelsemönster och därmed påveras också vilka som kan dela rummet. Detta 'samtidigtvarande' som Hägerstrand så trevligt kallar det, är av högsta relevans för urbaniteten på många plan. Det handlar inte bara om att åstadkomma ett trivsamt stadsliv, utan det påverkar potentialen för långt mer komplexa sociala relationer mellan människor. Jag kan tycka att det är sunt att vara försiktig med normativa stadsbyggnadspostulat ty det finns många exempel på 'ulvar i fårakläder'. På en nivå kan det se ut som kvartersstad, rutnät eller vad man vill kalla det, men i en annan skala kan man finna att det fungerar precis som vilken 'enclosed unit' som helst. Det gäller alltså att inte stirra sig blind på stadsbyggnadstypen utan förstå dess performativa egenskaper, alltså inte vad det byggda försöker se ut som utan hur det fungerar för oss användare i såväl det lokala sammanhanget som i stadssammanhanget.
 0
Johannes Hulter (13 Januari 2012 13:57):
Hej och välkommen Ann! "Stirra sig blind" på saker ska man naturligtvis inte göra, oavsett vad det är. Jag tror du har helt rätt i att man ska fokusera på hur stadsmiljön fungerar (socialt, ekonomiskt etc) istället för hur den ser ut (eller kanske snarare hur den "presenterar" sig).

Men samtidigt måste man ju komma ihåg att hur en stadsmiljö "ser ut", i mer genomgripande bemärkelse (hur långa kvarteren är, blandningen av bebyggelse, antal bostäder och lokaler/ha etc), har en mycket direkt påverkan på hur den fungerar. Inte sant? :)
 0
Olof Antonson (13 Januari 2012 14:36):
Bra poäng, Ann! Jag har den senaste tiden börjat betrakta staden lite på samma sätt som jag tror tv-spelsdesigners skapar ett fungerande system för sina spel. Slutprodukten kan ibland vara grafiskt enkel, men detta är inte hela världen om spelidén är tillräckligt bra. Sedan finns det de som satsar allt på en dyr och avancerad grafikmotor, men där spelidéerna helt enkelt kommer i skymundan. Då spelar den vackra ytan ingen roll. Det fungerar inte.

Med det sagt så tror jag inte att det enkla men geniala spelet blir sämre om det utrustas med bättre grafik. Det måste finnas en balans dem emellan, och en konstnärlig ambition bortom att skapa det som blott uppfyller grundkraven.
 0
Ann Legeby (17 Januari 2012 23:45):
Hej igen, och jo men visst. Det som Johannes definierar som 'ser ut' har ju också performativa egenskaper och jag tror att diskussionen/debatten om staden vinner på om vi just kan diskutera båda dessa aspekter: hur det ser ut (representation), samt vad den byggda formen gör (performativitet)!
 0
Johannes Hulter (21 Mars 2012 12:09):
 0
Kräftmaskinen (23 Maj 16:50):
Att man överhuvudtaget tror att det här är en slump övergår mitt förstånd..
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6731 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter