Utskrift från gbg.yimby.se
....

Saluhall i Kville

 

En saluhallsbyggnad skall byggas på Vågmästareplatsen, vi hoppas på något vackert! 



Det kommer att anordnas en arkitekttävling för utformning av den kommande saluhallen på Vågmästareplatsen. Förhoppningsvis kommer det att skapas vackra, stora, höga, monumentala och magnifika förslag. När väl det är gjort gäller det ju att välja rätt vinnare också, om man ändå satt i juryn! Tävlingsperioden löper från mars till oktober.

Att bygga en saluhall på denna plats är förstås mycket uppskattat. Detta kan vara det som Vågmästareplatsen behöver för att knyta samman de omgivande stadsdelarna till en. Underlaget kommer dessutom att bli ännu större då det nya östra Kvillebäcken växer upp.




Saluhallen är tänkt att vara placerad vid Vågmästareplatsen, där det blå huset med bland annat klassiska Morgans gatukök (kebabburger) idag står.



Idéskiss: Mats och Arne arkitektkontor.



Arkitekttävlingar låter som en optimal lösning i teorin. Man låter skickliga arkitekter skissa upp idéer bäst de kan och sedan väljer man det bästa. Hoppas att det går vägen den här gången och att vinnande förslag blir något som faller göteborgarna i smaken. Här behövs nämligen något storslaget, vackert och något som blir ett slags landmärke för platsen. Låt Hisingen få en vacker byggnad att vara stolt över! 

Varför inte låta sig inspireras av vår stora Saluhall på Kungstorget, vilken enligt min mening är en av våra vackraste byggnader. Både det yttre och det inre fungerar på ett sagolikt sätt och man får känslan av europeisk centralstation. Med högt i tak och med vackra detaljer blir det till en fröjd att handla mat, strosa omkring eller bara sitta på den halvmåneformade bänken och bara vara. Denna känsla skulle jag vilja ha även i den nya saluhallen i Kville.


Låt bara inte arkitekttävlingen bli som med restaurang Trädgårn, vilken visserligen interiört är enligt min mening helt okej om än något trångt. Men fasaden, vad är det för något egentligen? Efter att de två tidigare restaurangbyggnaderna på platsen brunnit ned så väljer man från de 175 bidrag som kommit in ut en byggnad med träplankor som fasad. Det är väl lite som att använda gävlebocken som fasadmaterial kan jag känna. Men detta är väl kanske inte den största bitterheten med valet. Visst är smaken som baken och kanske var förslaget det bästa rent tekniskt, men inte är byggnaden fantastiskt vacker inte. Jämför till exempel med det postmoderna förslaget av Lars Thurman Zoltan, vilket jag tror skulle blivit mycket uppskattat bland göteborgarna. Man behöver väl inte bygga trista lådor i trä, betong eller liknande bara för att vi är i Skandinavien. Visst kanske man vinner några fina priser (vilket Trädgårn gjorde) men vill man bli omtyckt av den breda folkmassan, vilket borde vara varenda arkitekts mål, bör man nog satsa på vackra klassiska fasader. Särskilt när det gäller för staden viktiga och betydande byggnader.




Zoltans vackra förslag till restaurangbyggnad i Trädgårdsföreningen.



Vinnande förslag, nuvarande restaurang Trädgårn.



Vad mer är på gång i Göteborg då? Mängder med saker förstås. Till exempel verkar det som att Rådhuset blir till Stadshus då kommunledningens verksamhet antagligen flyttar dit. Valven i entrén blir glasade istället för dagens järngrindar. Se till att göra det snyggt bara, snälla.


Bild: Higab
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gunnar Einarsson (24 Februari 2011 21:48):
Är det någon annan som känner att glasdörrar på Rådhuset är lite 80-tal? Varför kan de inte låta huset vara bara? Vad är det för fel på järngrindar?

Zoltans förslag till Restaurang Trädgårn var 80-tal i riktigt positiv bemärkelse däremot. Ofattbart att de valde "Gävlebocken", haha!
 0
Daniel Bergqvist (24 Februari 2011 22:32):
Ajdå! Rådhuset hade kunnat bli en del av ett planerat "stadsbyggnadshus". Synd, huset hade passat perfekt: spännande atmosfär, nära politiken och nuvarande administration.
 0
bob (24 Februari 2011 23:48):
Va, är du galen?! Trädgårn är ju en av få riktigt fina moderna byggnader i göteborg. Vill vi ha disneyland-slott kan vi gå till liseberg.
 0
Emanuel Alfredsson (25 Februari 2011 00:50):
Bob, du är ute ur leken.
 0
Olof Antonson (25 Februari 2011 01:24):
Vill vi ha en låda kan vi gå till Sannegårdshamnen, Masthuggsterrassen, Nordostpassagen, Annedal, Landala, Norra Gårda, Tynnered, Backa, Angered, Bergsjön, Amhult, Eriksberg, Lundbystrand, Skår, Biskopsgården, Högsbo etc.


Trevligt reportage, Jesper. Intressant det där med Trädgårn (ligger en hund begraven där, minst sagt).
 0
karl (25 Februari 2011 02:40):
Helt på Bobs sida angående disneylandsslottet, det där är inte bra. Och jag tror inte det skulle vara uppskattat.
Å andra sidan kan jag också tycka att trägårn är lite trist, hög kvalitet, bra hus... men lite tråkigt.
 0
Emanuel Alfredsson (25 Februari 2011 03:32):
Karl, vad sägs som att börja inse att en låda är en låda och gör sig alltid bäst i mindre format för t.ex förvaring. Tristheten är en del av modernisternas sätt att styra och ställa. Man kan kalla det för ett slags "air av anstalt", om du vet vad jag meanar.
 0
John T (25 Februari 2011 09:01):
Emanuel: lite mer ödmjukhet inför att man kan ha olika smak kanske vore på sin plats. Jag tycker inte något av de två förslagen är något vidare faktiskt, men om jag måste välja så föredrar jag ändå det förslag som sedan blev verklighet.
Grundidén med Trädgårn var (om jag minns rätt) att den skulle bli inbäddad i grönska så småningom. Tyvärr har det inte riktigt fungerat varför byggnaden idag känns för mycket låda och för lite klätterväxtmekka.
 0
Johannes Hulter (25 Februari 2011 09:38):
Håller med Markus. Personligen gillar jag båda förslagen. Men visst skulle vi behöva mer arkitektonisk mångfald, verklig sådan alltså. Det innefattar även galen art deco.

Zoltans hemsida är för övrigt den mest fantastiska hemsida jag sett. Kolla in den! http:​/​/​home.​swipnet.​se/​THURMANN/​1996.​html Fullständigt galen men charmig. Och kolla de smärtsamt vackra interiörbilderna från huset som inte blev. För sådana begåvade excentriker finns förstås ingen plats i rationella modernist-sverige.
 0
Daniel (25 Februari 2011 09:47):
Saluhallen får vara en snygg byggnad, och i detta fallet skulle nog postmodernism fungera som stil. Lådor finns det tillräckligt av på Hisingen, Nyfunkisens mecka, och byggnaden som föreslås av ett arkitektkontor ovan håller inte dimensionsmässigt då tomten är för smal för att kunna ha ingångarna från Gustav Dahlénsgatan. Det är bättre att ha ingången vänd mot Hjalmar Brantingsgatan.
Men visst är Trädgårn ful mot gatan. Teorin om ett grönt hus, och praktiken att allt inte går som man vill har inte fungerat här. En alternativplan hade varit bra där med en fungerande fasad som inte gör att man tittar åt ett annat håll när man passerar huset.
 0
karl (25 Februari 2011 09:52):
Är det förresten någon som har uppdaterad koll på vad jag skrev i annan tråd angående totala byggnadshöjden på östra kvilles saluhall? känns som att det där med höjd och rymd blir....svårt.
 0
Håhå (25 Februari 2011 10:00):
Jag måste instämma med Bob här. Trädgårn som den är idag är fin! Visst hade man önskat frodigare växtlighet i spaljen, men ändå - byggnaden har fina material och detaljer.
(Dessutom är jämförelsen kanske en smula orättvis med den där Zoltans sockersöta teckningar, inklusive läckert förenklade kvinnoben, mot en kass bild från en kass dag.)
 0
Gunnar Einarsson (25 Februari 2011 10:01):
@ Johannes: Bra formulerat! Det är väl lite så jag känner inför Zoltans hemsida också. Men han var ju dessutom helt fel ute i tiden. Kalla något för "kabaretsalong" år 1996! :) Det hade kanske funkat 10 år tidigare, men inte mitt i decenniet som definierades av Nirvana och Torsk på Tallinn.

Det enda raka egentligen hade givetvis varit att återuppföra den restaurang som brann ner 1965. Nu lät man detta tillfälle glida sig ur händerna.
http:​/​/​www.​e-​pics.​ethz.​ch/​index/​ETHBIB.​Bildarchiv/​imag.​.​

Fast då hade förstås ingen nutida arkitekt kunnat använda uppdraget åt att uttrycka sin konstnärliga originalitet. Å andra sidan borde inte arkitektur vara till för att stärka diverse arkitektegon utan för staden Göteborg och dess invånare.
 0
Johannes Hulter (25 Februari 2011 10:06):
@ karl: Du menar att höjden är max 7 meter? Ja, hur kommer sig det egentligen? För att den inte ska konkurrera med Vågmästarplatsens tidstypiska och oerhört karaktäristiska spårvagnsbrygga?
 0
Henrik Ohlson (25 Februari 2011 10:47):
 0
Mats O. (25 Februari 2011 10:55):
Angående diskussionen om olika byggstilar, Bob, Emanuel, Johannes med flera.

Håller med om att vi nog ska vara lite ödmjuka och inte agera som några stalinistiska smakdomare döma ut någon byggstil och höja någon annan till skyarna.

Min pappa har nyligen flyttat till ett nybyggt hus i i "nyfunkisstil" som alltså enligt någon Yimbyit ser ut som "sovjetiska armématsalar". Fast min pappa är supernöjd lägenheten, bättre kan han inte bo tycker han. Själv är han född och uppvuxen i ett landshövdingehus i Majorna, men till en sådan lägenhet skulle han aldrig någonsin kunna tänka sig att återvända. För honom symboliserar dessa hus små rum, små fönster, knarriga trappor (det är klart att det renoverats åtskilligt sedan 40-talet)...
 0
Daniel (25 Februari 2011 10:58):
En begränsning av hushöjden till 7 meter låter fjantigt. Om jag inte minns fel så fanns det begränsningar på Kungstorgets Saluhall också först, men det struntade man i och byggde det välvda taket ändå. En saluhall ska ju vara ett mattempel, och inte en galleria vilket det lätt kan bli.
 0
Niklas S (25 Februari 2011 14:08):
Sju meter känns något lågt även om jag tar för givet att det är sju meter plus tinnar och torn som sticker iväg uppåt.

Kul att vi får ytterligare en saluhall i Göteborg, även arkitekttävlingen känns positivt. Vi har alltså att se fram emot inte bara nya gastronomiska höjder utan även arkitektoniska dito.
 0
Olof Antonson (25 Februari 2011 15:38):
"Dessutom är jämförelsen kanske en smula orättvis med den där Zoltans sockersöta teckningar, inklusive läckert förenklade kvinnoben, mot en kass bild från en kass dag."

@Håhå: Ja, det är nog en smula orättvist, men samtidigt så är det ett ärligt foto för hur det brukar se ut i Göteborg :)


Apropå ödmjukhet inför olika byggstilar så är det inget som direkt kännetecknar dem som förespråkar modernistisk arkitektur. Jag tycker Trädgårn är helt ok, men platsen känns som ett bakvatten. Den påminner lite om miljonprograms-bamban på min gamla högstadieskola, men trevligare inuti förståss. Det finns en lite mystisk aura över den; hade jag aldrig sett byggnaden förut skulle den lika väl kunna innehålla ett Hornbach och ligga i Bäckebol. Men det är just den där ovissheten som jag gillar med den.
 0
Emanuel Alfredsson (25 Februari 2011 16:04):
Ursäkta mig för min något salta kommentar, men, Göteborg BÖR bli snyggare och sexigare för att på något vis bli ännu mer åtrådd. Det funkar inte med osexiga lådor längre och det visar sig i statisiken över plater där folk vill bo.
 0
Patrik Höstmad (25 Februari 2011 16:06):
Ett av problemen med Trädgårn är att den har en baksida och att denna baksida är vänd mot Allén. Det finns inget liv där, utan bara parkering, varuintag och en oansenlig entré. Huset tar avstånd från gatan men fyller bara utrymmet framför med parkering.

Trädgårn är väl för övrigt ganska grön på sommaren
http:​/​/​tinyurl.​com/​5u9on27
Resten av årstiderna glömdes tydligen bort i gestaltningen :)
 0
karl (25 Februari 2011 18:06):
Jag misstänker att det helt enkelt är så att den byggnad som står där i dag är 7 meter hög.

Det kan ju hända att det ändras i detaljplanen nu i och med tävlingen(skulle inte Yimby kunna klämma ihop ett tävlingsförslag förresten, här borde vl finnas talang(....eller i alla fall vilja :P) så det räcker.) men jag är rätt säker på att 7meter är vad som står i dagens detaljplan.
 0
karl (25 Februari 2011 18:09):
@patrik
dô det där med årstidsgestaltningen. Ta det med Jesus!
Säg mej den plats i vår stad som är snygg i dag? Grått fult fuktigt snöskit grus.
 0
Emanuel Alfredsson (25 Februari 2011 18:12):
7 meter?! Really?! Har höjdrädslan kommit hit för att stanna?! Ursäkta mig, men har inte det varit till nackdel under en herrans massa år?!
 0
Olof Antonson (25 Februari 2011 18:49):
Vetskapen om att vi har trist väder minst hälften av året kanske borde ha större inverkan på hur vi väljer att gestalta de miljöer vi lever i? Vi kanske skall försöka bygga sådant som lättar upp stämningen lite? Jag hade gärna sett lite mer pastellfärger, mer en känsla av http:​/​/​files.​reseguiden.​se/​files/​28/​rg_​1117628_​w60​0​.​jpg än http:​/​/​flic.​kr/​p/​49rFW9 ...
 0
Daniel H (25 Februari 2011 19:04):
7 m från marknivå skulle kunna lösas genom att gräva ner byggnaden. Entre så vån 2 med öppning neråt så man kan överskåda hela saluhallens
utbud uppifrån.
 0
bob (26 Februari 2011 00:25):
Lite mer om lådor och disneylandslott:

Anledningen till att det blivit en del lådor de senaste 100 åren är ju att vi uppfunnit den industriella revolutionen. Detta syns på allt - bilar, klockor, möbler, osv. Även på hus. Man tillverkar och sätter ihop dom på ett lite annat sätt än på medeltiden. Lite mer industriellt .

Fördelen är att det är jäkligt mycket material- och arbetseffektivare.

Nackdelen är att man missar lite av den där najsa hantverkskänslan.

Vissa moderna hus har dock lyckats kombinera nutidens byggnadssätt med ett viss mått av hantverk och detaljering. Trädgårn är ett sånt hus. Här syns det att varenda jäkla pinne är uttänkt, alla skarvar och material är genomarbetare och det är riktigt fint byggt.

Jag gillar gamla hus lika mycket som er andra men det går helt enkelt inte att så idag. Det skulle antingen A) Kosta 20 gånger mer än vanligt eller B) Bli ett jäkligt taffligt papier-mache bygge typ disneyland eller liseberg. Tänk även på C) Om volvo skulle släppa en helt ny veteranbil skulle det bli lite fånigt att åka runt i – däremot skulle en nydesignad omtolkning i moderna material kännas helt ok.

Sen behöver inte allt se ut som lådor, det är jag den första att hålla med om. Men oftast svarar lådan ytmässigt bäst upp mot innehållet (och detaljplanen), och man kan på så sätt frigöra pengar till att få finare material eller bättre detaljering på huset.

Jag skulle vilja se en utveckling där husbyggarna försöker se vad det är som gör gamla hus så populära, och kopierar kvalitéer istället för fasadmaterial. Hur många nya lägenheter har t.ex. 3,5m i takhöjd, stora höga fönster och gatuliv nedanför sovrummet?
 0
Olof Antonson (26 Februari 2011 00:33):
Själv tycker jag mycket om sparsmakade 20-talsbyggnader. Förhoppningsvis kan vi hitta tillbaka till en sorts arkitektur som känns Göteborgsk, grundad i traditioner men med ett modernt uttryck. Tak och fönster är saker som helt negligerats, men som är oerhört viktiga. Vi kan börja där.
 0
Sven R (26 Februari 2011 04:15):
En arkitektur som känns göteborgsk? Varför då?
 0
Mats (26 Februari 2011 09:14):
Reagerar också på det där, "göteborgsk" -vad är det för arkitektur?

Jämför med exempelvis Sverigedemokraternas lite töntiga resonemang att 30-tals funktionalismen och bauhaus skulle vara en typisk svensk/nordisk byggstil, och att vi skulle sträva efter att bygga mer i denna stil. SD-Jimmie tyckte att det var fel att moskéer i Sverige byggdes i arabisk byggstil (att dom såg ut som i mellanöstern), nä om dom nu skulle byggas i Sverige så skulle det vara i en typisk "svensk stil".
 0
Daniel (26 Februari 2011 11:05):
Den göteborgska aritekturen innehåller landshövdingehus, och för offentliga byggnader så är det gult tegel. tyvärr har tegelstensfabrikerna anpassat sig till typ england och dödat dom färger som posthuset och som konstmuseet har, utan det blir den färgen som burgården har.
 0
Olof Antonson (26 Februari 2011 13:13):
Varför göteborgsk arkitektur? För att vi bor i Göteborg ... Det är väl snarare så att vi skall ställa oss frågan varför vi skall reproducera Svinarp Sjöstad i allt vi företar oss! Bra jobbat med SD-referensens också, fint argumentationsknep.

Men visst, vi kan fortsätta att mangla ut intetsägande byggnader som ser exakt ut som allt annat som byggs. Det som är historiskt göteborgskt är det något sträva, lite ruffiga tegelbyggnader även i finkvarteren, blandning mellan många olika uttryck, folk från olika länder som satt sin prägel, hamnstad där mycket folk passerat under tiden man for till Amerika etc. Vi har en intressant historia som vi kan använda. Hur svårt kan det vara att förstå?

Om jag säger San Francisco, vad tänker ni på då? Just det. Så enkelt är det. Hur kan vi förmedla någon sorts sinnebild av Göteborg i det vi bygger idag? För det gör vi inte. Det vi bygger skulle lika väl kunna ligga i vilken dussinstad som helst.
 0
JK (26 Februari 2011 16:33):
@Olof: Kunde inte sagt det bättre själv. Ibland känns det som att Sverige har inbillat sig att vi på något sätt "trätt ur tiden" och ska dumpa precis alla band till historien överbord utan undantag. Att de traditioner och uttryck som format en plats under århundraden är ett problem snarare än en källa att ösa ur och bygga vidare på.

Man kan ställa sig frågan om varför man reser till Paris, London, New York, Grekland eller varsomhelst. Jo, därför att platserna har en speciell karaktär som har utvecklats under hundratals år. Man bygger helt enkelt vidare på en tradition som harmonierar med stadens karaktär.

Frågan vi bör ställa oss är i så fall: Varför ska man över huvud taget åka till Göteborg om det inte finns något som är göteborgskt. Om allt vi bygger ser ut som precis överallt annars - vad är då poängen? Standardlådor utan själ, hjärta eller en relation till platsen där de förs upp känns enbart som Sovjet eller miljonprogram och vi vet ju alla hur dunderpoppis det är.
Sen kan man dekonstruera och relativisera hur mycket man vill. Att arkitekturskrået är den mest navelskådande och inåtvända sekt som tillåts verka i samhället är knappast något nytt...
 0
Ragnar Lind (26 Februari 2011 19:28):
"Varför är det minsta torp från 1700-talet i skogen vackrare än nästan allt som byggts de senaste 50 åren?", frågades det i någon tidningsartikel jag läste någon gång på 80-talet. Ja, varför, vad är egentligen god arkitektur? Ett svar någon gav mig är att bra arkitektur "strävar uppåt", medan dålig sådan är "låg och platt". Bättre kan det knappast sägas. Klassisk arkitektur "strävar uppåt", dvs är vertikal, så också det lilla torpet, medan miljonprogram och (ny)modernism alltför ofta är "låg och platt", dvs den horisosontella monotonin är bedövande. Vad beträffar bilden på den föreslagna saluhallen i Kville, så framstår den där för mej mer som ett tält än en saluhall.
 0
Sven R (26 Februari 2011 19:31):
Olof, om jag tolkar dig rätt så föredrar du blandade uttryck instället för konformism. Ok, det sympatiserar nog alla med. Fast då bör man inte använda ord som "göteborgskt" eftersom det garanterat kommer att verka i rakt motsatt riktning.

Jag drar en parallell till debatten om föreningen Svensk Form och dess designpris "Utmärkt Svensk Form" för några år sedan. En självutnämnd smakelit belönade bara blond minimalism och etiketterade den som både "utmärkt" och "svensk". Det krävdes att ett par unga konstfackselever skrev en fränt kritisk bok för att designsverige skulle vakna upp. Äntligen vädrades den unkna luften ut. Priset lades ner eftersom man insåg att priset var kontraproduktivt om man vill stimulera nyskapande form.

Daniel nämner det gula teglet. I vissa lägen känns det relevant att använda det. Jag tycker t.ex att 90-tals byggnaderna på Medicinarberget är lyckade eftersom det ger stadsdelen en sammanhållen karaktär. Men måste det användas över hela stan? Du nämner också ruffiga tegelbyggnader i finkvarteren som göteborgskt. Som jag tidigare skrivit här på Yimby så är kvarteret Jankowitz ett nutida exempel på detta. Det är medvetet ruffigt utformat. Bra eller dålig design? Tja, det är ju göteborgskt.

Parallell till musiken. Det sägs att det finns en göteborgsscen, ett göteborgssound, ett "tilltal" som det så fint heter. Alla heter Glenn... nej jag menar Håkan i Göteborg. Men skapar myten ett bra klimat för fritt skapande? Är det hit unga musiker lockas att flytta?

När Håkan Cullberg presenterade Viking Green City i Älvrummet så tog en man i publiken till orda: "Det där ser ju jättebra ut men det har ju ingenting med Göteborg att göra". Jag höll visserligen med i varje ord men knappast i hans sensmoral.
 0
Sven R (26 Februari 2011 21:06):
JK: Angående Paris, London och New Yorks dragningskraft på omvärlden. Du skrev: "Man bygger helt enkelt vidare på en tradition som harmonierar med stadens karaktär". Tvärtom! Världens blickar vänds alltid mot de ställen som leder utvecklingen inom den samtida kulturen (arkitektur, konst, teknik, sport osv). Paris lever till viss del fortfarande på sin storhetstid för hundra år sedan, "La Belle Epoque". Läs mer här:

http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Belle_​%C3%A9poque

Allt detta skapades i en anda av framåtskridande och avantgardism. Visst, man vårdar myten, man bevarar byggnaderna. Men man försöker inte reproducera gamla ideal. Man har gått vidare och skapar nya mästerverk i modern anda. Det gör att staden inte känns som ett museum. Om det är det du menar med att bygga vidare på en tradition så OK.
 0
Olof Antonson (26 Februari 2011 22:05):
Jo, Jankowitz ger ett ganska ruffigt intryck, lite fängelsestuk över det komplexet, men inga direkta stadsmässiga kvaliteter. Det är inte riktigt det jag efterlyser. Jag menar heller inte att allt som skulle få byggas är landshövdingehus i tre våningar (och massor av kaféer, som det brukar låta i diverse insändare till GP). Jag skulle däremot gärna se ett höghus utformat som ett klassiskt landshövdingehus, eller andra sorters remediering av för oss kända uttryck. En av förtjänsterna med Science fiction-filmer är att de ofta kombinerar hightech med lowtech. I Star Wars kan en liten sketen betongiglo i öknen, som ser ut att vara 1000 år gammal, ha en hologramdisplay vid dörren. Arkitektoniska kentaurer skulle jag gärna se mer av.

Som jag ser det så ingår allt det vi tidigare skapat i en stor verktygslåda. Genom att kombinera dessa element på nya sätt kan vi åstadkomma någonting nyskapande. Ju rikare verktygslåda, desto fler möjligheter finns det att skapa någonting nytt. Att "frigöra sig" från historiska arv, och vägra se bakåt, tror inte jag leder framåt; jag tror snarare man är dömd att ständigt uppfinna hjulet på nytt (nymodernism).

Det jag menar med göteborgskt är att man tar tillvara på det som är bra, det som är typiskt för vår stad, och använder sig av det som en komponent (bland många) i ett nytt stadsbyggande. Jag menar främst i utformning av bostadshus och andra mer oansenliga byggnader, själva stommen i staden (inte nödvändigtvis solitärer etc.).

Vi behöver inte ge avkall på någon sorts "modern arkitektur" - tvärt om! Jag tror det finns plats för allt möjligt. Det jag allra helst vill är att vi skall bli kvitt de skygglappar och likriktning som existerar, där ingen törst sticka ut från kollektivet, och allting därför ser likadant ut (som om det vore ett arkitekturens axiom). Det verkar stå så mycket prestige på spel att ingen vågar höja sin röst, ingen vågar bryta mot överordnade ideal och påtvingade normer. Jag tycker det är skrämmande att duktiga arkitekter genom självdisciplinering underordnar sig ideal som innebär att de bara får göra exakt som sina kollegor för att att inte bli utskrattade/brännmärkta/avfärdade. Nyskapande? Tjena! För mig är ett självständigt ställningstagande ett tecken på kompetens, men det verkar snarare handla om att följa John.
 0
Gunnar Einarsson (26 Februari 2011 22:24):
@ bob, här drog du igång något, och man skriva hur mycket som helst på temat industriellt byggande och skönhet. Nu vill jag bara inflika att man riskerar att missa en hel massa av verkligheten om man talar om "gamla hus" som "medeltida byggande" (jag vet att du inte menade detta ordagrant!), liksom att det som är najs med gamla hus skulle vara det "hantverksmässiga".
Jag skulle vilja påstå att båda dessa memer, i alla fall isolerat sett, leder fel och gör att man aldrig fångar det där vackra som egentligen spelar roll. Morris och Arts & Crafts gjorde exempelvis misstaget att sikta in sig på "hantverket" som sådant och vad fick vi i förlängningen? Jo, Ebenezer Howards "Garden Cities of Tomorrow", Bauhaus och ursprunget till funkisen!

Se omkring dig i Göteborg! Inte sjutton är det skråväsendets hantverksanda som svävar över alla dessa sexvånings sekelskifteshus i tegel och puts och de oändliga raderna av landshövdingehus som åtminstone en gång fanns! Tvärtom, detta ÄR det industriella byggandet!
Aldrig tidigare hade man i Sverige byggt i så många våningar med enhetliga våningsplan och standardiserade kakelugnar som mot slutet av 1800-talet, för att nu inte tala om moderniteter som trängde fram såsom badrum, telefoner och elektrisk belysning. Mängden dekor på husens fasader exploderade under denna period, i sig en följd av massproduktionens tidsålder. I all sin snirklighet och variationsrikedom avslöjar mönstermurningen och gjutjärnsschablonernas ständiga närvaro endast att man verkade inom ett upprepningens industriella produktionsparadigm, och detta är helt underbart!

Det är skönt i våra moderna ögon just därför att det inte är småaktigt, småttigt och småstadsaktigt. Istället breder det yvigt ut sig, inte minst på höjden, och ber inte om ursäkt för att fasadens utsökta smak plötsligt bryts i brandmurens stumma cementvägg, föremål för ytterligare en modernitet, reklamen i jätteformat bland tjutande ångvisslor, koksrök och turbiner.

Vad som händer vid sekelskiftet är att det moderna, industriella produktionssättet ingår ett perfekt äktenskap med en nära tvåtusenårig stadsbyggnadstradition och kunskap om vad som ligger till grund för det sköna i staden. Dit hör saker som vertikaliteten och det gyllene snittet, gatuöverhäng, burspråk och takåsar, men också karaktären hos byggnadernas rent prydande element. 1909 års Göteborg, Paris och New York har mer gemensamt med 100-talets Rom än med den kommande funktionalismens avskalning, konstfacksarrogans och antistad.

Som jag ser det finns följaktligen ingen som helst anledning att fortsätta hemfalla åt det funktionalistiska felsteget, vilket tyvärr i förtid avbröt det moderna samhällets stadsmässiga byggande. Låt funktionalismens parantes bli den lite trista, förfelade, men lyckligtvis begränsade episod som den förtjänar att vara. Sekelskiftets stad är redan den moderna stad som vi har all anledning att bygga vidare på. Den uttrycker Europas andliga väsen och det med rätten och kraften hos 2000-åriga rötter.
 0
Gunnar Einarsson (26 Februari 2011 23:21):
@ Mats: "Reagerar också på det där, "göteborgsk" -vad är det för arkitektur?"

Det kan jag svara på! :)

Göteborgsk arkitektur är samma sak som all den nyrenässans, nybarock, nygotik och schweizerstil etc som man kan finna på kontinenten och i den angloamerikanska världen, med ett stort undantag.
De västsvenska böndernas och kustbefolkningens förkärlek för utsmyckning och snickarglädje gjorde i mötet med vår större utblick mot världen den göteborgska byggnadskonsten mer snirklad och prålig än motsvarande art som man exempelvis kan finna i Stockholm och övriga Östsverige.

För övrigt skulle jag vilja säga att jag alltid tyckt att bl.a det lilla trähuset vid slussen liksom det i trädgårdsföreningen har något märkligt äktgöteborgskt över sig. Ja, jag vet att det är svårfångat och säkert kan beskrivas på helt andra vis, men ändå.
http:​/​/​jokar.​se/​bilder/​foto/​4c4d0​5b6cf767b8f51f7e6af12.​.​
http:​/​/​www.​gp.​se/​image_​processor/​1.​388498.​12762790​99!/​.​.​
 0
Ragnar Lind (27 Februari 2011 09:34):
Gunnar Einarsson 22:24: Tack! Ja, det är framtIden: Det perfekta äktenskapet mellan industriellt byggande och 2000-årig kunskap om vad som skapar det sköna i staden. Återknyt, fortsätt, det är ett uttryck för Europas andliga väsen. Ja, detta tål att sägas än en gång.
 0
Daniel (28 Februari 2011 08:37):
Man kan ta en titt på Gårda för att kolla arkitektur. Där finns byggnader i tegel som efterliknade den industriella epoken. Men dom massproducerade delarna som finns i Vasastan går egentligen att producera på nytt. När huset som Lagerhaus ligger i renoverades så gjöt man om nästan all utsmyckning, och då det görs i formar så kan vissa specialdesignade fyrkantiga fönster vara dyrare att producera än fasadutsmyckningar.

Frågan är om det inte är dags att lämna nyfunkisen bakom oss? Man börjar gå mot mer organisk stil i arkitektur igen och borde inte nyjugend komma? :)
 0
Karl Karl (2 Mars 2011 19:26):
Jag hade tänkt att hålla mej undan fyrkantsfrågan men kände ändå att man skulle kunna släppa en liten "bomb" här. vad gillar ni Världskulturmuseets synnerligen kvadratiska arkitektur?
 0
Olof Antonson (2 Mars 2011 19:45):
Den är rätt intressant formmässigt, och jag tycker om trappan i foajén, men byggnaden skulle inte kunna vara mer malplacerad. Det finns många fina ambitioner med verksamheten (bland annat att vara ett göteborgarnas vardagsrum), men detta begränsas av placeringen i slutet av "evenemangsstråket"; jag skulle vilja påstå att det är lite av ett bakvatten, och det drar ner potentialen. Jag skulle vilja haft den i närheten av Järntorget. Då hade byggnaden kunnat bli ett ställe att mötas upp på inför kvällen, sitta och titta på folk etc. En sak jag inte tycker om är hur illa den kommunicerar med gatan (tänker på det uthängande partiet över trottoaren som är helt igenmurat). Blir lite vemodig när jag tänker på vad den kunde varit i ett annat läge. Men det kanske blir bättre sen när Mölndalsvägen exploateras rejält?
 0
Daniel (2 Mars 2011 20:59):
Världskulturmuseet skulle ju få en att tänka på is, det var arkitektens beskrivning av huset.
Huset är ganska tråkigt, det är en tom grusplan utanför på båda sidor, huset pratar inte med gatan utan är nog tänkt att vara något som skulle vara som konstmuseet, men konstmuseet är ju i slutet av en gata och alla ser huset, vkm ser ingen.

Sedan är insidan lite tråkig på vissa ställen, trappan är i idé fin, men huset är inte dimensionerat för den trappan vilket leder till avstängningar och tomhet. Huset kan inte ta emot dom volymer av människor som hade behövts för trappan.

Sedan är det lite roligt med pelaren i mitten på huset brevid trappan. Arkitekten har lagt ganska mycket tid och kraft på den pelaren, och den har varit ganska dyr, men ändå ser ingen pelaren.

Till sist är världskulturmuseet ett hus som underdimensionerades från början för att man inte hade pengar till att bygga den storleken man hade behövt.
 0
Sven R (2 Mars 2011 21:14):
Eller så kan man se det annorlunda, man fick mycket hus för en begränsad summa pengar. Det kan vara värt att minnas när man ska bedömma arkitektur. Budgetarna är inte alltid så tilltagna här i Sverige.

Fast i fallet Världskulturmuséet så ställer som sagt den illa valda platsen till det. Tänk istället en liknande byggnad på Bananpiren. Fast då skulle naturligtvis trappan och uppglasningen varit vänd mot älven.
 0
Patrik Höstmad (3 Mars 2011 09:30):
Vi diskuterade lite om Världskulturmuséet i höstas.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​8/​yttrande-​over-​norra-​masth_​.​.​
Jag säger det igen med nya ord: Byggnaden må vara vacker eller inte men det viktiga är att den drar till sig folk. Tyvärr, oavsett dålig placering eller inte så är inte byggnaden tillräckligt intressant för att dra till sig spontanbesökare. Tänk om den tex hade varit mycket högre (bostäder ovanpå) och knallgul ;) Inte snyggt eller varsamt men den hade säkert väckt uppmärksamhet och ett och annat spontanbesök. Det hade verksamheten behövt.

Lite subjektiva åsikter om detaljer som stör:
Den lilla telefonkiosk-liknande utbyggnaden som finns på väggen mot gatan känns inte som en del av resten av huset. Varför har man helt plötsligt bytt till liten skala och materialet till plåt?
Från kaféet har man utsikt över ett fult platt tak fullt med vattenpölar, löv och diverse skräp.
Detta ger ett mycket taffligt intryck.

Det är detaljerna som gör det. Framförallt om man jobbar med stora enhetliga ytor utan variation. Då faller blicken lätt på de detaljer som inte är väl utförda.
 0
Niklas Svensson (3 Mars 2011 12:20):
Mölndalsvägen (och i förlängningen Skånegatan) har enorm blandstadspotential, men utnyttjas på ett uselt sätt. Världskulturmuseet hade verkligen inte behövt kännas så malplacerat om stan inte försummat den potentialen.
 0
karl (3 Mars 2011 14:12):
Givetvis är placeringen av vkm genialt misslyckad. Universeum är ju dessutom redan innan byggd som ett slut som det måste varit knivigt att anpassa sig till.

bortsett från det så tror jag att diskussionen om att byggnaden råkade ut för besparingar är kraftigt överdriven, kåken kostade 370 millar. ett kvadratmeterpris på 36 papp. Där sparades det inte särskillt mycket.

"Från kaféet har man utsikt över ett fult platt tak fullt med vattenpölar, löv och diverse skräp."
-från kafeet har man utsikt över en takterrass med uteservering.... med trädäck på....

Oavsett vilket så tycker jag det är intressant, byggnaden är ju utåt ungefär lika visuellt, klassiskt vacker som vilken som helst gammal betongfabrik( förutom på natten förstås då VKM måste sägas komma till sin rätt med glaspartier och den insyn det då ger.
Huset är i sverige, men också internationellt mycket prisad, här har vi faktiskt i högre grad än det mesta andra i göteborg något som "sätter oss på kartan"...

Interiört tycker inte jag att det finns särskillt mycket att klaga på, möjligen att jag tycker att det borde vara FLER kvällsaktiviteter.
 0
karl (3 Mars 2011 14:14):
Förresten så är, antar jag, en del av byggnadens slutenhet visuellt att skylla på utställare snarare än arkitekter då utställarna allt som oftast väljer att täcka för det stora glaspartiet i plan ett med affischer...
 0
Daniel (3 Mars 2011 16:02):
Slutenhet har många gånger med försäkringsbolag att göra.

Vilket leder oss tillbaka till Saluhallen och affärer. Försäkringsbolag arbetar för att butiker inte ska ha några fönster mot gatorna. Om man kolla på en butik såsom Hemköp i Backa som en gång i tiden hade stora fönsterpartier mot gatan, så är alla dom idag igensatta för att försäkringsbolaget krävde det. Försäkringsbolagen är faktiskt ganska delaktiga i hur staden ser ut, och det ideala huset för ett försäkringsbolag är ett hus utan fönster och dörrar.
 0
Niklas Svensson (3 Mars 2011 17:02):
@Daniel: Hmm, lite intressant. Undrar om det är därför Hemköp Vasagatan också har igensatta fönster, vilket ser himla mörkt och trist ut, speciellt på kvällen (trots att man klistrat upp bilder på färgglada grönsaker...). Kanske kan DNA-sprayen som nu verkar kommit även till Sverige få försäkringsbolagen att tänka i andra banor kring skydd mot smash-and-grab än att mura igen gatuplanen: http:​/​/​www.​dagenshandel.​se/​dh/​DagensH.​nsf/​0​/​D770​0​6F0​C1.​.​
 0
Olof Antonson (3 Mars 2011 17:17):
Mycket intressant det där med försäkringsbolagen! Det finns många instanser som värnar sina intressen, synd bara att resultatet sammanräknat ofta blir en ganska torftig stadsmiljö. Femmanhuset i Nordstan har också den typen av bottenvåning.
 0
Gunnar Einarsson (4 Mars 2011 22:39):
@ Ragnar Lind: "Återknyt, fortsätt", ja precis! Vi som tycker så här borde bilda en förening. The more the merrier! :)
En intressant sak med nyrenässans (som paraplystil nu inte minst) är ju att det faktiskt inte behövs så hemskt mycket heller för att skapa harmoniska miljöer. Med bara mönstermurning och korsfönster kommer man faktiskt långt.

@ Daniel: "Men dom massproducerade delarna som finns i Vasastan går egentligen att producera på nytt. När huset som Lagerhaus ligger i renoverades så gjöt man om nästan all utsmyckning, och då det görs i formar så kan vissa specialdesignade fyrkantiga fönster vara dyrare att producera än fasadutsmyckningar."

Väldigt intressant! Det betyder ju bara en sak, att vi fortfarande kan bygga vackert om vi vill! :)
Renoveringar borde verkligen lyftas fram som ett exempel på allt know how som finns därute.

"Frågan är om det inte är dags att lämna nyfunkisen bakom oss? Man börjar gå mot mer organisk stil i arkitektur igen och borde inte nyjugend komma? :)"

Absolut! Efter nyfunkis, Nyjugend! En svårslagen antites! :)
 0
Olof Antonson (5 Mars 2011 01:41):
Jag vill se mer av fasader som är högre än vad de är breda. Gärna ordentliga tak och gamla hederliga fönster. Det är inte jättestor skillnad på 20-talsfasaderna längs Rörstrandsgatan i Stockholm (som kommit att bli någon sorts praktexempel det senaste) och den nyfunkis vi bygger idag.

http:​/​/​img20​4.​imageshack.​us/​img20​4/​50​93/​birkastan0​0​7.​j.​.​

Jag tror inte det skulle vara omöjligt att i dagens läge bygga sådant som påminner lite mer om det gula huset i bilden. Det är inte så stor skillnad mot dagens byggen, bortsett från att det har tak, och saknar hålögda, trista fönster. Men det är väl där skon klämmer, vi måste ju vara nyskapande/reproducera "rätt" tidepoks ideal. Vi kan inte bygga sånt som vi av erfarenhet vet är uppskattat, eftersom ... Ja, varför?
 0
Daniel (5 Mars 2011 08:50):
@Gunnar. Det enda som saknas är intresset och kunskaperna från arkitekterna och byggindustrin. Lagerhaushuset såg ju ut som det gula huset bakom posthuset innan det renoverade (om det inte såg värre ut?)

När det gäller 20-talsstilen i Stockholm så är inte den särskilt olik nyfunkisen, det är mer dimensionerna som skiljer. Därimot så är Göteborgs 20-talsstil ganska annorlunda. Det är mycket burspråk och tegel. Men det är egentligen en ickefråga kostnadsmässigt.
Med tanke på det där 30 procentiga svinnet som byggindustrin har så finns det en reserv att ta av.
 0
Sven R (5 Mars 2011 22:13):
Olof, jag gick idag förbi studentbostadshuset bakom stadskansliet, det som byggdes för c:a 10 år sedan. Det är nog ett bra exempel på den stil du gillar (och jag oxå).
 0
Ragnar Lind (6 Mars 2011 20:45):
Birkastan,ja...härlig är jorden! (ändå ska man nog inte mangla ut 20-talets Birkastan i Göteborg, av samma anledning som man inte manglar ut landshövdingehuskvarter i Stockholm. Men väldigt gärna fler sådana i 20-talsstil här i stan. Jugendgodbitarna till vänster i bild ser jag också mer än gärna här). Jag har svårt att förstå nutidens rädsla för att använda förfunktionalistiska uttryck i arkitekturen.
Det moderna då? Ofta känns det moderna för mig lite väl hårt, kantigt och kallt. Men kaféet i Botan är fint. Här är modernismen lite mjukare och mer lekfull. Det kan väl vara något att inspireras av?
 0
karl (7 Mars 2011 13:03):
Jag kan fortfarande inte fatta varför ni är så konservativa.
Varför inte försöka sig på innovation och 2020-tal?

"Jag vill se mer av fasader som är högre än vad de är breda."
Där har vi något att ta fasta på däremot, vertikaliteten och variationen är tror jag det formspråk vi bör satsa på.

Oavsett sadeltak, vilket av någon anledning enligt många här verkar förorda(hur nu det ger bättre gatumiljöer...) eller platta tak eller vad fan som helst tror jag att t ex. uttryck som de Java-ön i Amsterdam http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​1/​1e/​Ams.​.​ är bra.
 0
Olof Antonson (7 Mars 2011 13:38):
De är helt klart något på spåren där vad gäller variation och vertikalitet, Karl, men för att använda dina kollegors uttryck, så är det egentligen inget annat än funkispastischer.

Angående konservatism så handlar det väl mycket om att minsta lilla byggnad inte kan få en arkitekttävling, och resultatet blir alltid någon form av slentrianfunkis. Det är själva stommen i detta bestånd som jag - och många med mig - hellre ser att man även inspireras av äldre tiders byggande, det som ligger närmare det klassiskt sköna. Att det skulle vara otänkbart för dig handlar mycket om att du har fått lära dig att tänka så, att det är otänkbart, inte att det skulle vara inristat i stentavlor av gudfader själv. Att vara kreativ handlar om att kombinera det vi känner till på ett nytt sätt. Att då vifta bort flera tusen års arkitekturhistoria, och enbart reproducera 1930-talet, kommer inte leda till så mycket nyskapande - vilket är precis det du eftersöker. Förstår du att det finns en motsägelsefullhet i att eftersöka innovation och samtidigt begränsa sig på det sättet? Det finns en anledning till uttryck som "att uppfinna hjulet på nytt". Varför skall vi göra det när någon tänkt innan oss? Varför inte bygga vidare på det som har funnits? Varför skulle det vara otänkbart?
 0
Daniel (7 Mars 2011 16:03):
Det tråkiga med nyfunkis är också att orginalfunkisen kunde i alla fall använda runda former. I dag så är allt alltid fyrkantigt. Är man riktigt vågad så ritar man trekantigt. Att rita ett tak som syns är att gå Wild-and-Crazy, lite skrämmande och läskigt.
Men att rita runta hörn idag är omöjligt. Det är enklare att odla fram turkosa maskrosor som pratar...
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IywqC
 0
karl (7 Mars 2011 18:49):
Ja olof, du har kanske rätt. Jag kan inte heller rakt av säga att jag älskar uttrycket på radhusen i Java. Däremot gillar jag idén och den extrema variationen.
Det är ju inte helt nytt heller, var rätt "Fresh" när det gjordes ;)
(varje radhus-bit är byggd separat, ritad för tomten och den mycket specifika klienten.... därav variationen.)

För övrigt har "nyfunkis" väldigt lite om ens något att göra med funkisen. Det enda är väl några mindre formmässiga likheter och de putsade fasaderna.
Nyfunkisen tillhör de värre snestegen i byggnadens moderna historia.
Funkisen var innovativ och, i princip, mycket bra.
 0
Sven R (7 Mars 2011 21:21):
Olof, vad menar du med att Java är funkispastischer? Odekorerade fasader är ju inget funkispåhitt. Om man tittar på gamla göteborgsbilder så ser man att stora delar av Staden inom Vallgraven m.fl stadsdelar utgjordes av tegelhus utan dekorationer. Många av dessa hus putsades vid sekelskiftet och fick då fönsteromfattningar, listverk, takkupor och andra detaljer.
 0
Patrik Höstmad (7 Mars 2011 23:28):
Det som saknas är att inom fastigheten våga leka. Det mesta som byggs är långa räta linjer och rektanglar och stora sammanhängande ytor och färgsättning som inte ska sticka ut. Det som saknas helt är böjda former.

Fast å andra sidan, leker man så här kan det kanske funka med den räta linjen, "nyfunkis" eller vad vi nu ska kalla det:
http:​/​/​bit.​ly/​gFpLJb

Och påminner inte detta i Eriksberg lite om Birkastan i enheltlighet, storlek och färgsättning:
http:​/​/​tinyurl.​com/​65sluga
Lägg bara till lokaler i bottenplan och liknande hus på andra sidan gatan (nu blir det förståss lameller ner mot vattnet....).
 0
Ragnar Lind (8 Mars 2011 00:24):
"....över takåsarna i Paris". Vad framkallar inte detta för inre bilder och föreställningar om Staden? Vad vore Paris (och Göteborg) utan sina takåsar och taklandskap?
Byggnadskonst har inget att göra med om man är "konservativ" eller inte "konservativ". God arkitektur är god arkitektur alldeles oavsett vilken tidsepok den är från. Ett vackert hus är ett vackert hus, helt enkelt. Varför detta ständiga krav på att jämt vara "nyskapande"? Händer det något nyskapande, så gott. Tills det händer kan man enligt mitt förmenande blanda och ge med tidigare uttryck, ja, ibland rentav kopiera rakt av. Så skulle många av våra.förorter säkert må bra av att kompletteras med tex 20-tal och jugend, stilar som skulle kunna skapa och förstärka en välgörande småstadskänsla där.
 0
karl (8 Mars 2011 08:32):
Nyfunkis och funkispastisch är yimby-slang för fult hus Sven.

Det du säger, patrik, tolkar jag som en hyllning till postmodernismen. Jag ser Peter cook och Aldo Rossi framför mej.

http:​/​/​www.​e-​architect.​co.​uk/​images/​jpgs/​architects/​lu.​.​
http:​/​/​www.​ad.​ntust.​edu.​tw/​grad/​think/​HOMEWORK/​97_​CA/​S.​.​
 0
Daniel (8 Mars 2011 10:06):
@Karl

Vi har ju ett postmodernistiskt mecka i Göteborg, och det är Fabriksgatan i Gårda mellan Rantorget och Blekeallén.
 0
Patrik Höstmad (8 Mars 2011 11:47):
@Karl: Jag hyllar inte en specifik ism (tror jag ;). Det finns vackra och intressanta postmodernistiska byggnader (tex ditt första exempel), men även många postmodernistiska byggnader kan vara väldigt trista där elementbyggnadstekniken lyser rak igenom fasaderna, om än med någon rundad detalj (tex ditt andra exempel). Jag vill se mer variation utan någon specifik ism. Jag vill framförallt se mer organiska former och färger och en genomtänkt fasad som döljer (utan att endast vara dekoration) att det är ett trist element/modulhus inuti.
 0
Ragnar Lind (8 Mars 2011 12:32):
Nej, funkis, eller ens nyfunkis är inte per definition dålig. Det gäller också (ny) modernism eller vilka andra stilar som helst. God byggnadskonst är god byggnadskonst, punkt slut.
Postmodernismen kan ju lätt bli lite rörig och spretig. Men vi har ju några mekkan till: Linnégatan och kajen i ERiksberg. Båda bra exempel. Med lite lekfullhet och variation kommer man ganska långt.
 0
Olof Antonson (8 Mars 2011 14:43):
@Sven: Hehe, ja, vad är det jag menar egentligen? Mitt modem la av igår, så mitt stora ambitiösa svar blev det inte mycket av.

Jag gör ett nytt försök:

Det jag menar är att det är mycket vanligt i arkitektkretsar att beskylla meningsmotståndare, som bryter mot normen, att förorda pastischer, men samtidigt är mycket av det som hyllas i samma kretsar indirekt pastischer det med (om man nu ska prata om det; det var mest på pinn kiv jag tog upp det för att åskådliggöra hur absurt begreppet är). Skillnaden är att de ofta har ett uttryck som är sanktionerat av samtidens överjags sätt att se på vad som är brukligt, idealet etc.

Jag menar att om man tittar på fotot från Amsterdam noga så är, bortsett från vissa intressanta materialval, uttrycken ganska typiskt modernistiska. Det är en variation på samma tema, och det är inget fel med det. Men då skall man kanske inte tala om progression. Jag tycker mycket om det jag ser i relation till sånt som brukar byggas här, men jag tror vi gör oss en otjänst om vi inte kan vidga vårt sätt att se på arkitektur. Varför skulle vi inte kunna bygga något som spinner vidare på tex. Jugend (som många uppenbarligen tycker om), fast kanske i en modern tappning? Varför begränsa sig genom att hänvisa till någon sorts tidsanda eller norm, ungefär som att arkitekten inte är en del av processen i egenskap av sin profession? Borde inte arkitekten vara friare än så i sitt skapande? Borde man inte vara mer omtänksam än så mot dem som skall bruka miljön?

Om man vet att en viss typ av byggnader har funkat genom århundraden, och att de är omtyckta, varför bygga tvärt om och hänvisa till samtiden? Är det i så fall inte samtiden det är fel på snarare än människorna? Det är som att man inte vågar ta ansvar, eller att ha någon sorts integritet i det man skapar. Är arkitektkollektivet kontrollerat av en sorts "overmind" likt Robert A Heinleins Science fiction-roman, Starship troopers? Har vi inte kommit längre än att alla skall hålla på med exakt samma sak samtidigt? Vi har byggt in oss i sorts teoretisk konstruktion. Det påminner mycket om en gammal illustration (som jag tyvärr inte kan hitta nu) där man har teckningsundervisning i skolan, och magistern står där framme och gör en förlaga av ett löv, som alla elever sedan gör en identisk kopia av på vars ett papper.

Vi talar om att arkitekturen skall vara progressiv, eller åtminstone en del av tidsandan, men samtidigt är "rätt och fel" så oerhört centralt, och alla gör därför samma sak av rädsla för att bli utbuad av sina kollegor. Det som är "rätt" inskränker sig i princip alltid till de uttryck som uppstått sen tiden efter modernismens genombrott. Istället för att inspireras av hela historien väljer man alltså ut en liten, liten del, och sen kallar man det att vara progressiv. Jag skulle snarare kalla det fördold konservatism.

Jag besökte konstmuséet idag och satt på Götaplatsen i väntan på att det skulle öppna, då jag fick se en intressant detalj på ett av 30-talshusen på andra sidan gatan: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​IeMdU
Jag tycker det är anmärkningsvärt hur taket ansluter till den angränsande äldre byggnaden, och i kombination med fasaden blir det någonting ganska säreget. Det är den typen av förhållningssätt jag skulle vilja se mer av!
 0
Johannes Hulter (8 Mars 2011 17:36):
Olof: Man ska inte dra alla arkitekter över en kam. 10% ungefär tycker precis som du (jerker söderlind mfl), 70% bryr sig inte utan gör bara "som man ska göra" och 20% har en idé om att modernismen för alltid förändrade arkitekturen och att allt som överhuvudtaget är möjligt att göra är variationer på det. Men de ser å andra sidan en oändlig rikedom av möjligheter inom det spelutrymmet. Två hus, som för oss lekmän ser identiska ut, kan för dem skilja sig extremt mycket åt. Det är de 20 procenten som sätter agendan. Än så länge... :)
 0
Olof Antonson (8 Mars 2011 20:39):
Ja, det är ju det jag menar, Johannes; det är dessa 70% du nämner som jag avser (de andra 20% är, lite grovt uttryckt, förtappade, och kommer helt enkelt att fortsätta inom sitt "paradigm" tills de dör). Genom sitt förhållningssätt, både mot oss som brukare (i brist på bättre term) och sig själva, frånsäger ju sig denna 70-procentiga anonyma massa allt ansvar. Vad förmedlar det egentligen? Att vi har gett upp, att det kommer ändå aldrig kunna bli något, så varför ens försöka? Det är kanske bäst att mjölka systemet medan det går? Lite jävlaranamma, tack. Om det är det byråkratiska regelverkets fel att vi inte kan bygga, ja då får vi ju ändra på reglerna. Är det normer som det är fel på, så får vi ju bryta mot dem. Huvudsaken är att någon vågar sätta ord på det som hindrar oss från att nå dit. Jag vill att de träder fram och visar någon sorts tillit till sin egen förmåga, en respekt inför sin profession, istället för att leka följa John. Jag kan bara bedöma dem efter det som byggs, själva frukten av deras arbete, och det är tyvärr ofta intetsägande.

Om de har innovativa skisser i smyg på sitt bord betyder inte så mycket när husen i verkligheten är så urvattnade att ingen ens lägger märke till dem. Kanske är det så att de ser ut just så för att folk inte skall överklaga byggprocessen, men att det istället fått motsatt effekt? Varför inte bara överlåta ritandet till ingenjörer istället? Dessa skulle snabbt kunna ge oss tre stycken hus i standardutförande, som vi kunde få viss frihet att välja bland. Resultatet skulle bli ungefär detsamma som idag, och vi sparar en massa pengar på köpet. Byggbolagen skulle också bli glada. Arkitektur är ju som bekant bäst när den inte syns. Eller hur var det nu?

Jag är kanske något kategorisk.
 0
Johannes Hulter (8 Mars 2011 20:59):
Olof: Vi är båda väldigt kategoriska, men kanske finns ett korn av sanning i det? :)

Samtidigt bör man komma ihåg att arkitektyrket allt mer kommit att bli ett vanligt yrke. Folk går till arkitektbyrån och sliter precis som andra går till sina jobb. De flesta verksamma, i vilket yrke du än väljer, kommer sannolikt inte att vara hyperengagerade i att utforska yrkets fulla potential som samhällsförändrande kraft - utan just stämpla in, göra sitt jobb, betala hyran och göra något kul på fritiden.

Arkitekter är ju också människor... :)
 0
karl (8 Mars 2011 23:07):
@Patrik Andersson

Där ser man, jag tycker att Peter Cooks postmodernism som t ex. den i bilden jag postade är helt frunktansvärd. Jag går så långt att till och med hylla det värsta som kommit ur nyfunkis-högen om det ska jämföras med det där.
:P
 0
karl (8 Mars 2011 23:22):
Svårligen ekonomiskt hållbart för en arkitekt att rita ett hus som inget byggbolag vill bygga Olof.
Byggbolagen i Sverige i dag vill ha det de vet funkar, i dag representeras det av det du kallar nyfunkis. Det säljer, är relativt billigt och saknar risk.

Där har du en attityd att kämpa för ändring i Olof.
 0
Johan (8 Mars 2011 23:42):
Byggbolagen har absolut en stor skuld i det hela:

http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s640​23

Det ser ut som att arkitekternas manövreringsutrymme blir mindre och mindre :(
 0
Olof Antonson (10 Mars 2011 13:37):
Hur menar du, karl, att jag har ett attitydproblem, eller att jag borde skrika mig hes mot byggbolagen? :D

Vi behöver en kombination av stadsplaner, byggbolag som ser även till vad som är allmännyttig, och som inte tillåts härja fritt, utan snarare får grundkrav satta på sig för att överhuvudtaget få bygga. Men sen behöver vi fler modiga arkitekter som vågar säga ifrån! Ni sitter på en oerhörd kompetens!

Jag tänker mig scenen i Braveheart där Mel Gibson står och eldar på sin här. Så skall arkitekterna arbeta.

@Johannes: Det är väl inte så att folk bara trillar in i arkitektyrket sådär, det krävs ju högsta betyg för att komma in! Ok, om du hade snackat om Volvo eller nåt, där man arbetar från 15:24 till 00:12 (som det var på kvällsskiftet). Men visst, jag kan förstå att många kanske upplever sig själva som ritslavar, som bara gör någon liten detalj i något auto-cad-program efter en tayloristisk löpandebandsprincip.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter