Utskrift från gbg.yimby.se
....

Från workshop till verkstad

 
EXTRA: Läs svaret idag i GP:s nätupplaga från Owe Nilsson (S), Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V) på vår debattartikel: "I detta tidiga skede av planeringsarbetet som vi nu befinner oss i tycker vi det är viktigare att lyssna på hur bland andra ni yimbyister vill att det ska bli, än att vi snabbt på egen hand bestämmer oss och talar om det för er."


Den 15 maj kommer regionvalet att göras om.
Under veckorna framöver kommer Västsverige alltså att få en alldeles egen valrörelse. Det tycker vi på Yimby är en utmärkt anledning till att lyfta upp den regionala infrastrukturen lite extra. Göteborg och regionen står inför stora förändringar i och med det västsvenska infrastrukturpaketet. 34 miljarder kommer att satsas på nya vägar, järnvägar och älvförbindelser. Det är en stor och välkommen satsning på en region som ofta fått stå tillbaka för andra delar av landet.



Samtidigt innehåller paketet kontroversiella delar, trängselskatterna har väckt kritik från bl.a. Vägvalet och Västlänkens dragning har varit omdiskuterad, för att bara nämna några frågor. Vi tror därför att det behövs en öppen, konkret och handlingsinriktad debatt om infrastrukturfrågorna inför valet. Vi vill veta lite mer om vad ledande politiker och andra viktiga aktörer tycker om infrastrukturpaketet och varför. Vi har därför bjudit in ett antal olika personer att skriva krönikor där man ger sin syn på de stora förändringar som är på gång. Vi hoppas att de vågar anta utmaningen.

Som vi skriver på GP Debatt idag så har vi inte varit odelat positiva till det västsvenska infrastrukturpaketet. Till exempel hade vi hellre sett en bro för alla trafikslag än en Marieholmstunnel för enbart motortrafik. Men den viktigaste frågan från Yimbys perspektiv är trots allt att man ser till att komma igång med att bygga staden. Göteborgs stadsplanering har nämligen fastnat i en ekokammare. Det har uppstått en pratindustri av workshops och seminarier som producerar enorma mängder abstrakta visioner och en imponerande samling truismer om vikten av "värden" och "hållbarhet" - men det händer mycket lite i verkligheten. Det är hög tid att gå från workshop till verkstad.

Göteborg står och tvekar på tröskeln till att bli en stark och dynamisk storstadsregion. Åren går och innovativa människor och företag flyttar till Stockholm, Malmö eller utlandet. Detta sker samtidigt som enorma centrala utvecklingsområden ligger för fäfot. Kommunens blygsamma mål om 30.000 nya bostäder och 40.000 nya arbetstillfällen fram till 2020 är oroväckande lågt och ändå tyder inget i dagsläget på att man kommer att nå det. Med det västsvenska infrastrukturpaketet är alla knutar lösta för att rivstarta byggandet av den nya regionkärnan. Nu finns det inga ursäkter kvar längre för våra makthavare.

Läs mer om det västsvenska infrastrukturpaketet hos Västra Götalandsregionen
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Stefan Molnar (28 Mars 2011 10:20):
Bra initiativ, framförallt tycker jag att regionpolitikens roll i stadsbyggandet är intressant; ofta diskuteras inte denna koppling skulle jag säga (mest fokus på kommun såklart).

Ska bli kul att följa!
 0
Stefan Molnar (28 Mars 2011 10:23):
Om utrymme och ork finns skulle det också vara kul att höra lite om tankarna kring andra delar av regionens arbete utöver infrastruktur, typ kultur, näringsliv...
 0
Matthias H. (28 Mars 2011 11:47):
Så bra skrivet Johannes, utmärkt sammanfattat.
 0
Johannes Hulter (28 Mars 2011 12:00):
Mathias: Tack!

stefan: Ja, tyvärr är regionpolitiken frånvarande trots att de problem och utmaningar som städerna har idag är regionala. Segregationen t.ex. är regional, inte kommunal. Men det har väl att göra med det kommunala planmonopolet. Frågorna ägs rent formellt av kommunerna trots att de faktorer som styr är regionala.
 0
Gunnar Einarsson (28 Mars 2011 13:07):
Bra initiativ, som sagt!

Okej, här skall jag säga hur jag ser på saken. Lägg ner Västlänken och bangårdsviadukten! Aldrig har jag sett så mycket grävande för att få fram så lite guld och bangårdsviadukten blockerar effektivt alla planer på en framtida högbanestation över centralen!

Bygg istället en eleverad spårslinga för pendeltågstrafiken över nuvarande fjärrtågsperronger. Se till att spara tillräckligt mycket plats för högbanestation över Göteborg C.
Dessa högbanespår skulle kunna gå in vinkelrätt mot nuvarande fjärrtågsperronger från Allén/Polhemsplatsen och vidare över ny Hisingsbro i Stadstjänaregatans förlängning, mellan Centralhuset och blivande pendeltågsspår.
På så vis skulle pendeltåg och högbana kunna dela samma stationsområde och byten därmed lätt kunna genomföras från det ena färdmedlet till det andra (eller till spårvagn, buss eller fjärrtåg en trappa ner).

På tal om galna trafikvisioner alltså. :-)

Ett par välvda stålfackverkshus av standardtyp kunde täcka de eleverade perrongerna, typ såhär:
http:​/​/​www.​istockphoto.​com/​file_​thumbview_​approve/​4177.​.​
 0
Daniel Bergqvist (28 Mars 2011 13:11):
Kul! Ett riktigt bra initiativ!

@Johannes: var Yimby med på kickoffen härom veckan?
 0
Johannes Hulter (28 Mars 2011 13:15):
Gunnar: Spännande tankar. Älska högbana :)

daniel: Yes. Det blev ett bra samtal tycker jag. Har du hört några reaktioner?
 0
Håkan Cullberg (28 Mars 2011 13:24):
Bra initiativ att lyfta frågan. Har tidigare i olika insändare gett politikerna kredit för att man vågar. Nu fattas vara att de vågar gå ut offentligt. Vi står bakom och stöttar. Detta är grunden för vår regions utveckling. Sätt igång!!

Noterar att en politiker går ut offentligt och vill/vågar ta debatten se här:Bra initiativ att lyfta frågan. Har tidigare i olika insändare gett politikerna kredit för att man vågar. Nu fattas vara att de vågar gå ut offentligt. Vi står bakom och stöttar. Detta är grunden för vår regions utveckling. Sätt igång!!
http:​/​/​rickardnordin.​blogspot.​com/​20​11/​0​3/​sluta-​tjafsa.​.​
 0
Daniel Bergqvist (28 Mars 2011 13:28):
Vet inget mer än att många var nöjda och glada. Jag hade dock förhoppningar om att allt presentationsmaterial skulle läggas upp på nätet - men kan inte hitta något...
 0
Stefan Molnar (28 Mars 2011 13:54):
@Johannes - ja, planmonopolet är en viktig punkt. Men det är jättebra att ni lyfter sambandet med frågor som inte direkt har med husbyggande att göra. Ett annat exempel: en hel del av det som görs inom regionen inom t.ex. kulturfrågor har ju en koppling till Floridas idéer om kreativitet och där är ju kopplingen till blandstad väldigt tydlig.

Förra året dokumenterade jag ett seminarium som regionen/brg/tillväxtv. höll i kring storstadspolitik och tillväxt (finns tyvärr inte på nätet, bara pdf) med högt uppsatta tjänstemän, politiker och forskare på scen och där var det en förvånansvärt stor konsensus att förtätnings- och blandstadsarbetet är centralt för regionens framtida utveckling. Detta arbete verkar alltså ha mandat "högt upp"; men sen tar det stopp som vi vet.
 0
Hansson (28 Mars 2011 14:10):
Man måste inte älska alla delar av paketet. Det är dock viktigt att det genomförs med dess satsningar på de olika trafikslagen. Bilarna kan få sin tunnel, den behövs för att avlasta Tingstadstunneln. Trots allt satsas det mest på spårtrafik. Sammantaget kommer det att transformera hela regionen och möjliggöra stora möjligheter för alla att resa och bo mer fritt än idag. I och med en överflyttning av resenärer från bil till pendeltåg så vinner även miljön på det.

En "slinga" på stationen tillför dock inget alls, tvärtom. Den har bara negativa effekter och kostnader. Inte minst låser den upp hela Gullbergsvass för framtida bostäder.
 0
Gunnar Einarsson (28 Mars 2011 14:28):
Hansson, varför tillför en vändslinga inget enligt dig? Den torde ju öka pendeltågskapaciteten högst väsentligt, i princip som om Göteborg C vore en genomgångsstation.

Jämför det med att gräva upp hela stan i decennier som Västlänken förutsätter, i alla fall enligt nu gällande planering.
Bara Götatunneln ledde till sättningar i Pustervik, hur skall det då gå med fastigheterna i resten av denna blålerestad? Och vi får inte ens en tunnelbana för besväret utan enbart en lösning för pendeltågstrafiken.

Vad Gullbergsvass beträffar så undrar jag om ett spår skulle bli så förödande eller om det inte i själva verket skulle få plats huvudsakligen ovanför nuvarande bangård, som väl ändå måste vara kvar (om rentav inte expandera med tiden).
Dessutom skulle rälsen vara planseparerad (det är liksom hela poängen med eleverade järnvägar), så jag kan inte riktigt se hur det skulle bli till mycket större besvär än vilken högbanesträckning som helst.
 0
Daniel (28 Mars 2011 15:54):
En järnvägsslinga är faktiskt inte det smartaste man kan bygga. Diametern på vändslingan blir som smalast 800m, ungefär den sträcka det är mellan kanalen vid drottningtorget och älven.
 0
Håkan Andersson (28 Mars 2011 16:28):
"En "slinga" på stationen tillför dock inget alls, tvärtom. Den har bara negativa effekter och kostnader. Inte minst låser den upp hela Gullbergsvass för framtida bostäder."

Inget kan vara mer felaktigt. Hade du bevistat seminariet "Alternativ till Västlänken" i lördags hade du fått det svart på vitt. Kurt G. Larsson presenterade ett mycket övertygande alternativ till Västlänken som skulle kunna göras för en tredjedel av kostnaden, på en tredjedel av tiden. Och dessutom skulle den totala restiden bli sex minuter kortare! För varje resenär, varje dag. Det blir många minuter i slutändan.

Påverkan på antalet bostäder på Gullbergsvass var bara marginell. Hansson väljer - precis som övriga politiska företrädare - att såga ett förslag han inte sett.
En film på hela presentationen kommer snart.
 0
Olof Antonson (28 Mars 2011 16:49): Online
Kanske lika bra att göra som Kiruna och flytta hela stan, gärna där det inte är en massa lera ...
 0
Gunnar Einarsson (28 Mars 2011 16:58):
@ Håkan Andersson, jag bevistade inte heller detta seminarium. Film på presentationen låter väldigt spännande.
 0
Daniel (28 Mars 2011 17:08):
Man ska inte glömma att ett seminariums syfte är att lova guld och gröna skogar om man bara gör såsom föreläsaren lovar, oavsett om det är västlänkenförespråkare eller motståndare.

För övrigt så tror jag inte att det är särskilt vist att stänga av Gårdatunneln i flera år (kanske 5 år vilket skulle behövas om den ska breddas). Det blir väldigt kostsamt om alla tåg till Göteborg söderifrån måste gå via Herrljunga. Det skulle ju få förödande effekter på transportsystemet. Det skulle vara som att stänga av Tingstadstunneln i 5 år och hänvisa folk till jordfallsbron.
 0
Fredrik Friberg (28 Mars 2011 17:32):
@Håkan Andersson

Som Gunnar skrev, det låter spännande. Länka så fort den kommer upp e du bussig!
 0
Hansson (28 Mars 2011 17:49):
Gunnar, Håkan:
Jag har sett förslaget, länkas här http:​/​/​www.​vagvaletgbg.​se/​wp-​content/​uploads/​20​11/​0​2/​A.​.​
och det är faktiskt sämre än man först kunde tro. Inte heller är det en slinga runt centralen utan snarare postens sorteringsverksamhet. Pendlarna tvingas också av där, halvvägs till postsorteringen och mitt i ingenstans med en lång gång innan man når den centrala kollektivtrafiken. Ingen bra lösning, nej.

Men huvudskälet till att man inte får någon som helst effekt av "slingan" är att säckstationen erbjuder så många fler hållplatser att en slinga blir helt obehövlig och att i båda fallen så skall all "returtrafik" tillbaka samma väg de kom. Är slingan sedan enkelspårig så blir dess kapacitet klart sämre än säckstationen.

Att bygga på 3-4 år är vidare fullständigt orealistiskt eftersom det i sig (knappt) motsvarar planerings och projekteringsfasen. Mer realistiskt är minst dubbelt så lång tid, oräknat att man får börja om med nya beslut för att ta den vägen. Nej, det blir inte klart före Västlänken vars projekteringsfas för övrigt nu drar igång för fullt.

Som man kan se på kartan på sidan 2 av den länkade filen blir påverkan på Gullbergsvass förödande och lägger en död hand över hela området. Det finns ett svar i dagens GP på sidan 7 till Vägvalets drömmar om en alternativ sträckning.

Vägvalet är sent ute i debatten. Det har tjôtats i 20-30år, om inte mer, om en massa olika lösningar och förslag. Då fanns det många olika alternativ. Men, när man väl tagit ett beslut så är det bara ett alternativ kvar. Det tycker nog ingen, utom Vägvalet, är så konstigt.
 0
Daniel Bergqvist (28 Mars 2011 18:34):
Håkan A: "för en tredjedel av kostnaden, på en tredjedel av tiden"

Visa gärna din uträkning :)

Presentationen ligger redan på youtube: http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​aswdbGMu5GI
 0
Daniel (28 Mars 2011 21:00):
Helt orealistisk förslag med dragningar. Dessa kurvor blir gjorda för tåg i 10 km/h, och det kommer att slita på rälsen något oerhört. Dessutom så kommer det pga att det försvinner spår som ligger där nu, bli tvunget att vara 4 spår i slingan. Det hela påminner om vissa konstruktioner från Asien förr där man räknade ut en teoretisk modell för elektronik och satte gränserna där, men om det svajade lite i strömförsörningen så gick prylen sönder.
Man får beräkna att kurvorna kanske ska klara 70km/h då det är bra att ha lite säkerhetsmarginal, om något tåg får problem med bromsarna så ska man ju inte hitta det tåget i Nordstan. Med sådana marginaler så blir vändslingan oerhört vid. Och dom som förespråkar en högbana kan ju titta på konstruktionen vid olskroken, ska man ha en sådan sak hängandes och påverka ett en kvadratkilometer stort område? Detta är ju inte spårvagnar vi pratar om utan tåg som väger kanske 200-300 ton. Om det inte är så att man måste av någon anledning bygga för att kunna rangera in ett godståg förstås, för då blir det ännu större radie.
 0
Hans Jörgensen (28 Mars 2011 21:55):
Bra att ta tag i den här diskussionen med en debattartikel.
Kan inte låta bli att damma av ett förslag på alternativ Västlänk;
Hisingen-Korsvägen
Zooma in på bilden för att se de centrala delarna riktigt.
Skissen har också sträckningar för stadsbana som har diskuterats bland annat här på Yimby.
Allt kanske inte måste se ut så här, och allt kan och behöver inte byggas på en gång, vilket är en fördel.

http:​/​/​i983.​photobucket.​com/​albums/​ae313/​Hanseman/​Stad.​.​
 0
Hansson (28 Mars 2011 22:14):
Personligen tycker jag inte att en högbana a la Chicago http:​/​/​commons.​wikimedia.​org/​wiki/​File:​Chicago_​L_​in_​th.​.​ känns det minsta mysig. Då föredrar jag faktiskt att man gräver ner det, både Västlänken och spårvagnarna.

Tittar man på sidan 4 i K2020-rapporten http:​/​/​www.​k20​20​.​se/​download/​18.​548ab0​11121832a8c6880​0​.​.​ så finns Stor-Kringen utritad som en cirkel med diverse ekrar åt alla hål. Där är det tunnel från Linnéplatsen till Lindholmen och mellan Hjalmar Branting och Odinsplatsen.

Min komplettering till detta är att man även bygger tunnel Chalmers - Sahlgrenska - Linnéplatsen samt den lilla saknade sträckan på Hisingen. Nu har vi tunnelbana ca. trekvarts-varv i Stor-Kringen! Allt innanför tänker jag mig att man sedan kan lägga ner som tunnelbana, en bit i taget. Det blir inte billigt, men har fördelen att det kan byggas en bit i taget och inte minst viktigt så minimeras bullerstörningar när det väl är byggt.
 0
Gunnar Einarsson (28 Mars 2011 22:41):
Daniel, intressant det där med kurvorna. Jag kan inte tåg så bra att jag kan uttala mig med säkerhet, men visst ser Kurt G. Larssons dragning lite tajt ut. Och närmare Centralen kan man väl inte komma utan att det blir ännu tajtare kurvor.
Men frågan är om inte Västlänken dock har ungefär lika brutala "10 km/h"-kurvor den också?
http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​16882/​Vastlanken_​.​.​

Givetvis bygger hela idén om en vändslinga på att den byggs på viadukt med allt det nu kan föra med sig. Se gärna you tube-presentationen. Dock skall det inte blandas ihop med den mer fantasibetonade tanken på högbana/stadsbana i Göteborg, vilken får antas bära mycket lättare tåg, ungefär lite som förlängda spårvagnar.

I vilket fall som helst så känner jag rent spontant en väldigt stor skepsis inför Västlänken. Elledningar, vattenledningar, konstiga stationer, lera och risker för hus och byggförseningar med skenande kostnader och allt det där för lite pendeltåg. Är det därför någon som har en bra länk till förstärkningsalternativet? Skulle vilja veta vad (om något) det innebar för Gbg C.

@ Hansson, förslaget med slingan innebar fyra spår i stationen och uppenbarligen dubbelspår i övrigt.
 0
Hansson (28 Mars 2011 22:57):
Gunnar:
Ja, jag noterade det när jag såg filmerna. Då blev det ju ÄNDÅ värre! Kurvradierna för "innertågen" blir ju än snävare! Jag blir som Daniel allt mer orolig för att hitta tågen inne i Nordstan istället... ;-/
Kurvradierna i Västlänken verkar vara ungefär dubbelt mot Vägvalets förslag.

Vad gäller el och vattenledningar etc. så är det inga stora problem att flytta eller bygga under dem. Jämför med hur man byggde när Götatunneln byggdes. Där lade man hela vallgraven i egen akvedukt. Kan man det så kan man nog flytta på en eller annan vattenledning också!

Hus ja, där finns ännu ett exempel från Götatunneln. Se karta från hitta.se http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​var=​esperantoplatsen notera det E-formade huset vid Rosenlundsgatan. Här passerar Götatunneln under huset som har en källare. Den grävdes fram, lastades av på stora balkar och sedan grävdes det ut för och byggdes tunnel under källaren. Ett otroligt bygge, men det gick bra!
 0
Gunnar Einarsson (28 Mars 2011 23:38):
@ Hansson: Jo, jag vet att det genomfördes en del små mirakel under bygget av Götatunneln. Passerade ofta över området när det begav sig.
Huset vid Rosenlund är emellertid modernt och i så fall betongpålat. Det som oroar är all äldre och värdefull bebyggelse som med varierande framgång är pålad med trästockar. En gång i tiden rev man halva Linnégatan med förevändningen att husen lutade för mycket. Jag vill inte riskera att något liknande upprepas.
Tyvärr är det bara sådana hus man vill spara som kan hamna i riskzonen. Fula funkislådor som tristessen i Rosenlund hade man gärna kunnat riva i vilket fall om du frågar mig.

Personligen tyckte jag att Götatunneln skapade tillräckligt med oreda under flera år för det lilla man därmed uppnådde. (Med tanke på uppfarternas längd och omfattning är det ur stadsbyggnadssynpunkt fråga om det inte nästan gick på ett ut!) Och Västlänken är ett mycket, mycket större projekt. Enligt GP idag beräknat att bli färdigt först 2030. Kanske något att fundera över.
 0
Gunnar Einarsson (29 Mars 2011 08:49):
Ursprungligen hade jag intrycket att Västlänken skulle lösa kapacitetsproblem som orsakas av säckstationen, men det verkar som en argumentationslinje snarare betonar flödet av människor in och ut från Centralen och att närområdet/Brunnsparken håller på att storkna av kollektivtrafik. Detta skulle alltså vara det primära skälet för stationerna under Haga och Brunnsparken och därmed för Västlänken i sin helhet, exempelvis i jämförelse med förstärkningsalternativet.

Jag skulle vilja veta ifall förstärkningsalternativet innebar någon kapacitetsexpansion vid Gbg C i form av nya säckar (de andra kapacitetsbitarna med bron vid Olskroken och Gårdatunneln greppar jag).

Men om bara flödet av resenärer vid Centralen är problemet så borde väl ändå det gå att lösa på enklare sätt än med ett jättetunnelsystem under hela innerstaden? Intrycket av att man försöker slå ihjäl en mygga med slägga inne i en porslinsbutik kvarstår.
 0
Håkan Andersson (29 Mars 2011 08:56):
Jag tänker inte ge mig in pajkastningen som Hansson i vanlig ordning anstiftar. Han sågar ett seriöst alternativ efter att ha sett en pdf-broschyr. För mig är det uppenbart att han är djupt engagerad i planerandet/byggandet av Västlänken, det här är ingen "hobby" från hans sida.

>Daniel Bergkvist
>Visa gärna din uträkning :)
Det är varken jag eller Vägvalet som står för förslaget (som Hansson försöker insinuera). Uträkningarna är Kurt G. Larssons och redovisas i presentationen (antar jag, jag har inte sett filmen men såg det "live"). Enligt Larsson var kurvradien inget problem heller, men det får förstås stå för honom också.

Annars tycker jag det är något märkligt att ett förslag som har så uppenbara fördelar (byggtid/kostnad/nytta) sågas direkt av vissa, precis som dessa faktorer inte hade någon som helst betydelse. Alla förslag har för- och nackdelar, men att låtsas som att Västlänken bara har fördelar faller på sin egen orimlighet.
 0
Gunnar Einarsson (29 Mars 2011 09:11):
@ Håkan Andersson: "Uträkningarna är Kurt G. Larssons och redovisas i presentationen (antar jag, jag har inte sett filmen men såg det "live"). Enligt Larsson var kurvradien inget problem heller, men det får förstås stå för honom också."

Ja, man undrar ju varför civilingenjören herr Larsson inte själv skulle ha tänkt på detta. Skulle vara fint om han kunde komma hit och kommentera.
 0
Mats O. (29 Mars 2011 15:10):
En bra skriven debattartikel. Skönt att någon säger ifrån beträffande "pratindustrin" som vi har lite för mycket av i denna stad när det gäller byggande&bostäder. Mindre tjôt och mera verkstad alltså.
Johannes som stadsbyggnadsråd (heter det så?) 2014 !
Det vore något.
 0
Daniel (29 Mars 2011 16:05):
@Gunnar. Jag har tittat på kartan och det ser snävt ut men när man räknar på det så är det inte så snäva kurvor, utan det är synvillor. Den kurva som börjar vid operan och slutar vid residenset är den snävaste men är fortfarande ganska bra radie, ungefär samma som jag angav. Det är lite svårt att räkna när man inte har bra utrustning och jag orkar inte skala den rätt.

Sedan så tycker jag givetvis att man borde bygga en fyrspårstunnel direkt för att en tvåspårstunnel kommer att vara svår att komplettera.

När det gäller viadukterna så ska jag vara ärlig och säga att det låter som en bra idé, men dom tåg som ska gå på den skulle ju vara lokaltågen av typ X61, ett tåg som har plats för c:a 200 sittande och väger runt 150 ton plus passagerare. Ska sedan ett reginatåg upp på spåret så blir det 200 ton plus passagerare vilket leder till att vi får ganska stora och otympliga pelare som måste hålla emot tågets kraft när hela konstruktionen är en enda gigantisk kurva.
 0
Gunnar Einarsson (29 Mars 2011 16:41):
@ Daniel: Ok, schysst av dig att räkna lite på det t.o.m. Den eleverade konstruktionen torde väl bli något liknande bron vid Olskroken idag. Kanske inte så vackert, men jag tror väl ändå att det skulle gå att bygga rätt tätt inpå banan om man ville. Larsson visade ju även exempel på att dra spåren rakt genom byggnader eller bygga in dem i tuber, o.s.v.

Hursomhelst...

Jag har börjat undra om det verkligen behövs en slinga överhuvudtaget som komplement till förstärkningsalternativet (+ Larssons variant på breddad Olskrokenbro istället för ny bro, vilket jag tyckte var riktigt smart). Det verkar ju finnas utrymme kvar till nya spår på Centralen om det behövs (norr om nuvarande spår). Behövs sedan en breddning av "flaskhalsen" in i säcken så ger avståndet till Postens sorteringscentral även det en viss marginal. Slutligen har vi Bergsslagsbanans gamla station som bara står där mitt ute i ingenstans.
Med andra ord, med lite god vilja borde det finnas alldeles tillräckligt med plats för fler pendeltåg och mer därtill.

Ja, skall de bygga pendelåkarnas Moria under Göteborg så vore väl fyra spår redan från början det minsta man kunde begära! Någon nytta skall väl vi göteborgare ändå själva ha av högriskprojektet.
 0
Hansson (29 Mars 2011 20:12):
Håkan:
Det inte så mycket kunskap och insikt för att totalsåga "slingan". Jag är inte ensam om att såga den. Flera andra här har varit inne på samma tankegångar. Att inse att den inte tillför något som helt jämfört med säckstationen kräver lite mer men inte mer än att även den som inte professionellt sysslar med infrastruktur kan inse det. Så svårt är det inte, faktiskt.

Experternas svar på "slingan" är snarast att de sätter i halsen av skratt när de ser den!

Med tanke på den inkapsling han ville ha så blir det inget litet svart streck på en karta utan ett tungt dominerande schabrak utan dess like, till ingen som helst nytta.

Ser man till kostnaderna så kostar enbart "förstärkningsalternativet" mer än vad ni tror att allt skall kosta tillsammans. Beräkningarna sedan för "slingan" är ju en direkt glädjekalkyl, men det gör ju mindre i och för sig eftersom den som sagt ändå inte tillför någon nytta alls.
 0
Hansson (29 Mars 2011 20:13):
Daniel:
Det behövs nog ingen 4-spårstunnel, stationerna är tänkta att lätt kunna byggas ut till 4-spår. Jag hoppas ju iofs. att de byggs så redan från början.
 0
Hansson (29 Mars 2011 20:22):
Gunnar:
Det är riktigt, skall man bygga "förstärkningsalternativet" så tillför slingan inget alls, se kartor och annat i järnvägsutredningen http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​16890​/​Vastlanken_​.​.​
Nu uppfyller ju inte "förstärkningsalternativet" ens lågt ställda förväntningar och det är därför som den inte är ett alternativ för utbyggnad.

Till sist kan jag med glädje notera att det första spadtaget nu är taget för det Västsvenskapaketet! Jag, och många med mig, ser fram emot att följa detta bygge de närmaste åren!
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​58710​1-​forsta-​spad.​.​
 0
Hansson (29 Mars 2011 21:43):
Håkan:
Svaret på frågan "Hur jag kan såga förslaget efter att 'bara' ha sett en pdf-broschyr" är enkelt. En dålig idé är en dålig idé är en dålig idé.
En dålig idé blir inte ett dugg bättre för att den går ifrån en servett-skiss, till PDF-dokument eller aldrig så tjusiga Youtube-filmer. Inte ens om idén guldplätteras så blir den ett dugg bättre.

Utöver PDF-dokumentet som låg till grund för Vägvalets presentation så har jag även sett de filmer ni har publicerat därifrån. De filmerna gjorde inte idén ett dugg bättre.
 0
Herbert (30 Mars 2011 08:15):
Hur fungerar det med en station mitt på en kurva som förslaget med slingan innebär? Har för mig att när man pratade om en kompletterande station på Bohusbanan vid Brunnsbo så skulle det innebära stora svårigheter att anlägga en station i en kurva. Där är det dessutom betydligt större radie en vid föreslagen slinga. Nån som vet om det funkar? Kanske tog död på debatten nu?? :)
 0
Daniel (30 Mars 2011 08:59):
@Herbert. Egentligen finns det inget direkt faktiskt problem med en station i en kurva. Dock så uppstår sidproblem såsom att tåget lutar och att tågpersonalen inte kommer att ha samma uppsikt över tåget ifall någon fastnar. Det finns tunnelbanestationer i kurvor i Stockholm och dessa har fått videokameror men det är inget bra system och egentligen en lagning på en konstruktion som är dålig.
Att tåget lutar kanske dock bara är bra då det kommer att tömmas på folk fortare, en rullstol behöver bara släppa bromsarna så är man ute. Sedan så finns det detta med förslitningsskador och dylikt som uppstår i kurvor. Det kanske blir lite trist att denna stationsperrong kommer att vara avstängd någon vecka om året för underhåll.
 0
Håkan Andersson (30 Mars 2011 09:32):
Som sagt tänker jag inte bemöta "Hansson" och hans attityd om att "alltid veta bäst". Den dagen han presenterar sig, vem han är och hans position i hela den här historien, kan jag överväga att omvärdera min inställnig. Men då skulle det också bli tydligt att han pratar i egen sak.

(Sågningen gjorde han innan han sett filmen, tvärtemot vad han påstår)
 0
Johannes Hulter (30 Mars 2011 09:43):
@ håkan: Vem du väljer att bemöta avgör förstås endast du. Men här på Yimby är det OK att kommentera under pseudonym, det viktiga är att man följer god sed i diskussionerna. Sedan spelar det väl ingen roll om man har egenintressen att bevaka. Det är ju argumenten som räknas.
 0
Daniel (30 Mars 2011 09:53):
@Håkan. Det är helt ok att såga något som man inte har sett. Alla får ha en egen åsikt och ibland så räcker det att titta på en karta utan att ha sett föredraget för skapa sig en uppfattning.
Jag kritiserade det själv utan att ha gått på föredraget då jag tittade på en karta och kollade i en tabell och insåg snabbt att dessa två faktorer går inte ihop mer än på en ingenjörs papper där han inte kommer att konstruera det.
 0
Håkan Andersson (30 Mars 2011 10:08):
Johannes Åsberg: Jag ifrågasätter inte regelverket för hur man kommenterar på Yimby. Däremot håller jag inte med om att det inte spelar någon roll vilka egenintressen man har att försvara. Det tycker jag är en något naivt inställning.

Daniel: Jag ifrågasätter inte rätten att ha en åsikt, tycker det är en väldigt konstig slutledning från din sida. Det var snarare trovärdigheten i en sågning som kommer mer eller mindre automatiskt på alla förslag som inte heter "Västlänken" och som man inte ens satt sig in i som jag ifrågasatte.
 0
Daniel Bergqvist (30 Mars 2011 10:29):
Håkan, man behöver väl inte utgå ifrån att alla har egenintressen att försvara?
 0
Håkan Andersson (30 Mars 2011 10:36):
Daniel: Har jag sagt det?
 0
Daniel Bergqvist (30 Mars 2011 10:41):
Jag tolkar dig så eftersom ni på Vägvalet ofta frågar vem man är och var man jobbar istället för att lyssna till argumenten :)

Kan inte du be Kurt Larsson att lägga upp presentationen som pdf?
 0
Håkan Andersson (30 Mars 2011 10:45):
Och som vanligt tolkar du FEL. Läs det jag skriver istället! Att du inte klarar av att läsa nyhetsartiklar som refererar till opinionsundersökningar har vi ju redan konstaterat.

Att vi ofta skulle fråga vem man är och var man jobbar stämmer inte heller. Och ett sådant påstående blir inte roligare bara för att du lägger till en smiley...
 0
Johannes Hulter (30 Mars 2011 13:47):
@ håkan: Nja, jag menar mer att argumenten i sig är ju hållbara eller ohållbara, oavsett vilka egenintressen som finns. Man behöver ju inte ha en fullständig bio över någon för att kunna argumentera med honom/henne i en sakfråga. Däremot kan egenintressen ju förklara varför man väljer att förtiga vissa argument och lyfta fram andra.
 0
Håkan Andersson (30 Mars 2011 14:22):
Johannes Åsberg: Vad som är hållbara och ohållbara argument varierar för olika människor. Jag fick nyss ett argument på Vägvalets blogg att alla som har råd att ha bil också har råd med trängselskatt. För mig är detta ett helt ohållbart argument som faller på sin egen orimlighet.

"Däremot kan egenintressen ju förklara varför man väljer att förtiga vissa argument och lyfta fram andra."
Eller förklara varför man ljuger.
 0
Johannes Hulter (30 Mars 2011 15:46):
Håkan: Vad jag menar är väl egentligen bara att man kan ha fel eller rätt alldeles oberoende av vilka intressen man har.

Det är därför bättre att fokusera på argumentet och inte personen (ad hominem).

Och på det spåret - åter till sakfrågan! :)
 0
Hansson (30 Mars 2011 22:29):
@Gunnar Einarsson (28 Mars 23:38):
Jag har tittat lite mer på kartorna och och det bör inte bli några större problem med hus, så vitt jag kan se.

En stor del går i berg och det ser jag som fullständigt problemfritt så de delarna behandlar jag inte alls här. Sedan finns det en del öppna schakt i lera som antagligen också är av mindre bekymmer.

Den mest problematiska delen är sannolikt sträckan Haga(-kyrkan) till berg innanför vallgraven. Som referens finns kartan med Västlänken finns här http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​16891/​Stadskarta_​.​.​

Haga-hållplatsen ligger i alla fall delvis i berg. Därefter skall man under Vallgraven, ny akvedukt kan man förmoda! Väl under vallgraven så närmar vi oss huset vid Hvitfeldtsplatsen 9 som är ett modernt hus, se länk här http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​var=​hvitfeldtsplatse.​.​
Trycker du sedan på "Gatubild" där så kan du panorera runt och se hur det ser ut. Det påminner alltså väldigt mycket om när Götatunneln snek inunder huset längre upp på Rosenlundsgatan.

Notera att Västlänken inte passerar under något hus som är träpålat. Vid centralen så går den ner mellan Nordstan och Götatunneln in i berg vilket också Götatunneln gjorde.

Götatunneln fyller sin funktion väldigt väl. Jag saknar inte det gamla kaoset det minsta! Att kommunen inte lyckats bli klar med sin planering för södra älvstranden är ju inte tunnelns fel. Tid har kommunen i alla fall haft gott om till att bli färdiga.
 0
Hansson (30 Mars 2011 22:34):
Normalt sett har jag inte mycket till övers för Miljöpartiet. Men i samband med det Västsvenska paketet sa de en sak som jag faktiskt beundrar. Det visar att de tar sin position som politiker på allvar och tar ansvar för kommun och region.

De sa: "Vi gillar inte alla delar i paketet. Speciellt gillar vi inte Marieholmstunneln som är till för bilar. Men vi kan acceptera den som en del av paketet mot att vi får de delar vi vill ha, exempelvis tågsatsningar (Västlänken) och begränsning av biltrafiken med trängselskatterna." Det var mer eller mindre ordagrant, och är det inte helt rätt så är det mitt fel. Men, det var i alla fall andemeningen av vad de sa. På samma liknande sätt är det sedan för de övriga som står bakom paketet.
 0
Håkan Andersson (30 Mars 2011 23:08):
En beskrivning av något som i vanliga fall brukar kallas för "en ohelig allians". Förlorarna är väljarna och demokratin.
 0
Gunnar Einarsson (31 Mars 2011 00:33):
@ Hansson: Fint att du tar dig tid att gå igenom detta med leran. Enligt denna karta från 1967 beträffande Snabbspårvagnsutredningen (tunnelbana) framstår tyvärr dina uppgifter dock lite som glädjekalkyler:
http:​/​/​i726.​photobucket.​com/​albums/​ww268/​PatrikSterky/​.​.​

Jämförelse med Västlänkens dragning:
http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​16882/​Vastlanken_​.​.​

Givet att det kan vara svårt att orientera sig exakt på den gamla kartan men som jag tolkar läget så har vi först ett lerområde med minst 15 m djup genom Västra Nordstan (gult på kartan) förutom den lilla plutt som utgörs av Kvarnberget. Visst går tunneln genom leran i hög grad i utkanten av detta ytterst känsliga område, men jag har även för mig att Götatunneln drabbade bebyggelse i Pustervik, vilken den alltså inte heller löpte under (hittar tyvärr ingen länk på detta).

Västlänkstunneln gör sedan en sväng söderut och passerar Packhusplatsen, under Stora Hamnkanalen och rakt under Residenset, även detta idel oskattbara Göteborgsmiljöer och idel lera. Ja, Götatunneln har redan gjort resan en gång förut. Det måste i så fall till varje pris gå vägen även denna gång!

Området vid Rosenlund (Hvitfeldtsplatsen) är problematiskt med avseende på gamla Latinläroverket, Engelska Kyrkan, Gegerfeldtska villan m.m. samt kanske även Fiskekyrkan, dock inte fulhuset som tunneln löper rakt under givetvis (1976 uppfört för Televerket), vilket det nästan vore en välgärning om det helt förstördes av sättningar.

Vid Hagakyrkan, där stationen skall ligga, gäller att vare sig Haga runt Södra Allégatan/Sprängkullsgatan eller angränsande delar av Vasastan (Haga Kyrkogata, Storgatan, Bellmansgatan) drabbas, allt byggt på djup lera enligt 1967 års karta. Som tur är löper tunneln sedan under berg genom större delen av Vasastan och Lorensberg. Emellertid blir det åter lervälling vid Korsvägen där kanske framförallt de vackra sekelskifteshusen mellan Södra Vägen och Skånegatan hamnar i ett utsatt läge.

Hur farlig Göteborgsleran i realiteten är råder det säkert delade meningar om, men det bör inte förtigas att Västlänken innebär potentiellt allvarliga risker för det lilla som återstår av den verkliga och värdefulla Göteborgsmiljön. Det är helt avgörande att dessa risker till 100% bemästras. Finns denna beredskap? Det hoppas jag sannerligen då man nu, som du så triumfernade påpekar, har dragit igång projekteringen med ett första symboliskt spadtag.
 0
Gunnar Einarsson (31 Mars 2011 01:10):
Nu när projekteringen för Västlänken är igång kanske det vore på sin plats att börja fokusera mer på den verklighet som detta i så fall kommer att medföra på gott och ont.

Jag vet inte vad ni tycker, men jag skulle uppskatta ifall Yimby pressade på att det framtida grävandet nu utfördes med tanke på 4 spår genom den möjligen med tiden mittseparerade tunneln.
Förhoppningsvis skulle det därmed gå att inleda arbetet med Göteborgs Tunnelbana omgående efter det att Västlänken står färdig. I realiteten kommer väl dock galloperande fördyrningar att sätta stopp för det enda som verkligen skulle innebära ett ordentligt lyft för staden, men man kan ju alltid hoppas!

Skulle också vara kul att se på hur folk tänker sig tunnelbanenätet med utgångspunkt i Västlänken.
@ Hans Jörgensen: Tycker exempelvis det är lite svårt att följa med på den skiss du länkar till. Kanske lite utförligare beskrivning vore på sin plats?
 0
Gunnar Einarsson (31 Mars 2011 01:35):
@ Hansson, högbanor är definitivt inte "mysiga", men de är otvivelaktigt storstadsmässiga! :)
Allt beror väl lite på vad man anser att Göteborg är och bör vara. Som alternativ eller komplement till tunnelbana håller jag förvisso fast vid högbana som en möjlighet, inte minst i denna stad som i princip bara består av lera och höga berg.
Sedan har högbanor givetvis nackdelar, som att de är skrymmmande och skymmande och kanske av misstag även bullriga. Hur känns det att traska uppför trappan till perrongen i 10 graders kyla? Nåväl, det borde väl modern uppvärmningsteknik à la uteservering på krogen kunna lösa!
Samtidigt har högbanan givna fördelar. Som att den torde vara åtskilligt billigare att uppföra än en tunnelbana samt att de på sätt och vis är mer flexibla i planeringsavseende. En högbana är ju i alla fall i princip möjlig att flytta eller riva!
Helt avgörande för hur önskvärd jag anser en högbana vara i Göteborgslandskapet beror dock på dess estetiska kvaliteter och därmed hur väl den kommer att harmoniera med dagens (och ett framtida!) Göteborg. Kort sagt förutsätts en orgie i Jugend eller motsvarande med stationshus i välvda, markerade fackverk och glas. Såhär ungefär, som i detta motiv kanske hämtat från en framtida Övre Husargatan: ;)
http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​e/​eb/​U-​B.​.​

Utformningens krav är också skälet till att tågen bör vara så lätta som möjligt. Ingen skall komma och påstå att bropelarna måste bestå av massiva grå betongelement av typ Olskroksviadukten eller Motorvägsmot 1A.
 0
Daniel (31 Mars 2011 09:44):
@Gunnar. Det är roligt att du tar upp Godstågsviadukten förbi Olskroken. Den konstruktion som var där innan transporterade enbart godståg förutom vid enstaka tillfällen när tyskar åkte förbi staden under ett visst krig. Om jag inte har sett fel så har dessutom detta filmat och sedan hamnat genom någon aningslös människa i sj-reklamfilm i höstas tror jag när dom visade att dom funnits i många epoker.

I alla fall så när man skulle byta ut viadukten så ville man ha en smäcker och trevlig viadukt. Man har också konstruerat en smäcker och trevlig viadukt med en mast över motorvägen för att skapa ett landmärke. Men som vid så mycket annat så hamnade ritningarna i en låda i väntan på pengar. Det är ju så att dom som sitter på pengarna vill ju inte dela med sig av dom om dom inte ser effekterna av det med egna ögon.

Tiden gick och ritningarna låg och samlade damm. Men så en dag kom EU med en säck med pengar och sa att denna viadukt ska byggas. Sagt och gjort så tog man fram ritningarna och var redo att bygga. Ett problem hade dock dykt upp, och det var att under tiden man väntade så hade Kina hunnit få en högkonjunktur. Detta ledde till att stålpriserna hade rusat i höjden och blivit så höga att man ansåg att viadukten blev för dyr. Man blev tvungen att konstruera om hela viadukten vilket ledde till den bro vi har nu. Det är av helt ekonomiska skäl den ser ut så, och vill man ha en billig lösning så blir den en sådan bro.
 0
Hansson (31 Mars 2011 23:10):
Nej, Håkan. Politik är ett givande och tagande. Både väljare och demokrati vinner på att politikerna faktiskt kommer överens.

Ett praktexempel på motsatsen är Olof Johansson och hans hårdnackade motstånd mot Öresundsbron. Han offrade hellre regeringen än ändrade sig. Nu byggdes bron i alla fall men det var trots och inte tack vare honom.
 0
Hansson (31 Mars 2011 23:35):
@Gunnar Einarsson (I dag 00:33):
Snygg lerkarta, men den säger inte hela sanningen. Det är inte så illa som det kan se ut.

Götatunneln går i berg hela vägen från lilla bommen till Esperantoplatsen. På motsvarande vis så går Västlänken i berg hela vägen från lilla bommen till berget precis bakom Hvitfeldtsplatsen 9. När du åker genom Götatunneln så ser du berget. Betongtunnel är det under Rosenlundshuset och upp mot väster samt utfartetn åt öster från lilla bommen.

Eftersom man går i berg hela denna väg så är det inga problem med hamnkanal, residens eller Packhusplatsen.

Vid Hvitfeldtsplatsen, du ser berget bakom huset här, så ligger de skyddsvärda byggnader du talar om långt ifrån själva tunnelområdet. "Fulhuset" som man passerar rakt under skall också gå bra att klara, eftersom man klarade av Rosenlundshuset i andra änden av Rosenlundsgatan.

Vid Hagakyrkan så börjar berget komma upp. Det inser man eftersom hela området plötsligt lutar påtagligt uppåt. Inte heller det bör ställa till några stora problem. Faktiskt.

Lera, finns det däremot i mängd från lilla bommen, förbi Nils Ericsson terminalen och bort mot Skansen Lejonet. Men där finns heller inga hus man skall under. När man kommer ur berget vid Korsvägen så är det lera igen hela vägen fram till örgrytemotet, men det är ju bara en raksträcka så det borde heller inte innebära några större bekymmer.

Nej, Västlänken blir bara bättre ju mer man tittar på den. De har lyckats undvika de stora problemen och få till en byggbar sträckning!
 0
Gunnar Einarsson (1 April 2011 13:02):
@ Daniel, mycket intressant inlägg!

För det först kan jag göra reflektionen varför vi behöver en stadsarkitekt. Stadsarkitektens viktigaste funktion i nuläget, i alla fall som hämtad från sekelskiftet, skulle nämligen vara att inget bygglov fick passera till verkställighet utan att först ha "granskats och gillats" av nämnda ämbete, vilket vid sekelskiftet innehades av Carl Fahlström.
Med rätt man på stolen skulle husiparkfunkisförslag efter husiparkfunkisförslag omgående kunna kastas i papperskorgen tills byggmästarna till slut lärde sig att det som gillas är idel Jugend, nyrenässans, nybarock, nationalromantik och emellanåt ett och annat smakfullt exmpel på 20-talsklassicism. Det borde förstås även gälla broingenjörer som missar det viktiga - att eventuella högbanebroar skall stå där i hundratals år och ge uttryck åt Göteborg som stad - och bara har tankar om att det skall vara så billigt som möjligt i huvudet.

För det andra utgör ditt inlägg ett lysande exempel på varför SSAB borde förstatligas. Det är givetvis fullt riktigt att driva en hård affärsuppgörelse beträffande malm- och stålexport till Kina, men en helt annan sak att försörja inhemska infrastrukturprojekt med ett så högkvalitativt stål till så billigt pris som möjligt. Ett statligt drivet verk har frihet att genomföra denna typ av socialistisk transaktion, även om erfarenheten har visat att ibland även det kan kräva ett dekret från Kungl. Maj:t.
 0
Sven R (1 April 2011 13:42):
Gunnar, det fina med marknadsprissättning av råvaror är att knappa resurser kommer att användas där de gör mest nytta. Det höga stålpriset är en signal om att det är en ändlig resurs som vi därför bör hushålla med. Ekonomiskt tänkande och miljötänkande går hand i hand.
 0
Daniel (1 April 2011 14:58):
Ett "problem" med den svenska malmen är att den är av för hög kvalitet vilket leder till en väldigt hög efterfrågan. det finns billigare och sämre stål närmare kina (t.ex. japan) men det är ju rent sagt tramsstål dom producerar. Man kan bygga datorlådor och dylikt av den, men man ska inte försöka bygga något bärande av det.

sedan är inte järn en knapp resurs, det är bara det att man vill göra så mycket pengar som möjligt samtidigt som det gäller att inte mätta marknaden. Det är inte en fri marknad på järn då folk inte bara kan öppna upp nya gruvor om marknaden vill detta, det är inte kaféer vi pratar om.
För övrigt så vill jag bara lägga in att vi har av tradition i Sverige sålt råvaror och köpt tillbaka dom förädlade. Vi säljer malmen och köper järnet, vi säljer pappersmassan och köper tillbaka pappret o.s.v. Det är därför det är såpass dyrt för oss. SSAB tillverkar stål i Sverige, men det är bara en bråkdel av all malm vi bryter. Det mesta går på malmbanan.
 0
Sven R (1 April 2011 16:28):
Daniel, det där med att gruvor inte är som caféer. Nej sannerligen inte. Sedan världsmarknadspriset har skjutit i höjden så har pensionerade malmbrott i Sverige öppnats igen. För 10-20 år sedan så var det inte lönsamt att bryta eftersom malmkoncentrationen var för låg. Grundläggande nationalekonomi säger att det som inte är företagsekonomiskt lönsamt oftast inte heller är samhällsekonomiskt lönsamt. Hur mycket malm det sedan finns totalt i det svenska urberget är ganska ointressant när den inte går att ta upp. Dock har du rätt i att den stränga svenska miljölagstiftningen gör det svårt att öppna nya brott och gruvor (om det var detta du syftade på med café-exemplet).

Och det där om att vi befinner oss lågt ner på förädlingsstegen verkar som du har läst i någon gammal lärobok från 40-talet.
 0
Sven R (1 April 2011 16:37):
Gunnar, tycker du inte det vore bättre att tegelbruken förstatligades istället? Jag menar, det är ju ändå stålet som har lett fram till den urartade funktionalismen med sina långa spännvidder, fria planlösningar och fria fasader med fönsterband osv. Om teglet subventioneras så kanske Skanska och NCC börjar bygga gamla hederliga stenhus igen.
 0
Håkan Andersson (1 April 2011 18:54):
"Nej, Håkan. Politik är ett givande och tagande. Både väljare och demokrati vinner på att politikerna faktiskt kommer överens."

Nej, inte när man går emot vad man sagt innan ett val och sedan ändrar sig. Det är det som är innebörden av "en ohelig allians". Då lurar man avsiktligt väljarna och i den här frågan har man folkopinionen emot sig. Det är inte demokratiskt att köra över folket!

Hade situationen varit den omvända; dvs att politikerna före valet 2006 lovat trängselskatt och efter valet unisont svikit detta löfte och lagt ner Västlänken, tror jag inte "Hansson" hade varit lika positiv till att politikerna kom överens! Det gäller att plocka russinen i kakan.

"Ett praktexempel på motsatsen är Olof Johansson och hans hårdnackade motstånd mot Öresundsbron. Han offrade hellre regeringen än ändrade sig. Nu byggdes bron i alla fall men det var trots och inte tack vare honom."
Jag beundrar faktiskt Olof Johansson för att han stod upp för något han
1. Hade gått till val på och var övertygad om
2. Stod orubbligt fast vid detta. Det kostade honom förlust både av jobbet och regeringssamarbete. Det är verkligen att ha stake!

Tvärtemot vad "Hansson" säger behöver vi fler politiker som håller vad de lovar eller annars - när man ser att det inte går ändå - ställer sin plats till förfogande.

Med detta sagt höll jag inte med honom i sak, men jag respekterar ändå hans åsikt och agerande.
 0
Sven R (1 April 2011 21:41):
Håkan, du blandrar ihop begreppen stake och impotens. Det gäller även Göran Johanssons tjurande på regeringen Persson. Om man inte får något gjort så är man bara impotent.
 0
Johannes Hulter (1 April 2011 22:01):
Sven/håkan: Den här kommentarstråden är mansdominerad nog som den är. Ska vi försöka hålla underlivsmetaforerna borta i fortsättningen? :)
 0
Daniel (2 April 2011 09:34):
@Sven. Dom flesta malmtågen går fortfarande till narvik, och sverige importerar mycket stål.

Och när det gäller papper så köper jag mitt papper från österrike och frankrike. Det är bättre papper även om det är samma pappersmassa. Dom svenska pappersbruken brukar konka.
 0
Håkan Andersson (2 April 2011 11:46):
Jag hade faktiskt inte en tanke på att någon kunde ta illa vid sig av det vedertagna uttrycket jag använde! :-o

I går såg jag ett inslag på Aktuellt där det berättades om det finländska partiet Sannfinländarna som tydligen som enligt opinionsundersökningar helt plötsligt kan bli näst största parti i valet om två veckor:

"År efter år har de tre största partierna bildat regeringar ihop. Det har lett till Nordens lägsta valdeltagande. Hur man än har röstat har samma partier suttit i regeringen."

Det är detta som händer när etablerade partier gör upp i slutna rum, bakom väljarnas rygg. Väljarna upplever att det inte spelar någon roll vad man röstar. Det kan enligt min åsikt inte vara något att sträva efter, även om det öppnar upp för partier som Vägvalet m.fl. Vi hade hellre sett att övriga partier hade skött sig och fullföljt sina löften till väljarna.
 0
Daniel Bergqvist (2 April 2011 13:32):
Håkan: Att flera partier tycker lika i en central och viktig fråga kan inte jämföras med att bilda en koalitionsregering/kommunstyrelse.
 0
Krister (2 April 2011 16:23):
Det konstiga med Göteborgspolitikerna är att de i allmänhet inte tycker någonting. Speciellt gäller detta Västlänken. Det verkar som man föredrar största möjliga tystnad om saken till dess att ingen återvändo finnes.
 0
Hansson (2 April 2011 23:42):
Vi tackar för Håkans och Vägvalets undervisning hur en Riktig Politiker skall uppföra sig. Göteborgs samtliga politiker lyder instruktionerna och vägrar härmed att ändra någon som helst uppfattning.

Säg mig; Hur tänkte du nu få igenom en ändring om beslutet angående det Västsvenskapaketet med dess trängselskatter och Västlänken?
 0
Sven R (3 April 2011 16:39):
Daniel, här är lite statistik som belyser pappersproduktionen i Sverige:

http:​/​/​www.​skogsindustrierna.​org/​MediaBinaryLoader.​axd.​.​

http:​/​/​www.​skogsindustrierna.​org/​MediaBinaryLoader.​axd.​.​

Som du ser producerade vi 11 miljoner ton papper år 2009 medan den inhemska konsumtionen var knappt 2 miljoner ton. Exportnettot är fortfarande massivt.

Det man också kan se är att importens andel av vår konsumtion stiger. Det skulle kunna ses som ett tecken på att svenska pappersbruk konkurreras ut. Men det kan också ses som effekt av motsatsen, vi klarar av att upprätthålla vår konkurenskraft genom att rationalisera och specialisera oss. Dessutom måste vi hålla inflationen stången och inte införa orimliga miljökrav. Hittills verkar det som om det funkar, frihandeln är fortfarande gynnsam för Sverige. Den dag svensk industri börjar blir utkonkurrerad på allvar så får vi överväga nya lösningar.


Jag vet inte vad det är du förespråkar, förstatligande? Erfarenheten från tidigare planekonomier har visat att nödvändiga moderniseringar av produktionen aldrig blir av och konkurrenskraften urholkas. För en exportberoende nation som Sverige vore det förödande, en stor del av vår statsbudget skulle gå till att subventionera exportprodukter.
 0
Sven R (3 April 2011 16:56):
Daniel, här är ytterligare en intressant bild som rakt motsäger din verklighetsbeskrivning:

http:​/​/​www.​skogsindustrierna.​org/​web/​Strukturutvecklin.​.​

Som du ser har produktionskapaciteten i Sverige byggts ut stadigt för varje decennium, för både massa och papper. År 1960 var kapaciteten dubbelt så stor för massa jämfört med pappret. Idag har obalansen byggts ikapp.

Du nämnde att pappersbruk brukar konka. Ja det är tragiskt varje gång det sker. Men det är en del av strukturomvandlingar, så är det bara.
 0
Krister (3 April 2011 19:48):
Om aldrig haft någon som helst uppfattning om saken behöver man givetvis inte ändra sig!
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2011 08:07):
@ Sven R (1 April 16:37):
"Gunnar, tycker du inte det vore bättre att tegelbruken förstatligades istället? Jag menar, det är ju ändå stålet som har lett fram till den urartade funktionalismen med sina långa spännvidder, fria planlösningar och fria fasader med fönsterband osv."

Haha, nej! Helt oavsett den eventuella betydelsen för funkisen, så torde ju tegelframställningen inte vara lika priskänslig för internationella konjunkturer som stålproduktionen, vars negativa konsekvenser för svensk ekonomi, infrastruktur och näringsliv var hela poängen med stålindustrins nationalisering.

Med andra ord, det skulle inte finnas något som helst att vinna på en socialisering av tegelbruken. :)
Annat vore det ju förstås med bankerna, energisektorn och järnvägen, men det är ju delvis en annan debatt...
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2011 08:27):
@ Sven R (1 April 13:42):
"Gunnar, det fina med marknadsprissättning av råvaror är att knappa resurser kommer att användas där de gör mest nytta. Det höga stålpriset är en signal om att det är en ändlig resurs som vi därför bör hushålla med. Ekonomiskt tänkande och miljötänkande går hand i hand."

Njaaee... Vi i Sverige har ju inget som helst att vinna på ifall vårt stål gör mest "nytta" i Kina!
Nej, den ekonomiserande vinklingen blir i detta sammanhang främst ett ovidkommande argument. Vad det egentligen handlar om är ett onödigt mellanled som profiterar på en nationell resurs som borde vara folklig egendom, dvs om rationell hushållning och maximerad ekonomisk styrka för landet utgör vår målsättning.
 0
Daniel (6 April 2011 09:18):
@Sven. Nu hamnar vi lite off topic. Jag förespråkade inget. Därimot så ser man i den statistiken som du visade upp, att det svenskarna är bra på att göra är dasspapper, kartonger och tidningspapper. Dessa papperssorter är dom lägsta kvaliteterna. T.ex. är Edets pappersbruk (SCA) ett stort och välmående pappersbruk med stor export, men man torkar sig i baken med svenskt papper, eller bygger lådor med det. vill man ha kvalitetspapper så går man utomlands. Dom som gjort svenskt kvalitetspapper har i dom flesta fall konkat pga internationell konkurrens. Ett företag såsom Artic Paper är ett bolag som säljer papperstyper med svenskt namn, men har både pappersbruk i sverige, polen och tyskland. Det är som att tro att när man köper marabou, så köper man en choklad som är svensk, eller i alla fall kanske är tillverkad i sverige, eller i alla fall något som påminner om en svensk nationell tillhörighet, men egentligen är numera marabou en ompaketerad version av Côte d'or från Kraft food.
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2011 09:53):
@ Hansson (31 Mars 23:35):
"Snygg lerkarta, men den säger inte hela sanningen. Det är inte så illa som det kan se ut. (---)"

Vilka källor baserar du dina uppgifter på?
 0
Sven R (6 April 2011 11:17):
Daniel, du har fel igen. Här ser du att tryckpapper (det som du kallar kvalitetspapper) är det vi producerar mest av:

http:​/​/​www.​skogsindustrierna.​org/​MediaBinaryLoader.​axd.​.​

Det är den kategori som har störst exportandel också, 93%. C:a hälften av vår egen konsumtion importeras. Den stora handeln över gränserna beror naturligtvis på att varje land har ett begränsat antal pappersbruk som inte kan tillverka alla sorter som efterfrågas i slutledet.
 0
Daniel (6 April 2011 12:48):
@Sven. Jobbar man med papper dagligen (vilket jag gör), så finns det väldigt många sorters papper. Vi tillverkar skitpapper i Sverige vilket inte fungerar i många maskiner utan det pappret som vi använder i sverige kommer till stor del fån utlandet oavsett vad skogsindustrin säger.
 0
Johannes Hulter (6 April 2011 14:17):
Sven/daniel: Ni är off topic, men på ett så intressant sätt att jag faktiskt vill uppmana er att fortsätta er diskussion om pappersindustrins strukturella utveckling. Det här är folkbildning. :)
 0
Sven R (6 April 2011 14:55):
Daniel, dina personliga erfarenheter har jag ingen anledning att argumentera emot. Det var de allmängiltiga slutsatserna du drog som jag bemötte.
 0
Daniel (6 April 2011 15:51):
@Sven. Man kan uttrycka det som så att skit är fortfarande skit, även om en försäljare kallar det vid finare namn. :) Själv köper jag in franskt och polskt papper, men det svenska pappret som benämns vissa saker, går inte att använda till det dom säger. Om GM skriver Racer på en Corsa så blir det inte en racerbil... Fast vi kanske ska lägga ned debatten? :)
 0
Sven R (6 April 2011 16:11):
Ja, vi säger att båda hade rätt. Win-win! :-)
 0
Hansson (7 April 2011 22:19):
@Gunnar:
Dels kan man läsa utredningen om Västlänken och dels kan man själv ge sig ut och titta på terrängen.

Åker du Götatunneln så ser du att den till stor del går i berg. Berget börjar vid Lilla Bommen och slutar vid Esperantoplatsen. Man kan sedan ge sig ut och promenera i stan över samma sträckning och då se berg i dagen. Man ser även att det är lera och vatten. Tunneln går dock i berget under leran hela vägen. Det gör Västlänken också, även om den svänger av mot Hvitfeldtsplatsen 9. Bakom det huset så ligger berget Den lite märkliga dragningen är en direkt följd av att man vill hålla sig i berg och inte hamna i lera någonstans under stan.

På samma sätt är det mellan Korsvägen och Hagakyrkan. Berget syns tydligt i dagen vid Korsvägen med Landeriet ovanpå berget. Vid Haga syns det mindre tydligt, men det finns där. Tunneln går relativt djupt vid Hagakyrkan, man kan nog räkna med minst 20 meter under mark för att en tågtunnel skall få plats under vallgraven. På så vis så klarar man sig från leran och hamnar i berg igen.

Mellan Korsvägen och Örgrytemotet så är det lera frö att sedan bli berg igen.Det är också lera mellan Lilla Bommen och Skansen Lejonet, men den ligger i sig på en liten bergknalle. Västlänken skall igenom den och under Skansen lejonet mot öster.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee