Trängselskatten är nyckeln Oberoende av paketets innehåll är införandet av trängselskatter en lönsam och effektiv åtgärd för att reglera trafikmängden och användandet av vägnätet. Trängselskatten är dessutom en bra metod för att delfinansiera större investeringar. Det är viktigt att trängselskatten börjar generera intäkter så fort som möjligt eftersom kostnaderna för Västsvenska paketet sannolikt lär öka. En majoritet av göteborgarna är emot trängselskatten. Att vara emot en ny skatt/avgift av detta slag är fullt naturligt och inget ovanligt. Så var det i London, Oslo och Stockholm. I alla städer har opinion vänt – allt fler hyllar införandet eftersom de positiva effekterna blir alltmer uppenbara för gemene man. Trängselskatten uppskattas av en majoritet av Stockholms bilister Kostnaderna har stigit kraftigt Kostnadsutveckling (mdkr):
Projekt
2003
2006
2008/9
Idag
Förändring%
Behov
Marieholmstunneln
1,6
2
3,5
4
+150
minskar
Västlänken
-
12
16
20
+70
ökar
Nyttan av Marieholmstunneln är mycket tveksam. Att uppföra tunneln kan endast motiveras ur sårbarhetssynpunkt. Beslut om byggnation är ett resultat av politiska kompromisser. Den kloke avvaktar effekterna av Partihallsförbindelsen och införandet av trängselskatter för att inte riskera att fyra miljarder kronor kastas i älven. Risken för ytterligare förseningar kvarstår. Finns det pengar till projektet innan 2015? Efter att projektet vunnit laga kraft, vilket beräknas ske inom kort, har man en genomförandetid på 10 år innan detaljplanen kan överklagas. Därmed måste byggstart ske med marginal till 2021, vilket innebär byggstart senast 2016/17. Då har kostnaderna ökat, uppskattningsvis till mellan 4,5-5 miljarder kronor. När byggstarten för Marieholmstunneln skjuts upp kommer bilister få betala mer i trängselskatt. Då förväntar jag mig verkligen att Vägvalet, men även de andra partierna, ifrågasätter Marieholmstunneln på allvar. Citytunneln – bäst i test enligt malmöborna. Västlänken är nödvändig för att öka upptagningsområdet och locka fler till pendeltågen. Om man inte sparar in fyra miljarder på Marieholmstunneln blir man sannolikt tvungen att antingen höja trängselskatteavgiften eller välja ”Alternativ Korsvägen”, som innebär att station Haga uteblir. Vissa hävdar att stora delar av staden kommer vara en byggarbetsplats i nästan 20 år. Det är inte sant och argumentet har bara som syfte att skrämma göteborgarna. Faktum är att byggtiden beräknas till ca 10 år, varav 7 år med en direkt påverkan på stadens centrala delar. För att störa stadslivet så lite som möjligt bygger man i etapper, se bild. I skuggan av de två största projekten döljer sig andra satsningar som ur stadsbyggnadssynpunkt är mycket intressanta: Gamlestaden växer Dagens knutpunkt är under all kritik. Underhållet är eftersatt och hela torget har sjunkit ner i leran. Här byter 17 000 resenärer färdmedel varje dag, men platsen saknar nödvändiga funktioner och inbjuder inte till någon trevlig vistelse. År 2020 kan antalet resenärer ha mångfaldigats. Det krävs en rejält utbyggnad för att möta framtidens krav. Nuvarande Gamlestadstorg - en dyster plats för tiotusentals resenärer. Området kan exploateras med flera hundra nya lägenheter och tusentals kvadratmeter lokaler och kontor. Alla spårvagnshållplatser integreras med den nya pendeltågsstationen. Det möjliggör effektiva byten under väderskyddade förhållanden. Här erbjuds resenärerna en snabb förbindelse till Trollhättan med flera avgångar varje timme. Härifrån nås Göteborg C på 5 minuter, station Haga på 8 och Korsvägen inom 12 minuter. Dessutom kommer flera busslinjer trafikera knutpunkten. Lättillgänglig cykel- och infartsparkering planeras. Biltrafiken kan komma att ledas i ny genomfartstunnel och en ny bro med stadsenliga proportioner kan komma att uppföras. Goda kommunikationer och extremt hög exploatering i historisk miljö bäddar för att denna stadsdel kan bli en av de mest välplanerade som uppförts på många årtionden i denna stad. Såhär skulle det kunna se ut innan år 2020: Bidrag ur Europan 8 Korsvägen expanderar Korsvägen är en trafikpropp. Det råder ständig brist på plattformar för av- och påstigning. För att möta ett dubblerat antal spårvagnar och bussar måste allt byggas om. Antalet resenärer kan komma att öka med faktor 3 till 2030. Mycket talar för att biltrafiken placeras under markplan för att bereda plats för kollektivtrafik, cyklister och gångare. Eftersom Korsvägen omges av stadens mest välbesökta mötesplatser och institutioner ställs höga krav på absolut bästa framkomlighet och arkitektur. Det finns goda möjlighet att i samband med ombyggnad exploatera hela landeriparken och all yta bredvid Universeum – kanske med riktigt höga hus? Idéskisser på hur ett framtida Korsvägen gestaltar sig ...till sist Västsvenska paketet är inte lösningen på alla problem, men ett mycket stort steg framåt. Oavsett hur vi reser är det viktigt att fortsätta förtäta vår glesa stad. Inget annat stadsplaneringsideal kan vara lönsammare på lång sikt. Tidigare krönikor i vår serie om västsvenska paketet: Birgitta Losman (MP) Patrik Sterky Jonas Ransgård (M) Erik Linn Leif Blomqvist (S) Tom Heyman (VV) Inledning
Yimby Göteborg om: stadsplanering, arkitektur, göteborg, västsvenska infrastrukturpaketet, regionval, trängselskatt, marieholmstunneln
Bloggar om: stadsplanering, arkitektur, göteborg, västsvenska infrastrukturpaketet, regionval, trängselskatt, marieholmstunneln