Utskrift från gbg.yimby.se
....

Smart vs. korkad förtätning

 
EXTRA! Se TV4:s inslag om Sjöbergen och intervju med Yimby


Idag skriver jag på GP Debatt om behovet av smartare förtätning, med anledning av byggplanerna för Älvsborgsbrons fäste. Gå gärna in och kommentera artikeln...


Yimby anser i likhet med de flesta politiker, planerare och forskare att det är bättre och mer hållbart att förtäta den befintliga staden än att glesa ut bebyggelsen ytterligare. Vi vill se en stad som växer inåt. Det är också det mål som slagits fast i Göteborgs översiktsplan.

Många av de planer som genomförts de senaste åren är förtätningsprojekt. Det skulle kunna vara jättebra. Problemet är bara att vi alltför ofta förtätar staden på samma korkade sätt som vi har spridit ut den. Vad vi borde göra är att ta vara på marken och bygga riktigt tätt och blandat, vilket skulle skapa utrymme att spara välanvända grönområden och äldre, charmig bebyggelse. Men alltför ofta förstörs istället attraktiv parkmark och befintlig bebyggelse och ersätts med glest, monofunktionellt husipark-strössel.



Korkad förtätning: Bjurslättsplan

Det här korkade sättet att förtäta skapar många problem för oss. Ett av dem, som lyfts fram i det här oerhört läsvärda inlägget, är att vi kontinuerligt försämrar kollektivtrafikens förutsättningar genom att bygga en alltmer jämngles matta. Ett annat problem är att vi långsamt hackar sönder stadens grönområden. Kvar blir bara trista bostadshus och en oerhörd mängd oanvändbara grässnuttar och buskremsor. Istället för att minimera andelen impedimentmark så maximerar vi den.

Den här ”inglesningen” eller vad man nu ska kalla den, äter långsamt upp värdefulla markreserver i centrala lägen. Det som blir kvar är varken välfungerande parkmark eller spännande stadsmiljö. Istället för både-och får vi varken-eller. Det hela påminner mycket om hur vi svenskar gör när vi åker buss. Varje ny passagerare försöker sätta sig så långt bort från alla andra som möjligt. På det viset kan några få passagerare fylla upp en hel buss.

De besynnerliga planerna för Kviberg är illustrativa exempel. Genom att förtäta korkat och glest så har man lyckats att täcka hela den enorma ytan med låga, utspridda funkislådor, parkeringar och gräsremsor. Inga förutsättningar för stadsliv har man lyckats åstadkomma och ingen parkmark att tala om har det blivit kvar. Detta trots att området explicit angetts som ”blandstad” i den fördjupade översiktsplanen för området. Med en smartare förtätning hade man kunnat få både levande stadskvarter och en rejäl stadsdelspark.




Korkad förtätning: Kvibergs Ängar, Kvibergsstaden

Ett bra exempel på smart förtätning är planen för Skeppsbron. Tyvärr verkar den ha gått i stå av oklara anledningar (ursprungligen var allt tänkt att vara klart 2010). En annan förtätningsförebild är Stadsbyggnadskontorets urbanistiska stadsplan för Norra Masthugget, som förlänger den spännande kvartersstaden runt Långgatorna ner mot Oscarsleden. Även den är dock i farozonen eftersom vissa obegripligt nog vägrar släppa Riksbyggens katastrofidé för samma område - att ställa ut ett antal fristående hus ovanpå ett gigantiskt, sex meter högt parkeringsgarage (sic).



Smart förtätning: Norra Masthugget (SBK:s förslag)

Det här bör man tänka på om man nu ska ge sig på Älvsborgsbrons fäste. Lystna blickar kastas förstås på kolonilottsområdet i Sjöbergens naturområde. För en fantasilös byggare är det ett drömläge. Här kan man lätt platta till och slänga ut några punkthus. Anslutningar och parkeringar är redan klara. Det är bara att casha in. Resultatet blir som bäst ytterligare ett trist bostadsområde, mer biltrafik och mindre stadsodling. De roliga utomhusfester som brukar hålla till här kommer nog också att få en del problem med grannar som i lugn och ro vill njuta av utsikten från sina nya, dyra bostadsrätter.



Älvsborgsbrons fäste med Rödastensmotet

Vad man istället borde göra är att förtäta smart. Det finns en groteskt överdimensionerad trafikapparat som med fördel kan bantas ned. Inspiration kan hämtas från planen för nordvästra Kungsholmen i Stockholm. Här har man bäddat in Essingeleden och bygger tät blandad kvartersstad runtomkring.



Smart förtätning: Nordvästra Kungsholmen

Kvarteren vänder kontorssidor mot leden och Wallenstam bygger två 20-våningar höga bostadshus med förstärkta väggar som markerar porten till Kungsholmen.



Brovakten (Wingårdh)


Det funkar, trots att det rör sig om en primär transportled för farligt gods och att trafikmängden just här beräknas tilll 120.000 fordon/dygn, alltså betydligt mer än Älvsborgsbrons 68.000 fordon/dygn.

Det går uppenbarligen att förtäta smart. Om viljan finns...
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Magnus M. (28 Maj 2011 11:04):
Väldigt bra artikel i GP. Håller tummarna för att någon i Byggnadsnämnden läst den.
 0
Mats O. (28 Maj 2011 11:40):
Bra skrivet !

Angående odlingslotterna i Sjöbergen; behövs koloniträdgårdar 2011 ? Ja, om dom används som odlingslotter. Nej, om dom fungerar som några sommarstugor nära staden. Här är lite debatt i ämnet:

http:​/​/​www.​godbostad.​org/​artikel/​beh%C3%B6vs-​kolonilot.​.​
 0
Peter B (28 Maj 2011 11:46):
Ja, mkt bra artikel. Tror det ofta är väldigt bra och pedagogiskt att använda termen "täta stadskvarter" istället för "tät blandstad" utanför det här forumet. Blandstad är väl den mest korrekta termen men blir nog ofta lite för abstrakt och tvetydigt för gemene man. Och för vissa politiker betyder det ju tydligen numera att bygga hyresrätter i Askim...
 0
Patrik Höstmad (28 Maj 2011 11:53):
Bra skrivet Johannes!
 0
Matthias H. (28 Maj 2011 14:05):
Applåder till dig Johannes. Jättebra också att du använder ordet korkat för det är nog dags nu för oss att verkligen beskriva hur dumt det förhåller sig och inte vara för tama i kritiken.

Då borde människorna i BN och SBK och arkitektkontoren verkligen börja fundera på vad dom håller på med.
 0
Filip Sjöstrand (28 Maj 2011 19:55):
Gillar start att många tydliga exempel på bra och dåligt förs fram här :) Bra artikel i GP med!
 0
Olof Antonson (29 Maj 2011 00:09): Online
Bra initiativ! Det finns dock ingen ände på hur illa en del av de sedvanliga GP-kommentatorerna kan tolka en text.
 0
Jan Wiklund (29 Maj 2011 20:25):
Att det ska vara så svårt!

På något vis misstänker jag att det har att göra med organisatoriska och tekniska mallar som finns utarbetade och sedan länge rutiniserade på byggbolag och stadsbyggnadskontor. Man behöver, bildligt talat, bara kryssa i några rutor i programmet för att få hus-i-park, men man måste göra allt själv för att få stad.

Det skulle vara intressant att sitta på tu man hand med någon medelhög byråkrat på båda ställena och förvissa sig om var bromsarna sitter. Någon har föreslagit PBL, men det kan väl inte vara sant?
 0
Johannes Hulter (30 Maj 2011 17:04):
@ jan: Nej, jag börjar mer och mer misstänka att PBL inte har så mycket med saken att göra. Den är väldigt allmänt hållen och lämnar faktiskt det mesta åt kommunfullmäktige att bestämma. Även regelsamlingar som BBR lämnar faktiskt mycket öppet.

Problemet är nog mer en kombination av stigberoende (det är alltid lättare att småpilla på det som redan är gjort än att byta spår) och djupt rotade konventioner, värderingar och informella normer om hur saker ska vara. En stor del av makten över stadsbyggandet är ju "mikromakt" (div. handläggares personliga fördomar etc).
 0
Magnus M. (30 Maj 2011 18:17):
Jag hörde att punkthus ger flest antal lägenheter per trapphus, och därför optimal vinst för byggföretaget. Rätt eller fel?
 0
Johannes Hulter (30 Maj 2011 18:26):
@ magnus: Ja, det stämmer. Du får minst andel gemensamma utrymmen med punkthus. Det brukar anges som en anledning. Men samtidigt delas ju kostnaden för hela huset på alla lägenheter. Jag tror också det är något av ett feltänk att till varje pris minimera gemensamma utrymmen (minimala entréer, trapphus etc). Som om kunden bara brydde sig om insidan av lägenheten och inte alls hur hela huset ser ut.

Sedan har ju punkthus vissa nackdelar, tex vad gäller buller, möjligheten att få genomgående lägenhet etc.

Vinsten är ju inte enbart relaterad till produktionskostnad, utan ffa till efterfrågan (genom priset).

Och sedan är naturligtvis inte optimal stadsbyggnad och optimal vinst för exploatören nödvändigtvis samma sak...
 0
Mats O. (30 Maj 2011 19:27):
Markspekulanterna Johannes !

Den utglesade staden började redan, som nån sa, för 100 år sedan när "smarta typer" begav sig över till Hisingssidan och började köpa upp mark från bönderna i Lundby socken. Sedan fortsatte det fram till 1960-talet när samma trixare, (eller deras barn- och barnbarn) gjorde markaffärer i Angered och Västra Frölunda.

Kombinationen av politikerna i stadshuset, byggbolag, stadsplanerare, arkitekter och markspekulanter har sedan skapat den utglesade stad som Göteborg är.
 0
Johannes Hulter (30 Maj 2011 19:55):
@ mats: Men förklarar det varför förtätningen idag är så gles? Det borde väl ligga i (nästan) allas intresse att exploatera marken effektivt?
 0
Daniel Andersson (30 Maj 2011 20:19):
Temat har diskuterats på forumen 'Överdäckning av Rödastensmotet':
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​289
och 'De letar mark att bygga på i Majorna':
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​55
Själv bidrog jag med en skiss på tänkbar förändring i riktning med tankarna ovan:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​UserFiles/​f10​7ef53-​bf16-​4f10​-​a6f2-​.​.​
 0
Johannes Hulter (30 Maj 2011 20:34):
Daniel: Just det ja. Glömde länka. Det var därifrån jag tog idén. Ser gärna fler skisser på hur ett tajtare trafikmot kan se ut... :)
 0
Jan Wiklund (30 Maj 2011 21:27):
Mats O: Ja visst beror utglesningen på markspekulation. Den ger låga kostnader för exploatören och höga kostnader för alla andra, medan tätt stadsbyggande ger höga kostnader för exploatören och låga kostnader för alla andra.

Men eftersom det är ett så här enkelt ekonomiskt samband borde det också gå att påverka genom kommunala transfereringar - t.ex. att kommunen gynnar byggande i centrum för att själv få lägre kostnader för infrastruktur.

Vad som inte förklaras är dock vad den här artikeln handlar om - att man exploaterar glest även i centrala lägen. All ekonomisk klokskap borde rimligen leda till att man exploaterar så tätt man kan och får.
 0
Daniel Andersson (30 Maj 2011 22:16):
Ytterligare ett yimby-forum i ämnet är 'Skyskrapan vid Älvsborgsbron':
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​77
 0
Malin Jonason (30 Maj 2011 23:23):
Vad kul att hitta till den här sidan! Plötsligt har jag insett att det här med stadsplanering och bostadsbyygande är spännande, och svårt! Och ni har ju jättebra idéer!
 0
Mats O. (30 Maj 2011 23:58):
Ingen aning varför centrala områden inte förtätas mer, men det kanske finns nåt Astrid Lindgren-syndrom i den svenska stadsplaneringen. Städer ska inte vara städer utan några slags mysiga storbyar med mängder av grönområden och parker mellan olika bostadsområden.
Vi måste ju tänka på baaaaarnen ! , och vi måste tänka på alla som vill ut vandra i naturen som ska ligga två minuter från deras trappuppgång.
 0
Johannes Hulter (31 Maj 2011 00:14):
Daniel: Yes, det var den tråden och den här bilden som inspirerade - http:​/​/​img524.​imageshack.​us/​img524/​450​3/​rodasten2.​jpg

malin: Ja visst är det? Välkommen till Yimby förresten! :)

mats: Det ligger nog mycket i det...
 0
Daniel (31 Maj 2011 09:19):
Nu för tiden så bygger man miljonprogram för miljonärer.
 0
Sven R (31 Maj 2011 09:30):
Miljonprogram för miljonärer, haha ja det var välfunnet. Låter som en bra affärsidé.
 0
Emanuel Alfredsson (31 Maj 2011 14:28):
Johannes, du bör lära dig lite go gôttebosska. Bra sagt i TV, men som sagt, dialekten kan ge en liten extra skjuts. Är du med?
 0
Olof Antonson (31 Maj 2011 16:39): Online
Rent intuitivt känns det inte så lite krystat att lägga sig till med en annan dialekt. Mätningar publicerade i lokalpressen (Tidningen Öster) visar dock att göteborgskan ses som den "sexigaste dialekten" bland svenskar i gemen, och den fick hela 18% av rösterna. Emanuel har (indirekt) "vetenskapen" på sin sida ...
 0
Mats O. (31 Maj 2011 17:15):
Nåja, dialekterna är på utgång i det moderna Sverige...

Offtopic: hörde av en gammal Göteborgare att namnet "feskekörka" är ett relativt modernt påhitt. Det var stadens turistbyrå som lanserade det här klämkäcka namnet på 1960-talet. Göteborgare över lag, fattig som rik, gammal som ung, hade före dess aldrig använt namnet "feskekörka". Det gängse namnet var fiskekyrkan (uttalades som det stavas) eller fiskhallen, inget annat.
 0
Johannes Hulter (31 Maj 2011 19:02):
Jodå, jag är väl medveten om vilket handikapp det är att ha min dialekt i den här stan. Har funderat på att försöka börja tjöta me göbbera på de goa götebosska sättet änna men det skulle nog kännas lite fånigt...
 0
Niklas Öhrström (2 Juni 2011 11:59):
Mats O:
Dialekter/språk som har få talare lever nog till viss del farligt om barnen slutar lära sig det, men de större riksmålen lever garanterat vidare. Så fortsätt vara goa gömmor/göbbar. Bara ni bygger storstad så vi får fler av den varan i Sverige så är jag nöjd :).

I inslaget nämns att sammanhängande natur skulle vara viktigt. Detta kan vara sant. Men frågan är hur grönplätten vid Älvsborgsbron idag hänger ihop med resten av "naturen".

Ska man prompt ha sammanhängande natur centralt (pradox?) innebär det istället att det byggs längre ut och glesare och då kommer den sammanhängande naturen ändå förr eller senare att kapas av längre ut. Ett exempel på detta håller vi på att se i Stockholm mellan Sollentuna och Danderyd, samt mellan Sollentuna och Järfälla.

Resultatet blir att vi utanför stadsområdet/tätorten få sammanhängande natur. Sedan kommer en stor gråszom med ickesammanhängande och gles bebyggelse varvat med ickesammanhängande natur. Innanför gråzonen har vi sammanhängande stadsbebyggelse. Av Storstockholms 2,06 miljoner invånare bor nästan 1,8 miljoner i denna "gråzonsbebyggelse". Oerhört inneffektivt. Det ger dessutom fruktansvärda pendlingsavstånd och överbelastad och dyr infrastruktur, samt segregation.

Är det inte bättre att den odefinierade gråzonen blev så liten så möjligt så att man antingen har kompakt/tät sammanhängande stadsbebyggelse (som tar lite plats i förhållande till om det byggts som "gråszonsaktigt") och sammanhängande natur?

Det grundläggande problemet är väl att få har det perspektivet. Man ser bara till det område som ligger närmast.
 0
Hans Jörgensen (4 Juni 2011 10:46):
Även Sax på GT skriver idag om Sjöbergen.
Ytterligare ett perspektiv.

http:​/​/​gt.​expressen.​se/​ledare/​1.​24590​71/​karl-​henrik-​sa.​.​

Jag kommenterade där om andra möjligheter till förtätning i närheten:

/
Ja det finns faktiskt många argument att inte bebygga Sjöbergen. För min del handlar det om att det är ett av få ställen där allmänheten lättillgängligt har en obehindrad havsutsikt i kombination med stora strövytor.
Jag är inte NIMBY, men det finns många tomter som är lämpligare för förtätning i närheten och i övriga delar av Majorna och stan.

Till exempel utrymmet kring Systembolaget och bensinmackarna i Klippan. Där finns flera tomter med bara envåningshus, parkeringsplatser och överdimensionerade asfaltsytor. Smalna av Karl Johansgatan (här är den fyrfilig helt i onödan), banta ner den utrymmeskrävande trafikspagettin i övrigt (det går!) och voila: utrymme för 6 rejäla stadskvarter med 6-10 våningar, och möjlighet till avskärmande träd mot Oscarsleden.
/

För övrigt, väl skrivet i GP-debattartikeln förra veckan.
 0
Lasse Kongo (4 Juni 2011 11:10):
Ähh, vi smäller upp ett McDonalds vid avfarten istället så blir alla nöjda...
 0
Johannes Hulter (4 Juni 2011 12:19):
Hans J: Absolut, Sax och jag är väl i stort sett överens. Men den optimala lösningen tycker jag vore att slimma och förstadliga Rödastensmotet, inte att bara strunta i trafikspaghettin och pyssla med annat (man kan pyssla med annat samtidigt). :)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter