Kom igång med Norra Masthugget!

Tyvärr kan jag inte läsa artikeln på nätet. Men jag blir verkligen betryckt av reaktionerna som du beskriver... I jösse namn, låt oss stiga upp ur den sega jyttjepöl som stadsbyggandet i vår stad befinner sig i nu...

Joakim: SBK:s förslag tar tillvara på befintlig bebyggelse och befintligt stadssliv (vilket framgår av bifogad karta). Teater Trixter, Lagerhuset mm mm. Yimby stödjer naturligtvis det, vi vill även ta vara på Kommersen istället för att riva. Markparkeringarna är dock en typ av befintligt stadsliv som vi inte vill bevara, sorry. :) Där är det faktiskt "bara att bygga"...

Läs SBK:s programförslag och Yimbys yttrande så klarnar det nog: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​8/​yttrande-​over-​norra-​masth_​.​.​

Joakim: Sedan kan man väl tillägga att alla inställningar är "problematiska". Det är "problematiskt" att inte göra något också. Det är så världen ser ut. Vad man än gör så finns det problem. Det man kan försöka göra är att hantera dem.

Eller finns det någon "oproblematisk" inställning som jag inte känner till?

5 år i snitt för ett projekt att gå från vision till... samråd? "...området kan börja bebyggas senast 2015", etc etc. KANSKE ÄR DAGS ATT GE SBK LITE MER PENGAR?!

Skrivs även:
"Susanne Bryngelsson-Lundahl, vd i Byggnadsbolaget - som äger Fryshuset - är en av få fastighetsägare i området. Hon efterlyser mera spännande byggnader och tycker det vore roligt om människor kom till Göteborg för att "det är så häftigt byggt", och inte bara för Liseberg. I yttrandet framförs en idé om att komplettera lagerhotellet med två höga runda byggnader för bostäder och kontor. Lagerhotellets tak skulle då bli ett grönområde med planteringar, swimmingpool, lekytor och annan rekreation."

Uppfriskande!

Tobias: Ja, visst är det! :)

Shit, NIMBY-vindarna blåste kallt och snålt på det där mötet.

Man får väl hoppas att Masthuggsterassen är så uselt byggd att den måste rivas om några år, för det gör verkligen ont i ögonen att se den.

Stadsbyggnadskontorets plan är som sagt alldeles utmärkt och det är i mina ögon inte så mycket att diskutera. Sätt igång och sälj av tomterna till driftiga entreprenörer med en tydlig kravspec så är saken biff! Ring Gatukontoret och Vägverket och vilka ni nu behöver och sätt igång!

Joakim: Naturligtvis ska vi se till att det blir bra och att ambitionerna i programmet fullföljs. Fryshuset ska så vitt jag vet stå kvar (vilket är bra). Vad gäller ditt förslag att anlägga trädgårdar istället för att bygga stadskvarter så har jag en känsla av att det kommer att vara mer populärt bland bostadsrättsägarna på Nya Masthugget än bland de 45.674 sökande på BoplatsGBG som saknar egen bostad.

Gluff: Jodå, det ska finnas en storstad med stort utbud ca 100 meter bort. Men inom en radie av 100 meter från den egna bostaden ska det vara en tyst trädgård. Och så ska man se horisonten 360 grader från bostaden. Är det för mycket begärt? :)

Claes: Helt rätt. Samtidigt ska man inte utesluta att värdet på bostäderna (generellt i föreningen) kommer att stiga av en exploatering på Norra Masthugget.

Claes och Johannes, det är nog det som ni båda säger som är så viktigt att understryka för bostadsrättsinnehavare överhuvudtaget i staden.

En intuitiv gissning är att värdet på en bostadsrätt inom en 3-årsperiod har förändrats positivt, om ytterligare stad byggs alldeles i närheten, jämfört med om denna tillkommande stad inte byggs. Många människor, misstänker jag, tror inte att så är fallet vilket i o f sig är konstigt men det är där som styrelserna måste arbeta och förklara att så är det. Det borde ju ligga i styrelseledamöternas intresse också men tyvärr kanske det är så att inte heller dom förstår att värdet på ens egna lägenhet ökar i o m att mer stad tillkommer i den omedelbara närheten.

Att det skulle förhålla sig på detta vis i förorten är kanske inte lika säkert även om det är troligt att det är så där också. Däremot kan man nog inte ange det som ett motiv i många små landsortsstäder som för en tynande tillvaro, naturligtvis.

Claes: Jag är inte lika dystopisk när det gäller småbutikernas framtid. Linnéstaden har flera områden med småskalig verksamhet, där det är betydligt högre exploatering i närheten. Stadsliv är inget nollsummespel, tvärtom uppstår ofta synergieffekter av ökad inflyttning och nyetableringar, vilket t.o.m kan spilla över på angränsande områden. Men det får väl framtiden utvisa... :)

Utsikt ja.. Just i Masthugget finns ett par av de bästa naturliga utsiktsplatserna i centrala stan. Masthuggskyrkan är väl ett av de få "urbana" utsiktsplatser som finns här (tillgängligt, bänkar mm) med vyer i minst 180 grader och ytterliggare 180 gr från hällarna på östra sidan. Visst det är inte från egen balkong men bara ett halvt stenkast ifrån masthuggsterassen.
Ett annat stenkast bort finns gamla vattentornet på Slottsskogens och Masthuggets högsta punkt. En riktig pärla som kunde bli ännu bättre om man röjde lite i skogen åt väster och därmed fick havsutsikt (vilket lär ha varit en ambition från platsens arkitekt Adrian C Peterson).


@Claes: först läste jag HM som hans majestät. På tal om gentrifiering...

allvarligt, det finns verkligen inte många anledningar att inte börja bygga på N:a Masthugget. Go SBK.

Lasse: Det är flera olika. Riksbyggen är en stor intressent i området. Ägarbilden framgår av programmet om jag inte missminner mig.

Iiiii: Jag tror du har helt rätt. Den vanliga ursäkten är att "det är bara volymstudier". Tyvärr ser ju det mesta ut som "volymstudier" även efter att det byggts. Om man gjorde mer variationsrika och vackra illustrationer - och sedan gärna också byggde så - skulle nog betydligt fler vara positiva till nybyggen.

Hans: Mycket bra poäng! Tänk om vi kunde fokusera på att ta hand om våra fina gemensamma utkikspunkter, istället på att bara bevaka utsikten från vårt eget fönster.

Det går ju som sagt inte att komma ifrån att Masthuggstorget upplevs som ganska sunkigt och dött trots sitt mycket centrala läge. Det är väldiga ytor, gråmulen betong, alkisar och ständigt döende butiker. Är man orolig för värdet på sin bostadsrätt så tror jag också att man som boende har allt att vinna på en två-tre års sikt. Ett levande och revitaliserat Masthuggstorg skulle vara en fantastisk tillgång för Göteborg och de boende runt omkring.

Hade man resonerat på samma sätt i alla tider hade t.ex. Östermalm aldrig byggts, då det låg mycket pittoreskt bondland där innan. Men stad är stad och måste få lov att utvecklas, annars stagnerar den och dör.

Nog kan det vara så att lägenheter i Nya Masthugget har sålts med hjälp av utskikten (vilket inbegriper att man slipper ser huset man bor i). Det är emellertid dumhet att sådant skall ha någon betydelse. Köper man en bostadsrätt så köper man en andel i ett hus eller ett kvarter. Säljer någon med utsikten så säljer de något som de inte äger. Vill de köpa utsikten så får de ta och köpa marken mellan Nya Masthugget och Göta älv. Det är inte SBK:s problem och den som känner sig blåst på konfekten får la ta kontakt med säljaren som ägnat sig åt falsk marknadsföring (tonårskillar som dricker Coke Zero och använder Axe-deodorant och ändå inte får någon tjej kan göra det samma).

Som Olle är inne på så köper man ju knappast hela stadsbilden. Man köper inte rätten att för all framtid ha en oförändrad utsikt. Om man bosätter sig i en av Göteborgs mest centrala delar i tron att närområdet aldrig kommer förändras så är det väl beklagligt man så grovt har missuppfattat situationen, men det är knappast något som vi ska behöva anpassa hela stadsutvecklingen efter.

För övrigt tycker jag att ett Humorns Hus i detta läget vore perfekt. ;)

Är det bara jag som tycker att frågan verkar vara mer av en konflikt mellan tjänstemän och politiker än enbart PBL? Du är faktiskt lite vag på den punkten i din artikel, Johannes.

Riksbyggen, som är en organisation/företag sprungen ur arbetarrörelsen, har lagt fram ett förslag på överdäckning av Oskarsleden. Av någon anledning presenteras detta alternativ i programmet för detaljplaner för masthugget. Varför? Den enda vettiga förklaringen är väl att en politisk majoritet ser detta förslag som den bästa lösningen. Kia Andreasson (Mp) har ju uttryckt sitt stöd för en (grön/park-) överdäckning.

Vågar Göteborgs politiska majoritet trotsa sina kamrater på Riksbyggen och köra på Sbks linje?

Jag vill tolka dig, Johannes, att när du säger "sätt igång och bygg" är det bara ditt mycket trevligt strategiska och diplomatiska sätt att säga: En överdäckning kostar pengar och tar tid att planera och förstör möjligheten påbörja byggandet nu. Är det så jag ska tolka dig?

Karl h: Nja, jag skulle inte säga att jag var otydlig om konflikten mellan politiker och SBK, jag berörde den ju överhuvudtaget inte. :) Att jag inte sa något om det beror delvis på att Riksbyggens förslag inte var med i GP:s artikel. Vilket jag tycker är bra, förslaget är ju en katastrof. Det har Yimby också varit väldigt tydliga med när vi skrivit om Norra Masthugget tidigare.

Visst vill många i majoriteten överdäcka Oscarsleden. Min poäng med "kom igång och bygg" är dock giltig oavsett vad man vill göra med Oscarsleden. Det går alldeles utmärkt att överdäcka den även efter att man börjat bebygga kvarteren söderut. Men det stämmer att just Riksbyggens förslag till överdäckning - ett sex meter högt parkeringsgarage från leden till Första Långgatan - förutsätter en helhetslösning (inkl totalsanering etc etc). Vilket bara är ytterligare en anledning att skrota den bisarra idén.

Alltså, för att svara på din fråga: Nej, min avsikt med inlägget var inte att på ett strategiskt och diplomatiskt sätt argumentera mot Riksbyggen. Det har jag redan gjort på andra ställen. Och jag gör det gärna ostrategiskt och odiplomatiskt också. Riksbyggens förslag är en fullständig urban härdsmälta som till varje pris måste förhindras.

Tack för ett bra svar.

Intressant att GP med Malin Lernfeldt i spetsen inte ser chans att belysa konflikten jag beskrev. Hon kanske har semester? :)

Eller så är nog bäst att, som du skriver, vi slutar prata om den där överdäckningen så att den glöms bort. Hoppas att tjänstemännen på Sbk står på sig och lyckas övertyga våra folkvalda.

Go, Sbk, go!

Någon som har koll på vad det skulle kosta att överdäcka Oscarsleden kontra att gräva ner leden i ett tråg?

Man kan bara hålla med Johannes välskrivna artikel. Här borde byggas, det är ett av Göteborgs viktigaste områden, att det fortsätter att stå som en vindpinad parkering år ut och år in är bara sorgligt. Ska vi hoppas att en resolut politisk process gör att det sätts spadar i backen 2029, när jag fyller 70?

Förklaringen på varför jag ser det som viktigt är också att det nuvarande tillståndet har frusit den spännande stadsutvecklingsprocess som karaktäriserade området mellan Plantagegatan och Första Långgatan under 2000-talets första år. Ser man historiskt var det som hände synnerligen intressant, för det var en av Göteborgs snabbaste gentrifieringsprocesser.

Själv bodde jag i anslutning till det på den tiden mycket illa sedda området under 1980- och 90-talen. Jag minns fortfarande hur de sista lagerkvarteren runt dagens Kommersen revs, och hur det sista gula kontorshuset byggdes vid Elof Hansson. Det som bredde ut sig därnere var med andra ord ett folktomt och öde område, som kröntes av att Amerikahuset också stod övergivet ända fram till 2001.

Det var inte mycket bättre på andra sidan Första Långgatan. Rivningshusen vid Masthuggstorget försvann i slutet av 1980-talet, och sedan tog det femton år innan det rekordöverklagade Kostern byggdes. En stor del av kvarteret Fjärde Långgatan-Värmlandsgatan revs också i början av 1990-talet. Det skulle ta ett decennium innan JM återbebyggde den rivna tomten.

Inledningen blev lång här, men idén var också att ge er en bild av varför det inte fanns något seriöst exploateringsintresse för ”Norra Masthugget” mellan 1980-2005 (cirka). I den här delen av Göteborg ville ingen anständig människa bo, för där härskade förfall, svartklubbar och porraffärer. Fylleriet runt Systembolaget i hörnet Värmlandsgatan- Andra Långgatan var beryktat. Dagens romantik runt området var –minst sagt- långt borta.

Sedan hände något dramatiskt i slutet av 1990-talet. Det kan knytas till de stora nybyggena, och det kan också knytas till att Castellum (Eklandia) och Fast Partner sålde av närmare 500 lägenheter i området till bostadsrätter. Lägger man till mindre privata fastighetsägare som sålde blir siffran naturligtvis ännu högre. Till detta kom de nybyggen jag tidigare skrivit om.

Sammanlagt bör cirka 1000 bostadsrättslägenheter ha tillkommit i området mellan 1998-2005. Effekten blev den vanliga i samband med gentrifieringsprocesser: befolkningen ökade, föryngrades och medelinkomsterna ökade. Föga förvånande ändrade samtidigt också området utseende på ett radikalt sätt. Många loppbodar, serietidningsaffärer och antikvariat försvann, för att ersättas av dagens betydligt mer trendkändsliga butiker och caféer. De sista åren verkar dock Andra Långgatans affärsverksamhet ha undergått ytterligare en förändring, när krogarna blivit allt mer dominerande.

Just därför känns Norra Masthugget helt centralt for stadens fortsatta dynamik. Här har en köpstark befolkning etablerat sig och skapat en stark förändringspotential det sista decenniet, men för att fortsätta att skapa en dynamisk och kreativ miljö behöver inflödet av människor och efterfrågan fortsätta att öka. Norra Masthugget är den naturliga platsen att fortsätta, men risken är naturligtvis stor att vi försitter chansen. Inte minst kommer effekterna för Långgatsområdet i sådant fall att bli intressanta att analysera.

Skall vi "komma igång och bygga" krävs att utförandet passar miljön och dessutom blir vackert att flanera förbi. Då kommer även överklagandeimpulserna att minimeras. Problemet med SBK:s plansch är att utförandet består i enahanda fyrkantig vit låda. Så får det inte bli.
Jag hävdar att följande är något att utgå ifrån. Dimensionerna är moderna, utförandet tilltalande och stilen harmonierar med stadsdelens historiska själ. Tidigare stod "västernhusen" där vi nu skall bygga. Efter att dessa baracker revs är det bara logiskt att de ersätts med något som hade uppförts på platsen runt förra sekelskiftet om denna inte hade upptagits av låg träbebyggelse, verkstäder och lagerlokaler:
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​aGDlc

Vi bör inte rädas 7-9 våningar i äldre tids takhöjd. I kvarteren på Första Lång mellan Nordhemsgatan och Värmlandsgatan ser jag framför mig bl.a flackt välvda gjutjärnsbalkonger med lägenhetsavdelare i mitten, flankerade av burspråk vilande på snäckskalskonsoler som så att säga växer fram ur fasaden i höjd med andra våningen...

Möjligheterna att skapa spännande och behagligt skuggande fasader längs en livlig Första Långgata är oändliga.

Undvik bara lådorna. Med genius loci och rötter menas inte ett byggande som reproducerar Stenaterminalen. Man skall heller inte försöka bygga "lagerhus". Det blir enbart pastisch. Kvar som alternativ blir en slags expansion av Linnéstadens stenstad som det funktionellt självklara och estetiskt naturliga.

Lasse, det är just det som är problemet. Produktionskostnaderna har blivit för höga för att vanliga människor skall ha råd med detta. Detta är främst pga att det kommunala bostadsbyggandet har sålts ut till dyra byggbolag, där de inblandade enbart har teknisk utbildning och då dessvärre noll känsla för estetik.
Att det hela täcks av en mysig, men ömtålig, fasad som heter "Folkhemmet", gör detta ännu mer besvärligt att kringgå, då det just är "Folkhemmet" som gjort att vi Svenskar kan leva så bra som vi gör idag.

Lasse, du har förstås rätt i dina invändningar. Jag är också rädd att mitt inlägg gick lite på tomgång. Det är ju inte så att jag och andra inte har framfört synpunkten tidigare. Vad produktonskostnaderna sedan beror på är ju förstås en bra fråga i sig.
Bra kommentarer av Krister och Emanuel. Faktiskt går det ju att göra ganska mycket bara med mönstermurning och korsfönster om viljan hade funnits.

Högbanan som skissats i forumet, går det med den här planen?
Eller behöver vi tänka om med högbanan i det här området?
Spontant tycker man det är synd att offra ny bebyggelse närmast götatunnelns mynning (bilderna i inlägget ovan) för att en högbana ska gå där.

Fast man kan också se att bara ett halvt kvarter behöver utebli (högra delen av "H-kvarteret" i SBK:s karta).
På ett sätt kan det rentav vara lättare att motivera en högbana här, eftersom både kvartersbyggande och högbana har det gemensamt att de behöver omfattande grundläggning.

Ja, det "H-formade" kvarteret skulle nog behöva utformas lite annorlunda (dock inte mycket annorlunda) om den hypotetiska högbanan skall kunna dras fram här från Järnvågsgatan ner på leden via nedfarten söder om Götatunneln.

Ett alternativ skulle möjligen vara att dra rälsen rakt genom något av nya kontorshusen, en slags tunnel eller galleri, eller så. :-)

Låt mig bara tillägga att om vi skall ha en högbana som elegant svänger förbi här, vad sägs om de nya i husen i närheten av Järntorget-Järnvågsgatan då kunde byggas ordentligt höga? Då skulle man få en urban canyonkänsla på Järntorget och schysst proportionalitet mellan höghusens varierande höjd och högbanans svävande suspension över gatstenen.

Jan Jörnmark karakteriserar på ett förtjänstfullt sätt förutsättningarna kring Långgatorna och hur det faktiskt såg ut här på 80- och 90-talet. Själv upplevde jag det som positivt och överraskande när jag i mitten av 00-talet plötsligt insåg att Andra Långggatan inte var Göteborgs främsta porrgata längre. Sannerligen en rekordsnabb gentrifieringsprocess. Det jag inte minst saknar idag är dock en fungerande brand- och polisstation. Dessa arkitektoniskt fulländade byggnader borde väl ändå användas för det som de var avsedda för? Saluhallar kunde byggas i trogna replikor på Masthuggstorget och Skanstorget istället.
Förvisso är Norra Masthugget avgörande för den fortsatta utvecklingen, men det finns också skäl tror jag till varför processen saktar av just här vilka föga har med rationalitet att göra. Ser man på "Norra Masthugget" så har det ju till skillnad från Långgatorna aldrig bott människor här. Vi talar förvisso om ett livligt område, men då för verkstäder, lagerlokaler och last och lossning på Masthuggskajen. För varje sann göteborgare är hamnen främst en arbetsplats och det skapas följaktligen en slags osäkerhetskänsla när det gäller att omgestalta ett område så digert på innebörd och mening. Smaka bara på ordet "bostadsområde" i denna kontext.
Så på sätt och vis är det väl inte helt fel att tänka igenom vad man vill göra med området och hur denna del av Masthugget skall gestaltas. Jag har gett antydningar till min syn på saken ovan och har förstås mitt perspektiv tämligen klart, men hur rör det sig i huvudet på kommungubbarna? Här kan nog finnas en del vacklan och beslutsångest som yttrar sig i det bekväma valet att bara fortsätta att stalla processen.

P.S: Hehe, och förresten, med den riktning mot allt dyrare fossilbränslen som tycks skönjas idag så torde vi rent logiskt vara på väg mot en avglobalseringsprocess i det långa loppet och då kanske hamnen hipp som happ behöver ge plats åt kaj, sjåare och hamnbana igen. Vem vet? ;-)

@Gunnar,
Canyonen du beskriver låter exotiskt, men jag tror det är en fördel att inte ha för snäva kurvor speciellt inte inpå knutarna av husen. Fast det kanske inte var vad som avsågs med canyon.
Dragning genom byggnader är spännande och skulle kanske bli lite av ett landmärke för den här stadsdelen.

Järnvågsgatan har annars en attraktiv vinkel för högbanan, som länk mellan hållplatsen vid järntorget och Oscarsleden.
Dessutom ger Götatunnelns mynningsområde, inklusive på/avfarter, ett stort område att svänga in högbanan utmed O-leden. Fast antagligen kommer man tighta till trafikområdet här, det är fasligt utbrett som det är just idag. Och att köra i det kan vara ett äventyr...
Men ändå, speciellt mycket av den skissade bebyggelsen behöver antagligen inte offras; nagga "H-huset" lite i kanten och minska ner huset ovanpå mynningen något.
Bara så att vi har tänkt på det när/om Högbaneförslaget publiceras.

I ett svagt ögonblick tänkte jag istället dra "högbanan" genom Götatunneln. Antagligen ingen omöjlighet (4 bilfiler istället för idag 6), men det kanske ska vara ett plan-B-alternativ till högbanan genom Allén, ifall den blir opinions- eller kostnadsmässigt "omöjlig".

En närmare titt på SBK-kartan jämfört med Google Maps
så ser det ut som SBK flyttat taket för tunnelmynningen en liten bit längre ut än idag, och då får plats med ett eller två hus till, dvs de som till viss del är ivägen för högbanans insvängning över O-leden.

Någon som är nyfiken på den här lilla kartan? http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​NM.​.​

@Emanuel:
trevlig skiss!
Fast jag föredrar bro Stigberget - Lindholmen (kanten mot Slottsberget) i första hand.

Tyvärr är älven som bredast vid Norra Masthugget, fast jag kan tycka det är en tillgång med att det liksom blir en vidöppen vattenyta mitt i stan, som en påminnelse av att havet finns inte långt ifrån.

Men kanske en typ av flytbro här eller längre upp vid Skeppsbron?
"Flytbro" fanns med som en av flera idéer i någon form av studentuppgift som ställdes ut på Navet (lindholmen science park) för ett par år sedan. Dess läge var ungefär där du ritat bron (läget var även varierat vilket är en poäng med flytande bro).
Vet inte om det går att se förslagen någonstans på nätet.

Bro Stigberget - Lindholmen har jag räknat med. Den finns bara inte på mitt förslag.

@ Hans Jörgensen,

Nej "canyonen" handlade inte om snäva kurvor för högbanan utan om höjden på den nya, runt Järntorget omgivande bebyggelsen. Bright lights, big city kort sagt, så sup in atmosfären från 3rd Avenue El nere vid Coenties Slip Curve och låt dig inspireras! :-)
http:​/​/​images.​nycsubway.​org/​i1140​0​0​/​img_​114437.​jpg

Du har helt rätt i att Järnvågsgatan har en attraktiv vinkel och kommer att skapa en elegant högbanekurva från Järntorget. Sedan tror jag faktiskt att det räcker att nagga H-kvarteret i kanten. Nedfarten är antagligen tillräckligt bred för att rymma det eleverade dubbelspåret som "tak" och eftersom den ändå är till för bilar behöver vi ju inte ta samma hänsyn till "gatan" som i vanliga fall.
Om vi nu inte vill skära genom ett hörn på huset eller så, vill säga. Vad sägs i så fall om romanska kapitäl på kolonnerna samt rundvalv?

Jag tycker vi försöker satsa stenhårt på en dragning genom Allén. Det handlar både om stationslägen och andra högbanelinjers anslutningar som jag inte är säker på att Götatunneln skulle fixa lika bra.

Och jag som lovade mig själv att läsa SOU:er om läromedel på uppdrag av Pedagogen. Och här sitter man...

Gunnar 18.23: Som du skriver: "...för varje sann göteborgare är hamnen främst en arbetsplats och det skapas följaktligen en slags osäkerhetskänsla när det gäller att omgestalta ett område så digert på innebörd och mening..."
Det du skriver är naturligtvis helt riktigt, men samtidigt ytterst ledsamt. Det innebär ju att vi inte har den mentala kraften att lämna det som försvann i skiftet av 1960- och 70-talen, när den klassiska hamnverksamheten tog slut i "Norra Masthugget".

Självklart är det inte heller någon slump att Angeredsdistrikten byggdes i precis den vevan, varefter även de blev stående med rekordhöga vakansgrader under 1970- och 80-talen. Det betydde att Göteborg under en lång tid stagnerade både i centrum och de nya förorterna.

När situationen förändrades under 1990- och 2000-talet fanns det vare sig mental eller institutionell beredskap för det. Följden har blivit dagens situation, där vare sig politiker, eller SBK har beredskapen för att hantera expansion. Läget har naturligtvis inte förbättrats av det paradigm som har dominerat utbildningen heller (se Tomas L:s beskrivning i gestaltningstråden).

Slutresultatet ser vi nu, när till och med Götebors Posten har börjat uppmärksamma att halva stan ligger obebyggd.

...sanslöst och sorgligt!
http:​/​/​cornucopia.​cornubot.​se/​20​11/​0​7/​hasselbladska-​hu.​.​

Märkligt alltihop, finns en intressant tråd på Flashback om Hasselbladska huset också.

Landshövdingehus. I olika utföranden. Problem solved.

Olof: Får väl ses som ett monumentalt misslyckande om Norra Masthugget endast bebyggs med trevåningshus?

Vem sa något om trevåningshus? :)

"Estetik som tillfredsställer 'allmännyttan'": Check (När tex GP frågar människor på stan om stadsdelar de tycker om så svarar majoriteten av de tillfrågade att de tycker om just områden med dessa hus. Vetenskapligt verifierbart, fråga mannen på gatan)

"Vacker": Check (traditionellt vackert, dvs utgår från det som ansetts skönt redan under antiken, sinnebilden av den vackra byggnaden osv)

"Anses bevara den göteborgska charmen och särarten": Check (Vårt bidrag till arkitekturhistorien)


Med "i olika utföranden" syftar jag dels på det utseendemässiga, men också på variation i höjdled: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​10​/​landshovdingehus-​2.​0​_​928.​h.​.​

Vi har redan sett exempel på nybyggda trähöghus i Växjö http:​/​/​www.​byggvarlden.​se/​nyheter/​byggprojekt/​article8.​.​

Varför inte applicera den tekniken på göteborgska landshövdingehus? Sedan behöver ju inte alla byggnader utformas som dessa, men det hade varit otroligt kul om vi kunnat återknyta till dem på något sätt.

Landshövdingahus 3 våningar tegel o 2 våningar trä kanske? Detta har vi ju pratat om förut i flera trådar.

Eller varför inte rött tegel i 6-10 våningar a la Korsvägen/Eklandagatan?

Så lätt det egentligen är.

@Daniel: Ja, precis :D

För egen del skulle det kännas som en sorts upprättelse om det åter igen byggdes lite landshövdingehus i Masthugget. Förhoppningsvis skulle dessa sedan sprida sig upp likt svampar mot terrassen, och äta upp dessa styggelser bit för bit.

Jag har själv ritat upp här att man kan bygga upp landshövdingehus kring Amerikahuset väster om Masthuggstorget för att just framhäva den. Också för att Kostern inte ska bli av med sin så "nödvändiga" utsikt.

Öster om Mashuggstorget byggs det precis som på långgatorna.

http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​NM.​.​

@Daniel: Jag förstår givetvis vad du far efter, men ser inte någon konflikt i en stadsdel som Masthugget (som ju präglats av denna byggnadstyp) bara för att den centrala staden gör nya landvinningar i tidigare "närförorter". Betänk att landshövdingehusen (och stenhusen för den delen) tillkom i och med de bränder som tidigare ödelagt staden.

Min poäng är att en besökare som kommer till Göteborg skall få en chans att överhuvudtaget se ett landshövdingehus. Med tanke på att vi nästan rivit hela det centrala beståndet, så vore det en välgärning att bygga några nya. Det finns även landshövdingehus på Erik Dahlbergsgatan insprängda mellan stenhusen, som mig veterligen inte varit byggda för att husera arbetarklassen.

@Mats O: Källa på det?

Det verkar finnas motstridiga uppgifter i det här specifika fallet. Har du några källor som kan styrka det, eller är det en uppfattning av mer godtycklig art, som har att göra med att det "brukade vara så"? Oavsett vad som visar sig stämma, så motsätter det inte min poäng om att blanda in landshövdingehus på Norra Masthugget. Snarare tvärt om.

Om man tittar på stadsplanen för Kungsladugård så var det faktiskt tanken, alltså att ha en skärm för de stora gatorna med stenhus. Med arbetareklassen undangömda i landshövdingehus på de mindre gatorna och framförallt då mot Majorna. Nu blev det landshövdingehus över det hela eftersom det inte fanns kapital och marknad för fyravånings stenhus efter kriget på tjugotalet. Även en del andra förändringar (försämringar) mot planen genomfördes såsom uteblivna saluhallar, badhus och kyrkor. Även järnväg via tråg i Kungsladugårdsg och vidare i tunnel mot hamnen uteblev samt en direktlänk för spårvagn mellan Ekedal och Högsbo...
En mästerlig plan om man bortser från det segregerade synsätt man byggde in i planen. Men fyravånings stenhus och saluhallar i Kungsladugård låter ju inte fel idag ;-)

Göran, man ville göra Majorna till ett Göteborgs Lower East Side, helt enkelt.
Förresten, finns det kartor över planerna?

@Emanuel
Ja visst finns det. Tyvärr har jag inte sett någon i fullstorlek eller på nätet. Dock har jag sett en mindre kopia på ett omslag till en arkitekturguide bla. Men alla planner bör väl gå att söka rätt på via stadsarkivet, har själv funderat på en kopia både på k-gård såväl som bagaregården som ju blev prisat och allt.

Ja, rejäla stenhus skall vi helt klart ha, Daniel! Jag tycker mest att det är fascinerande att vi överhuvudtaget kan bygga såpass höga hus i trä idag, så det vore kul att tillämpa den nya tekniken på ett gammalt hederligt koncept. Husen på Lindholmen kan ses som en förebild eftersom en del av dem inte är helt ortodoxa vad gäller en våning i sten och två i trä (som ju var normen i de områden som vid den tiden ingick i staden Göteborg). Det skulle kunna gå att göra så mycket spännande saker! Redan idag har vi en enorm spännvidd, allt från riktigt pampiga landshövdingehus i Haga med rusticerad bottenvåning, till funktionalistiskt avskalade varianter i Kålltorp.

Olof: Vad gäller höga trähus har vi ju ett femvåningshus i Göteborg, vid Kaggeledstorget. Kommer ihåg att det var mycket skriverier om det när det byggdes, brandrisker osv.

Inspiration för norra Masthugget? Waldorf Astoria, 1899, på tomten där Empire State Building nu ligger:
http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​commons/​e/​ec/​Wal.​.​

Bygg högt runt Järntorget! :)

Tycker även att idén med landshövdingehus i Masthugget är spännande. Olof Antonson har många poänger. Blir även lite av revansch för den pittoreska landshövdingebebyggelsen som en gång klättrade uppför berget. Det vill säga innan Gbg:s lokalpolitiker fick för sig att en "skyline" i stil med Nome, Alaska eller möjligen sovjetisk garnisonsstad vid ishavet var att föredra framför en europeisk stadsdelsattraktion.

Eller nästan ännu bättre, Waldorf-delen av Waldorf Astoria Hotel, uppfört 1893:
http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​8534413@N0​3/​3720​844571/​li.​.​

Jag tycker om hur de återknutit till korsvirkeshusen från den danska tiden genom att spränga in en bit i denna fasaden i Malmö: http:​/​/​cityguide.​se/​images/​malmo/​torg/​stortorget0​7.​jpg