Utskrift från gbg.yimby.se
....

Mångfald skapar tryggare stad

 
Martin Ekdahl, aktiv i Yimby Stockholm, skriver om vikten av mångfald i staden.

Nätverket Yimby förespråkar en heterogen stad. Variation är bra på många sätt – för miljön, för människorna och för omvärlden. Men även, som det skall visa sig, för tryggheten.

Blandade byggstilar och visuella uttryck är bra därför att de skapar miljöer som människor trivs i. Flera studier visar att svenskarna vill ha blandad arkitektur för att trivas. Det moderna projektets bebyggelse med "områden" med enahanda arkitektonisk utformning döms ut av en majoritet av de tillfrågade medan en återgång till "traditionellt" byggande med varierade uttryck efterfrågas.

Man vill absolut inte ha enriktad arkitektur som ser likadan ut. Dels en blandning av nytt och gammalt förs ofta fram, dels en blandning av olika boendeformer så det blir olika typer av människor


säger Per Nilsson på opinionsmätningsinstitutet Demoskop vilka nyligen har gjort en studie tillsammans med byggbolaget Riksbyggen.

Det är alltså inte enbart den arkitektoniska variationen som bör eftersträvas. Hus med blandade funktioner är bra därför att de bidrar till trygghet och lättillgänglighet. Exempelvis är öppna bottenplan för butiker och annan service attraktiva just därför att de skapar en levande och trygg gatumiljö, närhet och minskad miljöpåverkan genom att man till exempel kan undvika en bilresa till de stora köpladorna utanför staden. Blandade upplåtelseformer är bra därför att de gör det möjligt för människor med olika livsstilar och inkomster att leva i samma område.

Och just blandade inkomster inom stadsdelarna är bra därför att det motverkar sociala spänningar mellan människor från olika områden. Något som vi idag ser ett levande exempel på i Storbritannien, ett land med långt gången gentrifiering vilket har bidragit till de sociala oroligheter som har drabbat landets stora städer i form av upplopp och dödsfall.

I ett aktuellt nummer (1 juli, 2011) av Financial Times, FT, skriver Richard Florida, författare till nyutkomna boken The Great Reset, chefredaktör på The Atlantic samt direktör för the Martin Prosperity Institute vid Torontos universitet, om den sjunkande brottsstatistisken i USA. Artikeln, under namnet "Why immigrants help your city stay crime free", pekar på att antalet begångna brott har sjunkit till sina lägsta nivåer på snart femtio år trots en stor arbetslöshet och den värsta ekonomiska svackan sedan den stora depressionen på 1930-talet. Än mer remarkabelt; minskningen var som allra brantast i USA:s stora städer, vilka fortfarande populärt uppfattas som kittlar för den kokande brottsligheten. Frågan som Florida ställer sig är: Varför?

Forskning vid the Brooking Institution visade nyligen att de hundra största stadsregionerna i USA har tjänat mest på den sjunkande brottsligheten. Men även i förorterna var siffrorna överraskande: "Äldre och mer tätbefolkade förorter såg en snabbare minskning av brott än nyare och mer glesbefolkade framväxande och ickeurbana samhällen i metropolernas ytterkant" [min översättning].

Förhållandet mellan täthet och trygghet är för övrigt något som nätverket Yimby har pekat på i flera år. Ju närmre centrum och ju högre befolkningstäthet, desto tryggare (möjligen med undantag för Stureplan en blöt lördagkväll..). Ju längre bort från centrum och ju lägre befolkningstäthet, desto otryggare. Till skillnad från vad många människor tror är det dessutom mindre farligt i urbana utomhusmiljöer än i hemmets "trygga vrå" där de flesta våldsbrotten begås.

Mängder av teorier har framförts om vad som ligger bakom den minskande brottsligheten; alltifrån det ökande antalet aborter som enligt förslagsställaren begränsat antalet oönskade barn (vilka enligt honom skulle ha större risk att växa upp till att bli kriminella) till det enorma bruket av häktningar för småbrott, att barn i mindre grad utsätts för bly, att de stora städernas poliskårer blivit bättre på att lösa brott eller att hederliga medborgare blivit bättre på att låsa och larma sina hem och bilar.

Mest förvånande har man funnit att brottsligheten minskat i samband med de svåra ekonomiska tiderna. Artikelförfattaren lät göra en egen undersökning och hittade ingen statistisk koppling mellan inkomstklyftor och brott eller mellan arbetslöshet och brott. Länken mellan brott och fattigdom tycktes snarare ha försvagats, åtminstone under de senaste decennierna.

Ännu mer intressant, menar författaren, är att även kopplingen mellan brottslighet och rastillhörighet substantiellt har försvagats. I USA (liksom Sverige) understryks denna koppling ofta i TV-nyheternas rubriker, polisdokumentärer och populärkulturen. Den stora skillnaden är att ordet "ras" i Sverige är utbytt mot "etnisk tillhörighet". Brookingsstudien bevisar att denna koppling, om den överhuvudtaget har existerat, försvunnit de senaste trettio åren.

James Wilson, expert på urban brottslighet, menar att denna trend snarast kan förklaras med positiva kulturförändringar. Kulturargumentet, säger han, kan hjälpa till att förklara inte enbart den nuvarande minskade brottsligheten utan även varför brottsligheten minskade under 1930-talets depression samt den explosion i brottslighet som inträffade på 1960-talet.

Enligt Wilson berodde förändringen under den tidigare perioden på att människor i högre grad blev tvungna att ta kontroll över sin tillvaro medan en minskad känsla av tillhörighet i samhället bidrog till den ökning i brottslighet som inleddes under den senare perioden.

En ytterligare teori, som lagts fram av forskaren Alfred Blumstein, är att den nuvarande förändringen är följden av en så kallad "Obamaeffekt". Blumstein menar att unga svarta män har blivit mer stolta och att de hyser allt större hopp om sin egen framtid efter att Obama blivit president i USA. Denna nyfunna optimism skall ha gjort dem mindre benägna att lösa konflikter med våld.

Dessa teorier i all ära. Viktigast av allt, påpekar Florida, är nog en annan faktor: Den växande demografiska och etniska diversifieringen i städerna och stadsregionerna.

Floridas undersökning visade exempelvis att den spansktalande andelen av befolkningen är negativt associerad med urban kriminalitet. Brottsligheten minskade även i förhållande till den del av befolkningen som var HBT eller "ickevita". Men av alla variabler fanns det en som var mest konsistent negativt associerad med brottsligheten - platsens andel av utlandsfödda invånare. Med andra ord: Ju fler utlandsfödda, desto lägre brottslighet.

Detta går stick i stäv mot de påståenden om att invandring skulle "bidra till ökad kriminalitet" som ibland hörs i debatten. Det finns mycket anti-immigrationsdemagogi i samhället - inte minst från etablerade politiker, media, debattörer och invandrarfientliga krafter. Logiken är hursomhelst klar, påpekar Elizabeth Kneebone, en av medförfattarna vid Brookingsstudien:

Brottsligheten minskade snabbast i de stora städer och tätbefolkade förorter som var fattigare, hade större minoriteter och större brottssiffror att börja med. På samma gång såg alla former av förorter sin andel fattiga, minoriteter och invånare av invandrarbakgrund öka. Då förorterna diversifierades, minskade brottsligheten.


Tillsammans med entrepenörsanda och vilja att lyckas visar det sig även att invandrare är goda grannar som bidrar med många kulturella och ekonomiska faktorer vilka minskar brottslighet. Inte enbart i deras egna utan även i närbelägna samhällen.

Man kan förstås alltid invända att det inte rakt av går att använda amerikanska rön på svenska förhållanden. Att det svenska samhället är så olikt det amerikanska att det påverkar resultatens relevans. Fast detta resonemang borde i så fall snarast vara en frågeställare för oss själva: Finns det något som vi i Sverige kan lära oss av andra om att integrera nya medborgare i samhället? Vad gör vi rätt? Vad gör vi fel?



Diversifiering i praktiken

Brookingsstudien tycks således slå hål på några av vår tids stora myter; att det är tryggare i glesbefolkade förorter än inne i tätbefolkade städer, att invandrare bidrar till ökad brottslighet samt att det blir allt mer farligt att vistas på städernas gator och torg. Så om du vill känna dig riktigt trygg, flytta då till ett urbant område med tät och blandad befolkning - och gärna där det bor många invandrare.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala och Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Jan Wiklund (28 Augusti 2011 14:14):
Trenden står sig alltså. Redan 1961 hänvisade Jacobs till statistik som visade att kriminaliteten var lägre ju tätare stadsmiljön var. Högst kriminalitet hade just de utglesade områden som var oattraktiva just av den anledningen.

Sambandet ser förstås ut så här: I oattraktiva områden bor dom som inte har råd med något annat. Och högst kriminalitet visar dom som inte kan fixa sina inkomster på lagligt vis. Vilket tenderar att vara ungefär samma människor.
 0
Brooklyn (28 Augusti 2011 14:30):
I artikeln skriver du att "[ä]nnu mer intressant, menar författaren, är att även kopplingen mellan brottslighet och rastillhörighet substantiellt har försvagats. [...] Brookingsstudien bevisar att denna koppling, om den överhuvudtaget har existerat, försvunnit de senaste trettio åren." Problemet är att Brookingstudien du hänvisar till inte alls säger det. I sammanfattningen till studien på sid. 1 kan man läsa följande:

"As crime rates fell and communities diversified, relationships between crime and community
demographic characteristics weakened significantly. The association between crime
and community characteristics—like the proportion of the population that is black, Hispanic,
poor, or foreign-born—diminished considerably over time. For example, the strength of the relationship
between share of black residents and property crime decreased by half between 1990
and 2008, while the association between the share of Hispanic residents and violent crime all
but disappeared."

Det finns alltså stöd för ditt påstående att "kopplingen mellan brottslighet och rastillhörighet substantiellt har försvagats" men när du hävdar att det inte längre finns ett sådant samband, om det någonsin funnits, så far du med osanning. Brookingsstudien visar att sambandet har försvagats och i vissa fall i princip försvunnit, men att det fortfarande finns där.

Argumentera gärna för en heterogen stad, men gör det utan att tillskriva ditt källmaterial påståenden som du själv hittat på.
 0
Jan Jörnmark (29 Augusti 2011 07:46):
Talar ju för min tanke att Nordöstra USAs största hopp vore en 10-20 miljonersinvandring från Mexiko. Intressant och bra skrivet.
 0
Daniel (29 Augusti 2011 08:34):
Motsatsen till Mångfald är Enfald.
 0
Martin Ekdahl (29 Augusti 2011 09:20):
Brooklyn:

Vad jag menar med den kommentaren är att kopplingar rastillhörighet och brottslighet är en svår sak att bevisa då det finns så många andra faktorer som spelar in i ekvationen. Detta åsido så är min kommentar inte en tillskrivning utan just en kommentar och detta ligger i mina ögon inom ramarna för min rätt som skribent. Materialet kan ju läsas av de som så önskar och alla är fria att dra sina egna slutsatser därav.
 0
Matthias H. (29 Augusti 2011 09:39):
Kanon Martin.

För oss i Göteborg känns det ju helt otroligt att Riksbyggen nyligen har lagt fram sitt hemska förslag över Masthugget när dom samtidigt har varit ena parten i denna undersökning. Hur är Riksbyggen funtade liksom?
 0
Daniel Andersson (29 Augusti 2011 09:50):
@Daniel:
Motsatsen till Mångfald är Enfald.
Klämkäck devis, men hjälper den oss att hantera de problem vi möter?
Man skulle också kunna säga att motsatsen till 'diversity' är 'unity'.
 0
Niklas S (29 Augusti 2011 13:40):
Angående förhållandet mellan täthet och trygghet kan det vara värt att förtydliga att trygghet är något subjektivt. Om vi tar Göteborg som exempel så sker väldigt mycket våldsbrott i dom tätast befolkade stadsdelarna (centrum, majorna-linné)och betydligt färre i dom glesare förorterna. Egentligen är det väl så att exempelvis Linné upplevs som "tryggt" (subjektivt) men i själva verket är "otryggt" (rent objektivt och relativt andra stadsdelar).
 0
Daniel (29 Augusti 2011 13:51):
@Niklas. Det är en väldigt komplex bild. Dom stadsdelar som har högre brottslighet har det också pga fylleriet runt krogarna.

Men annars så är det nog ingen större skillnad mellan olika brott i olika stadsdelar utan känslan av otrygghet är större i områden med monoton storskalig arkitektur. Men sedan så brinner ju skolor i alla stadsdelar. Både i Angered och i Torslanda.
 0
Niklas S (29 Augusti 2011 14:04):
Vill bara tillägga att när jag säger att Linné upplevs som tryggt är det min personliga åsikt. Hur det upplevs av gemene man har jag ingen aning om. Det visar dock ändå på att det finns en diskrepans mellan hur jag upplever det och hur det faktiskt ser ut i verkligheten om man med det syftar till våldsbrott åtminstone. Här finns lite intressant angående våldsbrottsutsatta stadsdelar i sverige: http:​/​/​www.​hemhyra.​se/​Sidor/​Har-​begas-​det-​flest-​valdsb.​.​

Min poäng är nog mest att trygghetsbegreppet är lite lömskt.
 0
Daniel Andersson (29 Augusti 2011 14:26):
@Niklas S: Ett ytterligare exempel på komplexiteten med trygghet: Backa hamnar som en av de tryggare stadsdelarna i tabellen i artikeln du refererar till (på plats 123). Stämmer väl inte riktigt med känslan av upplevd trygghet i dessa tider.
 0
Johannes Hulter (29 Augusti 2011 14:35):
Niklas/daniel: En orsak till att siffrorna blir konstiga är nog också om man räknar brott/nattbefolkning. Stadsdelar som Linné och centrum har ju väldigt mycket dagbefolkning och förbipasserande. Det är kanske en anledning till att siffrorna och upplevelsen inte stämmer överens.

Men sedan är som sagt upplevelsen subjektiv och den verkliga risken för att råka ut för något minimal, oavsett var du råkar befinna dig (bortsett från inne i bostaden då möjligtvis...). Det är nog bra att ha med sig.
 0
Olof Antonson (29 Augusti 2011 15:20):
Polisen brukar tala om vissa områden som "hotspots" för kriminalitet. Ofta har det att göra med att vanligt folk inte rör sig där (dels föra att de inte har någon anledning till det, och dels av ren självbevarelsedrift). Jag tror det i stor utsträckning har att göra med strukturen, att det inte finns någon blandning. I det nu sanerade Kvillebäcken fanns en del verksamheter (och mycket skumma sådana), men inga bostäder, så området var tomt på vanligt folk efter stängningsdags. När något hände på Hisingen så var det ofta där. Jag var själv på väg att flytta in ett stenkast därifrån i samma veva som de hittade en man som låg och brann på gatan. Mycket av detta var gängrelaterat, ofta som ren självsanering inom de kriminella kretsarna (vilket sällan drabbar vanliga svenssons), men om något skulle hända en där är man helt enkelt körd. Ett myller av främlingar vid Kungsportsplatsen upplevs som en trygghet, medan ett möte med fem personer en sen kväll på Ångepannegatan innebär den raka motsatsen.

Nordstan på dagen upplever jag som tryggt, men jag sätter inte gärna min fot där på natten. Jag tycker Jacobs tar upp det där med "ögon på gatan" bra. Vissa platser har en inbyggd otrygghet där främlingar upplevs som ett hot snarare än en tillgång.
 0
Niklas S (29 Augusti 2011 15:30):
@Daniel Andersson: Jag håller med, Backa och Linné blir något av antonymexempel.

Nu har jag i och för sig inte mer erfarenhet av Backa än ett par joggingrundor och besök i Bäckebol. Kanske är det så att där erfarenheten tryter så fyller vi på med fördomar? (sen kan det finnas andra objektiva mått än våldsbrott som förklarar den upplevde otryggheten i Backa också, som det Daniel är inne på med montom arkitektur mm).

Det är även intressant att dom områden med högst andel våldsbrott är väldigt dyra och populära platser att bo på (plats 1-6 åtminstone). En ökning av våldet i Backa kanske bara är en väg till ombildningar och allmän gentrifiering i området...
 0
Daniel (29 Augusti 2011 15:54):
@Niklas.

Backa är ett område med ganska få hyresrätter. Poseidon har ett område (Backa Röd, och det är alltid det området man fotar), sedan har Stena Brunnsbo tillsammans med Bostadsbolaget, och sedan så har Familjebostäder Gåsagången, men jag uppskattar att ung. 20% av bostäderna i Backa är hyresrätter, och resten äger folk. Det mesta man ser när man är i Backa är bostadsrätter, den senaste stottlossningen var i ett bostadsrättsområde.
 0
Olof Antonson (29 Augusti 2011 15:57):
@Niklas S: Man kan begå våldsbrott i ett populärt område utan att bo där (och det är så jag tolkar de uppgifterna).

När Polisen gav sin förklaring av vad som sker i Backa handlade det om att vissa grupper vill markera att de inte tolererar polisens närvaro, att de vill sköta sina business i fred, och även att etablerade kriminella sanktionerar den typen av beteende hos ungdomar i området.
 0
Daniel Bergqvist (29 Augusti 2011 18:53):
Brottsstatistik: Våldsbrott, per stadsdel:
Källar: Brottsförebyggande rådet, via Hem&Hyra (http:​/​/​www.​hemhyra.​se/​Sidor/​Har-​begas-​det-​flest-​valdsb.​.​)

Göteborg Centrum stadsdel 1883
Göteborg, Linnéstaden stadsdel 768
Göteborg, Frölunda stadsdel 624
Göteborg, Kortedala stadsdel 573
Göteborg, Bergsjön stadsdel 562
Göteborg kommun 549
Göteborg, Gunnared stadsdel 497
Göteborg, Biskopsgården stadsdel 458
Göteborg, Lundby stadsdel 421
Göteborg, Majorna stadsdel 361
Hela landet 354
Göteborg, Tynnered stadsdel 318
Göteborg, Härlanda stadsdel 278
Göteborg, Backa stadsdel 260
Göteborg, Tuve-Säve stadsdel 215
Göteborg, Askim stadsdel 209
Göteborg Örgryte stadsdel 197
Göteborg Högsbo stadsdel 176
Göteborg Älvsborg stadsdel 169
Göteborg Kärra-Rödbo stadsdel 167
Göteborg Torslanda stadsdel 102
Göteborg Styrsö/S Skärg. stadsdel 68

Som påtalats bör alla värden justeras efter "brott/nattbefolkning"...trist att ingen försökt ta fram siffror på det (vad jag känner till)?
Gällande "otrygghet" är det ju bara att titta på statistik om vad människor i gemen anser vara otryggt i staden. Faktorerna finns att hämta i alla stadsdelar, däremot varierar rangordningen:

buskage, belysning, trafikmiljö, flyktvägar i gång tunnlar, klotter

Jag menar att otrygghet inte alls är särskilt subjektivt. Det finns statistik på hur "otrygghetsfaktorerna" varierar per stadsdel. Märkligt(?) nog har jag inte hittat några indikationer på att brottsnivån skulle vara en otrygghet i sig.
 0
Daniel Bergqvist (29 Augusti 2011 19:06):
Ser nu att det redan länkats till just den artikeln :) sorry Niklas S.
 0
Johannes Hulter (29 Augusti 2011 19:31):
Daniel: De siffrorna är ju brott/nattbefolkning? Du menar justera för dagbefolkning (+förbipasserande, hur man nu gör det...)? Ja, det vore verkligen intressant. Brott/nattbefolkning är ju ganska irrelevant egentligen med tanke på att folk väl normalt befinner sig i andra stadsdelar dagtid än i dem där de bor. Särskilt renodlade bostadsområden.
 0
Daniel Bergqvist (29 Augusti 2011 19:48):
Ja du har naturligtvis rätt (föredelen med att logga in är att kunna redigera sina kommentarer) :)
Jag tror man kan komma fram till förhållandevis träffsäkra siffror genom trafikdata, arbetsplatser etc..
 0
Johannes Hulter (29 Augusti 2011 20:37):
Daniel: Vore intressant med trafikdata. Men att justera för dagbefolkning är ju ingen match, alla stadsdelars dagbefolkning finns på kommunens hemsida. Får väl sätta mig och räkna lite helt enkelt... ;) I'll be back...
 0
Olof Antonson (29 Augusti 2011 20:56):
Någon som har uppgifter på hur våld med dödlig utgång fördelar sig i staden?
 0
Alf . (30 Augusti 2011 03:28):
Centrum har flest våldsbrott och de flesta brotten som sker där borde vara av personer som bor en bit bort och då borde även stadsdelen där han/hon bor vara intressant i statistiken.

Om, områden med blandad befolkning är säkrare än oblandade områden i statistiken och man kommer fram till att "kopplingar rastillhörighet och brottslighet är en svår sak" så borde man också kolla upp andra halvan. Det vill säga vem är det som gör brottet? och i detta fallet blir det rimligtvis intressant att också kolla upp vilken ras personen som gör brottet har. Eftersom folk i blandade områden kanske åker iväg till mer oblandade områden och gör brott.

Jag tror inte på att invandrare gör färre brott än svenskar bara för att dom är av någon annan ras.

"Diversifiering i praktiken" har gjort ramadan till ett matjippo för att affärerna och Mcdonalds ska tjäna mer pengar och det kan dom behöva så lite som dom har i vinst.
 0
Anders Gardebring (30 Augusti 2011 08:11):
Alf:
Artikeln påstår väl inte att invandrare gör färre brott än svenskar? Artikelns tes är ju att en etnisk blandning har positiva effekter. I den blandningen ingår ju också svenskar, så jag förstår faktiskt inte var du menar.
 0
Niklas S (30 Augusti 2011 11:34):
Det kan säkert vara så att när det sker våldsbrott i populära områden så beror det på att folk utifrån är förövare. Det är väl lite det som Alf också är inne på. Personligen tycker jag att just den biten inte är det intressanta.

För att få en bättre uppfattning över hur "tryggt/säkert" det är att bo i olika områden så vore det intressant att ta del av någon form av offerundersökning. Det vill säga att man frågat människor om dom blivit utsatta för brott i sitt närområde.

Någon som vet om det finns den typen av uppgifter att tillgå för Göteborg?
 0
Hannes Johansson (30 Augusti 2011 17:25):
Jag tycker det verkar som att det bästa måttet på hur säkert ett område är, givet den data vi har tillgång till eller åtminstone kunna få tillgång till, vore att helt enkelt mäta antalet brott per dygn över antalet personer som vistas i ett område över dygnet. En brottsutövare, åtminstone utan relation till brottsoffret, bryr sig väl knappast om ifall offret bor i området eller inte. Så boende och besökare löper väl samma risk för att utsättas för våldsbrott utanför hemmet.

Med tanke på att det är i princip folktomt i förorterna på dagarna och smockfullt i tätare blandstadsområden så är det ju inte så konstigt om det absoluta antalet brott är lägre i förorterna. Hade vi haft större utbud av tät blandstad så hade det väl heller inte behövt vara lika trångt som i Nordstan heller.

Jag har faktiskt reagerat över att det är relativt trångt i Göteborgs innerstad, jämfört med många miljonstäder. Men det beror väl som sagt på att det finns ett så begränsat utbud av den typen av stad här, med väldiga områden av bostadsenklaver som försörjer den lilla innerstaden. Därav trängseln.
 0
Mats O. (30 Augusti 2011 19:50):
Dom stadsdelar som har den största omsättningen av nya hyresgäster under ett år, är också dom stadsdelar som upplevs som otryggast.

Dom stadsdelar där få eller inga lägenhetskontrakt i allmännyttan sägs upp upplevs som tryggast.
 0
Martin Ekdahl (30 Augusti 2011 22:26):
Matthias H:

Vi får hoppas att Riksbyggen har lärt av sina misstag. ;)
 0
Olof Antonson (31 Augusti 2011 01:05):
Något jag tänkt på är att förorterna placerar sig relativt högt upp på listan, och då har dessa ändå ganska liten befolkning och ytterst få besökare. Bergsjön med sina ca 15000 invånare ligger på 1/3 av Göteborgs centrum, som utgör hjärtat i staden och där tusentals människor rör sig. Majorna som har en cirka dubbelt så stor befolkning som Bergsjön har nästan hälften så många våldsbrott, och då finns det ändå avsevärt fler anledningar att besöka den delen av stan (sjöfartsmuseet, affärer, uteställen osv). Spontant känns det som att stadsmässiga miljöer är bättre på att hantera/förhindra den här typen av incidenter, om man bortser från de centraliserade fylledistrikten i centrum, som jag utgår från står för en betydande del av våldsbrotten. Det vore intressant att se hur mycket som kan härledas till Avenyn med bakgator ...
 0
Niklas S (31 Augusti 2011 08:42):
@Olof A: Det verkar troligt att en stor del kan härledas till krogtäta miljöer. Nöjesgator som Avenyn och Linnégatan, hur trevliga dom än är, samlar en hel del fylleri på samma ställe. Våldsbrott och fylleri går som bekant hand i hand. Man får ta det goda med det onda.

@Hannes: Jag tänkte att risken inte alls var lika stor för boende som för besökande. Skillnader i lokalkännedom (en boende kanske undviker vissa platser), tid som spenderas i området, mål med att vara i området osv. torde finnas.

Jag tror risken att utsättas är större för en person utifrån (nöjesbesökare som bara spenderar lördagsnätter i området t.ex.) än för en som bor i centrum eller Linné. Till exempel platser som järntorget och andra nav där många berusade människor samlas vid hemgång används nog inte lika mycket av en boende i närområdet som lätt kan promenera hem...

Om våldsbrotten är kopplade till fylleriet och därtill sker under sena nattimmen, kanske en barnfamilj som överväger att bosätta sig centralt struntar i hem och hyras statistik eftersom dom inte riktigt är riskgruppen för att bli utsatta. Ser dom bara statistiken kan det vara lite skrämmande att bosätta sig där. Får dom en förklaring till siffrorna och även siffror som visar hur statistiken ser ut för dom som bor där kanske det är lättare att ta övervägda beslut.

Alla metoder har sina styrkor och svagheter, tillsammans kan dom ge en mer rättvisande bild.
 0
Hannes Johansson (31 Augusti 2011 10:34):
@Niklas S: Självklart måste man även ta hänsyn till tiden. Det jag menar är att man egentligen borde mäta antalet brott över antalet "mantimmar" spenderade i allmänna miljöer i ett område. Inomhusmiljöerna kan naturligtvis inte räknas med eftersom risken är i princip noll att utsättas av överfallsvåld från utomstående i ens eget hem. Den mest talande siffran kanske man skulle få om man tog det ännu längre och bara räknade oprovocerade våldsbrott, om det nu är en klassifiering man gör av brotten?
 0
Olof Antonson (1 September 2011 22:25):
En annan sak jag tänkt på en del är huruvida en stadsmässig miljö på något sätt kunnat förhindra tragedier som till exempel morden på Elin Krantz eller Nancy Tavsan? Det är ganska uppenbart att ödsliga förortsstrukturer kan utnyttjas av illvilliga människor. Hade någon (oskyldig/ickekriminell) kunnat bli ihjälslagen med en stor Pommacflaska i en stadsstruktur där människor är i rörelse under större delen av dygnet, och där grannar annars kan gripa in eller ringa polisen?
 0
Johannes Hulter (1 September 2011 23:12):
Olof: Vi ska nog inte gå in på specifika fall här, det är nog bättre att hålla diskusisonen generell. Men det sker ju grova våldsbrott i tät blandstad också, möjligtvis sker det på olika sätt. Jag tror kopplingen mellan bebyggelsestruktur och brott/våld är mer komplex.
 0
Olof Antonson (1 September 2011 23:45):
Jag kan inte räkna upp något fall av oprovocerat våld av den kalibern som skett i mer stadsmässiga miljöer (mordet på studenten i Johanneberg är väl i gränszonen). De som inträffat handlar främst om uppgörelser mellan kriminella (tex avrättningen på Erik Dahlbergsgatan eller skjutningen på Nivå). Knivskärningen på Linnégatan, där en person dog, var mer ett sorts svartsjukedrama som spårade ur. Jag tror också det är komplext, men det är oroväckande många fall de senaste åren där oskyldiga fått sätta livet till i områden där inte en kotte kan komma till undsättning.
 0
Hmmm (24 Oktober 2011 14:33):
Hur många hyreshus går varje månad åt till nya asylsökande i Sverige?
http:​/​/​affes.​wordpress.​com/​20​11/​0​9/​12/​vilka-​ar-​nybygga.​.​
 0
Hmm (24 Oktober 2011 14:45):
@Olof Antonson
Intressanta fall du nämner, alla har hänt i invandrartäta förorter och alla förövarna har varit utomeuropeiska invandrare. Kan inte det vara orsaken snarare än att det är en förort i sig? Hur många av villaförorterna på Hisingen har haft några liknande fall? Samma sak med alla skottlossningar, bilbränder och stenkastningar mot polisen. De händer inte i förorter med som saknar mångfald direkt. Är det verkligen kopplat till utanförskap endast? Tidigare var dessa områden "arbetarområden" och hade samma avstånd och infrastruktur men med nya invånare har en annan sorts brottslighet uppståt
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter