Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vem vill bli stadsarkitekt?

 
Ett av de första större beskeden Göteborgs nye stadsbyggnadsdirektör Bengt Delang gav i början av sommaren var att han ville ha en stadsarkitekt. Frågan har varit uppe vid flera tillfällen här på Yimby och har debatterats flitigt även på övriga forum. Den nye stadsarkitekten blir hur som helst den förste sedan 1998, då Göteborgs dåvarande stadsarkitekt sade upp sig från tjänsten - vilket inte var första gången för en göteborgsk stadsarkitekt. Nåväl, bättre lycka till den nya förmåga som snart kommer gripa sig an uppgiften.

Idag utannonserades nämligen tjänsten, här och här. Något som inte framgått tidigare är att man även söker till tjänsterna "chef, strategisk avdelning" och "chef, planavdelning", förutom stadsarkitekt. Arbetsbeskrivningen för stadsarkitekten ser ut såhär, för den som föredrar att läsa här på sidan:

Du ska leda, utveckla och kommunicera stadsbyggnadsvisioner för framtida hållbar stadsutveckling i en av Sveriges mest spännande städer. Du får ett övergripande process- och kvalitetsansvar för stadsutveckling, gestaltning och bevarande för stadens bästa. Du kommer att initiera och driva professionella samtal om stadsbyggnad med göteborgarna, politiker, marknadens aktörer och stadens förvaltningar. I samarbete med trafikkontoret, fastighetskontoret och övriga förvaltningar skapar du en gemensam syn på samhällsbyggandet. I din roll ingår också att vara ett internt stöd i aktuella frågor.

Du arbetar på uppdrag av stadsbyggnadsdirektören och ingår i kontorets ledning. Uppdraget utförs och utvecklas i nära samarbete med framförallt strategi-, plan och byggavdelningarna.


Själv håller jag åtminstone delvis med Åke Lundgren i det han skrev om frågan i GT, där han bland annat konstaterade att en stadsarkitekt inte är en garanti för att alla kommer vara nöjda och glada vad gäller Göteborgs vidareutveckling. Man kan väl även konstatera att det under de år som man haft stadsarkitekt har byggts en hel del som inte är så bra ur Yimbys perspektiv. En stadsarkitekt skulle lika väl kunna stjälpa som hjälpa.



Kanske kommer den nye stadsarkitekten tala för att börja använda konceptet med stadsplaner igen, som den här över Gullbergsvass från år 1861? Yimby approves!

Nyttan med stadsarkitekt har som sagt diskuterats, men det är i alla fall positivt att man lägger resurser på stadsplanering och stadsbyggnadskontoret, att man visar att man tycker att det är viktiga frågor som behöver lyftas. Jag skulle vilja lyfta fram att man i arbetsbeskrivningen poängterar att man kommer att ha stadens bästa i ögonen, någonting som ofta verkar tappas bort när alla särintressen brakar in med sinsemellan ofta mer eller mindre oförenliga krav.

Den som känner sig manad kan alltså börja tänka på att putsa på sitt CV och skicka in en ansökan. Och återigen: lycka till, framtida stadsarkitekt!
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Emanuel Alfredsson (15 Augusti 2011 10:43):
JAG VILL!!!

(Om 20-30 år dvs)
 0
Daniel (15 Augusti 2011 10:43):
Man kanske framförallt behöver en stadsplanarkitekt vilket syftas på ovan. Jag tror själv inte på detta med stadsarkitekt bara för sakens skull. Beskrivningen ovan låter som om man kan sätta in vilken smidig chef som helst på positionen. En människa som kan peppa folk, och runda medias frågor.
 0
Matthias H. (15 Augusti 2011 12:30):
Johannes, Jan J. och Håkan C.

Nu får ni se till att skicka in ansökningar. Med någon av er vid rodret (eller alla tre ihop kanske) är jag övertygad om att Göteborg hade gått en jäkligt intressant tid till mötes beträffande stadsbyggnadsfrågor sett.
 0
Patrik Höstmad (15 Augusti 2011 12:58):
Håkan Cullberg eller någon annan som kan tänkas var insatt:
Jag är lite nyfiken på om man kan säga något generellt om hur arkitekter ser på rollen som stadsarkitekt.
Är det ett prestigeuppdrag för de flesta att bli stadsarkitekt i Göteborg?
Är detta något av de finare positionerna man kan få som arkitekt i Sverige?
Är det ett andrahandsval för arkitekter som inte lyckas med sin ordinarie verksamhet?
Ser man möjligheter att förverkliga sina idéer eller mest en massa hinder?
 0
Jan Jörnmark (15 Augusti 2011 16:05):
Jättetrevligt att ni tänker på mig killar... MEN det vore nog det sista jobb jag skulle söka, av flera enkla skäl.

Viktigast är att stadsarkitekten inte på något sätt kan påverka PBL. Han/hon kan inte heller på något vis påverka de politiska strukturer som inte är intresserade av att det byggs i Göteborg. Han/hon kan egentligen bara bli en gisslan i en tungrodd process, som i värsta fall belastas med ytterligare en nivå för icke-beslutsfattande.

I alla fall kan jag ju berätta att jag fick frågan av en person idag - vad skulle du göra...? Mitt svar var oromantiskt: "Jag skulle kräva ett högre tempo i planarbetet..." Sedan berättade jag lite mer, och sedan sade jag till henne "...som du förstår skulle jag få sparken efter sex månader". Hon var uppenbarligen klarsynt, för hon svarade "Det skulle nog gå snabbare".

Lovar att tala vidare om detta den 23 augusti, tillsammans med Mark Isitt
http:​/​/​www.​designmuseum.​se/​workshops.​htm

Förhoppningsvis ses vi på Röhsska.
+1
Mats O. (15 Augusti 2011 16:41):
Ny stadsarkitekt i Göteborg; tyvärr kan vi inte återuppväcka Förste stadsingenjör Albert Lilienberg från de dödas skara. Men någon som tänker som honom....

http:​/​/​www.​vastsverige.​com/​sv/​Vastsverige/​Design-​konst.​.​
 0
Gunnar Einarsson (15 Augusti 2011 17:22):
Jag står till omedelbart förfogande. Ingen kan ändå sköta det här jobbet sämre än Uno Åhrén.

Det här med ny stadsarkitekt är synnerligen tveeggat. Får vi en modernist är det tio gånger värre än att inte tillsätta någon alls. Frågan är, finns det några svenska arkitekter som inte är modernister?

Jag skulle kunna förorda Albert Svensson som i alla fall har ett starkt urbanistiskt engagemang: http:​/​/​stad.​arkitektalbert.​se/​#post2

Apropå Lilienberg så bör han ge namn åt en ny gata i ett kvartersplanerat och reurbaniserat Göteborg. "Lilienbergsgatan". :)
+1
Gunnar Einarsson (15 Augusti 2011 17:38):
Jan Jörnmark, så vad du säger är egentligen att stadsarkitektämbetet i nuvarande form endast skulle tjäna som ytterligare en bortförklaring i syfte att vidmakthålla föreliggande strukturer?
"Vad klagar ni för, ni har ju fått er stadsarkitekt!", typ?
 0
Claes Carlsson-Klauzner (15 Augusti 2011 17:46):
Jan: Vilka är "de politiska strukturer som inte är intresserade av att det byggs i Göteborg."? Jag tycker det verkar som om alla politiker vill, men möjligtvis brister i förmåga. Är nyfiken.

Vad var orsaken till att den förre stadsarkitekten sade upp sig, någon som vet?

Är det en omöjlig tanke att headhunta en internationellt framstående och visionär arkitekt (en tung röst som inte går att köra över)?
 0
Jan Jörnmark (15 Augusti 2011 20:58):
Gunnar (17.38): Tror att risken är stor för det, ja.
Claes (17.46): Kanske skulle säga "politiska strukturer som är måttligt intresserade av byggande", det är väl bättre uttryckt.

Det jag menar är att vi har ett kommunalt planmonopol och dessutom en i det närmaste total kommunal kontroll över ägarbilden på mark via Älvstranden Utveckling, Framtiden (75000 lägenheter), P-bolaget, HIGAB och så vidare. Var intresset starkt för att bygga finns alla medel på plats redan nu. Betecknande tycker jag det var när Framtidskoncernen kapade bostadsskrapan i Norra Gårda från 33 till 13 våningar utan debatt. Det faktum att stadens politiska majoritet idag är på G att sänka den planerade höjden på Skeppsbrons "skyskrapa" från 16 till 11 våningar är också betecknande.

Den politiska strukturen premierar ett lågt byggande -det finns helt enkelt alltid ett särintresse som man kan tillfredsställa genom att inte bygga- och det ständiga efterfrågeöverskottet ("bristen") garanterar vinster i de kommunala bolagen. Därför finns det få eller inga skäl för politikerna att sätta press på bolagen att driva på sina nyproduktions/nyutvecklingsplaner. De som ytterst får betala för "bristerna" och icke-konkurrensen är naturligtvis hyresgästerna, som ständigt får betala högre hyror.

Lägg nu märke till att jag inte har någon tro på att det skulle blivit någon förändring med andra partier vid makten.
 0
Daniel (16 Augusti 2011 08:36):
Fast det kapade huset i Gårda kapades ju pga att ränte- och investeringsbidraget försvann.
 0
Gunnar Einarsson (16 Augusti 2011 10:22):
Om det finns intressen av att vidmakthålla rådande bostadsbrist - jag kan mycket väl tänka mig att det är så - så undrar jag hur (bristande) tillgång och (hög) efterfrågan i så fall slår igenom i systemet för "kvalitetshyra" (Göteborgs variant av bruksvärdeshyra)? Dessutom funderar man lite på var bostadsrättsföreningarna möjligen figurerar i det hela. De senare har ju ett givet intresse av höga och stigande bostadspriser förstås, men hur kan detta i så fall påverka kommunalt beslutsfattande?

Ett bolag som Higab säger sig vidare främst förvalta offentliga lokaler och kulturinstitutioner m.m., inte bostäder, men hör det då ändå inte generellt till problembilden att vi nu för tiden har vinstdrivande kommunala bolag i likhet med Higab stället för förvaltande verk och motsvarande myndigheter vars budgetkrav endast består i att gå plus minus noll?

(För Higab är väl ett vinstdrivande kommunalt bolag och har därför intresse av höga hyror, inte sant?)
 0
Joe (16 Augusti 2011 10:25):
@Daniel: ...som ju uteblev pga förseningar till följd av Hyresgästföreningens överklagande av bygget (verkligen klippskt jobbat i medlemmarnas intresse där).

I det politiska klimatet i goa sävliga lagom-Göteborg gäller det att motverka allt som anses "o-Göteborgskt" i skala eller planeringsmodell, eller lite dyrt-utstickande-annorlunda (läs: ser ut att kosta mer än de höga kostnader som betalas för ur stadssynpunkt skräp i näst på varje projekt). Resultat: Mindre av allt, lite tråkigare och ett antal år försenat, till minst lika höga kostnader endå.

En stadsarkitekt kommer nog dessvärre inte göra någon större skillnad på det klimatet. Det förväntas nog tvärt om att även den personen faller in i ledet och snackar varmt om redan gällande ideal, blir del i ryggdunkarklubben för inbördes beundran. Det hela handlar nog om att nu när det blåser snålt kring de stadsideal Göteborg stenhårt kört fast sig i sedan länge så vill man kunna försöka legitimera dessa (och i värsta fall ta dem till nya höjder som på pappret ser nytänkande ut) med "experten säger ju så".
 0
Jan Jörnmark (16 Augusti 2011 10:33):
Vad jag förstått togs inga kontakter med andra byggherrar om möjlighet till tredimensionnell fastighetsbildning eller dylikt. Det som accepterades nu var att det inte fanns en tillräckligt stark marknad för hyresrätter för att klara den bruksvärdesnivå som man skulle hamnat på om man byggt hela huset.

Debatten om avsågningen var minimal och koncentrerades just på omvärldsförändringen - de indragna bidragen. Däremot fördes just ingen diskussion om hur man skulle kunnat förändra strukturen - som alltså hade gått in på sådant som 3D. Som jag ser det är det typiskt för en marknad och organisation som domineras av det som sociologen Michel Crozier kallade för "onda cirklar" i sin klassiska bok "The bureaucratic phenomenon". C menar att en organisation av den här typen är marknadsfrånvänd och orienterad inåt, mot en fixerad organistaion och branschstruktur. När marknaden blir alltmer påträngande reagerar organisationen genom att vända sig ännu starkare inåt, och lägga alla fel på den "onda" omvärlden. Resultatet blir att man misslyckas ännu värre - och det nya misslyckandet analyseras på samma sätt. En ond cirkel ar med andra ord uppkommit.

Jag behöver knappast tillägga att en sådan organisation inte kan reorganiseras av egen kraft.

Och Gunnar - apropå bostadsrättsföreingar m fl: de behöver egentligen inte göra mycket, de som redan finns inne i systemet kan i grund och botten bara stå och titta på det utdragna misslyckandet (överklagar byggplaner gör dom förstås, men det är ju en del av den institutionella icke-byggande strukturen). Apropå HIGAB skulle jag gärna se en jämförande studie med hur privatiseringen av den stockholmska motsvarigeheten HIBY 1998 påverkade situationen i huvudstaden. Jätterivningen av ett 70 tusen kvadrat stort kontorshus från 1979 på Kungsholmen hade garanterat inte skett om inte HIBY hade försvunnit. I nybyggnationen inkluderas både kontor och 135 lägenheter.

Det jag säger är att vi behöver öka variationsbredden i stadsbyggandet.
http:​/​/​jornmark.​se/​places_​intro.​aspx?​placeid=​252&lang=​
 0
Gunnar Einarsson (16 Augusti 2011 12:49):
"Det som accepterades nu var att det inte fanns en tillräckligt stark marknad för hyresrätter för att klara den bruksvärdesnivå som man skulle hamnat på om man byggt hela huset."

Nog för att det bara kan ha varit en ursäkt för att få slippa bygga, men det här resonemanget verkar ju helt bakvänt. Varför skall vi ha en låtsasvärdering, s.k. "bruksvärdesnivå", som bestämmer priset till att börja med?
Efterfrågan på hyresrätter i Göteborg torde för det första skapa en urstark marknad i sig. Framtiden är dessutom helt ägt av Göteborgs stad. Med andra ord borde det ligga i dess intresse att erbjuda så låga hyror som möjligt. Rimligt i alla fall vore att ägaren (kommunen) sätter en hyresnivå som motsvarar investeringen. Någon vinst behöver ju egenskap av offentlig verksamhet inte göras.
 0
Jan Jörnmark (16 Augusti 2011 13:38):
Gunnar, bolagen i Framtiden har ordentliga finansiella krav från ägaren.
Du kan ladda ned årsredovisningar och mer info här.
http:​/​/​www.​framtiden.​se/​sv/​Finansiell-​info/​

Man kan säga att bolagen numera går mycket bra och att soliditeten idag är mycket hög. Omkastningen från den situation som fanns mellan 1970-1990 är dramatisk. I början av den perioden var egentligen bolagen i dagens framtidskoncern konkursmässiga, och staten fick gå in med en flora av stöd för att klara sitautionen. När stöden avvecklades i början av 1990-talet var sitautionen inte mycket bättre, men omsvängningen sedan dess är dramatisk.

Här ser man också den verkliga skillnaden mellan kommuner som Gbg och Hagfors - och också varför soliditetn är så viktig. Gbg har haft en stark inflytniing, vilket både lett till ökad uthyrning av de 70 tusen lägenheterna och kraftiga uppskrivningar av fastigheternas värden. I avfolkningskommuner sker motsatsen - uthyrningar minskar, värden faller och kommuner och stat får gå in och betala i samband med rivningar. Det där vill ingen människa hamna i och så sent som 1995-1998 såg inte heller de göteborgska allmännyttiga företagen alltför lovande ut. Därav dagens krav.

Bruksvärdeshyra är den sortens värdering vi haft av lägenheter sedan 1970-talet. Att avvika från den i ett nybygge skulle dessutom påverka alla andra som byggde det året och i princip kunna stoppa nybyggnation. Ett alternativ vore förstås att upplåta de översta 20 våningarna till ett nytt kommunalt boende som enbart ägnade sig åt socialt uthyrande av lågprislägenheter, men det är ju en segregation som vi inte velat ha i Sverige. Helt klart skulle det uppstå stora rättsliga problem om man valde den vägen.
+1
Gunnar Einarsson (16 Augusti 2011 13:58):
Jag vet att vi har haft bruksvärdeshyra sedan 70-talet. Mina frågor var väl mer av retorisk karaktär. :)
 0
Gunnar Einarsson (16 Augusti 2011 14:19):
Det är bara det att om hyran hos allmännyttiga fastighetsägare i princip fastställdes till byggnadskostnad + drift & underhåll delat i antal hyresgäster så har jag svårt att se hur det skulle kunna leda till stora förluster (ja, om inte centrala stan drabbades av brutala utflyttningsvågor eller liknande, men det är ju ingen normal situation).
 0
Olof Antonson (17 Augusti 2011 16:34):
Jag är nyss hemkommen från Malmö, och jag kan bara konstatera att antalet byggkranar i stadens skyline är många. Jag fick det till >14 stycken bara vid Västra Hamnen. Även i de mer centrala delarna av staden tornar en hel del kranar upp sig. I relation till stadsbyggandet i Göteborg framstår Malmö som "Lilla Dubai".
 0
Claes Carlsson-Klauzner (17 Augusti 2011 16:40):
Hoppas verkligen de går ut bredare än vad som framgår i artikeln ovan. Pågår möjligtvis ett aktivt rekryteringsarbete för att berätta om möjligheterna för alla hugade skandinaviska arkitekter? Hoppas verkligen att så är fallet. Ingen skandinavisk arkitekt ska vara okunnig om att tjänsten är ledig och vilka möjligheter som finns. Göteborg är ju trots allt Nordens fjärde största stad. Är det någon som har koll på intressanta namn. Köpenhamn verkar ju ha mycket spännande på gång. Kanske skulle vi försöka få hit en dansk? Svenska namn?

Joe och Jan: Jag måste säga att jag tycker det känns lite typiskt göteborskt pessimistiskt att helt svartmåla möjligheterna för en stadsarkitekt. Enda sättet att få bukt med ineffektiva beslutstrukturer är en stark tydlig och visionär ledning som vågar peka ut en tydlig riktning.

Så ni som har kontakter. Se till att sprid ordet och jobba för att få hit en riktigt bra stadsarkitekt istället för att vältra er i allt som gått galet tidigare. Kanske kan Delang och den nya stadsarkitekten bli den dynamiska duo som styr in Göteborgs stadsplanering på rätt spår. Men helt nöjda lär ni nog aldrig bli...Hoppas jag.
 0
Jan Jörnmark (17 Augusti 2011 18:44):
Claes, jag vill inte svartmåla, jag älskar den här jävla stan och vill bara att någon tar tag i de utdragna långbänkarna och hopplösa evighetsdebatterna. Det där skriver jag mer om i en krönika som kommer här på måndag.

Apropå stadsarkitektens arbetsbeskrivning är den intressant. Formuleringarna "Du ska leda, utveckla och kommunicera stadsbyggnadsvisioner för framtida hållbar stadsutveckling i en av Sveriges mest spännande städer... /och/... Du kommer att initiera och driva professionella samtal om stadsbyggnad med göteborgarna, politiker, marknadens aktörer och stadens förvaltningar. I samarbete med trafikkontoret, fastighetskontoret och övriga förvaltningar skapar du en gemensam syn på samhällsbyggandet..."

Dessa passager antyder att man vill ha ytterligare en person som utvecklar visioner, samtal och debatter. Dessutom sägs det tydligt att arkitekten är en tjänsteman som lyder direkt under stadsbyggnadsdirektören, och att visionerna och samtalen ska utveckals och föras i: "... nära samarbete med framförallt strategi-, plan och byggavdelningarna."

Man kan av allt detta sluta sig till att stadsarkitektens möjligheter att spela en egen roll inte verkar allt för stor.
 0
Niklas Öhrström (17 Augusti 2011 21:10):
Ordet stadsarkitekt känns fel. En eller några få personer ska absolut inte vara högsta hönset och ansvarig för en hel stadsarkitektur (då blir det lätt Stockholms city utav det). Däremot bör man ha en stadsplanerare och den ska i uppgift att det framtida Göteborg hänger samman med stråk. Denna ska vara ansvarig för att kontinuerligt lägga stadsplaner som bygger vidare på de gamla.

En arkitekts uppgift handlar snarare om gestaltning och "hur det ser ut och upplevs". Börjar man med ett sådant perspektiv redan innan det finns en sammanhängande stadsplan kommer man istället få gigantiska konstverk till stadsdelar, som kanske ser vackra ut från flygperspektiv. Se bara hur det är i Stockholm. Wolodarski har visserligen bra känsla för arkitektur, men hans uppgift ligger på fel nivå. Får man inte från första börja en riktig stadsplan blir även det slutgiltiga resultatet dåligt.

Så huvuduppgifterna för en framtida stadsplanerare (eller arkitekt om man vill kalla det så) bör vara följande:
-Skapa en sammanhängande stad som tillåter sig att ändras och byggas ut.
-Lägga en plan i hur befintliga isolerade förorter kan inlämmas i den den sammanhängde kvartersstrukturen.
-Motverka utglesning (genom planmonopol).
-Genom stadsplaneregler se till att inga stadsdelar blir för glesbyggda.

Grovgestaltning regleras i planbestämmelser men inte mer än så. Själv utseendet kan sedan bestämmas av de som bygger, så länge de uppfyller de givna stadsplanereglerna.
 0
Krister (18 Augusti 2011 07:32):
Sådant kanske en stadsarkitekt kan förhindra!
Jämförande bild: Nybyggd låda i Masthugget:
http:​/​/​www.​jhson.​se/​masthugget/​prom0​7/​16_​Arkitektur(Small).jpg
 0
Johannes Hulter (18 Augusti 2011 07:47):
Krister: Nja, "nybyggd" vet jag inte. Den här väl ett par decennier på nacken? Om du menar den grå betongklumpen. Huset närmast till vänster antar jag är från 90-talet, ser så ut. Det vackra landshövdingehuset har jag hört är det sista kvarvarande i "gamla Masthugget" (dvs. det som idag är Nya Masthugget). Enligt obekräftade uppgifter har Riksbyggen varit väldigt sugna på att riva det under många år. Men inte lyckats. Än.
 0
Jan Jörnmark (18 Augusti 2011 08:05):
Lådan byggdes någon gång sent 60- tidigt 70-tal. Typisk för perioden med industrialiserat byggande. Finns säkert många experter som skulle vilja skydda den idag.
 0
Claes Carlsson-Klauzner (18 Augusti 2011 11:46):
Jag bor i Nya Masthugget. Hela området ska målas om och vi har haft omröstningar mellan fyra olika arkitektkontor. Blev lite mörkrädd när White kom med förslaget att måla hela området i ursprungskullörerna (olika nyanser av grått) och blästra fram de ursprungligt "naturgråa" betonggrunderna som idag är målade. Sedan ville de kulturminnesskydda hela området. Som en påminnelse kan man påpeka att under ett par decennier efter att bygget stod klart på 60-talet så stod en femtedel av alla lägenheterna tomma. Ingen helt poppis utformning med andra ord. Hoppas ingen från White blir stadsarkitekt. Då kan det gå illa. Men Mark Issit hyllade ju deras nybygge på Friggagatan så vem vet. Har inte sett det själv.
 0
Gunnar Einarsson (18 Augusti 2011 13:54):
Ja, men att Krister blandar ihop studentbostäder från tidigt 70-tal med dagens allenarådande nyfunkis visar ju bara på den nostalgiskt tillbakablickande kvaliteten och gravt pastischartade karaktären hos allt nutida byggande. Jag finner den påtagliga oärligheten inför samtiden i denna historicistiskt-romantiserande byggnadskonst synnerligen besvärande. ;)

Claes Carlsson-Klauzner, det Nya Masthugget stod klart 1972. Ibland blir jag visst jobbigt petnoga. Hur man än fasadmålar ett sådant område kan det förstås aldrig göras om till mera stad så varför bry sig.
 0
Claes Carlsson-Klauzner (18 Augusti 2011 14:53):
Gunnar: Slarvigt av mig med årtalet. Men min poäng handlade inte om Nya Masthugget i sig utan om en av nordens största arkitektbyråer White:s vurm för misslyckad arkitektur. Jag är lite orolig för vilken typ av stadsarkitekt vi kommer få...
 0
Matthias H. (18 Augusti 2011 22:18):
En sak med annonsen som Jan också påpekade ovan är att man ska arbeta i en av Sveriges mest spännande städer. Vilka är dom andra spännande städerna som Göteborg konkurrerar med? Stockholm? Malmö? Örebro? Finspång? Nässjö? Är vi då kanske en av dom tio mest spännande städerna i landet?

Jag tycker det vittnar om bedrövligt dåligt självförtroende och försiktigt sökande. Fan, Göteborg ska ju vara den mest spännande staden, vi har ju enorma möjligheter för framtiden i vårt centrum, något liknande finns inte ens i Stockholm.
 0
Karl H (26 Augusti 2011 00:32):
Jag vill se Alexander Ståhle som Stadsarkitekt.
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2011 10:34):
Karl h: Ja, det vore något! :)
 0
Jan Jörnmark (27 Augusti 2011 09:26):
Apropå det jag skrivit i den här och många andra trådar om behovet att göra något radikalt åt den göteborgska kommunala bolagsdominansen kan man ju konstatera att Familjebostäder och Spårvägarna hjälper mig med argumenten. Det vi ser är toppen (om ens det) av isberg, och ni kan ju fundera över vilken sorts strategier den typen av företag väljer.

Här har ni dom riktigt Goa Göbbarna och Tanterna som fått frodas i ett egenskapat drivhusklimat, tack vare bristen på öppenhet, ifrågasättande och heterogenitet.
 0
Krister (27 Augusti 2011 09:43):
Älvstrandens Utvecklings AB är ett fristående bolag skyddat från offentlig insyn av aktiebolagslagen. Det slutliga ansvaret ligger på byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Stadsplaneringen kan på detta sätt skötas smidigt utan offentlig insyn. En stadsarkitekt kan inte ändra denna ordning. Mitt förslag är en avveckling av ÄUAB och ökat ansvar på Byggnadsnämden med underavdelning SBK.
 0
Jan Jörnmark (27 Augusti 2011 10:37):
Särskilt smidigt sköts det inte längre. Se bara på hur Skeppsborn och Frihamnen drar ut i ändlösheten.

Men du har rätt. Lade man ned Älvstranden kunde man sälja beståndet (tomter) till ett stort antal aktörer som hade resurser att ta fram planer. SBK och Byggnadsnämndens roller skulle kunna vara tydliga i ett sådant system.

Som jag har sagt förut, och kommer att fortsätta att säga: idag har vi fått en total sammanblandning av roller och strategier, där ingen har översikt över helheten, cch där Croziers onda cirklar dominerar funktionssättet. Enskilda tjänstemän utan intresse för förändring kan presentera den information som de väntar sig att överordnade vill höra. Eftersom ingen enskild kan har ett övergripande ansvar kan heller inget ansvar utkrävas...

Det som behövs är -menar jag- decentralisering av beslutsfattandet. Det krävs helt enkelt tydlighet i både beslut, ansvar och roller.
 0
Patrik Höstmad (27 Augusti 2011 11:31):
Exempel på sammanbladningen och otydligheten.

Inom Älvstranden så har det utvecklats en modell där de privata aktörerna öven går in och tar ett helhetsgrepp om hela området. De tar hand om och finansierar miljöer och infrastruktur utanför den egna fastigheten (tex Färgenäsparken). De privata bolagen kommer finansiera (en stor del av) upprustningen av själva kajen vid Skeppsbron. I och med att de privat aktörerna står för (en stor del av) denna finansiering får de stort inflytande. Detta borde även innebära att boende i området via lägenhetspriserna i högre grad än tidigare även betalar för de investeringar som gjorts i den direkta omgivningen. Planering blir till för att maximera (del)områdets attraktionskraft, vilket inte nödvändigtvis är bra för staden som helhet.

Det kan alltså bli svårt att avveckla Alvstranden eftersom det inte enbart handlar om ett organ för beslutsfattande utan det består i hög grad av en finansieringsmodell. Lite krasst kanske man kan säga har kommunen sålt ett del av sitt inflytande för att få en smidig finansiering av områdens hela miljö.

Att avveckla Älvstranden skulle innebära ökade investeringskostnader som måste tas ur kommunens kassa. Å andra sidan borde det väl enkelt gå att lösa genom ökade intäkter genom höjda priser på tomterna man säljer. Men jag är varken politiker, ekonom eller psykolog så jag har säkert missat vad haken är :-)
 0
Patrik Höstmad (27 Augusti 2011 11:37):
Förresten ang att Skeppsbron drar ut på tiden: Den finansierinsmodell inom Älvstranden jag beskrev bygger även på att man kommer överens om vad som ska göras och hur det finansieras. Det är komplexa problemställningar och konsensus ska växa fram mellan ett antal stora och starka parter. Det tar tid....
 0
Jan Jörnmark (27 Augusti 2011 13:25):
...ja, det som pågår (och som du beskriver) är inte ens smidigt i teorin.
+2
David Bäckström (27 Augusti 2011 14:59):
Älvstrandsmodellen är det som skjuter både stadsarkitekt, sbk och fastighetskontor i sank. Det hjälper inte att de skriver miljöpolicys, har storvulna visioner etc. Det kommer fortsättas att byggas skräp ( ex. frigga-/ odinsgatan) i Gbg. Och nyfunkismonotonin kommer fortsätta så länge visionslösa, rädda eller okunniga politiker och byggentreprenörer får fortsätta totalentreprenda sönder staden utan insyn. Att bygga vinstmaximerande brf-projekt i låg kvalitet och sälja till ett marknadspris (t.ex kv Mars i Gårda, hela Eriksberg, mm) är idag enda drivkraften. Kvalitén på stadsmiljön styrs av de förväntade vinsterna i projekten. Likaså priserna på kommunal mark. På intressanta platser får endast de stora aktörerna vara med genom att de t.ex kan byta till sig mark såsom Skanska och Peab. Har den senaste veckan bara hört benämningen "självmordsuppdraget" bland stadens arkitekter. Så attraktivt är det att bli stadsarkitekt i landets andra stad.
 0
Olof Antonson (27 Augusti 2011 17:58):
Låter nästan som en beskrivning av leken "vem är rädd för svarte man?" ... Skulle inte förvåna mig om det är så stadsarkitekten utses.
 0
Sweco (27 Augusti 2011 19:36):
Vi har ett privat bolag som ägnar sig åt stadsplanering. Sätt bara upp vad Ni vill ha för slags stad så fixar vi planeringen!
 0
Matthias H. (28 Augusti 2011 09:03):
David B., enligt mig så är nya Friggagatan/Odinsgatan det bästa som gjorts i Göteborg sen 1930-talet (och då menar jag både dom alldeles nya kvarteren och kvarteret Odin plus kvarteren mittemot, gamla Pripps, som har kanske 10 resp 25 år på nacken) eftersom det är verksamheter i bottenvåningarna, det är ganska bra höjd och det är gjort i en urban miljö.

Återigen, hur ett hus ser ut är inte lika viktigt som att vi bygger riktig stad (inte till en början i alla fall) med slutna kvarter och verksamheter i bottenvåningarna. Det verkar som om arkitekter inte fattar det och det kanske inte är så konstigt om det är så att man främst studerar husens utseende på arkitekthögskolor och mindre hur man bygger riktig stad.

Alltså, när vi säkerhetsställt att vi bygger riktig stad så är jag gärna med och diskuterar husens individuella utseenden i de olika kvarteren. För mig är variationen viktigast, vissa hus i ett kvarter kan vara högre än andra och man får gärna blanda byggstilar i ett kvarter.

Detta är så oerhört enkelt egentligen.
 0
David Bäckström (28 Augusti 2011 09:14):
Jovisst Sweco, man kan lägga allt på entreprenad. Den springande punkten är dock precis den "säg vad ni vill ha för stad?". Det kräver en arbetsbeskrivning och en enig beställare annars kan inte konsulten eller anställda jobba. Att ge kropp till visioner är ju vad som efterlyses i detta forum, där kan man inte klagampå varken Lilienberg eller Åhren. Att börja med att definiera vad man anser är Göteborg kunde vara en början. Kommunen sträcker sig från Billdal i söder till Säve i norr, hur skall detta hållas samman och utvecklas samtidgt som integrationen med områden så långt bort som 1h / 10 mil från staden (arbetsmarknadsregionen) måste uppmuntras och förstärkas med infrastruktur. Alla ser vi utmaningen som kräver en sammanhållande strategisk hand. Om det vore det man sökte och gav en person / gruppen den med insyn verkställande makten så skulle fler än Sweco få mycket jobb framöver.
 0
Johannes Hulter (28 Augusti 2011 10:16):
Håller med Matthias. Nya Friggagatan är sagolikt bra ur urbant perspektiv. Fem meter i botten rakt över och publika lokaler + hyreslägenheter + många små lägenheter för ungdomar. Det är ett föredöme. Förvisso nyfunkis men ändå med viss variation i fasaden. Ännu mer variation kan man förstås lägga på i efterhand, varför inte göra en muralmålning? http:​/​/​www.​davidpeevers.​com/​images/​Berlin/​brilliantly-​.​.​
 0
Jan Jörnmark (28 Augusti 2011 10:28):
David B 09.14: Well, för att tala om vision så har vi ju redan en i kommunen. Vi har bestämt oss för att norra Hisingen (Säve) ska behålla sin jordbrukskaraktär. I Nordost har de försök som gjordes att öka mångfalden i boendet genom att sälja delar av allmännyttan till hyresgästerna avbrutits. I centrum har allt vi kan se av projekt gått in i visions- och långbänksarbete. Så nog har vi en vision alltid, för Status Quo är också ett tillstånd.

Så låt oss då försöka oss på en vision av vad Stor-Göteborg är, så kanske vi också kan se vart Sweco får jobb framöver. Enklast möjliga är att låta definitionen vara organisk och spontant framvuxen, för då vet vi att folk verkligen kommer att bosätta sig i området. Enklast möjliga blir då den jag har valt de sista sex åren när jag varit ute och snackat om det här: "det område där man kan nå Lisebergsmotet inom en timme på motorväg i laglig hastighet". Då kommer Varberg, Falkenberg. Tjörn och Uddevalla med, förutom alla de traditionella kranskommunerna. Inom ett par år kommer även möjligheter att öppna sig för Ulricehamn. En plats som Lilla Edet blir också snart en del av Göteborgs-regionen på riktigt.

Vilket betyder att den som väljer Status Quo ständigt kommer att få se sin andel av regionens totalbefolkning att falla. Vare sig mänskligt eller miljömässigt kan man väl se det där som en riktigt stark strategi.
 0
Matthias H. (28 Augusti 2011 14:08):
Jan, precis den avgränsning som jag tycker att ett Göteborgs län skulle haft, från fyrstad i norr över Alingsås, Vårgårda, Borås o kanske även Ulricehamn över Marks kommun ner till Falkenberg. Med detta län tror jag att Göteborgsregionen hade haft lättare att utmana huvudstadsregionen. Istället skapades Västra Götalands län vilket är kass, kass, kass. Och jag kom alldeles bort från tråden men ändå inte helt kanske.
 0
Mikael Kreutz (28 Augusti 2011 17:57):
Matthias H: Nästan 1.4 miljoner invånare. Ett eget län/region är väl orealistiskt, men kanske något för Göteborgsregionens kommunalförbund att sikta på som framtida StorGöteborg.

Johannes: Muralmålningar med Futuramakaraktärer? Ja tack! :)
 0
Matthias H. (29 Augusti 2011 09:41):
Mikael, absolut.
 0
David B (30 Augusti 2011 08:37):
Att som stadsarkitekt försöka hålla samman alla dessa intressen inom en halvcirkel på totalt ca 20 mil och tillgodose både en urban utveckling och möjligheten att pendla in till storstaden utan att trafikinfarkt uppstår är en grannlaga uppgift och som i stor utsträcking styr möjligheterna att agera. Om man samtidigt inte har möjlighet att styra över SBK:s personal så blir det just ingen verkställighet utan endast visioner. Som JJ påpekar så finns en vision om landsbygd på norra Hisingen(även om vi vet att det finns stora önskemål från folk att bo i villa där och pendeltåget passerar så...)
Johannes: Friggagatan har i folkmun fått namnet Alctraz tack vare sina ljusbefriade loftgångar(där inget någonsin kommer växa och vinden kommer vina) samt för sin brutalistiska utformning. Sen är bygget uppfört i material som åldras på ett osmickrande sätt och som kommer leda till förslumning. Tyvärr har man dessutom gjutit en massa betongväggar(om jag såg rätt under bygget) som kommer begränsa möjligheten till att förändra lägenhetsstorlekarna i framtiden och rumshöjden är garanterat 2,5m eftersom projektledaren skryter med hur väl man hållit tid och budget. Hur flexibla är dessa hus för framtiden? Verksamheter i bottenvåning och entresol fanns ju redan innan. Det som är bra är att mängden bostäder centralt har ökat, men kvaliteten på dem ifrågasätter jag. För bara 50 år sedan inrymdes textil- och mekanisk industri på adresser som Kyrkogatan, tredje långgatan och vid på Karl-Johansgatan. Samma hus var 50 år före det bostäder och är nu bostäder igen. Det typiskt urbana är att det ekonomiska trycket ständigt leder till förändring. lagkrav för rumshöjd i lokaler är 2,7m.
 0
Johannes Hulter (30 Augusti 2011 10:05):
David: Nåja, loftgångarna är väl knappast ljusbefriade? Du menar att de inte har så mycket direkt solljus? Kanske det. Det är i så fall en egenskap de delar med många andra miljöer i innerstaden. Och det verkar vara en egenskap som inte är så avgörande för attraktiviteten. De som i likhet med dig ogillar utformningen ska naturligtvis inte tvingas att flytta dit.

Det stämmer att kravet på publika lokaler är minst 2,7. Så några restauranger etc högre upp i huset blir det knappast. Men det gör väl inte så mycket? Det är väl inte så vanligt med publika lokaler på andra, tredje eller fjärde våningen i den gamla innerstaden heller? Kontor etc borde väl gå om man nu vill det. Det viktigaste är ju att man har rejäl takhöjd i bottenvåningen och fem meter får väl anses generöst.
 0
Håkan Cullberg (30 Augusti 2011 12:43):
Johannes! naturligtvis utmärkt med 5 m i bottenplan, men övriga plan bör ha en rumshöjd på 2,70 generellt för att skapa en fleranvändbarhet och förändrings möjlighet över tid. Dessutom bör lokalerna ges en flexibilitet genom att ha så få bärande väggar som möjligt och redan i starten ha måttrelationer i grundutförandet som tillåter förändring av funktion över tid. Det är generella mått och högre rumshöjd som finns i äldre byggnader före funktionalismen som just ger fleranvändbarheten
 0
Johannes Hulter (30 Augusti 2011 14:21):
Håkan: Ja, jag har inget emot högre takhöjd eller flexibilitet. Det är väl trevligt. Ur urbant perspektiv är det dock betydligt viktigare att bottenvåningen har ordentlig takhöjd och är flexibel än att våningarna ovanför är det. Och där är Friggagatan exceptionellt mycket bättre än det mesta som byggts på mycket länge.
 0
Johannes Hulter (30 Augusti 2011 14:25):
Eller för att uttrycka det annorlunda: Hur många andra nybyggen kan ni räkna upp som har 5 meter i bottenvåningen med lokaler längs med nästan hela fasaden och små hyresrätter ovanpå *plus* minst 2,70 i takhöjd i bostäderna?
 0
Håkan Cullberg (30 Augusti 2011 20:09):
Johannes: håller helt med om att bottenvåningens höjd och generalitet avseende mått är helt avgörande för en levande stad. Sen är naturligtvis en spännande och intressant gestaltning av bottenvåningens fasad och rum mycket viktig, för att inte tala om rummet utanför - som kan skapa "Livet mellom husenes" enligt vad Jan Gehl har lärt oss sedan slutet på 60-talet
 0
Johannes Hulter (30 Augusti 2011 20:38):
Håkan: Instämmer till fullo!
 0
Jan Jörnmark (31 Augusti 2011 07:28):
För att återkomma till det där med Säve och resevat för landsbygd: Det är ju egentligen en jäkla lustig idé att göra fin kommunalägd mark till reservat för hästgårdar. Här kan vi snacka om att gynna den övre medelklassen.

Och sedan kan vi ju sätta in det där i ett lite större sammanhang, som också visar hur farligt det är med centraliserad makt: Runt 1960 inkorporeras Torslanda, Tuve-Säve och Angered-Bergum i Göteborgs Kommun. Spola snabbt framåt till 1990: då domineras Torslanda av en övergiven flygplats, Säve av en annan övergiven flygplats och Angered av mängder av tomma lägenheter i illa ansedda områden.

Det har blivit mycket bättre sedan dess, men det säger ändå mycket om vad som drev regionen framåt mellan 1970-1990.
 0
Patrik Höstmad (31 Augusti 2011 11:00):
Ja, men så är det betydligt mindre kontroversiellt och mindre riskfyllt och därmed enklare att föreslå status quo. Det är enklare att bestämma vad som ska vara reserverat än att bestämma vad som ska bebyggas. Säve, Delsjöområdet, Änggårdbergen, Slottskogen, Gråbergets sluttningar, Skansen kronan, Allén, Heden, Mossen, Guldheden, ..., ... och alla centrala markparkeringsplatser(!). You name it!
 0
Jan Jörnmark (31 Augusti 2011 13:24):
Apropå det jag skrev 07.28 förklarar det mycket av varför Stor-Göteborg blivit så extremt utspritt. Det som hade varit naturliga kranskommuner med villor på 1970-talet hade redan slukats av Gbg tio år tidigare. Därför fick våra villor hamna ett snäpp utanför den normala lokaliseringen.

Det är egentligen otroligt när man rör sig i västra delen av Kungälvs kommun och sedan tar färjan i Kornhamn: hela vägen från Tjuvkil och ned mot Säve är som en enda landsbygd. Här hade ju villorna kunnat lokaliseras beytydligt närmre centrum och ringleden, om man jämför med det läge de nu fick ned mot Halland.

Men verkligheten är sällan logisk i stadsutvecklingens värld.
 0
John Henriksson (31 Augusti 2011 18:34):
@Jan 7.28. Det är lite synd att Säve fortfarande är en övergiven flygplats. Visserligen bättre att den nu har trafik, men den ser ju sjukt övergiven ut. Kanske lågbudgetresenärer skall känna sig trygga med att det finns en lågbudgetunderhållen flygplats?

Strategiskt är natur en tillgång. Den är vacker som den är. Å kanske bra för mikroklimat, minskat behov av dyra tekniska lösningar mot extremt väder etc.. Dels är det bra att inte bygga bostadsrätter och villor över hela kommunen. Den mark som blir bostadsrättsföreningen kommer med dagens planlagar och demokratiskt styre vara låst som just bostadsrätter i alla evighet.. Det är ju just därför alla som skriver i den här tråden är skeptiska mot "hus i park" konceptet! Kanske vi kommer behöva stora mängder havs- och flygplatsnära industrimark i framtiden?

Men visst är det lite konstigt att Göteborgs villaförorter ligger minst en kommun bort!

Ps. Är Lerums nya kommunlogga massa överkryssade järnvägsspår? Ds.
 0
David B (31 Augusti 2011 20:39):
Johannes: 2,7m gäller även kontor, undervisningslokaler och andra platser där fler än ngn enstaka arbetar. I bostadsbristens Gbg rimmar det illa att tala om frivilligt val av bostad. Att ngt är illa på en plats betyder ju inte att det rättfärdigar ytterligare dåligheter. Tyvärr byggs det såmlite i Gbg att det alls är svårt att hitta ngn bebyggd tomt i centrum. Friggagatans nybygge faller in i samma kategori som Venus i Gårda eller Eriksberg. De stora lokalerna i BV fanns som sagt redan...
 0
Johannes Hulter (31 Augusti 2011 21:05):
David: Nåja, såhär står det i BBR: http:​/​/​www.​boverket.​se/​Om-​Boverket/​Webbokhandel/​Publik.​.​

3:3112 Publika lokaler
Rumshöjden i publika lokaler ska vara minst 2,70 meter. I rum avsedda för ett
mindre antal personer får denna rumshöjd underskridas. Rumshöjden får dock inte vara lägre än 2,40 meter.
Allmänt råd
Exempel på rum avsedda för ett mindre antal personer är rum med plats för
högst 16 personer.

3:3113 Arbetslokaler
Rumshöjden i arbetsrum ska vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av rum får denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av rum där ståhöjd behövs får rumshöjden dock inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak. Rumshöjden i undervisningslokaler och andra lokaler avsedda för ett större antal personer ska vara minst 2,70 meter.
Allmänt råd
Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket.

3:312 Rum att vistas i tillfälligt
I rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder och publika lokaler avsedda för
människor att vistas i tillfälligt ska rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter.
Allmänt råd
I avsnitt 1:6 finns exempel på rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för
människor att vistas i tillfälligt.
Regler om rumshöjd i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket.


Så nog går det att hitta på en del grejer trots allt... :)
För min del får man gärna höja rumshöjderna till 3m. Men ur urbant perspektiv är det ju ingen stor förlust att det bara är 2,50 i takhöjd.

Det viktigaste är som sagt bottenvåningen och den är superb. Allt kan naturligtvis bli bättre, men jag tycker man silar mygg och sväljer kameler om man väljer Friggagatan av alla projekt att negga på.
 0
Niklas Svensson (31 Augusti 2011 21:36):
@David B: Måste säga att det är klasskillnad i stadsmässighet mellan nya Friggag och Eriksberg. Tycker Friggag är det mest (det enda?) stadsmässiga som byggts sen jag vet inte när. Men du har ju helt rätt att det fanns lokaler i BV redan innan. Det är väl kanske symptomatiskt för Göteborgs traumatiska stadsbyggnad, att man får känna sig nöjd om det inte blir MINDRE blandstad av ett utvecklingsprojekt mitt i centrum...
 0
David B (31 Augusti 2011 23:03):
Vi kan slå lagen i huvudet på varandra. Läs AFS 2009:2, tolkningarna, så ser du att jag har rätt. 2,7 gäller, bbr anger endast minimikrav i Afs står vad som gäller för arbetslokaler...
Enda skillnaden mellan Eriksberg, Lindholmen och Friggagatan är läget och att husen har bättre material på Eriksberg. Byggs liknande skräp på södra Älvstranden som i Gårda så får vi hoppas att staden kan leva på Frisörer och minilivs.
 0
Håkan Cullberg (31 Augusti 2011 23:42):
Återigen lämpligt att ha 2,70 som rumshöjd i såväl bostäder som lokaler i våningar över bottenplan där högre höjder naturligtvis eftersträvas - 5 m är ju utmärkt som på Friggagatan, men om det gällde rumshöjd (fri höjd i rummet) eller våningshöjd (golv till golv) vet jag inte.
 0
Johannes Hulter (1 September 2011 00:16):
David: Tja, skulle det vara så att det inte finns några kontor där det är 2,50 i takhöjd så har du ju rätt. Annars har du fel. Det är en empirisk fråga.

Håkan: Ritningarna finns på sbk:s sida. Det är möjligt att jag misstagit en 3:a för en 5:a. Kolla gärna och se om jag har misstagit mig: http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​etjans.​.​

Alldeles oavsett finner jag kritiken mot just Friggagatan besynnerlig. Jag vill gärna höra vilka andra projekt som byggts i Göteborg de senaste åren som är så mycket bättre ur urbant perspektiv.
 0
David B (1 September 2011 12:42):
Den enögde är kung bland de blinda.

Jag vill inte säga att det finns några projekt som är bättre eftersom det knappt finns några andra projekt. All förtätning med blandad användning på dåligt disponerade tomter och ödeplatser i centrala lägen är i grunden bra ur ett urbant perspektiv. Att ett projekt som i sig självt utgör dålig arkitektur skall hyllas för att det råkar vara det enda som byggts ser jag som mycket besynnerligt och kanske ett bevis på hur svultna på god arkitektur vi faktiskt blivit.

Det jag menar, och som SBK och en framtida stadsarkitekt bör ta till sig, är att tänka hela vägen. För att kunna bygga en blandstad skall användningen av byggnaderna kunna variera över tid och användas i skilda syften utan att behöva rivas. En byggnad bör planeras för att stå i minst 150 år inte 30-50 som Sveriges byggindustrier drivit som tes sedan 50-talet utan nämnvärt motstånd av funktionseparerande arkitekter och politiker.

Den inriktning som det industriella byggandet i Sverige tagit leder till projekt som Friggagatan, kv Mars, mfl. I entreprenaden relativt billiga material som inom en generation leder till ett skabbigt utseende och låg attraktivitet är karaktäristiskt. Hur ser eterniten ut efter 40 år? Inte kommer man ha råd att byta ut fasaderna efter 15 år bara för att de blivit fula och inte kan underhållas.

För övrigt är loftgångar något som ger både otrygghetskänsla och dåligt mikroklimat om de inte är solbelysta men är billigt att producera eftersom antalet hissar kan reduceras. Att skapa schakt(skorstenar) mellan tätt liggande huskroppar leder till dåligt mikroklimat med uppvindar och turbulens. Är de dessutom inte ordentligt solbelysta får man fuktansamling med kondens som leder till alg och mögelpåväxt. Följaktligen ogenomtänkt och långsiktigt mycket dyr arkitektur.

Jag gillar att det byggs blandat i centrala lägen men det måste inte göras dåligt för att klara budget.

Byggnaders funktionskrav och krav på beständighet kan arbetas in i detaljplaner och ge en helt annan kravbild på stadens utveckling. Men då krävs det att det finns någon som vet vad den vill och vad som är möjligt.
 0
Johannes Hulter (1 September 2011 15:05):
David: Så länge man inte kompromissar med de urbana kvaliteterna och dessutom kan bygga även för mindre bemedlade så har jag inget som helst emot fantastisk arkitektur (både ur estetisk och teknisk bemärkelse). Om vi kan lägga till bättre material, högre rumshöjd, större innergård och mer flexibla lägenhetslösningar utan att minska projektets funktionella och socioekonomiska kvaliteter så har jag naturligtvis inget emot det. :)
 0
David B (1 September 2011 22:22):
Johannes: trevligt att vi förstår varandra. Vi får hoppas att blivande stadsarkitekten också gör det. Skall man bygga prisvärt, hållbart och långsiktigt så måste man nytt. Det finns både teknik och metod för att åstadkomma god kvalitet till rimligt pris och med mycket bra underhållsekonomi. Men snikenhet går aldrig att råda bot på.
 0
Mikael Kreutz (2 September 2011 00:17):
David B: Kan förstå din kritik, överlag är det ett jättebra projekt men visst finns det många detaljer som kunde varit mycket bättre. Bor själv i ett av husen och är väldigt nöjd med mitt boende, perfa läge, härliga butiker i bottenplan/närområdet, varmgarage, takterrass, etc.

Tror du överklagandeprocessen kan ha påverkat kvalitén på bygget? Var väl två år totalt som byggstarten försenades, något som måste kostat multum för investerarna.

Just loftgångarna är väl det som jag själv är mest kritisk till, varför kan man inte i Sverige göra som i så många andra länder och bygga korridorer i flerbostadshus? Känner bara till ett exempel här i Göteborg. De arkitektoniska kvalitéerna är en subjektiv fråga, jag gillar huset jag bor i—ett av de vita—men färgvalet på de andra husen tycker jag kan ifrågasättas, och ser man husen från sidan med loftgångarna ger det ett väldigt trist och brutalistiskt intryck. Kontorshuset som ska byggas i västra ändan mot Odinsplatsen kommer ju som tur är skymma den vyn så småningom. (http:​/​/​www.​sofast.​se/​bilder/​FR4.​jpg)
 0
Olof Antonson (2 September 2011 00:46):
@Mikael:
Jag har bott i ett av Chalmersbostäders relativt nybyggda hus vid Mossen, och där gick det en korridor rakt igenom med lägenheter på varsin sida. Vi kanske tänker på samma? Jag tyckte det var ganska smidigt, men sen kan inte jag alla de olika reglerna för hur man får lov att bygga/vad som får skilja studentbostäders utformning från andra lägenheter osv.
 0
Krister (2 September 2011 07:49):
I en framtid där bilåkandet skall minska blir lokala centra viktigare. Mölnlycke har ett mycket lyckat centrum med kvartersstruktur, torg och ett varierat utbud av butiker. Det bör ses som en förebild för framtida utveckling. Förbjud nyetablering av externa köplador som bara kan nås med bil. Självklart slår dessa undan benen för befintliga stadsdelscentrum. Se bara på Mölndals centrum som har fått se en minskning av handel och etableringar.
En samordning mellan Gbg och kranskommunernas planering vore kanske en lösning?
 0
Jan Jörnmark (2 September 2011 07:53):
Mikael, klicka på kapitel 4 i länken får du hela historien om Friggagatan. Ärendet angjordes i byggnadsnämnde hösten 2001, bygget startades 2008. Blir en och annan kompromiss och fördyrning på vägen , förstås. Själv är jaq förvånad att det blev så bra som det blev.
http:​/​/​www.​fastighetsagarna.​se/​gfr/​aktuellt-​opinion/​ov.​.​
 0
Johannes Hulter (2 September 2011 09:20):
Mikael: Aha, du bor där? Kul att höra från "insidan". Man kanske får en liten guidning om vi hittar på något i närheten?
 0
Johan (2 September 2011 11:14):
Håller med om Friggagatans närvaro av urbana kvaliteter och brist på arkitektoniska kvaliteter. Vet inte exakt var skon klämmer. Trots allt finns en viss fasaduppdelning, allt är inte i vitt och det är inte ens i fibercement, men ändå ger bygget ett intryck av sterilitet. De fasansfulla, stängselliknande franska balkongerna är en stor del av problemet, men jag tror också att den totala plattheten hos fasaderna bidrar till intrycket.

Dock är detta högklassig arkitektur jämfört med kvarteret Venus i Gårda. Jag gick förbi igår och trodde knappt att det var sant när jag såg högdelen av huset. 12 våningar helt i brun plåt, en fulhet och torftighet bortom mänsklig fattningsförmåga. Var har det fallerat? Hur kan byggnadsnämnd och stadsbyggnadskontor uppvisa sån total kravlöshet?
 0
Nicke (2 September 2011 13:08):
@Johan: Om så en byggnad ser ut som djävulen själv är det inget hinder - det viktiga utseendemässigt är att den inte är för hög. För då går tyckarmaskineriet igång och byggnadens fysiska egenskaper blir nåt superviktigt. Panik om förstörda stadsbilder, tyckareliten skriver debattinlägg om osmakligheten, en våg av "nej, det där passar inte in här" och "vem vill se ett fult höghus från fönstret", osv. SBK och byggnadsnämnd diskuterar och har "dialog", och byggnaden hyvlas ner till en stubbe. Sen är alla nöjda, alldeles oavsett om det ser ut som fan själv.
 0
David B (2 September 2011 15:06):
Johannes mfl: Vad gäller urbana kvaliteter i kombination med god arkitektur så är Hörnet värmlandsgatan/fjärdelånggatan ett föredöme. tog ju dessutom hand om en heldöd parkeringsplats. våningshöjden förefaller väsentligt högre än normalt(dvs. har inte kollat).

Vill fortfarande anse att både kv. Venus, Mars och Alcatraz är likvärdig arkitektur och har samma företräde(!) och baksidor. Dvs. trevligt med fler hus med blandad verksamhet i centrum men, Oh! så mycket bättre det kunde formgivits om man tänkt lite längre. Höjden på Venus"skrapan" inte minst. Borde inte den erektila skapelsen förresten ha legat i Kv. Mars...
 0
Johannes Hulter (2 September 2011 16:06):
David: Arkitektoniskt skulle jag nog rangordna dem som du gör. Ur strikt urban synvinkel hamnar ändå Frigga före huset vid 4lång. Frigga har fler schyssta lokaler och bättre underlag för social blandning i huset. 4Lång har en schysst lokal och en mindre schysst lokal + en föreningslokal som skulle kunna användas bättre. Det är väl inte direkt hyresrätter för ungdomar där heller? Dessutom är sidan mot 4Lång inte mycket att hurra för. Sedan är nog kungsvåningen lite väl vräkig för min smak. Men det är ju en smaksak.
 0
Olof Antonson (2 September 2011 16:10):
Det skrivs mycket om Friggagatan i Tidningen Öster, och det verkar helt klart som den delen av stan är på gång. De nya husen är ett stadsmässigt tillskott, även om de kanske inte kan mäta sig med mycket av den äldre arkitekturen i området rent utseendemässigt (dock trevligare än http:​/​/​maps.​google.​se/​maps?​q=​Odinsplatsen,+G%C3%B6tebo.​.​ eller http:​/​/​maps.​google.​se/​maps?​q=​Odinsplatsen,+G%C3%B6tebo.​.​), så gör de ett bra jobb med att vitalisera gatan. Det skall bli intressant att se hur det blir när gatuarbetet är färdigt.
 0
Patrik Höstmad (2 September 2011 16:55):
Ja det nya vid Friggagatan är bättre än det mesta nybyggda däromkring när det gäller utseende och bättre än det mesta vad gäller bottenvåningarnas funktion. Men riktigt bra? Det blev som vanligt i en aspekt: Totalsanering, en byggherre, och hela området byggt inom en kort tid. Variationen uteblir och det blir lite ....trist. Tex ungefär samma höjd på alla tak, exakt(?) samma höjd på alla bottenvåningar, samma typ av helglasade bottenvåningar, samma lätt hålögda fönster med minmala foder, endast två färgtema på fasaderna, .... In alles ca 250 m enhetligt byggprojekt. Det är ju samma storskalighet som brf Masthugget eller Nordostpassagen om än med bättre kontakt med gatan. Riktningen är rätt men det är fortfarande lång väg att gå.
 0
Johannes Hulter (2 September 2011 17:00):
Patrik: Yes. Uppåt framåt! :)
 0
David B (2 September 2011 17:11):
Johannes, Anton, Patrik: Nu pratar vi ju magnitud på Projekt Tomten på Värmlandsgatan är inte jättestor(vilket är bra som Patrik så klokt påpekar) och vad lokalerna används till kan ändras med tiden. Poängen är att lokalerna finns. Sen är det brf på Värmlandsgatan 26 och hyresrätt på Friggagatan. Så visst de har olika underlag, men det finns både stort och smått i bostadsväg på båda ställen. Skillnaden är att man vinnlagt sig om att skapa en kvarterskänsla och inte ett "social housing" ovanpå lokaler. Jag är övertygad om att Friggagatan trots sina arkitektoniska brister fyller sitt syfte eftersom det behövs bostäder en masse och de ligger centralt. Hela Stampen lever troligen upp av det och hastighetssänkningen på gatan nedanför. Men som urbant tillskott som helhet är Värmlandsgatan 26 bättre i längden.
 0
Jens B (2 September 2011 22:07):
Bodde länge nära Värmlandsgatan-Fjärde Långg och föredrog nästan rivningstomten. Bortsett från den stora lokalen mot plantagegatan känns hela projektet som en bit förort mitt i stan eller, för att använda en gammal SBK-klyscha, "vår tids tolkning" av husen högre upp på Vegagatan. Friggagatan med den höga publika bottenvåningen känns avgjort mer urbant - jag gillar det skarpt, trots kantig nyfunkisprägel:-)
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 09:27):
Jens b: Instämmer!
 0
Patrik Höstmad (3 September 2011 11:54):
Jens B och Johannes: Instämmer inte! :)

Eller för att nyansera....
Ja Friggagatan känns kanske mer urbant.
Nej gula huset vid Värmlandsgatan/Plantagegatan/Fjärde långgatan känns inte som en bit förort mitt i stan.

Utveckla gärna varför "....hela projektet som en bit förort mitt i stan".

Jag hittar ett antal positiva saker med gula huset vid Värmlandsgatan:
1. Huset har direkt kontakt med gatorna.
2. Det är fler lokaler än i de flesta av de äldre husen i området.
* En stor lokal med högt i tak mot Plantagegatan som inhyser ett café.
* En föreningslokal (som nu troligtvis endast används av hyresgästerna).
* En stor lokal med lågt i tak mot Fjärde Långgatan där typ ett barngym håller till under devisen "Barn skall vara barn".
3. Materialet är tegel (kolla detaljen med de inskjutna tegelfogarna!) och stenplattor (grunden), vilka kommer stå sig bra över tid.
4. De rundade hörnen ut mot korsningarna och den galna takvåningen tar bort stelheten.
5. Det är en med dagens mått liten tomt man bebyggt (Variation!).
6. Det är en sluten innergård.
7. ....

Innehåller inte husen på Friggagatan parkering och stängdfasad när man kommer till tvär- och bakgatorna?

Spontant hade det känts fel att ställa ett av det sparsmakade lådhusen på Friggagatan utmed Värmlandsgatan. Det hade mer känts som en fortsättning på Vegagatans variationsfattigdom. Men kanske bottenplanet hade vägt upp den negativa aspekten....

Förresten är det kanske inte nödvändigt att ställ dessa två projekt/hus mot varandra. Både projekten är väl ungefär det bästa vi kan förmå idag med ett totalsaneringsprojekt resp. ifyllande tomt i befintlig kvartersstad. Kanske både kan användas som goda exempel på rätt ritkning?
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 13:15):
Patrik: Jag instämde i det sista, ang. Frigga. Jag tycker huset vid 4Lång är riktigt bra, inte alls förort. Lite mer lokalyta bara så hade det varit perfa. Men jag tycker inte man kan bortse från att Frigga är hyresrätter för ungdomar och att huset vid 4Lång är exklusiva bostadsrätter. Det har också betydelse ur ett blandstadsperspektiv. Som jag sa till David så håller jag verkligen med om att 4Lång-huset är finare arkitektoniskt. Önskedrömmen är väl den arkitekturen + Friggagatans lokalyta och sociala blandning. Ja, det är kanske det du menar förresten?
 0
Patrik Höstmad (3 September 2011 15:36):
Ja den kärnfulla önskedrömmen jag kan skriva under på. :)

Men för att fundera vidare så hittar jag på ett motsatsförhållande som kanske inte ligger så långt från vad vi sett i dessa två exempel (Värmlandsgata resp Friggagatan) där jag måste välja mellan
(i) social blandning, billigt och och ett fult stort huskomplex som ser trist ut om 10 år
eller
(ii) mer exklusiva bostadsrätter, snyggt och dyrt där huset håller och åldras fint.
Vi antar att lokaler, kvartersstruktur, etc är bra i båda fallen.

Här verkar (i) vara det vettiga valet på kort sikt.
Men vilket är det vettiga valet på lång sikt?

Är det rätt att reparara tidigare felplanering (avsaknad av billigt centralt boende pga avsaknad av byggande över huvud taget) med att tillgodose det kortsiktiga behovet av billiga hyresrätter, eller ska man tänka mer långsiktigt och hela tiden bygga riktigt välgjorda hus (om än lite dyrare) och låta de billiga bostäderna växa fram ur det befintliga beståndet.

Jag anar att vi ligger så långt efter med byggandet av stad här i Göteborg så vi måste göra båda sakerna samtidigt. I detta perspektiv kanske även huset på Värmlandsgatan kan ha sin plats.
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 16:23):
Patrik: Helst ska det ju inte finnas något motsatsförhållande förstås. :) Men jag vill bara påpeka att jag på inget sätt är emot huset på 4Lång. Det är ett väldigt bra hus, särskilt jämfört med annat. Det jag invände mot var att dissa Friggagatan bara för att det inte är lika gediget byggt som det på 4Lång. Ur mitt perspektiv är Friggagatan väldigt bra stadsbyggnad, och jag kan inte se att det skulle vara sämre arkitektoniskt än genomsnittet av det som byggts de senaste decennierna. Jag tycker tom att det är lite roligare än genomsnittet (vilket iofs säger en del om dagens byggande).

Nåväl, att fasaderna inte är jättekul kan man ju som jag sa tidigare enkelt fixa t.ex. genom att göra roliga muralmålningar. Kritiken mot att lägenheterna inte har högt i tak och att rumslösningarna inte är så flexibla finner jag ganska ointressant ur ett urbant perspektiv, även om jag förstår att planlösningsintresserade tycker annorlunda. Bottenvåningen är ju oerhört bra gjord och dessutom flexibel. Totalsaneringen är förstås ett stort minus ur urban synvinkel, det hade varit mycket bättre att använd originalfastigheterna och inte bygga ett helt komplex på en gång utan lite i taget.

För att mer direkt besvara din fråga så tror jag att vi behöver både billiga lådor och dyrare "finhus", gärna sida vid sida. It's all good - så länge de har lokaler i botten! :)
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 16:33):
Ett av mina favorithus är för övrigt Linnégatan 57-59 http:​/​/​s.​yimby.​se/​gbg/​258/​0​3b4cfa3-​d63b-​11e0​-​9d5d-​30​f3.​.​ (där Bitter och Café Tintin ligger), ritat runt 1980 av Semren&Månsson. Där får både arkitektur och urbanitet MVG (även om jag misstänker att en del arkitekter tycker det är för pastichartat och har för låg takhöjd). Om vi kunde göra den nivån till standard så skulle vi inte ha några problem. Gick det att göra 1980 borde vi kunna göra det idag.
 0
Patrik Höstmad (3 September 2011 16:44):
Johannes: Instämmer! och Instämmer! :)
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 16:47):
Linnégatan 57-59 är för övrigt ett hyreshus, ägt av HSB.
 0
Mats O. (3 September 2011 17:40):
Börjar bli lite trött på uttrycket "exklusiva bostadsrätter" som dyker upp i var och varannan tråd på Yimby.
Snygga kök och helkaklade badrum känns inte som nåt exklusivt utan är ganska vanligt.

Stirra er inte blind på ett fåtal extremt lyxrenoverade lägenheter som ibland ligger ute på försäljning på hemnet. Det handlar bara om människor som har för mycket pengar och för dålig smak.

Eller är det så att dom som är pigga på att använda uttrycket "exklusiva bostadsrätter" tycker att alla människor borde bo i en hyreslägenhet hos allmännyttan ?
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 17:46):
Mats o.: Jag har inget emot det, det är ju bättre att man bor i "exklusiva" bostadsrätter stan än i "exklusiva" villor utanför (vilket är ett mer sannolikt alternativ än hyresrätt hos allmännyttan). Min poäng handlade mer om att det är lättare att bygga gediget och påkostat om man bygger för en kapitalstark målgrupp.
 0
Patrik Höstmad (3 September 2011 18:02):
BTW Friggagatan har snygga kök och helkaklade badrum
http:​/​/​www.​bjornsbytare.​se/​pics.​pl?​id=​419236
 0
Johannes Hulter (3 September 2011 19:07):
Patrik: Ja, herregud vilken slum! Jag förstår att det kallas Alcatraz, vem vill bo där? Det ser ju ut som nödbostäder från 1800-talet... Not... :)
 0
Jens B (3 September 2011 22:42):
@Patrik - det är bra att åsikter inte alltid är lika:-)
ska försöka utveckla lite:
när jag ser huset på Värmlandsgatan så kan jag inte låta bli att jämföra det med dem som stod där innan (till 1993). I den jämförelsen så känns nuvarande hus förort. Mycket lite gjordes för att anpassa byggnaden till omgivningen. Lokalen mot Plantagegatan är ett klart plus men i övrigt känns bottenvåningen rätt sluten och tråkig, ungefär som husen längs Landsvägsgatan.
Lokalen i husets andra hörn är väldigt lik källarlokalerna i husen på Vegagatan.
Vad gäller fasaden mot Fjärde Långg så har jag svårt att förstå vem som skulle vilja sitta i uterum strax ovanför trottoaren (för att kika på besökare till alkoholmottagningen mittemot?), påminner lite om uteplatserna flera hus i Hängmattan har mot Karl-Johansgatan..

Den galna takvåningens utstickande tak har mot Fjärde Långgatan effekten att huset ser flera meter högre ut än grannhusen (jag tror att det egentligen är lika högt) och gör gatan onödigt skuggad. Tegelfasaden ser välgjord ut men påminner mig mer om de storskaliga 70- och 80-talshusen runt omkring snarare än den gamla stenbebyggelsen vid Långgatorna.

Gillar som sagt dock lokalen mot Plantagegatan men även de avrundade hörnen. Projektet var kanske det bästa som gick att åstadkomma för tio år sen.
Hade ändå velat ha mer av den urbana känsla som Friggagatans bottenvåning ger - det är ffa den jag ser när jag rör mig i stan.
 0
Patrik Höstmad (4 September 2011 09:20):
@Jens B: Då förstår jag hur du kan sätta förorts-etiketten på huset - även om jag fortfarande tycker det är lite väl hårt mot den stackars fastigheten :-)

Jag har bara sett parkeringsplatsen live (fast knappt att jag minns den) men det gamla huset fans här:
http:​/​/​hem.​passagen.​se/​rogern/​masth/​m996.​htm

Jag håller med om att den lägre delen längre in på 4:e lång med kuvöser och grå puts är riktigt dålig (det är samma fastighet som den gula tegeldelen?).
 0
Mats O. (4 September 2011 10:08):
Givetvis Johannes.

Bara en lätt irritation från min sida över att uttrycket "exklusiva bostadsrätter" används som ett retoriskt debattknep för dom som vill favorisera andra boendeformer.

Jag vet inte vad som är så jäkla exklusivt med BR ? ; )
 0
David B (4 September 2011 10:22):
Ang. Stadsbyggnation: Att idag inte reflektera över behoven för framtiden är vårdslöst. Idag behövs massvis med lägenheter inne i stan (både hyres- & bostadsrätt) eftersom vi har två generationer som flyttar in till staden både unga och äldre som inte vill bo hus. Den sistnämnda är en månghövdad generation. När de dör av om 15-25 år så faller en del av efterfrågan. Skulle nativiteten minska ytterligare riskerar vi att återigen få överblivna fastigheter i centrum som för 30 år sen, följden är fallande fastighetspriser och minskat underhåll. Det är därför viktigt att de hus som byggs kan ställas om till annan användning. Eftersom en byggnad normalt skrivs av på 70år och står i minst 150, så är det läge att tänka nu. Bostäder är ett behov nu, om 30 år kan det bli nödvändigt att använda husen till kontor, småskalig produktion, etc. Då är det ju korkat att behöva riva eller kompromissa ordentligt med användarmiljön.

Att försöka sektorisera begreppen urbanitet och arkitektur är onödigt. De är svårt att skapa någon form av stad utan hus. Hus är per definition arkitektur.
 0
Patrik Höstmad (4 September 2011 11:02):
@Mats O.: Om det är mitt inlägg (15:36) du syftar på så var det inget retoriskt debattknep för att favorisera hyresrätter. Det var ett försök till extrem polarisering i en längre diskussion som bland annat handlade om vikten av billiga bostäder vs. gedigna fastigheter som åldras utan att förfalla (om det nu överhuvudtaget finns något motsatsförhållande).

Jag har inget emot bostadsrätter, utan föredrar det pga att det ger större möjligheter för bostadsrättsinnehavaren att påverka material, underhåll och energiförbrukning. Min erfarenhet är att hyresrätter oftast har dåliga material, undermåligt underhåll och gamla energislukande vitvaror. (Men vad som händer med fastigheterna när de väl är byggda är kanske en helt annan diskussion....)
 0
Johannes Hulter (4 September 2011 11:12):
Kommer att tänka på ett gammalt inlägg: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​6/​stadens-​historia-​gatuplan_​.​.​ där huset på andra sidan dyker upp - även det i en diskussion om gatuplanets roll.

David: Jag har väl inga invändningar egentligen mot det du säger. Jag är bara tveksam till att Friggagatan utmålas som ett skräckexempel på det du talar om. Jag tycker helt enkelt det är märkligt att med sådan frenesi ge sig på ett projekt som trots allt tillhör de bättre under senare år, inte minst vad gäller de urbana kvaliteterna. Förvisso är förutsättningarna att bedriva småskalig hantverksproduktion eller publik verksamhet på andra, tredje, fjärde osv våningen sämre än om man hade höjt takhöjden med 20 cm - eller 1 meter för all del. Jag är dock inte lika övertygad som du om att det är ett enormt samhällsproblem. Och även om det är det, så finns det ju tiotusentals andra projekt som är betydligt värre ur ditt perspektiv - som inte ens har lokalutrymme i bottenvåningen.

Man behöver inte skilja på arkitektur och stadsbyggande, men det kan vara en pedagogisk uppdelning för att visa på motsättningar som kan finnas mellan delen (huset) och helheten (staden). Bostadskvaliteter och stadskvaliteter är inte alltid kompatibla. Det finns också en tendens att prioritera det estetiska (material, gestaltning osv) på det funktionellas beskostnad (och tvärtom för all del), det kan vara bra att tydliggöra samspelet mellan dessa båda dimensioner.
 0
Krister (4 September 2011 11:58):
Billiga materialval, loftgång istället för vanliga trapphus, trista fasader m.m. gör att hyreshus automatiskt får högre kostnadader p.g. av att de som bor där bara ser boendet som en temporär lösning i avvaktan på att skaffa en villa eller bostadsrätt. De är inte rädda om lägenheten. Wallenstam m.fl vill därför ej satsa på att bygga hyresrätter utan föredrar att köpa befintliga hus med hyresrätt för att därefter så snart ske kan omvandla huset till bostadsrätt och sälja med god vinst. Om hyresrätten skall vara kvar som ett alternativ krävs att hyresrätten blir attraktiv som boendeform. Högre kvalitet måste ge utslag i högre hyror.
 0
Mats O. (4 September 2011 12:21):
@ Krister

Wallenstam var ett ganska dåligt exempel för just det bolaget har en hel del nybyggnadsprojekt av hyreslägenheter på gång dom närmaste åren.
 0
David B (4 September 2011 12:52):
Johannes: Friggagatan är det minst dåliga exemplet i en enormt lång rad. Men med risk för att verka tjatig; bara för att allt annat är värre så betyder det inte att detta är bra. Venus, Mars och merparten av nybyggena på norra Älvstranden är värre. Min frenesi gäller fenomenet som sådant inte Friggagatan specifikt. Det är, som Patrik påpekade, bara det största enskilda projektet och förtjänar därför sin kritik. Även jag hyllar att det faktiskt byggs bostadshyresrätter med lokaler i BV centralt men jag grämer mig över hur historielösa och illa genomtänkta husens utformning och materialval ofta är.
 0
Jan Jörnmark (4 September 2011 13:14):
Mats O - Wallenstam gör verkligen både och. Framförallt säljer de gärna äldre fastigheter - i Linné har dom sålt cirka ett dussin sekelskifteshus det sista decenniet. Tror att det var deras sista innehav i den delen av staden när dom sålde på Nordhemsgatan i juni. Samma sak i Nordostpassagen, där har dom tillfört mycket br-lägenheter de sista åren.
 0
Mikael Kreutz (4 September 2011 23:59):
Åter till Friggagatan, även om nyfunkis inte direkt är vad jag föredrar när det gällerarkitekturstilar så tycker jag att det passar in i det här fallet. Jag gillar när städer är dynamiska och kontrasterande, kvalitéer som detta projektet verkligen bidrar med till sitt område.

Och kollar vi nybyggen (nåja...) i Linné så gillar jag verkligen huset i korsningen Tredje långgatan/Landsvägsgatan.
 0
Mats O. (5 September 2011 16:21):
@ J J

Såg det nu i Fastighetsvärlden. Dom sålde för 29.000 per kvm i Linné, för 22.000 i Olskroken och 15.500 i Mölndal ! (2007). Samtidigt har dom köpt på Sten Sturegatan och Kungsportsavenyn. Man får lusläsa byggnyheter.se och Fastighetsvärlden på nätet, G-P skriver ju inget.
 0
Jens B (5 September 2011 21:15):
@ Mikael Kreutz

håller med dig. På Frigga passar stilen rätt ok. Den gamla funkislängan hade säkert vissa värden men gjorde dåligt bruk av tomten, och den publika bottenvåningen har i de nya husen öppnats öppnats upp ännu mer. Gillar också verkligen hörnet Landsvägsgatan-tredje långg - känns stadsmässigt och passar in bra (och många lokaler) . En högre variant av det var vad jag hoppades på skulle byggas vid Värmlandsgatan.
 0
Jan Jörnmark (8 September 2011 21:12):
Mats, 5/9 - nej, där har du problemet. Ingen skriver, ingen analyserar. Utvecklingen bara händer, och sedan tycker folk, tjänstemän och "forskare" vilt om det dom inte har en chans att förstå. Därför är Yimby sagolikt bra - en alternativ arena för kunskap, reflektion och debatt. Pretentiöst, men det är fanimej sant.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6717 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Göteborgsregionens folkmängd
28 Mars 07:55 av Matthias H.
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
VÄSTLÄNKEN OCH ALTERNATIVEN
15 Februari 2019 15:57 av Mikael Bigert