Utskrift från gbg.yimby.se
....

Barnperspektivet

 
Barnperspektivet inom stadsplaneringen har kommit att bli allt mer omdiskuterat. Det tycker vi på Yimby är väldigt bra. Det är viktigt att vi försöker förstå och förhålla oss till barns behov och förutsättningar i stadsmiljön.

Det finns en seglivad fantasi om att barn bara kan trivas i avlägsna, bilberoende villaförorter och att barn inte "passar" i den levande, täta blandstaden. För mig som förälder i stan, utan bil, känns det viktigt att sticka hål på den fördomen. Barn passar naturligtvis alldeles utmärkt i stan. Det finns ingen motsättning mellan barn och stad. Däremot finns det en motsättning mellan barn och bilar, men det gäller såväl i stad som i villasprawl.



Vi har diskuterat detta tidigare på Yimby Göteborg, i inlägg som Storstadsbarn, Släpp barnen loss det är vår!, Allt färre barn går eller cyklar till skolan  och Förstadliga skolan.

På söndag kommer jag att diskutera barnperspektivet med bl.a. Anneli Hulthén (S) och Erik Normark från Hyresgästföreningen under ett seminarium som anordnas på Knarrholmen av Socialdemokraterna i Göteborg. Det ska bli väldigt intressant. Anneli Hulthén är ju en av dem som tydligast fört fram barnperspektivet. Hon har drivit frågan hårt, vilket är mycket bra. Barnperspektivet behöver verkligen komma upp på dagordningen.

Ta Porslinsfabriken vid Backaplan som exempel. Inte mindre än 470 lägenheter byggs just nu, vilket kommer att innebära uppemot 800 nya människor i området. Många av dessa kommer att vara barn. I planbeskrivningen säger man därför tydligt att:

Bebyggelsen innebär en ökad efterfrågan på skola och barnomsorg. Närliggande förskola bedöms inte ha kapacitet att ta emot fler barn utan denna funktion bör om möjligt lösas i kvarteret eller i annan lämplig lokal i stadsdelen. Detaljplanen medger att förskola placeras i bottenvåning i kvarteret.


På plankartan för detta enorma projekt har man dock inte krävt lokaler, med följden att det bara blir en ynka liten lokal, som inte är tillräcklig för en förskola. Trots att man specifikt påpekar behovet av förskoleplatser så vägrar man alltså samtidigt bygga de lokaler som skulle kunna hysa dem.




Porslinsfabriken - lokalayta i rött, p-yta i blått


Genom att envisas med att planera och bygga renodlade bostadshus, dvs. monofunktionellt och inflexibelt, så skapar man onödiga problem. Rädslan för lokaler i bottenvåningarna leder bland mycket annat tråkigt också till dagisköer och framstressade, tillfälliga förskolebodar som man får försöka trycka in där man hittar överbliven mark. Helt i onödan.

Om man istället vågade lyssna på oss i Yimby och byggde flerfunktionellt och flexibelt, med gott om lokalyta i botten, så skulle detta inte behöva vara ett problem. Det är ju minst sagt fascinerande att man envisas med en norm för antalet p-platser i nybyggen men inte ens kommer på tanken att ha en norm för lokalyta. Trots att den grundläggande service vi människor behöver - både som barn och vuxna - förutsätter just lokalyta...

Nu är det ju inte bara Anneli Hulthén som lyft barnperspektivet inom politiken. Hampus Magnusson (M) skrev nyligen tillsammans med Johan Forsell (M) en mycket bra artikel på temat i Aftonbladet med titeln Storstäderna måste bli mer barnvänliga. Vi har fått tillåtelse att återpublicera den här på Yimby Göteborg, håll till godo:

Länge var det standard att bo i staden när man var ung, för att sedan lämna trängsel och trafik till förmån för radhus när man fick första barnet. Villa, Volvo och vovve. Kan det bli mer Sverige än så? Tre klassiska ”V” som präglat uppväxten för väldigt många av dagens småbarnsföräldrar.

Fortfarande är det här verkligheten för de allra flesta barnfamiljer i Sverige. Samtidigt ser vi att allt fler väljer att faktiskt bo i stan även när man får barn. I stället för villan ordnar man en lägenhet inne i stan. Att ha bil blir inte lika viktigt när det ändå är med kollektivtrafik man snabbast tar sig fram. Barnvagnarna är på väg att ta över trottoarerna i rask takt.

Bostadsrätt, buss och barnvagn. Tre ”B” som beskriver livet för en växande grupp föräldrar som väljer att stanna kvar i stan. Vi ser till och med exempel på familjer som mitt under småbarnsåren väljer att lämna radhuset och flytta tillbaka in till staden igen. Statistik visar att antalet barn i till exempel Stockholm har ökat med mer än 150 procent de senaste 30 åren.

Skälen är naturligtvis olika. Återkommande är att det är smidigt att bo centralt och ha nära till arbete, förskola och vänner. I takt med ett allt högre tempo blir det attraktivt att kunna spara dyrbar pendlingstid.

Vi deltar i arbetet med att utveckla Moderaternas storstadspolitik. Under våra resor i Sverige har vi slagits av hur många småbarnsföräldrar som bor och vill bo i stan. I samtal med föräldrar har vi även insett hur mycket som finns kvar att göra för att våra storstäder ska bli mer barnvänliga.

Det handlar inte minst om stadsplanering. Förändringen i boendemönster har de senaste åren tagit stadsplanerarna på sängen i vissa fall. Hammarby Sjöstad i Stockholm uppvisade flera barnsjukdomar när människor började flytta in. I stället för pensionärer som sålt sina villor för att flytta in till staden, vilket planerarna räknat med, fylldes stadsdelen av barnfamiljer.

Följden blev trängsel i kollektivtrafiken och brist på förskolor åt barnen. Bristerna har till största delen rättats till nu, men exemplet visar på de problem som kan uppstå med nya oväntade boendemönster.

Vi gör inte anspråk på att sitta inne med alla svar, men vill peka på några delar som vi tror är viktiga för att skapa mer barnvänliga städer.

Naturligtvis ska kvaliteten på skolor och förskolor vara hög. Men det ska också vara möjligt att kunna gå eller cykla till dagis och skola utan att behöva riskera livet i trafiken. På samma sätt måste det vara möjligt att snabbt och säkert kunna röra sig inom städerna. Även för föräldrar med barnvagn.

Vem vill låta sitt barn växa upp i en stadsmiljö där den enda gröna ytan är filtmattan på balkongen? Det ställer höga krav på tillgång till lekytor, parker och grönområden. Dessutom ser vi ett ojämlikt hälsoläge med socioekonomiska skillnader i till exempel stillasittande och överviktsproblem bland unga. Med bättre möjligheter till vardagsmotion kan fler barn och ungdomar aktivera sig på ett naturligt sätt. Man ska inte heller behöva vänta en halvtimme på att gungan ska bli ledig. Och självklart ska inte lekplatserna slå igen när första snön kommer.

Vi ser positivt på att storstädernas stadskärnor blir mer åldersblandade. Men det innebär också att vi måste lägga större vikt vid saker som gör det möjligt för människor i alla åldrar att ta del av storstadens möjligheter.

Johan Forssel, riksdagsledamot (M)

Hampus Magnusson, biträdande kommunalråd (M)

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (10 September 2011 10:14):
Jag hörde att anledningen till att det inte finns något dagis på Porslinsfabriken är att byggherren tyckte att det var för dyrt. Marknaden tyckte alltså att det var för dyrt att bygga dagis och sköt istället över kostnaden på kommunen. Egentligen så borde Porslinsfabriken därmed bli en barnfri zon för det är faktiskt deras egna beslut.
 0
Johannes Hulter (10 September 2011 12:45):
Det finns en märklig föreställning om att frågan om lokaler i bottenvåningarna bara handlar om att "den urbana medelklassen" ska ha någonstans att sitta och dricka latte. Men det finns ju, som detta exempel visar, så oerhört många olika funktioner som vi människor behöver i vårt närområde. Om man nu inte vill underlätta rekreationsfunktioner som caféer som borde man ju i alla fall se till att det finns plats för grundläggande välfärdsfunktioner. Will somebody pleeeeeeese think of the children!
 0
Pensionär 69 År (10 September 2011 12:53):
Insatsen i Porslinsfabriken är redan alltför hög för min ekonomi.
För att få ett dagis godkänt krävs specialanpassade lokaler. Förutom innemiljön måste även finnas plats för utevistelse. Hyran för ett nybyggt dagis i området bör därför subventioneras av kommunen. Hyresgäster eller Bostadsrättsinnehavare utan barn har inget intresse av att subventionera genom ökade hyror/månadsvgifter.
+4
Olof Antonson (10 September 2011 13:10):
@Pensionär 69 År:
Jag har inget intresse av att subventionera kommunala vägar ut till glesa villaområden, men får finna mig i det i alla fall. Jag har heller ingen lust att vara med och finansiera inköp av missiler, stridsvagnar etc. till "försvaret". Om vi tillämpar ditt resonemang fullt ut, så blir det heller inte tal om pengar till några ålderdomshem ... Ättestupan är ju gratis, och tänk så nära! Ta med gamlingarna på "promenad" upp för Ramberget - spara pengar!
 0
Johannes Hulter (10 September 2011 13:15):
Pensionär: Jag kan lugna dig med att det finns tillräckliga marginaler i byggsektorn för att det inte ska behövas några subventioner för att fixa detta. Däremot måste man kanske bryta upp byggoligopolet. I övrigt håller jag förstås med Olof.
 0
Johannes Hulter (10 September 2011 13:18):
För övrigt kan man ju ifrågasätta rimligheten i att fastighetsägarna runtomkring Porslinsfabriken ska subventionera Porslinsfabrikens lokalbehov. Det är ett klassiskt "fångarnas dilemma". Det enda rimliga är förstås att alla bidrar till att täcka lokalbehovet.
 0
Krister (10 September 2011 13:55):
Producenten(byggherren)vill inte bekosta daghemmet eftersom han ej får ut intäkter som motsvarar merkostnaden.
Konsumenten: (bostadsrättshavaren) är den som slutligen förvärvar en lägenhet. Om denne har barn under 7 år är han kanske villig att betala en del av merkostnaden för daghemmet. Men om det bara är 4 barnfamiljer och 20 personer utan barn i Bostadsrättsföreningen uppstår ett dilemma:

Skall de 20 lägenhetsinnehavarna som ej har barn vara med och subventionera för de 4 som har barn? Vem har lösningen på detta?
+1
Johannes Hulter (10 September 2011 14:15):
Krister: se ovan. Det är det som är så fiffigt med att ha ett samhälle. Man behöver inte vara självförsörjande.
 0
Krister (10 September 2011 14:30):
Tyvärr blev dock inget daghem byggt, så därför står frågan ovan fortfarande obesvarad!
 0
Johannes Hulter (10 September 2011 14:59):
Krister: Poängen är ju att vi alla "subventionerar" varandras behov. Ett enkelt sätt att lösa problem av den här typen är helt enkelt genom generella krav, dvs. att det ska finnas en viss mängd lokalyta för att man ska få bygga. Det finns säkert många olika lösningar på problemet, men att bara strunta i det är inte en.
 0
Mats O. (10 September 2011 15:47):
Det kan vara en ganska bra inkomstkälla för en bostadsrättsförening att ha ett kommunal verksamhet (dagis) som lokalhyresgäst. Brf:en (fastighetsägaren) är till exempel inte ansvarig för inre underhåll utan detta måste lokalhyresgästen ombesörja själv.
Så här i efterhand är det väl bara att beklaga att byggherren Peab i Poslinsfabriken inte valde att ha några lokaler på bottenplanet vilket säkert hade varit till gagn för den blivande föreningens ekonomi.
 0
Håkan Cullberg (10 September 2011 16:27):
Principen med generella mått som tillåter olika funktioner och med högre rumshöjd i bottenplan hade kunnat möjliggöra ett dagis i markplan eller andra funktioner för den delen. Området är ju ett extremt högexploaterat bostadsområde, som gett Peab extremt hög vinst. Det är egentligen skamligt att detta fick gå igenom hela vägen utan att varken arkitekt, fastighetskontor eller stadsbyggnadskontor reagerade eller agerade. Fortsätt kämpa Yimby. Låt detta bli ett tydligt exempel på hur det inte får gå till.
 0
Patrik Höstmad (10 September 2011 18:15):
En del av skammen måste även tas av de ytterst ansvariga politikerna i byggnadsnämnden. Hur kan detta kunna få OK utan en tanke på helheten? Var politikerna missledda, inkompetenta eller ointresserade?

Johannes: Cred till dig för bilden "Porslinsfabriken - lokalayta i rött, p-yta i blått". En bild säger....
 0
Johannes Hulter (10 September 2011 21:37):
Mats: Instämmer. Men det är byggarens marknad, inte fastighetsägarens...

Håkan: Tack! Vi jobbar på...

Patrik: Tack ska du ha! :)
 0
Daniel (11 September 2011 14:54):
Apropå barn och dylikt med säkerhet.

Hem och Hyra har lite statistik på osäkra områden i Sverige.
http:​/​/​www.​hemhyra.​se/​TipsForHyresgaster/​Sidor/​trygghe.​.​

Dom 6 översta är ju pga kroglivet i dom stadsdelarna, men övriga är intressanta.
 0
Olof Antonson (11 September 2011 15:11):
Åsele verkar vara ett cowboy-samhälle utan dess like, som taget ur filmen Jägarna ... Inte illa för en kommun med 3150 invånare att placera sig så högt. Frågan är hur de profilerar sig i turistsammanhang? "Kom till Åsele och upplev den underbara naturen, fjällen, djurlivet och bli påpucklad av de charmerande byborna!" ...
 0
Patrik Höstmad (11 September 2011 16:06):
Ja, men räknar man så blir det inte mer än totalt ca 24 våldsbrott i Åsele. Eftersom de bara tittat på "våldsbrott (misshandel, våldtäkt och rån) utomhus där gärningsman och offer inte känner varandra" så gissar jag att det har med Åsele marknad att göra.

"Marknaden kallas för "Norrlands största folkfest", och är kanske Sveriges största marknad med cirka 150 000 besökare."
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Åsele_​marknad

Diskussionen har varit igång tidigare här på yimby om (ir-)relevansen av den där tabellen. Fallet Åsele visar ännu en gång att sådan här statistik om den är oanalyserad är helt meningslös.

Illa är att Hem och hyra hävdar
"här är det farligast att bo"
"Listan nedan visar Sveriges farligaste platser. "
 0
Daniel (11 September 2011 22:16):
Listan är i vissa fall inte relevant när det gäller små kommuner, men när man tittar på större kommuner och stadsdelar i större städer så framträder ett annat perspektiv. Se bara på "skottlossningsstadsdelarna" lundby och backa. Och vad gör att Frölunda har flest våldsbrott utanför centrum?
 0
Jonatan Rhodin (12 September 2011 01:29):
Generellt vad listan säger är snarare att risken att blir rånad, misshandlad eller våldtagen av en främling framstår som ganska låg, om man undviker att festa i de centrala delarna av stan...

För t ex Frölunda så är det ca 81 stycken sådana brott per år (om jag räknat rätt dvs jag räknade med brott per 100 000 invånare/(100 000/invånare) )

Dock så är statistiken missvisande i den meningen att den jämför anmälda brott med nattbefolkning och då folk som vistas i stadsdelen, speciellt i de centrala delarna, kan vara klart fler än nattbefolkningen...

Slutligen så är brottslighet oftast bunden till vissa specifika platser och vissa tider på dygnet. I fallet Frölunda skulle jag gissa på att de flesta brotten begicks på eller i närheten av Frölunda torg, det betyder inte nödvändigtvis, som artikeln antyder, att det är lika osäkert att bo någonstans inom gamla SDN Frölunda.
 0
Johannes Hulter (12 September 2011 07:44):
Det är väl iofs inte helt offtopic, men vi kanske borde starta en tråd just för kriminalstatistik i olika stadsdelar?
 0
Patrik Höstmad (12 September 2011 10:33):
Mer on topic:
Om jag tolkar Forssel och Magnusson rätt så är deras enda konkreta förslag att det ska finnas (god?) tillgång till lekytor, parker och grönområden och att underhållet av dessa bör blir bättre. Jag anar att de famförallt tänker på offentliga ytor finnansierade av kommunala medel.

Jag tycker att det även är viktigt, om inte viktigare, att anpassa innergårdarna för barn. Där kan barnen i mycket tidig ålder härja fritt. På och till offentliga lekplatser behövs oftast målsmans övervakning. Det finns mycket outnyttjad potential i många innergårdar jag har sett i Göteborg.
 0
Johannes Hulter (12 September 2011 10:42):
Patrik: Mycket bra påpekande! För det första tycker jag nästan man borde ha som krav på nya kvarter att de har en lekplats inom kvarteret som alla lägenheter i kvarteret ska ha utblick över och att de har tillräckligt med lokalyta för en eventuell förskola.
För det andra borde befintliga gårdar barnanpassas. Inte minst många äldre kvarter där innegårdarna är avspärrade längs fastighetsgränserna - så onödigt.
+3
Karl (12 September 2011 23:26):
Tror jag har sagt det förut, men det är bra att Yimby tar upp barnperspektivet! Personligen anser jag radhus- och villaområden vara direkt barnfientliga och jag förstår inte hur man kan låta sina ungar växa upp i sådana kulturella öknar där de knappt kan ta sig någonstans utan att bli skjutsade. Nej, tät stadsmiljö är rimligen det absoluta bästa för barn att växa upp i. Tror det är extremt ovanligt att folk som har växt upp exempelvis på Manhattan eller i Stockholms innerstad sitter som tonåringar eller vuxna och önskar att deras föräldrar hade bosatt sig i något homogent och dött område 15 kilometer bort. :-)
 0
Mats O. (13 September 2011 08:17):
@ Karl

Det där är en attitydförändring som skett dom senaste decenierna och har inte dugg att göra med om man bor i villa eller hyreshus.
Jag är själv uppvuxen i villaförort på 1970-talet, och på den tiden fick man snällt trampa iväg på cykeln eller ta bussen om man skulle till någon aktivitet. Trots att mina föräldrar hade varsin bil var det aldrig tal om skjutsande hit och dit. Ungarna fick klara sig själv -utan cykelhjälm till och med !

Vi har fått ett McDonalds- och Curlingsamhälle. McDonaldssamhälle i den mening att allt ska gå snabbt, med en gång, ingen hinner vänta. Ungarna ska curlas fram till olika aktiviteter.

Läs gärna David Eberhard till exempel.

ps, nån mer än jag som lagt märke till att dom här stora bilarna, SUV:arna, är jättepopulära bland unga kvinnor i 30-årsåldern ? Var och varannan stor bil tycks köras av en ung kvinna.
 0
Karl (13 September 2011 20:53):
Mats O: Det kanske stämmer, men möjligheten att själv ta sig runt påverkas definitivt av hur tätt och/eller centralt man bor. Kollektivtrafiken är t.ex. ingen höjdare i många villaområden. Hursomhelst är transportfrågan bara en del av saken - huvudpoängen är att i tät stadsmiljö finns det mer att göra och det mesta är mer lättåtkomligt, och därför är stadsmiljö överlägsen som uppväxtmiljö.
 0
Mats O. (13 September 2011 21:59):
Om det finns "mer att göra" får varje barn själv avgöra.
 0
Sven R (13 September 2011 23:23):
Jag tror det är en fundamental skillnad mellan villaområden och täta stadsmiljöer när det gäller barns möjligheter att röra sig fritt. Själv växte jag upp i ett större villaområde. Jag minns hur jag fick cykla på egen hand från tidig ålder. Till kompisar, till fotbollsplaner, tennisplaner eller fritidsgården. Trots att man bara var en liten knatte kunde man cykla flera km på en eftermiddag. Här i centrala Göteborg ser man nästan aldrig barn som är ute och cyklar på det viset.
 0
Johannes Hulter (13 September 2011 23:42):
Sven: Det är tyvärr ett generellt problem numera, vi har skrivit om det här: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​6/​allt-​farre-​barn-​cyklar-​el_​.​.​
 0
Håkan Cullberg (13 September 2011 23:58):
Sven: jag växte upp i funkisområdet Johanneberg. Har tidigare skrivit om hur fint jag upplevde detta. En frihetskänsla. Jag kunde cykla omkring helt fritt i naturen , på gångvägar mm ner i Fredriksdal , på Mossen o i Chalmersområdet. Detta bidrog tror jag till en fantastisk frihetskänsla. Cyklade även upp till Norra Guldheden och kollade in den fina dammen i fd Olssons trädgård vid torget. Men jag cyklade aldrig ner i staden, Man kände sig nog osäkrare där. Uppe i Johanneberg med omgivning fanns inte många bilar så det var aldrig något problem.
 0
Daniel (14 September 2011 08:53):
Ett problem med gator som inte har så mycket biltrafik är att det inte förblir så. Det har ju aldrig åkt så mycket bilar som nu i Johanneberg, och det kommer att bli fler bilar i morgon.

Likadant är det överallt, även i villaområden. Staden blir glesare och glesare och då skaffar alla villaägare sig två bilar och så fortsätter det. Så den där frihetskänslan håller inte alltid i sig. Där jag växte upp så kunde vi leka på gatan när jag var liten, numera så kör folk som tokar på gatan och det är en strid ström av fordon även om det är en återvändsgata.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter