Utskrift från gbg.yimby.se
....

Trottoarens funktioner: Kontakt

Av Johannes Hulter 22 September 2011
15 kommentarer
 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...

“
Hur obetydliga, meningslösa och slumpmässiga de än kan verka, är kontakterna på trottoaren ändå de små resurser som kan bli grunden till ett rikt offentligt liv i storstaden.
”


Jane Jacobs på protestmöte 1963

I detta kapitel beskriver Jane Jacobs den offentlighet som kan uppstå längs levande gator. Det är en oreflekterad, vag offentlighet som byggs upp av ett oräknerligt antal vardagliga kontakter mellan människor. Alla dessa små kontakter bygger långsamt och omedvetet en känsla av tillit. Jacobs framhåller vikten av denna ”ytliga” offentlighet som en grundresurs i ett grannskap och som en förutsättning för mer formellt, organiserat engagemang.

Hon konstaterar också att de flesta storstadsbor värderar sin avskildhet mycket högt. Man delar hellre inget alls än alltför mycket. Därför behövs det en ytlig och kravlös offentlighet i grannskapet. En sådan offentlighet förutsätter dock det sociologen Ray Oldenburg kallat ”den tredje platsen”, dvs. mötesplatser utanför hemmet och arbetet.

Ett annat ord som man skulle kunna använda för det Jacobs talar om är ”det civila samhället”, dvs. den del av samhället som varken tillhör den privata familjesfären, den ekonomiska sektorn eller de statliga och kommunala systemen. Många forskare anser att ett aktivt och självständigt civilt samhälle är en förutsättning för en levande demokrati.

De flesta politiker talar sig varma för vikten av det civila samhället. Men då måste det finnas platser där det civila samhället kan växa och utvecklas. Det privata hemmet, köpcentrumet eller kommunhusets möteslokal kan inte ensamma fylla det behovet. Det behövs även gator med förutsättningar att upprätthålla en ytlig offentlighet av det slag som Jane Jacobs beskriver.

Enligt henne skapar en sådan offentlighet utrymme för det hon kallar "självutnämnda offentliga personer". Det är personer som ofta befinner sig på gatan av olika anledningar och som fungerar som en sorts kontaktnoder för gatulivet. Ofta rör det sig om personer som driver verksamheter längs gatan men det kan även vara andra människor. Jacobs nämner sig själv som ett exempel. Hennes engagemang i diverse stadsbyggnadsfrågor som rörde stadsdelen gjorde henne till en person man kontaktade om det var något man ville förändra i närområdet.

Som Jacobs påpekar är dessa personer en resurs som uppstår ur gatans offentlighet och något som är mycket svårt att ersätta med kommunalt anställd "dialogpersonal". I småstäder, byar och villasamhällen kan civilsamhällen uppstå på andra sätt men bland främlingarna i storstaden krävs det, enligt Jacobs, trottoarliv.

Alla inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald
Behovet av blandade primära funktioner
Behovet av små kvarter
Behovet av äldre byggnader
Behovet av koncentration
Några myter om mångfald
Mångfaldens självdestruktivitet
Gränser och deras vakuumzoner
Avslumning och förslumning
Gradvis förändrande pengar och omvälvande pengar
Subventionering av bostäder
Erosion av städer eller utgallring av bilar
Visuell ordning: dess begränsningar och möjligheter
Hur man räddar ett betongghetto
Att styra och planera stadsdelar
Vilken sorts problem en stad är
Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Stockholm och Yimby Uppsala.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+2
Johannes Hulter (22 September 2011 10:12):
Precis som JJ beskriver så är det vaga, till synes meningslösa små kontakter som bygger upp detta. Jag har lagt märke till det överallt där jag bott i Göteborg. Det kan vara närlivsbutiken man går till, efter ett tag hälsar man på innehavaren, byter några ord. Sakta får man veta lite mer om personen. Man diskuterar någon händelse i närområdet etc. Men ett problem i Sverige är att man på så många ställen har byggt just efter idén om den starka gemenskapen (grannskapsenheten), vilket gör att man hela tiden riskerar att ramla in i en stark relation med någon om man pratar "för mycket". Det är alltså paradoxalt. Eftersom man byggt moderna bysamhällen, tänkta för starka gemenskaper, så får man mindre gemenskap eftersom folk blir rädda för att få oönskade kontakter i knät.
2 personer gillar detta
 0
Anders Gardebring (22 September 2011 11:03):
Själv har jag också noterat detta. Hur jag hälsar på personalen i matbutiken eller i godisbutiken nere på hörnet.
 0
Pawel Flato (22 September 2011 12:36):
Tyvärr ligger jag efter med läsningen, men följer diskussionerna här efter bästa förmåga.
Med risk att möjligtvis hamna lite OT har jag länge grunnat på en trottarfråga, som jag anser har med civilsamhället att göra.

De senaste 2 vintrarna har ju som bekant varit långa och kalla. Snöröjningen på trottoarerna har varit minst sagt kraftigt eftersatt. I månader tvingades man, på t.ex Hornsgatan och Hantverkargatan, ta sig fram på decimetertjock, knagglig is! Vi talar nu alltså inte om några obskyra bakgator, utan stora huvudleder i stadens hjärta! Att folk som jag, med hygglig fysik kan ta mig fram ändå, är en sak. Men framför allt äldre, t.ex med rullator, har ju haft ett helvete. Jag har pratat med många äldre som jag mött på deras tidsödande och strapatsrika färder på väg till kvartersbutiken.
Jag tycker det är oanständigt att huvudstaden i ett av världens rikaste länder inte kan lösa ett sådant problem på flera månader. Det är absurt att månad in och månad ut behöva strutta runt på ett tjock istäcke! Hur hamnade vi här?

Att en viss fördröjning förekom i underhållet är begripligt. Men när inget hände på någon vecka började jag bli mer och mer fundersam. Om inte staden klarar av att ta bort isen, varför tar inte folk själva saken i egna händer? Ett fåtal butiksägare röjde själva "sin" bit av trottoaren. Men dessa var extremt få. Hur kommer detta sig? Var fanns trottoarens civilsamhälle när det behövdes?
Det verkar som om de flesta tyckte att man betalat för den servicen via skattesedeln och därför var det inte deras sak. Fine, men 2 år i rad!?

Det är något deprimerande över det hela. Hur passiv får man bli, högt skattetryck eller ej?

Så visst, precis som JJ säger är trottoaren en mycket viktig plats för en bra stad.
Arenan finns där, men var finns aktörerna?
Spännande fortsättning nalkar sig.......
 0
Anders Gardebring (22 September 2011 13:22):
Tycker du har en klar poäng Pawel!
Å andra sidan kan jag skjuta in att jag faktiskt försökte att röja bort lite is från gatan utanför vår port i vintras och det var snudd på omöjligt. Hårt som sten! Jag gav upp helt enkelt.
+1
Pawel Flato (22 September 2011 18:53):
@Anders

Du borde åtminstone få en liten medalj för att du försökte i alla fall :)
1 person gillar detta
+1
Martin Ekdahl (23 September 2011 00:32):
Det är ju det som är ett av de stora nöjena med att bo i en stad: Att man kan småprata med personalen i den lokala mataffären, frisörsalongen eller snabbmatsrestaurangen och skapa en ytlig relation av vänligheter. Detta har skapat en så stark grund av förtroende att vi numer till exempel ber kioskägaren att ta hand om vår husnyckel då vi åker på semester. Det är en skön känsla att killen i den vietnamesiska restaurangen alltid vet vad vi vill ha innan vi ens beställt det eller att tjejen från krogen över gatan säger hej då hon möter mig då jag är ute med hunden. De små kravlösa mötena, vänligheterna, är stadens lugna puls.
1 person gillar detta
+1
Max (23 September 2011 13:21):
Sant, och det är i min mening mer än en fråga om den enskildes trivsel. Ett artigt/gemytligt sätt att ignorera varandra tror jag kommer behövas om vi ska kunna upprätthålla europeisk öppenhet och tolerans i vad som verkar bli fascismens och populismens tidevarv.

Som Johannes sa i någon intervju - om jag förstod honom rätt - så har toleransbegreppet i vår tid förvanskats och kommit att handla mer om att tycka om någonting än att acceptera det. Det är värt att tänka på i dagsläget, när den mångkulturella diskursen i hög grad handlar om att lära känna den Andre på djupet och visa kärlek och respekt för hennes partikulära identitet. Städer ses ju i allmänhet som mer integrerade och upplysta i detta sammanhang än vad landsbygden är, men det städer effektivt gör är nog snarare att anonymisera individen och frånta henne hennes partikulära egenskaper.

Det är alltså inte nödvändigtvis mångfald som är det intressanta med social blandning. I stället kan man på vissa håll se mångfalden som någonting underförstått, en förutsättning för verklig universalitet.
1 person gillar detta
 0
Johannes Hulter (23 September 2011 13:37):
Max: Intressant synpunkt och ja, du förstod mig rätt. :)
 0
Patrik Höstmad (25 September 2011 23:31):
Så har jag äntligen hunnit läsa....

Jag flyttade för drygt ett år sedan från ett relativ glest befolkat område (Kålltorp, 3-våningshus) till Göteborgs centrum (Långgatorna/Masthugget 3-8 våningar).

Där jag bodde förut fans i princip bara en närbutik riktigt nära men där pratade man alltid rikligt med personalen om väder, nyheter och HV71. Även de flesta grannarna i trappuppgången och fastigheten växlade man ofta lite fler ord med än ett hej. Jag fick nyckeln för att ta hand om grannens post mitt emot när hon var bortrest.

Där jag bor nu finns mycket mer folk och alla är mycket mer annonyma. Jag märker att de flesta butiker har så pass många kunder att man försvinner i mängden. Restaurangerna har lunchgäster från alla kontoren i området och kafféerna drar folk från hela stan. Man ser nya grannar (eller gamla man glömt) varje vecka. Efter drygt ett år byter man lite extra ord med grannen på samma våningsplan och lite extra vänlighetsfraser blir det väl i den lokala pizzerian och på konditoriet. Men övriga grannar håller sig gärna för sig själva och i övriga butiker förblir man en i mängden.

Så baserat på det vill jag hävda att:

Dels är det som om att befolkningstätheten varken får vara för för låg och för hög och att antal besökare till varje butik inte får vara för litet eller för stort för att den där lilla extra kontakten ska uppstå. (Husen på Jacobs gata verkar inte ha speciellt många våningar).

Dels tar det tid innan kontakterna har byggts upp, så ett rikt trottoarlivt även kräver väldigt låg omflyttning i området.
 0
Johannes Hulter (26 September 2011 09:44):
Patrik: Jag kan tänka mig att det du säger stämmer. Jane Jacobs tar ju upp det där med affärer som får för mycket att göra för att fylla offentliga funktioner. Nu vet jag inte hur länge du bott runt 2 Lång men går man lite oftare till ett visst ställe - och inte under lunchtid då det är superstress - så brukar man "bli ett ansikte" för innehavaren så småningom. "Problemet" med området runt 2 Lång misstänker jag har mindre med befolkningstätheten än med kontorstätheten att göra.

Men jag kan definitivt tänka mig att det vore bra för "offentligheten" om fler gator fick de förutsättningar för stadsliv som 2 Lång har, så man fick ett jämnare utbud av kontor, krogar, caféer, affärer etc över ett större antal kvarter. Eller vad tror du?
 0
Patrik Höstmad (26 September 2011 12:43):
Johannes: Ja just det, kontorstätheten utmed 1:a lång är nog en stor del av problemet.

Håller med om att fler gator borde få förutsättningar för stadsliv. Även i blandstadshyllade områden som Långgatorna, Linné och Haga finns gator som långa sträckor saknar lokaler och verksamheter. De facto saknar stora delar av 3:e och 4:e långgatorna detta. Lite tillspetsat så måste alla till 2:a lång för att delta i "offentligheten" och det blir kanske lite väl mycket folk.

Så istället för att tala om befolkningstäthet eller om besökare per lokal, borde jag kanske utgå från antal lokaler per invånare inom varje kvarter.

För övrigt har 2 lång fått ny fin slät enhetlig asfaltsbeläggning så känslan av gentrifiering är numera total :)
 0
Eric Thärnström (28 September 2011 22:59):
Jacobs tar upp det där med "jämna" folkströmmar längre fram (tror det var kapitel 8). Jag går händelserna något i förväg, men principen är att en blandad bebyggelse medger ett jämnare folkliv under dygnet, vilket i sin tur gör det lättare för olika verksamheter att gå runt. Lunchrestaurangerna och pizzeriorna kompletteras då med andra restauranger. Det blir lättare att gå runt, helt enkelt.
 0
Alexander Åkerman (29 September 2011 00:15):
Har själv tänkt lit på det där med att folkströmmarna når kapacitetstaket. Det medför ju som Patrik säger att man blir mer anonym inför den lokala butiken o.s.v. Men det är också intressant att se hur människor börjar röra sig annorlunda. När folkströmmarna börjar närma sig kapacitetstaket så börjar folk gå i tåg för att undvika att gå in i mötande. Detta gör också att de blir mindre benägna att spontant kolla in i skyltfönstren. Man får inget andrum, ingen chans att sakta ner och interagera med andra då alla är upptagna med att kryssa sig igenom folkmassan...
+2
Jon Cederberg (20 November 2012 09:53):
Som jag fattar det är det inte lokalerna i på de privata tomterna mellan gatorna som Jacobs skriver om utan trottoarerna. Det offentliga, eller rättare sagt det genomsamma rummet, är till att börja med anonymt på ett positivt sätt i en stad. Oavsett vem du är har du rätt att gå eller stå på trottoaren. Staden är det bästa sätt vi människor har kommit på att stå ut med varandra så tätt som möjligt. Både anonymiteten och det ytliga morsandet på folk vi inte har mobilnumret till är en grund, inte motsättning, till att vi bland alla dessa människor kan göra ett kvalificerat urval av vänner vi har en djupare relation till.

I mindre samhällen är man vän av nödtvång eftersom det bara finns X antal personer att välja på.
2 personer gillar detta
 0
Jan Wiklund (26 November 2012 09:44):
Nja, en trottoar utan "privata tomter" är ingen trottoar. Det är en landsväg.

En trottoar kräver verksamheter runtom. Trottoaren är infrastrukturen som binder ihop verksamheterna. Utan verksamheter blir trottoaren tom.

Och detta är Jacobs fullt medveten om. Såvitt jag förstår är det hennes yttersta grundpoäng, det som motiverar de höga tätheter hon är mest känd för att förorda. Täthet på organiserade verksamheter skapar hög nivå även på de oorganiserade.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper