Bygga bort buller

Linnégatan är en av de miljöer forskarna utgått ifrån i sina undersökningar.

De negativa hälsoeffekterna av buller från trafik är välkända och nya rön kom nyligen i en rapport från WHO [1]. I Europa är omgivningsbuller den miljöfaktor som orsakar den näst största sjukdomsbördan (efter luftföroreningar). Det är liv, livskvalitet och kostnader inblandat så trafikbullerfrågan tas idag på stort allvar och behandlas bland annat av EU, riksdagen, Naturvårdsverket, Trafikverket och Boverket.

Kommunerna tillämpar lagstiftningen vid planeringen av nya byggnader för bostäder. I Göteborg gäller lite förenklat följande för dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad:
 

– Under 55 dB(A): Bygg!

– Mellan 55-65 dB(A): Bygg endast om det finns tillgång till en tyst sida och att sovrummen läggs mot denna sida.

– Över 65 dB(A): Bygg inte!

Tyst sida innebär en sida med mindre än 45 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad. Noterbart är att miljöförvaltningen i Göteborg har undersökt över 600 innergårdar och det visade sig att 60% av dessa har nivåer över 45 dB(A) och därför inte kan klassas som tysta. Förutsatt att det inte finns buller från fläktar och det inte finns några öppningar till gatorna, så visar det sig att bakgrundsbullret på den skärmade innergårdssidan bestäms av buller från vägtrafik inom ett stort område vilket når den skärmade sidan genom utbredning över taknivån.

Vi kan påverka hur mycket trafikbuller som skapas och var genom stads- och trafikplaneringen, genom resevanor och körbeteende, och genom den tekniska utvecklingen av tystare bilar, däck och vägar. Men detta är långsamma utvecklingsprocesser och tendensen är att de alla äts upp av totalt ökad trafikmängd så att bullernivåerna ökar över tid. I de flesta fall är det väldigt svårt att flytta på biltrafiken för vi har trots allt ett bilsamhälle och någonstans måste bilarna fram.



Trafikbuller: Från källan till mottagaren.

Därför måste vi även försöka förhindra att för mycket av det skapade trafikbullret letar sig in i lägenheterna genom smart utformning av städer, kvarter, byggnader och lägenheter. Det är en aspekt av detta som forskarna har undersökt. De har genom att mäta på miniatyrkvarter i skala 1:40 och genom numeriska modeller på datorer undersökt hur olika egenskaper hos kvarter och byggnader påverkar ljudnivåerna på innergårdarna.




Mätningar har gjorts i miniatyrmodell av gator och byggnader och simulering har gjorts med datormodeller.

 

Om vi börjar med kvarterets utformning så har de visat att bullernivån blir lägre i mindre slutna innergårdar än i långsmala innergårdar mellan två långa parallella obrutna hus. Om man nu envisas med att ha två långa parallella hus så är det lite bättre att de står tätt så att innergården blir smal. Exempel: Bättre, bra, sämre, sämst.

De har även undersökt på hur en smal öppning i kvarteret mot en sidogata utan trafik påverkar ljudnivåerna på innergården: Det blir en stor ökning av ljudtrycksnivåerna (upp mot 10 dB(A)).

Endast en liten smal öppning mot en tvärgata ger en stor ökning av bullret från huvudgatan. Det är alltså inte smart ur bullersynpunkt med de uppbrutna fasaderna på sidogatorna i Porslinsfabriken ett stenkast från de stark trafikerade Lundbyleden och Hamnbanan.

De har också tittat på fasadutformningen och funnit att ljudabsorberande ytor på fasaderna har en stor inverkan. Även fasadens geometri har en tydlig om än något mindre påverkan där irreguljäriteter och ojämnheter är att föredra så att ljudet sprids mer diffust och ger totalt fler studsar mellan väggarna där ljudet till viss del kan absorberas. De konstaterar även att absorptionen och fasadgeometrin på gatsidan har större effekt på ljudnivåerna i innergården än absorptionen och fasadgeometrin i själva innergården. Det är viktigt att ta med trafikbullret från mer avlägsna gator vid uppskattning av buller på innergårdar. Slutligen, åtgärder med absorberande ytor har större effekt om innergården är sluten.

I ett pressmeddelande [2] från Chalmers nämns även att

"- Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt." Växterna fungerar som en ljudabsorberande yta.

Två sidor av Plantagegatan. Hellre varierade fasader med utkragande burspråk, fönsternischer och balkonger än släta fasader.

Hellre växter än glas på fasaderna (Källa växtfasaden: Flickr.com - photogéne).

Det finns dessutom några fakta som inte omnämns eftersom de är självklara. Alla vet att desto längre avstånd ljudet måste utbredas från ljudkällan till lyssnaren desto svagare hörs källan. För att minska bullret från gatan, över taken till innergårdar genom en lång utbredningsväg så är höga byggnader bättre än låga. Det ska inte finnas öppningar i kvarteret mot starkt trafikerade gator överhuvud taget. Avståndsresonemanget talar även för att de lägsta våningsplanen ut mot en trafikerad gata bör användas till något annat än bostäder. Kanske man istället skulle kunna tänka sig att lägga lokaler för verksamheter i en bottenvåning med hög takhöjd?

Värt att nämna är två tidigare försök i Göteborgsområdet där byggnader med uppbrutna fasader mot starkt trafikerade vägar har slutits genom kompletterande bebyggelse med gott resultat. De fyra skivhusen i park som ligger tätt utmed E20 vid Partille centrum sammanbands för några år sedan med nya huskroppar som täppte till öppningarna mellan dem för att skapa en baksida med betydligt lägre ljudnivå. I kvarteret Örlen utmed Mölndalsvägen mellan Bomgatan och Framnäsgatan i Göteborg slöt man ett kvarter kring en innergård med en ny byggnadskropp utmed Mölndalsvägen. Det påpekades i slutrapporten där dessa försök ingick att det "Det torde finnas många bostadsområden som på liknande sätt skulle kunna förtätas med kompletteringsbebyggelse och samtidigt få förbättrade ljudlandskap, t.ex. i kvarter med ofullständigt kringbyggda innergårdar."  [3]

I mina öron låter allt detta väldigt bra ur tät blandstads-perspektiv! Men jag noterar även att ljus och siktlinjer oftast står i kontrast till vad som är bra ur trafikbullersynpunkt. Det måste alltså göras en avvägning. Tyvärr skapas en visuell bild väldigt lätt (sol, fjärilar, en skymt av en vattenspegel från balkongen, ....) och bilden kommer vara helt tyst oberoende hur kvarter och byggnader utformas.

Men det finns pågående forskning om auralisering av trafikbuller. Auralisering är analogt till visualisering men man lyssnar på ljud istället för att titta på bilder. Man kan alltså lyssna på hur trafikbullret kommer att låta på gatan, på innergården, i lägenheten (med fönstret stängt eller på glänt) eller på balkongen och höra hur det låter med olika utformningar av kvarter, byggnadsmaterial, fasader och lägenheter. Förhoppningsvis blir det lättare för arkitekter, ingenjörer och beslutsfattare som inte är experter på buller när de kan höra effekten av olika planeringsbeslut och kvarters-, byggnads-, och lägenhetsutformningar. Men detta ligger ett antal år framåt i tiden.

Tills dess räcker det med följande enkla tumregler:

Slutna (gärna mindre) kvarter, höga byggnader, tätt, inga lägenheter i bottenplanet, sovrum mot innergården, geometriskt varierande fasader (t.ex. fönsternischer, burspråk och balkonger) samt ljudabsorberande fasader och tak (t.ex. genom gröna växter).

- Patrik Andersson, docent i teknisk akustik



 

Referenser

[1] http://www.euro.who.int/en/what-we-publish/information-for-the-media/sections/latest-press-releases/new-evidence-from-who-on-health-effects-of-traffic-related-noise-in-europe

[2] http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tystare-innergardar-med-fasadvaxter-pa-gatsidan.aspx

[3] "LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram" finns på http://www.soundscape.nu/
 

Forskarnas publikationer

Maarten Hornikx and Jens Forssén, "A scale model study of parallel urban canyons", Acta Acustica united with Acustica, Vol 94 (2008) 265-281

Maarten Hornikx and Jens Forssén, "Noise abatement schemes for shielded canyons", Applied Acoustics 70 (2009) 267–283

Maarten Hornikx and Jens Forssén, ”Numerical study to the effects of façade properties on sound propagation to the three-dimensional urban courtyard.” Proceedings of the Institute of Acoustics & Belgium Acoustical Society, Noise in the Built Environment, Ghent, 29-30 April 2010

Maarten Hornikx and Jens Forssén, ”Numerical study to the influence of façade openings on noise levels in urban courtyards.”, InterNoise2010, June 13-16, Lisbon, Portugal.