Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bygga bort buller

 
Trafikbuller är något vi måste handskas med och ta hänsyn till i utformandet av våra städer – vare sig vi vill eller inte. Två forskare från Chalmers har under de senaste åren utvärderat några olika åtgärder för att minska trafikbuller i stadsmiljö. I min tolkning spelar deras resultat Yimby väl i händerna.
 


Linnégatan är en av de miljöer forskarna utgått ifrån i sina undersökningar.

 

De negativa hälsoeffekterna av buller från trafik är välkända och nya rön kom nyligen i en rapport från WHO [1]. I Europa är omgivningsbuller den miljöfaktor som orsakar den näst största sjukdomsbördan (efter luftföroreningar). Det är liv, livskvalitet och kostnader inblandat så trafikbullerfrågan tas idag på stort allvar och behandlas bland annat av EU, riksdagen, Naturvårdsverket, Trafikverket och Boverket.

 

Kommunerna tillämpar lagstiftningen vid planeringen av nya byggnader för bostäder. I Göteborg gäller lite förenklat följande för dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad:
 

Under 55 dB(A): Bygg!

Mellan 55-65 dB(A): Bygg endast om det finns tillgång till en tyst sida och att sovrummen läggs mot denna sida.

Över 65 dB(A): Bygg inte!

Tyst sida innebär en sida med mindre än 45 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad. Noterbart är att miljöförvaltningen i Göteborg har undersökt över 600 innergårdar och det visade sig att 60% av dessa har nivåer över 45 dB(A) och därför inte kan klassas som tysta. Förutsatt att det inte finns buller från fläktar och det inte finns några öppningar till gatorna, så visar det sig att bakgrundsbullret på den skärmade innergårdssidan bestäms av buller från vägtrafik inom ett stort område vilket når den skärmade sidan genom utbredning över taknivån.

 

Vi kan påverka hur mycket trafikbuller som skapas och var genom stads- och trafikplaneringen, genom resevanor och körbeteende, och genom den tekniska utvecklingen av tystare bilar, däck och vägar. Men detta är långsamma utvecklingsprocesser och tendensen är att de alla äts upp av totalt ökad trafikmängd så att bullernivåerna ökar över tid. I de flesta fall är det väldigt svårt att flytta på biltrafiken för vi har trots allt ett bilsamhälle och någonstans måste bilarna fram.



Trafikbuller: Från källan till mottagaren.


 

Därför måste vi även försöka förhindra att för mycket av det skapade trafikbullret letar sig in i lägenheterna genom smart utformning av städer, kvarter, byggnader och lägenheter. Det är en aspekt av detta som forskarna har undersökt. De har genom att mäta på miniatyrkvarter i skala 1:40 och genom numeriska modeller på datorer undersökt hur olika egenskaper hos kvarter och byggnader påverkar ljudnivåerna på innergårdarna.




Mätningar har gjorts i miniatyrmodell av gator och byggnader och simulering har gjorts med datormodeller.

 

Om vi börjar med kvarterets utformning så har de visat att bullernivån blir lägre i mindre slutna innergårdar än i långsmala innergårdar mellan två långa parallella obrutna hus. Om man nu envisas med att ha två långa parallella hus så är det lite bättre att de står tätt så att innergården blir smal. Exempel: Bättre, bra, sämre, sämst.

De har även undersökt på hur en smal öppning i kvarteret mot en sidogata utan trafik påverkar ljudnivåerna på innergården: Det blir en stor ökning av ljudtrycksnivåerna (upp mot 10 dB(A)).




Endast en liten smal öppning mot en tvärgata ger en stor ökning av bullret från huvudgatan. Det är alltså inte smart ur bullersynpunkt med de uppbrutna fasaderna på sidogatorna i Porslinsfabriken ett stenkast från de stark trafikerade Lundbyleden och Hamnbanan.

 

De har också tittat på fasadutformningen och funnit att ljudabsorberande ytor på fasaderna har en stor inverkan. Även fasadens geometri har en tydlig om än något mindre påverkan där irreguljäriteter och ojämnheter är att föredra så att ljudet sprids mer diffust och ger totalt fler studsar mellan väggarna där ljudet till viss del kan absorberas. De konstaterar även att absorptionen och fasadgeometrin på gatsidan har större effekt på ljudnivåerna i innergården än absorptionen och fasadgeometrin i själva innergården. Det är viktigt att ta med trafikbullret från mer avlägsna gator vid uppskattning av buller på innergårdar. Slutligen, åtgärder med absorberande ytor har större effekt om innergården är sluten.

 

I ett pressmeddelande [2] från Chalmers nämns även att

"- Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt." Växterna fungerar som en ljudabsorberande yta.




Två sidor av Plantagegatan. Hellre varierade fasader med utkragande burspråk, fönsternischer och balkonger än släta fasader.




Hellre växter än glas på fasaderna (Källa växtfasaden: Flickr.com - photogéne).

 

Det finns dessutom några fakta som inte omnämns eftersom de är självklara. Alla vet att desto längre avstånd ljudet måste utbredas från ljudkällan till lyssnaren desto svagare hörs källan. För att minska bullret från gatan, över taken till innergårdar genom en lång utbredningsväg så är höga byggnader bättre än låga. Det ska inte finnas öppningar i kvarteret mot starkt trafikerade gator överhuvud taget. Avståndsresonemanget talar även för att de lägsta våningsplanen ut mot en trafikerad gata bör användas till något annat än bostäder. Kanske man istället skulle kunna tänka sig att lägga lokaler för verksamheter i en bottenvåning med hög takhöjd?

 

Värt att nämna är två tidigare försök i Göteborgsområdet där byggnader med uppbrutna fasader mot starkt trafikerade vägar har slutits genom kompletterande bebyggelse med gott resultat. De fyra skivhusen i park som ligger tätt utmed E20 vid Partille centrum sammanbands för några år sedan med nya huskroppar som täppte till öppningarna mellan dem för att skapa en baksida med betydligt lägre ljudnivå. I kvarteret Örlen utmed Mölndalsvägen mellan Bomgatan och Framnäsgatan i Göteborg slöt man ett kvarter kring en innergård med en ny byggnadskropp utmed Mölndalsvägen. Det påpekades i slutrapporten där dessa försök ingick att det "Det torde finnas många bostadsområden som på liknande sätt skulle kunna förtätas med kompletteringsbebyggelse och samtidigt få förbättrade ljudlandskap, t.ex. i kvarter med ofullständigt kringbyggda innergårdar."  [3]

 

I mina öron låter allt detta väldigt bra ur tät blandstads-perspektiv! Men jag noterar även att ljus och siktlinjer oftast står i kontrast till vad som är bra ur trafikbullersynpunkt. Det måste alltså göras en avvägning. Tyvärr skapas en visuell bild väldigt lätt (sol, fjärilar, en skymt av en vattenspegel från balkongen, ....) och bilden kommer vara helt tyst oberoende hur kvarter och byggnader utformas.

 

Men det finns pågående forskning om auralisering av trafikbuller. Auralisering är analogt till visualisering men man lyssnar på ljud istället för att titta på bilder. Man kan alltså lyssna på hur trafikbullret kommer att låta på gatan, på innergården, i lägenheten (med fönstret stängt eller på glänt) eller på balkongen och höra hur det låter med olika utformningar av kvarter, byggnadsmaterial, fasader och lägenheter. Förhoppningsvis blir det lättare för arkitekter, ingenjörer och beslutsfattare som inte är experter på buller när de kan höra effekten av olika planeringsbeslut och kvarters-, byggnads-, och lägenhetsutformningar. Men detta ligger ett antal år framåt i tiden.

Tills dess räcker det med följande enkla tumregler:

Slutna (gärna mindre) kvarter, höga byggnader, tätt, inga lägenheter i bottenplanet, sovrum mot innergården, geometriskt varierande fasader (t.ex. fönsternischer, burspråk och balkonger) samt ljudabsorberande fasader och tak (t.ex. genom gröna växter).


- Patrik Andersson, docent i teknisk akustik



 

Referenser

[1] http://www.euro.who.int/en/what-we-publish/information-for-the-media/sections/latest-press-releases/new-evidence-from-who-on-health-effects-of-traffic-related-noise-in-europe

[2] http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tystare-innergardar-med-fasadvaxter-pa-gatsidan.aspx

[3] "LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram" finns på http://www.soundscape.nu/
 

Forskarnas publikationer

Maarten Hornikx and Jens Forssén, "A scale model study of parallel urban canyons", Acta Acustica united with Acustica, Vol 94 (2008) 265-281

Maarten Hornikx and Jens Forssén, "Noise abatement schemes for shielded canyons", Applied Acoustics 70 (2009) 267–283

Maarten Hornikx and Jens Forssén, ”Numerical study to the effects of façade properties on sound propagation to the three-dimensional urban courtyard.” Proceedings of the Institute of Acoustics & Belgium Acoustical Society, Noise in the Built Environment, Ghent, 29-30 April 2010

Maarten Hornikx and Jens Forssén, ”Numerical study to the influence of façade openings on noise levels in urban courtyards.”, InterNoise2010, June 13-16, Lisbon, Portugal.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (3 Oktober 2011 18:32):
Man har faktiskt byggt tysta bilar som inte bullrar, men det visade sig att folk inte hörde bilen i trafiken och därmed trodde folk att det var fritt fram att kliva ut i gatan utan att titta sig för.
 0
Olof Antonson (3 Oktober 2011 19:07):
Bra sammanfattning av forskningsresultaten! Den här typen av argument försvinner ofta i debatten kring stadsmiljöers utformning, precis som du skriver, eftersom de vackra arkitektillustrationerna inte ger ifrån sig några ljud. Auralisering låter väldigt intressant, särskilt om man först skulle låta människor lyssna, och sedan få se illustrationen. Jag tror att associationerna från ljudbilden kommer att skilja sig avsevärt från den visuella med solsken och fjärilar!
 0
Björn Felten (3 Oktober 2011 19:52):
Ja, det skulle onekligen vara en välgärning om vi finge bindande krav när det gäller maximalt buller i vårt samhälle.

När Torslanda flygfält flyttades till Landvetter, så var det bland annat det enorma buller som flyget medförde, som var en drivande faktor.

Sedan hittar man på att bygga ut den gamla flygbasen F9 till Gothenburg City Airport.

Jag bor i närheten av Säve Flygfält, och uppmäter regelmässigt över 80dB(A) inne i mitt sovrum (med fönstret öppet -- men det skall man kunna få ha åtminstone på sommaren) mitt i natten -- alltså 02:00-04:00.

Fast jag är ju bara en usel hisingsbonde, vad har jag att säga till om när länsstyrelsen beslutar? :(
 0
Daniel Andersson (3 Oktober 2011 20:17):
Intressant forskning! Högsta prioritet bör ändå, åtminstone på sikt, vara att minska bullret vid källan, på samma sätt som det är bättre att minska utsläpp vid källan än att bara bygga högre skorstenar och längre avloppsrör ut i havet. Med minskat buller vid källan blir också ljudmiljön i gaturummet bättre något som inte sker enbart med hjälp av slutna kvarter.

Eller så får vi fokusera på mottagarledet i grafen ovan och avla fram mer bullertåliga människor... (Vore en öronproppslag verkningsfull?)

Vad säger förresten forskningen vad gäller luftföroreningar och olika typologier? Slutna kvarter med ventilationsintag på insidan borde kunna vara bra för boendemiljön samtidigt leder rimligen öppna typologier till att avgaser blåser bort effektivare. Vilken effekt är viktigast?
 0
Hannes Johansson (3 Oktober 2011 20:32):
Och så kan man ju försöka att, om inte minska, så åtminstone avmatta ökningen av, biltrafik. Det gör man ju med fördel genom att minska avstånden och minimera behovet av längre resor. Med andra ord: blandstad!
+1
Carl Von Wecht (3 Oktober 2011 20:44):
En välskriven artikel som bekräftar idéerna kring ett yimby-perspektiv på byggen. Det är otroligt synd att politikerna inte tar det på fullt allvar, det är trots allt inte särskilt lockande med bullerskydden vi ser lite här och var. Med bättre utformning av husen slipper vi skydden. Detta borde man ha tagit hänsyn till vid nybygget på Kvillebäcken, där man beslutat att inte ha slutna kvarter trots diskussioner. För bilbuller kommer knappast minska med åren.
 0
Göran Åhman (3 Oktober 2011 22:58):
Detta är ju klockrent! Var faktiskt ute just idag och körde på Hisingen och såg de stora uppbrutna öde och vida stråken som Litteraturgatan och Björlandavägen utgör från min bullrande bil :-$ Tänk vilket lyft för områdena längs gatorna och för gatan i sig om man kunda tighta till gatorna, dra spårväg och sluta bebyggelsen, ur alla perspektiv, även buller...
+2
Patrik Höstmad (3 Oktober 2011 23:31):
Daniel Andersson: Håller med om att källan borde angripas hårdare. Det finns ganska stor potential till reduktion men det är starka krafter att arbeta mot och det går låååångsamt.

Ansvaret är delat mellan väghållarna (trafikverk och kommun), däcksindustrin och fordonsindustrin och de tenderar att peka på varandra. Naturvårdsverket har nyligen fått någon form av samordnande roll men det är oklart vad det innebär. Dessutom styrs bullergränsvärden för däck och fordon helt från Bryssel.

Sverige har vägbeläggningar med mycket stora stenar som är extremt bullriga, vilket motiveras av slitaget pga användandet av dubbdäck. Det finns mycket tystare vägbeläggningar som tex Holland och Tyskland använder i stor skala, men trafikverket hävdar att det inte kan användas i Sverige på grund av dubbdäcken. Jag hoppas i framtiden på ett generellt dubbdäcksförbud i städer som Göteborg och en ökad använding av mindre bullriga vägbeläggningar. Dubbdäcksförbuden på Friggagatan och Hornsgatan i Sthlm är förhoppningsvis ett steg i en riktning....

EU har satt fordonsindustrin till att själva utveckla en ny testprocedur och nya bullergränsvärden för fordon. Ett av problemen har varit att få fram gränsvärden som även godkänner Porsche (inga handelshinder eller utslagning av industri får förekomma), men om Porsche ska godkännas så är gränsvärdet helt verkningslöst för övriga fordon. Och man kan ju inte särbehandla Porsche för det vore en handelsfördel. Så bullergränsvärdena har inte skärpts sedan 1995....

Bullergränsvärdena för däck har i princip satts så att alla på marknaden existerande däck ska kunna passera (inga handelshinder eller utslagning av industri får förekomma). Det finns nästan 10 dB spridning mellan de mest och minst bullrigaste däcken. Men för kunden har det i princip varit omöjligt att få någon annan info än det visuella intrycket av däcket. Från november 2012 kommer alla däck säljas med en bullermärkning (tillsammans med märkning av rullmotstånd och grepp). Mer info åt folket och förhoppningsvis gör de något bra av denna info :)
 0
JK (4 Oktober 2011 14:56):
Märkligt att det ska behövas raketforskning för att komma fram till så självklara svar. Själv bor jag nära Korsvägen mot en innergård och det är knäpptyst oavsett trafiknivå utanför. Det enda som stör är skriken från Lisebergs Atmosphere men det kan jag leva med. =)
Ibland undrar man nästan om arkitekter inte skulle behöva vistas lite mer ute i verkligheten bland husen de faktiskt bygger. Vad är egentligen den oändliga fascinationen med öppna gårdar? Är det solvinklarna som vägrar släppa greppet eller ser det bättre ut på modeller eller vad?

Bra forskning hursomhelst och en tydlig tillgång till YIMBYs ammunitionslåda.
 0
Daniel Andersson (4 Oktober 2011 15:43):
@Patrik:
EU och USA har ju lyckats bra med att göra bilarna säkrare. Kanske är efterfrågan större för säkrare bilar än vad det är för tystare bilar men visst hopp bör ändå finnas. Och kan glödlampor fasas ut borde även onödigt bullriga däck/bilar kunna fasas ut. Ljudmiljön för miljontals européer i städer borde väga tyngre än att ge några marginella tillverkare av sportbilar (vad har de öht i staden att göra?) fria tyglar.

Hittade en release ang. bilindustrins inflytande på bulleremissionsstandarder
UN noise regulations written by Porsche will lead to louder cars:
http:​/​/​www.​transportenvironment.​org/​News/​20​0​9/​8/​UN-​noi.​.​
 0
Daniel Bergqvist (4 Oktober 2011 18:51):
Läser inte arkitekter akustik? Det skulle iaf behövas poängteras mer i utbildningen, eftersom i princip alla projekt ritas om pga bullerproblematik.

Hoppas för övrigt på Volvos nya hybridbussar, tystare acceleration går nog inte att få med dagens konstruktioner...
 0
Patrik Höstmad (4 Oktober 2011 23:12):
Daniel Andersson: Vad jag har hört har WHO rapporten (ref [1] ovan) äntligen fått Kommissionen att vakna. Det blev tydligt vilka stora samhällskostnader trafikbullret har. Men det är oklart på vilket sätt de kommer agera. Man ska komma överens, nya regler ska träda i kraft och sedan gäller dessa bara nya fordon så, tyvärr, räkna med minst 15 år innan vi kan märka någon skillnad på gatan.
 0
Sven R (5 Oktober 2011 02:31):
"Läser inte arkitekter akustik?"

När jag läste så förekom en och annan föreläsning om ljud. Mer behövs inte, arkitekter är ju inte specialister utan generalister. Att projekt ritas om är helt naturligt, det är ju en designprocess. Problem kan ha olika lösningar som utkristalliserar sig i senare lägen.
 0
Daniel Bergqvist (5 Oktober 2011 09:11):
Att projekt ritas om är helt naturligt om beställaren inte är nöjd med design och utformning (den kostnaden är frivillig). Att tvingas rita om pga sofistikerade gränsvärden kan ju bara betraktas som ett misslyckande.
 0
Sven R (5 Oktober 2011 10:17):
Idéer som förkastas är inte per definition misslyckanden, det är ju på så vis som projektet utvecklas. Design är en iteration av skissande och förkastande. Naturligtvis ska man som designer föreslå lösningar som ger bäst kvaliteter men som kanske utmanar budgeten, t.ex ljudisolerade fönster. Om beställaren vill se en annan lösning, so be it. Men utan ambitioner så får man ju aldrig igenom några kvaliteter.

Sedan så överdriver du att alla projekt ritas om p.g.a av bullerproblematik. Jag har aldrig varit med om något projekt där buller har lett till större ändringar. Det är andra saker som leder till ändringar. Ofta bara att beställaren vill skära ner ytan.
+4
Ulf Kamne (6 Oktober 2011 09:48):
Intressant och bra artikel! Tar med mig detta när vi börjar diskutera förändringar i policyn för markanvisning i Fastighetsnämnden
 0
Max (6 Oktober 2011 14:42):
Bra skrivet.

Finns det någon särskild anledning att inte publicera den här artikeln på både yimby shtlm och yimby gbg? Förutom att studien kommer från Chalmers, alltså.
 0
Johannes Hulter (6 Oktober 2011 15:40):
Max: nej. :)
 0
Patrik Höstmad (6 Oktober 2011 17:06):
Daniel Bergqvist och Sven Renquist: Min förhoppinng är att framtidens arkitekter även lär sig att "gestalta och formge" ett ljudlandskap och inte bara ta hänsyn till att akustiska funktionskrav.

Redan idag samarbetar studenter från Arkitektur & Teknik med studenter från Sound and Vibrations på Chalmers i en internationell studenttävling om rumsakustik.
"Här handlade det om att hantera buller från den angränsande motorvägen och samtidigt artikulera välljuden från utomhusscenen och i den lilla konsertsalen speciellt avsedd för kammarmusik. Det tillhör arkitektens och ingenjörens kärnkompetens att kunna utforma rum, som bidrar till vår offentliga miljö med ett rikt och varierat ljudlandskap."
http:​/​/​www.​chalmers.​se/​sv/​nyheter/​Sidor/​ASA-​Student-​De.​.​
 0
Mikael Kreutz (9 Oktober 2011 21:32):
Tack för en mycket läsvärd artikel!
 0
Emanuel Alfredsson (9 Oktober 2011 21:58):
Akustiklära lär inte ha tillämpats när man anlade Johanneberg. Rena bongotrumman där uppe.
 0
Karl (18 Januari 2013 12:46):
Det här skrev jag till samma artikel @ Yimby sthlm...:

Kan ju vara intressant att skriva att det är "Musee d Quai Branly" som far representera växtfasaden.

Ocksa spännande att Musee d Quai Branly har en stor glasvägg som skyddar för buller fran vägen utanför :P
Avd. Kanske inte helt passande referens.

http:​/​/​goo.​gl/​maps/​8zdDU
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6714 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter