Utskrift från gbg.yimby.se
....

Myllerkapacitet

 
Ett argument som då och då dyker upp när vi diskuterar stadsförtätning är att en stad i Göteborgs storlek inte har underlag för mer "stadsliv" än det vi har nu. Det finns en tanke om att en stad med endast en halv miljon invånare inte kan förväntas fyllas med flanörer och kaffedrickare, och att det är nödvändigt att försörja den lilla myllrande stadskärnan med bostadsenklaver utspridda i enorma, mer perifera områden.

GT lyfte nyligen idén i en ledare. Rubriken domderar ut att "mera myller är omöjligt". Omöjligt. Det starka ordvalet kanske i och för sig inte är så bokstavligt menat, men man måste ändå säga att det verkar finnas en stark övertygelse. Det man i artikeln främst vänder sig emot är att det just nu satsas pengar på ett antal förädlningsprojekt. Man vill ju som bekant snygga till området kring Rosenlund och locka en annan typ av klientel än vad området har varit känt för en längre tid. Även Avenyn och kvarteren runt NK pekas ut som exempel på renoveringsprojekt, och man passar även på att ge en liten känga åt planerna för Skeppsbron.



Kommer Kungsgatan tömmas på shoppare om man rustar upp Rosenlund?

Kritiken ligger först och främst i lönsamheten i dessa projekt, eftersom, menar man, det inte finns tillräckligt befolknings- och besöksunderlag i Göteborg för att nya människor ska populära dessa uppfräschade gator. Människorna måste därför dras bort från befintliga, populära gator. Ska istället dessa gator ligga öde nu när alla har stuckit vidare till de nya, fina områdena? Nej, som sagt, en liten stad i Göteborgs storlek, med bara en halv miljon invånare, huserar inte tillräckligt många kaffedrickare och shoppade för att det ska vara meningsfullt att försöka få till något mer myller.

Jag håller med artikelförfattarna om att Andra Långgatan är ett utmärkt exempel på en fin stadsgata, men jag emellertid ett par invändningar mot de framförda argumenten. För det första, så tror jag att de flesta som befunnit sig på Kungsgatan eller i Brunnsparken en vanlig dag i Göteborg, skulle hålla med om att dessa gator inte precis skulle bli folktomma även om en liten del av de som är där idag skulle gå på någon annan gata istället.

För det andra så är jag helt övertygad om att det finns tillräckligt med befolkningsunderlag, i totalt antal mätt, i Göteborg för att försörja fler täta stadsmässiga kvarter än de vi har idag. Om stadens utformning hade dels uppmuntrat, men framför allt tillåtit, andra vanor för stadens invånare. Om stadens femhundratusen invånare hade varit bättre integrerade i staden. Ett argument som jag har använt i tidigare inlägg är att Göteborg hade lika mycket eller mer stadsmässig bebyggelse för hundra år sedan. Då var vi bara en fjärdedel så många som vi är nu. Det gick utmärkt att skapa betydligt mer myller då än nu.

Nu kan man med all rätt säga att samhället såg väldigt annorlunda ut för hundra år sedan och att förutsättningarna för stadsliv har förändrats. Vi kör förstås mer bil nu, vi har teknologiska och ekonomiska förutsättningar att bygga mer utspritt nu än då. För hundra år sedan hade människor inte på samma sätt som nu ett annat val än att trängas på stadens gator. Det var annorlunda, på många sätt.

Men det är också i det påståendet min poäng ligger. En stad med en fjärdedel så många invånare, på samma geografiska plats, kunde underhålla en minst lika stor mängd myllrande innerstad, för att förutsättningarna var "rätt" för det. Nu kan man inte påstå att vi bör sikta på ett samhälle som det såg ut för hundra år sedan. Många förbättringar har varit till det bättre - som valmöjligheter, högre boendestandard, och så vidare.



Så sent som på 70-talet fanns det tydligen underlag för betydligt fler stadsintegrerade näringsidkare och verksamheter i Olskroken, innan saneringen.

Det är alltjämt klart att det inte är befolkningsmängden som är hindret för mer myllrande stadsbebyggelse. Nej, alla gator kan inte se ut som Kungsgatan, Linnégatan eller ens den så populära Andra Långgatan. Antagligen är det inte många som skulle önska att alla Göteborgs gator såg ut så om det ens gick. Man behöver inte välja mellan Nordstan en lördag eftermiddag, villa i Askim eller hus-i-park i Västra Frölunda. Det finns möjligheter till fantastisk stadsbebyggelse någonstans däremellan.

Och det finns fler saker att göra i en stad än att dricka kaffe eller shoppa. Vi skulle kunna ha verksamheter som skolor och annan service, föreningsverksamheter, samlingslokaler, kulturverksamheter - integrerat i en hållbar stadsbebyggelse. Jag vågar nog lova att det fanns färre kaffedrickare och shoppingälskare för hundra år sedan än det gör nu, och ändå var det inte folktomt på gatorna då. Jag är övertygad  om att det finns underlag för mer myller i Göteborgs växande befolkning, och jag är övertygad om att vi kan skapa fler favoritgator i Göteborg i framtiden, utöver de gamla favoriterna som finns idag. Vi kanske inte behöver mer myller, men en lite mer behaglig människoström kan vi sikta på.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (3 Januari 2012 08:51):
Förändring av folks levnadsvanor visar sig på alla områden:
Folk sitter mer hemma än förr vilket visar sig på många sätt. Istället för att gå på bio ser man film via TV eller Internet. Istället för att gå på politiska möten sitter man hemma och bloggar. Istället för att gå med i idrottsförening så tränar man med redskap hemma. Alla s.k. folkrörelser är i kris Idrottsrörelsen, politiska föreningar, studieförbund.
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2012 09:03):
Jag har också alltid fascinerats av den här tendensen att sitta och försöka deducera fram hur mycket stadsliv som är "möjligt". Och av någon anledning kommer man alltid fram till att mängden stadsliv som är "möjlig" är ungefär precis så mycket som finns just nu.

Att det som finns just nu är möjligt är naturligtvis självklart, annars hade det ju inte funnits. Frågan är varför man drar slutsatsen att det inte hade kunnat vara på något annat sätt eller varför det aldrig skulle kunna bli annorlunda i framtiden.

Allting förändras ju hela tiden. Det kan bli såväl mer som mindre "myller" i Göteborg i framtiden. Det vet vi inget om. Men sannolikheten för att det ökar lär ju öka om vi ökar förutsättningarna för myller.

Vasagatan är ju ett utmärkt exempel på en gata som förändrats kraftigt de senaste två decennierna och fått mer stadsliv, tack vare strukturella förändringar i området.

Idén att det finns något sorts abstrakt, universellt konstant mått på hur mycket stadsliv som kan finnas i Göteborg är ju bisarr.
 0
Matthias H. (3 Januari 2012 10:47):
Hur länge kan de som hävdar att Göteborg inte kan uppvisa mer myller göra det? Göteborgarna är redan en bit över 520000 och det verkar som ökningen tilltar.
 0
Olof Antonson (3 Januari 2012 12:15):
Jag har länge lockats av idén med en terminal för skärgårdstrafiken vid Skeppsbron, vilket säkerligen skulle innebära ett uppsving för den delen av staden. Sedan tror jag att den tänkta spårvägsdragningen kommer att ingjuta ytterligare urbana kvaliteter längs den sträckan. Tänk sedan vad en lågbro i närheten skulle kunna medföra. På ett ögonblick skulle horder av miljoner av göteborgare kunna ta sig över bron från Hisingen, där stora ytor finns att bygga stad på.

Rosenlund hamnar lite mitt emellan en revitaliserad Skeppsbro och det redan pulserande området kring Järntorget. Det är väl inte osannolikt att tänka sig att genomströmning där kommer att öka något. Inget som hotar Kungsgatan givetvis, men fler kanske överhuvudtaget väljer den vägen. Det finns planer på en gångbro vid Feskekôrka, och sedan kanske det händer något med Pusterviksplatsen i framtiden också.

Beträffande Avenyns vara eller icke vara så behöver man verkligen se över Heden. Att få in fler boenden där borde vara mer angeläget än att konservera en gigantisk leråker. Det finns knappt några korsande stråk, bara den lilla strängen som är Avenyn som går ut från 1600-talsstaden. Att knyta ihop området med Skånegatan är nog ganska vettigt. Förlänga Vasagatan över Heden och dra spårväg där?

Problemet (om det nu egentligen finns något) är väl att Nordstan och Brunnsparken myllrar likt Egyptens gräshoppor. Att sprida de kollektivtrafikflöden, som tvingas gå igenom där, skulle kunna skapa nya stråk om belastningen på platsen minskar. Sen kan det bli intressant att se vad Västlänken får för inverkan på "myllret" i staden. Vi kommer nog få se ett jämnare flöde av folk, snarare än dessa Dawn of the Dead-anhopningar till människoskaror på några få platser.
 0
B. (3 Januari 2012 12:58):
Gärna mer myller för de som gillar sådant, men det är svårt att myllra lika smooth i Göteborg som i andra städer med jämnare gåunderlag. Våra gåytor tycks mig helt enkelt för skeva/lutande och/eller för knaggliga.
 0
Emanuel Alfredsson (3 Januari 2012 13:19):
Detta är ett av mina huvudämnen. Trängseln på Avenyn/Skånegatan MÅSTE lösas upp och staden behöver decentraliseras. Nattlivet behöver spridas ut big time.
Första Lång och Artillerigatan är nästa nav. Vilka kommer här näst? Gibraltargatan och Hjalmar Branting?
 0
Mats O. (3 Januari 2012 14:23):
Göteborg är inte Barcelona.

Göteborg är tyvärr en blåsig, kall och regnig stad från september till april så bara där finns första begränsningen för vimmelkapaciteten. Skönare då att hoppa in i sin bil(om man har en sån) och åka iväg till Allum eller Frölunda och vimmla där.

Annars är det en fin tanke (utökat vimmel i centrum, decentralisering av nöjeslivet) men jag får nog ansluta mig till vad Krister säger eller vad Kenny Genborg skrev i höstas.
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2012 14:39):
Mats: Naturligtvis kan det inte vara knasparty dygnet runt överallt. Det är det nog inte i Barcelona heller... Men jag måste fråga: Tror du inte "myllerfaktorn" har någon relation till hur staden ser ut och fungerar?

Du tar Allum som exempel. Det är ett bra exempel. När man tänkte bygga Allum så var det säkert någon som sa: "Nej, det går inte, det finns inte underlag för ett köpcenter här. Det enda som är möjligt är precis bara det som finns just nu, inget mer". Och så byggde de Allum ändå och så kom en massa folk.

Det behöver naturligtvis inte bli så, historien är fylld med misslyckade försök också såklart. Men det vi planerar och bygger påverkar trots allt förutsättingarna för vad som kan hända på platsen. Inte sant?
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2012 14:43):
Forts... På samma sätt är icke-handling inte heller en garanti för att allt fortsätter som förut.

Det kan mycket väl bli så att stadskärnans dragningskraft minskar om vi *inte* försöker ge fler gator förutsättningar för stadsliv. Det finns ingen universell konstant som mirakulöst skapar stadsliv på t.ex. Kungsgatan. Och det kan mycket väl vara så att fler levande gator bara stärker de redan existerande levande gatorna.
+1
Olof Antonson (3 Januari 2012 15:07):
@Mats O:
Du skriver att Göteborg är en blåsig, kall och regnig stad, vilket är fullständigt sant. Men innebär inte det desto större skäl till att bygga en tätare, mysigare stad och skippa det fullständiga vansinnet i att sprida ut den så mycket det bara går?

Om vi vet med oss att folk mest är hemma nuförtiden, som någon sorts kokonger, så blir ju inte deras benägenhet att gå utanför dörren större(i blåst, kyla och regn) om det är två mil till närmaste affärsinrättning (eller vad det må vara som kan dra folk ur sina hålor). Då är det naturligt att man bunkrar upp med proviant likt en paranoid amerikan med ett skyddsrum fullt av förnödenheter inför stundande tredje världskrig, snarare än att utföra ärenden då och då efter behov (vilket troligtvis är vad mycket av det vi kallar stadsliv egentligen är).

Jag ser inget egenvärde i långa avstånd och att vara tvungen köpa på mig så mycket jag bara kan enbart för att det är ett sådant aber att överhuvudtaget göra det, och för att man till varje pris vill minimera antalet besök till dessa platser. Då föredrar jag hellre en struktur som tillåter mig att ha en mataffär inpå knuten dit jag kan gå ner på fem minuter om jag vill köpa något (vilket jag har). Jag kanske träffar någon att snacka med och bidrar på så vis till stadslivet, snarare än intar rollen som någon sorts rymling vars enda längtan är att ta sig bort fortast möjligast.

Jag tror det är möjligt att skapa dessa miljöer som präglas av närhet i större utsträckning än vad vi har, men det är inte samma sak som att säga att folk ska valsa runt som om det vore Göteborgskalas året runt, eller någon sorts illusion om fullknökade strandpromenader längs Masthuggskajen i november.
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2012 15:15):
Viktig poäng av Olof. Det här "stadslivet" är faktiskt till största delen helt enkelt folk som är på väg någonstans (jobb, affär, dagis etc) men som rör sig längs stadsgator istället för längs namnlösa trafikleder i ingenmansland.

Det som bla Kenny Genborg pratat om, flanören som kör in till stan med bil och sedan planlöst går omkring och äter langos innan det är dags att köra hem till Mölnlycke igen, är inte det enda sortens "stadsliv". Snarare är det nog en ganska liten del av det "myller" som vi diskuterar.
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2012 15:28):
Forts... Man bör ju komma ihåg att SDN Centrum + Majorna-Linné trots allt har en nattbefolkning på runt 120.000 och en dagbefolkning på lite mer.
+2
Joel Månsson (3 Januari 2012 16:28):
Malmö har ungefär hälften av Göteborgs invånarantal, men ett betydligt större myller, så nog går det alltid, även med dagens förutsättningar.
 0
Mats O. (3 Januari 2012 17:16):
Joel: svårt att mäta såklart men det kan bero på tätare bebyggelse i Malmö (densitet , folkmäng per yta) samt att myllret beror på socioekonomiska förklaringar såsom att flera icke-sysselsatta vuxna bor nära centrum och inte som i Göteborg i avlägsna förorter.
 0
Hannes Johansson (3 Januari 2012 17:27):
Mats O: Jag förstår inte riktigt din invändning. Det framstår för mig som om du säger att vi inte kan bygga förutsättningar för mer stadsliv, eftersom vi har byggt så dåliga förutsättningar för mer stadsliv.
 0
Mats O. (3 Januari 2012 17:45):
Hannes, Johannes mfl: det är klart vi kan bygga mer stadsliv men jag tror i så fall att innerstadens befolkning måste öka. Bygg på Heden -nu ! som nån sa. Befolkning per yta bör öka för att ge affärer, shoppingstråk m.m bra kommersiella förutsättningar.

Sen vet jag inte om stadslivet, eller myllret skulle ökat eller minskat dom senaste decennierna i Göteborg. Jag märker nog ingen skillnad på hur det var i Göteborg på 1980-talet. Jag gick på Hvitfeldtska då och brukade tillbringa en stor del av dagarna i centrum, på caféer, hamburgerställen, bibliotek och skivaffärer.
 0
Johannes Hulter (3 Januari 2012 18:38):
Mats: Låter bra!

Jag flyttade hit -96 så jag förlitar mig på andrahandsuppgifter. Jag har hört många säga att Vasagatan och kringgatorna levde upp ordentligt när Handels och Universitetet flyttade in med alla studenter.
 0
Peter B (3 Januari 2012 19:16):
Olof A, 12:15: Angående Brunnsparken och "gräshoppssvärmen" där uppskattar jag personligen det lite häftiga och spännande med denna intensiva folkström. Ett av ytterst få platser där man kan få lite storstadskänsla i denna småstadsvurmande stad (förutom på vissa motorleder då, yay). Självklart har man inte alltid lust att tokträngas, men detta brukar ju gå att undvika (handla på andra ställen, tider osv.) Därför ser jag inte själva folkvimlet som det problematiska med Brunnsparken (snarare bristen på planskildhet för kollektivtrafiken) och har svårt för tanken att att minska det där för att kunna skapa det någon annanstans (som sagt existerar ju inte heller någon "myllerkonstant").

Öht är sk. myllerkapacitet ett sekundärproblem. Själva tänket är även modernistiskt; "här skall folket myllra". Givet de rätta planeringsparametrarna (tillräcklig befolkningstäthet, funktionsblandning, osv.) uppstår oftast myller automatiskt vid en viss tidpunkt.
 0
Hannes Johansson (3 Januari 2012 21:20):
@Peter B: Jag håller helt med om att det är meningslöst att försöka i detalj planera för var människor ska göra vad. Men jag tror nog att du också håller med om att man med stadsbyggnad kan påverka förutsättningarna för att s.k. myller ska uppstå.
 0
Peter B (3 Januari 2012 21:39):
Hannes: Absolut, därav "givet de rätta planeringsparametrarna..." som jag skrev. :) Men en sådan påverkan är ju som sagt indirekt/"ej i detalj", i stället för att artificiellt försöka skapa folkliv genom att glasa in arkader...
 0
Olof Antonson (3 Januari 2012 21:40):
@Peter: Jag kanske uttryckte mig lite klumpigt, och egentligen är det nog kollektivtrafikinfarkten där som jag vänder mig mest emot (även om det är kul att raljera över Nordstan). Samtidigt skulle förutsättningar för stadsliv kunna skapas på platser som idag är en sorts bakvatten om de tillflöden som idag passerar Brunnsparken spreds lite (planskild kollektivtrafik hade dock varit fint).

Storstadskänsla för mig är nog mer att det finns många platser i staden som lever, men jag förstår precis vad du menar. Det handlar kanske inte om att reducera där det redan finns stora flöden, utan snarare då att förbättra och förtäta för att skapa bättre förutsättningar på andra intressanta ställen i staden. Jag tänker ofta på hur annorlunda Friggagatan (som jag redan tycker är ganska bra) hade tett sig om kollektivtrafiken gått genom där istället för på baksidan. Hur hade Linnégatan eller Avenyn uppfattats utan spårvagnar?

Det handlar nog mycket om att skapa incitament för människor att ha anledning till att besöka/befolka platser. Hur gör vi det? I vårt fall handlar det nog mycket om var vi placerar våra bostäder, särskilt med tanke på våra perifera förorter som oftast nås med bil och den enorma tillgång vi har på centralt belägen mark. Människor vill ju flytta till Göteborg, och många hade säkerligen valt att bosätta sig centralt om möjlighet fanns. Staden kan ju faktiskt vara med och styra VAR det bör satsas på bostäder och var man bygger.

Jag nämnde Friggagatan förut, och den har levt upp en hel del efter att alla dessa nya människor tillkommit i och med det som byggdes där. Det kanske inte knör miljarder av människor längs gatan, men det pågår lite lagom stadsliv. Det är nog inte orealistiskt att tänka sig att fler gator skulle kunna få ett liknande uppsving.
+1
Magnus M. (3 Januari 2012 21:46):
Jag läste för några år sedan i en brochyr från Västra Frölundas hembygdsförening (om jag inte minns helt knas) att området utanför Frölunda Torg gentemot bussarna kännetecknas av ett "kontinentalt folkvimmel". Det tyckte jag var ganska roligt.

Men skämt åsido, det där om myller är ju kvalificerat skitsnack. Ta Wavrinskys Plats som exempel, en plats som folk enbart tar sig ifrån så snabbt som möjligt. Hade denna plats dels A) Haft ett innehåll överhuvudtaget och B) Inte byggts efter tung-trafik-runt-gångtrafikants-ö-modellen likt gamla Järntorget, då hade jag 1) Haft en anledning att gå dit och 2) Inte omedelbart sprungit hem till min lägenhet.

Jag hade kanske till och med suttit på ett fik där med datorn och skrivit denna mening, men ack, eftersom det inte finns någonstans man kan göra det här i Guldheden så är jag hemma.
+2
Orange (3 Januari 2012 23:18):
Det har väl inte med Göteborgs invånarantal att göra om det blir folkvimmel eller ej?

Som någon påpekade, Malmö är en mindre stad men har oändligt mycket mer stadsliv pga hur staden är byggd. Räknat i antal invånare per ytenhet så har Malmö 3 ggr fler invånare om jag minns rätt. Samtidigt finns bostäder, många små arbetsplatser och butiker blandat allt i ett.

Göteborg är byggd enligt principen att ett fåtal stora arbetsgivare (Astra, hamnen, Volvo etc) ligger i en ring utanför stan samtidigt som befolkningen bor i stora områden med enbart bostäder. Shopping görs antingen i Nordstan, Frölunda torg eller Allum.

Jämför med Malmö som har ett stråk från Stationen förbi Stortorget, GA-torget, Triangeln hela vägen upp till Möllan, med utvikningar mot Gamla väster och t ex David Halls torg där allt är blandat.

Tanken är väl att man söder om Söder i Stockholm ska bygga traditionell stadsbebyggelse eftersom man insett att det är stadskvarter som folk vill bo i. Det är dessutom lämplig bebyggelse sett från kollektivtrafik och liknande också.

Varför förs inte den diskussionen i Göteborg (jag är ny i debatten så jag har kanske fel :-)?

Varför görs "förtätning" i Göteborg genom några få punkthus på en gräsmatta, t ex de ganska nybyggda punkthus som finns vid Eketrägatan?

Våga riva gammal "misslyckad" bebyggelse och bygg så som folk vill bo. Blanda människor med arbete så får man ett dygnet runt folkliv.
+1
Daniel (4 Januari 2012 08:03):
För övrigt så är Göteborg en kall och blåsig stad pga stadsbyggnationen. Om man bygger lamellhus överallt så blir det väldigt praktiska gator för vinden att blåsa rakt igenom, men om det byggs kvarter där husen bromsar upp vinden så blir det mindre blåsigt. Man känner skillnaden mellan att cykla på vissa parallellgator (t.ex. Långängen och Hjalmar Brantingsgatan).
 0
XC90 (4 Januari 2012 08:37):
Föredrar köpcentrum med gratis p-platser typ Frölunda Torg framför Avenyen i ösregn + P-böter.
 0
Niklas Öhrström (4 Januari 2012 12:22):
XC90:
Frågan är om majoriteten föredrar att tvingas ha bil för att kunna göra inköp eller om man föredrar att att ha möjligheten att ta spårvagn eller högbana/tunnelbana.
 0
Matthias H. (4 Januari 2012 12:50):
Orange, självklart måste invånarantalet påverka. I övrigt har vi diskuterat det du tar upp i många, många trådar. Verkligheten är inte bara svart och vit, Göteborg är en stor stad till ytan med många stadsdelar där det är stadsmässigt byggt men kanske inte alltid så tätt.
 0
Svante Fransson (4 Januari 2012 14:35):
Detta har säkert diskuterats förut, men visst hade vi väldigt annorlunda köpvanor idag mot vad vi hade för 50-100 år sedan? Fanns det inte mycket större behov av småbutiker såsom skomakare, hattaffärer, skräddare, bagare, grönsakshandlare, fiskhandlare, frisörer, barberare osv? Alla dessa butiker tjänade på att ligga tätt, och då planerades städerna på ett tätt sätt. Det känns som att det man skall ha den "täta staden" till idag är att dricka kaffe och äta mat i.
 0
Niklas Öhrström (4 Januari 2012 14:39):
Svante Fransson:

För 50-100 år sedan hade färre tillgång till bil...
Men om vi ser frågan ur dagens och framtidens perspektiv så kvarstår: Vad är fördelen med utspridning?
 0
Svante Fransson (4 Januari 2012 14:55):
Utspridning i sig kanske inte är något mål, men det är en följd av kraven på parkeringplatser/biltillgänglighet för alla bostäder, grönytor i samband med bostadsområdet samt mindre behov av olika småbutiker såsom hantverkare och detaljister (ändrade köpbeteenden)... Jag säger inte att jag stödjer det dock. Jag tycker att stora gräsmattor framför flerfamiljshus är fåniga, de används ju nästan aldrig av någon, och bidrar bara till uppglesning. Bättre då med ordentliga parker som flera kvarter kan dela på.
 0
Johannes Hulter (4 Januari 2012 15:14):
Bilberoende är ju en följd av utglesningen, inte tvärtom. För alla dem som inte vill eller kan köra bil är det ju bättre med tät stad med gång- och cykelavstånd. Det är ganska obvious.
 0
Hannes Johansson (4 Januari 2012 15:45):
Nu är jag ingen ekonomihistoriker, men visst måste det vara så att det är hur och var vi konsumerar, och inte hur mycket vi konsumerar, som är hindret för mer stadsmässig handel. Dvs, vi konsumerar oerhört mycket mer nu än för 50-100 år sedan, och vi har mycket mer fritid att ägna åt diverse olika verksamheter (shopping och fikande inkluderat). Men vi konsumerar som sagt på ett annat sätt och på andra platser, och vi har verksamheter som i större grad utövas i hemmet eller på långväga plats. Därmed inte sagt att det är bra att det är så.

Ett intressant perspektiv på det hela är ju att givet vår oerhört mycket större köpkraft, och vår utökade fritid, så skulle det finnas potential för oerhört många fler verksamheter och mycket mer stadsliv, om man hade använt köpkraften och fritiden på andra sätt och andra platser.
+1
Olof Antonson (4 Januari 2012 15:57):
Vi har det väl för "bra" på många sätt helt enkelt :)
Förr när man bodde fem personer i en etta, så var det kanske mer naturligt att vilja ta sig ut på stan, vilket förde med sig en del myller. Strukturen på den gamla staden underlättade ju även detta, till skillnad från den modernistiska. Lägenheten var nog mer ett ställe där man sov och förvarade sina tillhörigheter, snarare än som i dag en sorts internetansluten nöjesanläggning med surroundljud och omedelbar behovstillfredsställelse för vad det än må vara.

Hyra film rakt i tvn, take away och äta hemma, hemmabio, hemmaträningsanläggning, Tv-spel över Internet så slipper man träffas, se universistetsföreläsningar via streamad video, arbeta hemifrån ...

På många sätt är det en rätt trist utveckling.
 0
Svante Fransson (4 Januari 2012 16:05):
Olof, tänkte just säga nåt liknande. :)
Om man nu skall bebygga Heden, gör ett experiment och bygg bara små ettor med minimala kök och liten frysbox. Då finns det ingen anledning att åka och veckohandla på Maxi, eller att fylla sitt hem med IKEA-möbler. I gatuplan kan man även göra det möjligt för flertalet restauranger och caféer att etablera sig. De boende lockas då ur sina lägenheter ner på stan för att äta alla sina måltider, kanske även frukost. Släng även in nån biljardhall, datorcafé (för WoW-spelare), bageri med surdegskurser och lite stadsodling.
 0
Matthias H. (4 Januari 2012 16:28):
Svante, hahaha det hade varit ett kanonexperiment och till stor del skulle säkert det du målar upp hända.
 0
Daniel (4 Januari 2012 16:54):
Jag bor för övrigt i ett lamellhus själv, och jag betalar varje månad 100 kronor för dom menlösa gräsmattor som omger huset och samlar vatten. Ytor som ingen använder mer än till parkeringsplatser
 0
Karl (4 Januari 2012 16:59):
@Johannes Åsberg: Är det inte mer korrekt att säga att utglesningen aktivt har skapats för att bygga upp ett bilberoende? Det stadsplaneringsideal som råder sedan ca 60 år utgår från att så gott som samtliga medborgare har en egen bil. Utglesningen är inbyggd i detta och är inte någon oönskad eller opåtänkt effekt. Ergo, ett planerat bilberoende har skapat utglesning. :-)

@Svante Fransson @ Matthias H.: Problemet är bara att de som vill bo i miniettor inte har råd att äta ute särskilt ofta. :-) Men det bör inte vara något hinder, jag tycker också det är en bra idé att fylla upp Heden med smålägenheter. Det är vanvett att en så stor del av det som byggs idag är enorma fyror och femmor och oftast dessutom med lyxstandard.
 0
Johannes Hulter (4 Januari 2012 17:19):
Karl: Det är så klart växelverkande effekter. Men kronologiskt får man nog säga att utspridningen kom först och bilberoendet sedan. Utspridningstendensen har funnits innan det fanns bilar, det började med spårvägen/järnvägen.

Fast den verkliga toksatsningen på bil kom efter andra världskriget. Och då kom också den verkliga toksatsningen på utspridning. Under 25 år (1950-1975) byggdes i stort sett hela den enorma glesa kransen runt dagens stadskärna. Jämför en karta över GBG från början av 50-talet med en från slutet av 70-talet. Det är helt vansinnigt egentligen. Och det visar dessutom hur oerhört snabbt saker och ting kan förändras. Om man verkligen vill...
 0
Tobias Axelsson (4 Januari 2012 20:12):
Svante: Det låter som ett utmärkt serviceboende för "de kräsna 40-talisterna" som knappast kommer acceptera något sämre. En och annan hipster skulle nog lockas också :)
Borde vara en bra affärsmodell för krögaren i bottenvåningen också - "matkuponger" ingår i hyran för servicelägenheterna som säkrar en fast skara gäster, samtidigt som det kommer "utomstående" som betalar marknadspris.
Så vill jag bo när jag blir gammel och gaggig...
 0
Gunnar Einarsson (5 Januari 2012 00:05):
Ett tiotal nya kvarter skulle Heden rymma om området bebyggdes och visst var väl tanken en gång att Vasagatan skulle fortsätta i det som idag är Bohusgatan. Resultatet skulle bli en fantastisk förtätning och sammanlänkande expansion av centrala stan (ja, givet att Gert Wingårdh inte tillåts bygga ett högt torn i varje hörn då alltså *slår mig för pannan*).

Men hur känns det egentligen? Heden har ju funnits i generationer, "leråkern" har djupa rötter i Göteborg och antagligen då i fler avseenden än Gothia Cup. Kan man verklgen bara utradera Exercisheden? Utan att förneka detta märkliga slöseri med central tomtmark och stadsmiljö, kan det ändå inte finnas något speciellt och unikt göteborgskt med den öppna rektangulära platsen som motiverar dess fortbestånd? Städer behöver ju lite unika fenomen som manifesterar identitet och rötter. Heden kanske utgör ett sådant fall.

Om inte annat, om Burgårdsparken bebyggdes så kunde ju skateboardbanan flyttas till Heden i samma veva som en ny Bergakung anlades under backen vid Konstmuséet, dvs där den skulle ha legat från början. Bara en tanke.
 0
Gunnar Einarsson (5 Januari 2012 00:37):
Beträffande trådens tema, ja den här tanken på "myllerkapacitet" har alltid förundrat mig också. Städer bygger man för att koncentrera handel, industri, boende och tjänstesektor på en så liten och effektivt korsbefruktande yta som möjligt. Det är hela poängen. Städer är inte avsedda att vara något slags exotisk-nostalgisk attraktion på ett nöjesfält dit man åker bil för att uppleva hur folk levde förr i tiden, dricka latte och "myllra". Visst kan städer ge upphov till myller och gator i princip vara teaterscener, men det är i så fall bara en bieffekt och inget man kan planera fram.
Debattörer borde vara nöjda om det finns folk på gatan, vilket det automatiskt blir om man bygger blandfunktionellt i täta kvarter med hög exploatering. Så det så.
 0
Magnus M. (5 Januari 2012 07:22):
Det allra största problemet med Heden i mina ögon är inte att det är en öppen plats, utan att det är en öppen plats där grejer slängts ut nästan helt slumpmässigt så att området liknar ett nedlagt industriområde.

Men när man diskuterar att bebygga Heden kommer det alltid fram åsikter som får det att låta som om detta är det enda "andningshålet" som hindrar Göteborg från att bli ett oändligt stort asfaltslandskap á la Moskva eller Tokyo, vilket ju är helt befängt med tanke på att Trädgårdsföreningen ligger precis bredvid. Där pratar vi om ett äkta andningshål och inte, som i fallet med Heden, ett fult hopkok av parkeringsplatser, grusplaner, tillfälliga byggnader och allsköns bråte.

Jaja, jag antar att jag predikar för kören...
 0
Daniel (5 Januari 2012 08:26):
@ Gunnar. Ett tomt fält är inte unikt för Göteborg.
Hamburg har ju Heiligengeistfeld som exempel, och det borde finnas ett sådant fält i ungefär varje stad, alltså ungefär lika unikt som att inneha en centralstation eller en fotbollsstadion, fast imploderad.
Heden är den plats som får ta emot all skit som man inte vet var man skulle placera någon annanstans idag i stan.

Frågan hur man skapar myller borde inte vara så svårt att besvara, med tanke på att man har aktivt praktiserat motsatsen i 60 år.
 0
Gunnar Einarsson (5 Januari 2012 08:27):
Magnus M, nu var det ju inte som "andingshål" som jag ifrågasatte bebyggelse av Heden utan i egenskap av historisk artefakt. Den har ju trots allt legat där sedan 1800-talet. Jag vet inte själv hur invånarna ser på grusplanen, men det kunde ju vara värt att ta reda på.

Själv skulle jag kunna tänka mig att lämna Heden öppen, trots de formidabla stadsförutsättningarna, på villkor att andra tomrum i relativ närhet såsom i Gullbergsvass, Burgården-Skånegatan, Getebergsäng, Skår, Almedal, Johanneberg, Guldheden, Annedal, Masthugget, Skeppsbron och Lilla Bommen bebyggdes och tätexploaterades istället.

Trädgårdsföreningen borde för övrigt ha fritt inträde i likhet med Botaniska trädgården
 0
Daniel (5 Januari 2012 08:41):
@Gunnar. När det gäller hedens historiska betydelse så är det bara ett exercisfält. Göteborg har haft mängders av sådana fält och kvar är parkeringsplatsen Heden, samt gräsplanerna runt Kviberg. När det gäller militära kvarlämningar så hade jag personligen hellre sett ett bevarande av ringmuren och dess utstickare, samt kanalen i Haga. Dessa hade varit verkliga historiska monument och sevärdheter.

Korpfotbollen som sker på Heden kan man likaväl placera i dom gigantiska gräsplanerna som skapas vid marieholms olika mot vid den där röda skapelsen.
 0
Orange (5 Januari 2012 08:41):
Är ny här men läst en del trådar tidigare. Kan inte påminna mig att bebyggelse i form av arkader har tagits upp, dvs där det finns en trottoar i markplan men att våning 2 och övriga våningar sedan är utbyggda över trottoaten, likt det Bologna är känt för.

I Gbg finns det bara i kvarterat vid Press Stop/Steinbrenner/f d Andréssons päls.

Har ni några tankar om värdet i att bygga fler sådana arkader? Min tanke är att många vill köra bil till ett köpcentrum pga av regn och blåst men att en arkadbebyggelse skulle göra det mer attraktivt att inte åka till ett köpcentrum då man faktiskt får ett väderskydd i form av arkaden.
 0
Gunnar Einarsson (5 Januari 2012 09:03):
Orange, du menar så här?
http:​/​/​www.​carfree.​com/​design/​stac10​0​.​html

Arkader tycker jag man hittar på sina håll i Göteborg. Sådana finns på Drottninggatan öster om Östra Hamngatan, där det i skiftet 70-/80-tal låg en minnesvärd flipperhall, och längs hela Rosenlund, tyvärr dock bara i modernistisk gestalt. Det verkar som man hade lite pippi på att bygga sådana på 70-talet.
Jag vet inte om jag riktigt tycker bu eller bä om arkader förutom att de nyss nämnda är lite deprimerande, enformiga och väldigt omilanskt folktomma. Men visst, de fyller väl sin funktion som regnskydd och polisskydd åt prostituerade.

Sedan finns det ju förstås arkader och arkader, såsom exempelvis "Arkaden" som revs 1972 för att göra Göteborg lite fattigare på värdefull arkitektur och byggnadskultur:
http:​/​/​3.​bp.​blogspot.​com/​-​2PTvtiTSJ7Y/​TtAXNjXxpUI/​AAAA.​.​

Sådana nybyggnader tror jag få hade motsatt sig.
 0
Krister (5 Januari 2012 09:12):
Heden är bra som experimentfält för olika ideer. Nya ideer kommer ständigt fram. När vi en gång bygger är saken utagerad. Vad skall vi då ha åsikter om?
 0
Johannes Hulter (5 Januari 2012 09:58):
Orange: Jag har länge haft ett inlägg på gång om arkader men bloggen askergren hann före med det som var min poäng: http:​/​/​askergrenblog.​blogspot.​com/​20​11/​0​1/​tak-​over-​huv.​.​ Nämligen: arkad=nej, skärmtak=ja. Ska kanske ta och lägga ut det där inlägget ändå...

Heden har vi ju skrivit en del om under årens lopp: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​8/​kronika-​heden-​och-​tiden_​53.​.​ Det allra enklaste är ju att nöja sig med att bebygga parkeringsplatserna runt sidorna och den stora parkeringen i nordvästra hörnet. Man skulle få in massor av bostäder, affärer etc utan att överhuvudtaget röra de ytor som används till idrott mm. Det är för mig ett mysterium att man inte bara gör det.
 0
Jan Jörnmark (5 Januari 2012 09:59):
Myller... det är ju bara löjligt. Bor ju vid Avenyn och här är så folktomt 90 procent av tiden så man kan skjuta med kanon utan att träffa någon. Här bor extremt lite folk, shopingen har flyttat ner till Vallgatan/Nordstan. Avenyområdet är för varje tänkande människa ett förtätnings/myllerobjekt av världsklass. Istället har vi Heden, som är lämpligt för parkering och att äta pilsnerkorv...

Så länge Göteborgs stadsutveckling domineras av icke-exploateringsbara hål (Heden, Älven som man inte får bygga broar över och hus invid, Norra Masthugget, Skeppsbron m m) kommer "myller" knappast att vara vårt största problem.
 0
Johan (5 Januari 2012 10:29):
Ett annat stort problem är att lokalhyran i framför allt nybyggda hus är så hög att det blir svårt att få lönsamhet. Det är en av anledningarna att många hus ser ut som de gör på bland annat Norra Älvstranden.
 0
Olof Antonson (5 Januari 2012 11:51):
Vid Friggagatan verkar det fungera med lokalerna. I ärlighetens namn har nog ett förtätat område kring Avenyn bättre förutsättningar än att behöva reduceras till ett sorts nytt Norra Älvstranden.

Edit: Beträffande arkader så finns de även på vissa sträckningar av Andra Långgatan, i Stampen och Nordstan. Störst koncentration av dem är det nog i den östra delen av "inom vallgraven".
 0
Gunnar Einarsson (5 Januari 2012 11:53):
Daniel, tack för bra synpunkter på Heden.

Johannes, angående den gamla Hedenkrönikan, det du beskriver som tomter verkar ju snarare vara kvarter.
Jag tycker Anjous förslag verkar vettigt i stort, under förutsättning att stadsplanen ger utrymme för en "fortsättning" av Hedåsgatan, Wadmansgatan och följaktligen en tredje gata på Hedens norra hälft. Det är viktigt att behålla rutnätsstrukturen för framtiden. Totalt skulle det alltså bli fyra nya kvarter mellan Södra Vägen och Sten Sturegatan samt Storgatans och Vasagatans forlängning och då har vi inte ens räknat med busshållplatsen i Hedens nordvästra hörn eller parkeringen mellan Exercishuset och Loppetorpet.

Å andra sidan, har man redan börjat kanske det vore lika bra att stadsplanelägga alltihop i enlighet med de gällande gatusträckningar som termineras av Heden, i vilket fall jag räknar in totalt 10 nya kvarter (söder om Storgatan).

På busshållplatsen och nämnda parkeringsplats kunde sedan uppföras fristående flerbostadshus i likhet med de som redan ligger längs Parkgatan sedan drygt ett sekel tillbaka.

Jörnmark, roligt att se att du är tillbaka! :)
 0
Magnus M. (5 Januari 2012 12:29):
Gunnar: Ok, om man ser Heden som historisk artefakt... så kanske man inte skulle anlagt parkering och disney-hotell på platsen. Det var den paradoxen jag ville åt i största allmänhet, att det blir protester om man vill göra något vettigt av Heden, men inga (?) protester mot att platsen behandlas som en soptipp för diversegrejer. Jag hade nog bättre tyckt om att hela platsen var grus, gärna omgärdad av fina staket (med många ingångar givetvis) än den smörja som platsen är idag.

Sedan tycker jag nog ändå att alternativet där man bebygger hela Heden med stadskvarter och drar vidare Vasagatan osv är alldeles fantastisk. Snacka om att skapa ett större centrum genom ett(1) byggprojekt. Göteborg skulle plötsligt kännas som en storstad, alltså som den stad med 650000 invånare den faktiskt är idag.
 0
Gunnar Einarsson (5 Januari 2012 12:56):
Magnus M, jag känner att jag ser saken mer och mer från ditt perspektiv. Fast om det skall bli storstad och inte Landala av det hela så är det ju inte "ett" byggprojekt som det blir fråga om utan snarare sådär en 10-20 st per kvarter (beroende på kvartersstorlek). :)

Sorry att jag var tvungen att märka ord.
 0
Jan Jörnmark (5 Januari 2012 13:29):
Kan man inte lösa Hedproblemet och Älvproblemet blir det här aldrig en "myllrande" eller tät stad. Då kommer den att fortsätta att vara en utspridd, gles bilstad som politiker drömmer om att förvandla till något annat genom olika former av negativa sanktioner (tullar, höga p-avgifter etc.) och bisarra infrastrukturprojekt.

Det enda dom kommer att lyckas med är att förstöra den ännu mer.

Tack till Gunnar förresten, som önskade mig välkommen tillbaka. Har egentligen aldrig varit borta, men det blev exceptionellt mycket jobb under en period i höst.
 0
Matthias H. (5 Januari 2012 14:00):
Magnus M, hur kommer du fram till 650000 invånare? Kommunen har ca 521000 och Storgöteborg (GR) har ca 940000 invånare nu per årsskiftet.
 0
Johannes Hulter (5 Januari 2012 14:00):
Jan: Vi är många som gläds åt din återkomst! :)

Gunnar: Som jag skriver så ska ju tomterna delas upp i mindre tomter där det går (ffa på den nuvarande stora parkeringen, där får man lugnt in flera kvarter). Men utmed sidorna (Sten Sturegatan, Engelbrektsgatan, Södra Vägen) så kan man med fördel bara bygga en "kvarterssida", men med brandväggar så man kan fortsätta inåt i senare skede om man skulle vilja.

Mitt förslag är helt enkelt "fas 1" i Yimbys yttrande om Heden: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​2/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​

Bild: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​0​184be8f-​1cb9.​.​
 0
Magnus M. (5 Januari 2012 17:27):
Mathias H: Göteborg+Mölndal+Partille. Det bidde visst 615000, tog i lite. :-)
+2
Christopher (6 Januari 2012 04:15):
Har inte hunnit läsa igenom allt som skrivits men tycker att debatten är så motsägelsefull. Vad GT skribenten uppenbarligen inte känner till är ju att vi har en enormt bostadsbrist i Göteborg. Våra kära folkvalda här i Göteborg har ju till och med hävdad att det är bra med en välfungerande kollektivtrafik mellan Göteborg och grannstäderna, exempelvis Kungsbacka, där det aktivt byggs nya hyresrätter åt unga. Politiker menar att med en välfungerande kollektivtrafik kan vi dämpa behovet av bostäder då unga Göteborgare istället kan flytta till Kungsbacka men pendla till Göteborg. Detta är naturligtvis väldigt dålig ide eftersom folk vill i regel jobba nära hemmet, i det här fallet i Kungsbacka. I brist på bostad söker sig alltså Göteborgarna till småstäder och förorter dit de senare kanske skaffar jobb och öppnar företag, och hejsan, vi har investerat i ungdomar som nu numera är vuxna men inte tillför kommunen ett dugg vad gäller skatteintäkter eftersom de i brist på bostad flyttat från staden.
Jag är mer än övertygad i att om vi bygger fler paradgator som linné kommer de att bli allt annat än tysta och tomma om det bara finns tillräckligt mycket bostäder i området, då behöver nämligen inte folk flytta från staden, utan kan stanna kvar och dricka kaffe i våra cafér. Dessutom kan ungdomar från andra städer flytta hit. Göteborg har goda möjligheter att växa. Nu får vi ju kanske dessutom ett tillskott av Trollhättebor som behöver någon stans att bo;)
+1
Ulf Kamne (6 Januari 2012 09:21):
Vem har sagt att det är myller som är målet? Målet är en stad där människor kan leva och ha hälsan, utvecklas och ta ansvar utan att förstöra för andra. Folkliv och myller är en positiv bieffekt av en stad som planeras för människor till fots.
 0
Mats O. (6 Januari 2012 10:03):
"Målet är en stad där man kan leva och ha hälsan, utvecklas och ta ansvar.."

Vackra ord Ulf, även om jag hellre föredrar politiker som är lite mer konkreta med vad dom vill göra och ha för mål med stadsbyggandet i Göteborg.
 0
Gunnar Einarsson (6 Januari 2012 20:08):
@ Johannes (5 januari 14:00)

Intressant. Med den megastora "gården" i mitten blir det ju lite som att ha kakan och äta den. :)

Å andra sidan, vill man ha maximal stad med äkta variation och verkligen få centrum att växa ihop mellan Lorensberg och Skånegatan, så kan man ju alltid nöja sig med en stadsplan med åtföljande tomtuppdelning och vissa villkor gällande stilarter, lägsta våningshöjd, exploateringsgrad och liknande.
Kanske så här exempelvis:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​37&page=​12#fp.​.​
 0
Gunnar Einarsson (6 Januari 2012 20:37):
Christopher, jag kan bara säga att jag absolut håller med. Tanken på "regionförstoring" har sidor som milt sagt framstår som något ogenomtänkta och du förklarar bra varför.
 0
Sven R (6 Januari 2012 21:34):
Konstig ledare i GT. Men inte helt utan poänger.

Är Rosenlundsgatan en bakgata? Kan den bli en framsida? Hur är det med Esperantoplatsen? Prisbelönad och allt. Men visst är det rätt dött? Ambitösa stensättningar föder en förväntan om "myller". Så länge en plats bara har lappad och lagad asfalt så reagerar man kanske inte på att det är folktomt. Min myllerprognos är dock god för de aktuella projekten.

Dom nämner Linnégatan som exempel på en "billig" och populär stadsmiljö. Dom glömmer att gata, hus och förträdgårdar fick sig en grundlig uppfräschning på 80-talet. Därefter förvandlades den till en restauranggata av klass. Så det kanske lönar sig i längden att inte bara laga och lappa asfalt...?

GT har en viss poäng i att SBK har satt igång en väldig massa projekt senaste åren. Jag tror t.ex att Heden-projektet är rätt onödigt. Skulle det bli konkreta planer så kommer ändå politikerna att fega ur precis som de gjorde med Skansberget. Finns iofs visst hopp i att vi har fått en stadsarkitekt som kan lotsa fram de angelägna projekten.
 0
Olof Antonson (7 Januari 2012 13:09):
@Sven:
Jag tror att Rosenlundsgatan redan hade varit ett göteborgskt Nyhavn vid det här laget om det inte vore för DDR-komplexen som uppfördes där: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​stadens-​historia-​rosenlun_​.​.​
Den inneboende potential som funnits - och eller fortfarande finns - på många ställen runt om i stan har inte fått någon direkt hjälp på traven om man säger så.

Beträffande Esperantoplatsen så fanns det en del myller som hade sin målpunkt där, om ändå av "fel" sort. Detta var givetvis inget som inte lite grannsamverkan kunde råda bot på.

Edit: Det räcker att kolla på de historiska bilderna från Rosenlund för att bli förbannad över vilket vanstyre som drabbat Göteborg. Ett bra tips till aspirerande skådespelare vore att ha med sig ett foto därifrån i fickan, som man kan ta fram och titta på inför känslosamma scener eller vredesutbrott.
 0
Matthias H. (7 Januari 2012 13:34):
Magnus M, per siste oktober var det tom nästan 617000, det går framåt och det är roligt.
 0
Johnnie Rolin (8 Januari 2012 13:07):
Mattias h och Magnus m. Förstår inte riktigt hur ni räknar. Till Göteborgs tätort hör Partille Mölndal och och sen 2010 Torslanda de är inga fristående tätorter i statistiken.
Göteborgs kommun har ca 520.000 inv men tätorten ink Mölndal och Partille tätorter har ca 550.000 inv. Dock verkar inte Torslanda som är en del av tätorten vara medräknad på wikipidia i alla fall så där tillkommer ju 10.000.
Har ni räknat med hela Mölndals och Partilles kommuner till de 617.000? Då kan ni inkludera Mölnlycke med 16.000 inv och Landvetter med sina 10.000 inv med, Mölnlycke är redan i princip en del av tätorten (800meter) och Landvetter ligger inte så långt ut heller och de är båda två en del av Göteborgs stadstrafik område och är därmed rätt att räkna med. Sen finns även andra mindre tätorter alldeles i anslutning till gbgs tätort t.ex öjersjö som inte heller räknas in men ändock är en del av stan så att säga :-)
 0
Matthias H. (8 Januari 2012 14:12):
Johnnie, d va de 3 kommunerna ihop. Faktum är ju att när du åker mellan GBG o Partille eller Mölndal märker du inte att du passerar kommungränser, det gör man lite mer när man åker till övriga kranskommuner. Det är nog bara så vi tänkte.
 0
Patrik Höstmad (10 Januari 2012 17:13):
Bra skrivet Hannes. Som jag var inne på i någon annat inlägg: Trist att "stadsliv" reduceras av allt för många till myller/vimmel. Att det inte är knökat på gatan betyder inte att planeringen är misslyckad. "Stadsliv" handlar om att ha korta avstånd till arbetet, livsmedelsaffären, systemet, biblioteket, kafféet, osv. så jag kan uträtta mina ärenden på en kort promenad.

Frågan är om inte dags för yimby att skapa en kort enkel sammanställning som tar upp och reder ut de alltid återkommande missuppfattningarna om staden, stadsplanering och vad yimby står för.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter