Utskrift från gbg.yimby.se
....

Gamla stan Göteborg

 

Drottninggatan 43


Kyrkogatan 50 (vita huset i mitten)


Södra Hamngatan 29


Här ovan tre äldre vackra byggnader i Göteborgs innerstad. Ja det kan man tro i alla fall. Faktum är att de två översta byggnaderna är byggda på 1990-talet och den nedre 1980. I alla tre fallen har man haft äldre hus som förebild då man byggt de nya. Varför gör vi inte mer av detta i Göteborg frågar jag mig? Här, i en redan äldre och historisk miljö, skulle det väl passa väl in i omgivningen? 



Byggnaden (rosa i mitten) passar väl in bland omgivande bebyggelse och bidrar till känslan av en äldre stadsdel.



Likaså här på Södra Hamngatan där det relativt nybyggda huset smälter väl in och gör mycket för helheltsintrycket av gatan och stadsrummet.


Eller som här på Kyrkogatan där det relativt nybyggda huset på nr 50 (vita till höger) gör mycket för känslan av äldre stadsmiljö.


Många av oss tycker om äldre vackra hus. Vi tycker att de är vackra att se på, att de gör stadsmiljön till en trevlig plats att vistas på. Men behöver byggnaderna egentligen vara gamla för att vi ska få denna känsla? Om en byggnad är vacker spelar det väl ingen roll om den är byggd på 1800-talet, 1970-talet eller 2012? Visst kan man få en annan känsla när man anar historiens vingslag när det gäller riktigt gamla kvarter. Kanske kan nybyggda hus byggda i klassisk stil kännas som på låtsas, att man försöker vara något man inte är. Men så har det ju å andra sidan alltid varit, mer eller mindre på låtsas. Idag bygger vi till exempel pastischer på gamla funkishus, men kallar det för modernt, nytt och spännande. Vilket det absolut kan vara, men likväl är det en tillbakablick. Man har alltid härmat sin historia och skapat byggnader och hus som behagar inte bara sin samtid utan kanske framförallt vår nutid. Jag tycker inte att det finns några fel i att bygga vackra byggnader. Eller att efterlikna äldre bebyggelse, om det är det vi tycker är vackert.
 

Vart ligger Göteborgs gamla stad kanske någon undrar? Innanför Vallgraven skulle jag säga. Här i Göteborgs historiska stadskärna vill man gärna ha känslan av historiken och miljöer som ger oss och våra besökare känslan av att vi faktiskt är en gammal stad med just en historia som vi kan vara stolta över. Då får man nog anstränga sig lite för att vårda denna känsla. Vi är inte Borås eller Kungälv, vi är Göteborg och vi bör ha högsta krav på vår gamla stadskärna. Många europeiska städer har under många år restaurerat och återskapat äldre byggnader och fasader i sina stadskärnor. Se på gamla stan i Warsawa som i princip helt låg i aska efter kriget, men nu är uppbyggt och antagligen vackrare än någonsin. Sen om en stadsdel är sargat av krig, jordbävningar, bränder eller mer eller mindre meningslösa totalsaneringar spelar väl egentligen mindre roll i dagsläget. Det är inte vårt fel att man förstört många historiska stadskvarter i vår stad, men det är vårt ansvar att ställa saker tillrätta. För nu är det 2012, nu har vi faktiskt möjligheten att skapa den stad som vi vill ha. Just där kan det ju såklart vara delade meningar, vad det är vi vill ha? Men jag är rätt säker på att de flesta göteborgare vill ha en så vacker stad som möjlilgt att leva i och många uppskattar just våra äldre stadsmiljöer. Hur många är inte de göteborgare som med sorgblandad förtjusning bläddrar i Garellicks böcker och önskar att staden återfick sin vackra glans? Detta är ju faktiskt inte omöjligt. Det är alltid inte fråga om att riva alla byggnader som anses fula, det vore en svårmotiverad kapitalförstörelse. Istället handlar det om att se över om man på sina håll kan återskapa fasader och gatumiljöer. Där finns vissa områden som lämpar sig bra.




Stora Nygatan, kanske en av stans vackraste promenader. I framtiden bör man kanske avlägsna gatuparkeringar, underlätta befolkning av gaturummet och detta blir ännu vackrare.  

När jag promenerar runt omkring Östra Larmgatan innanför vallgraven får jag delade känslor. Här finns fantastiskt vackra miljöer och stadsrum. Se på Stora Nygatan (fd Strandgatan) till exempel, kanske en av stans vackraste gaturum med sina utsmyckade fasader längs med vallgravens kajer och med Trädgårdsföreningens romantiska grönska mitt emot. Vi har Hotel Royal i sitt vackra hörnhus, Gamleporthuset som när man tar en närmare titt är riktigt ståtligt. Jag kan till och med uppskatta Johannes Olivegrens 1970-talskomplex med sina varierade fejkade byggnadsindelningar. Men i arkitektur är jag ytlig, är fasaden vacker är den vacker och är jag lurad att det är flera olika byggnader så är väl det bra, det gör mig inget. Vänder man däremot blicken så möts man även av den totala motsatsen, anskrämlig bebyggelse mitt i centralaste stan.

Parkeringshuset "Perukmakaren" byggt 1966 är visserligen lite småtilltalande i sin runda hörnbyggnad och just det lilla hörnet kanske till och med är något för framtiden att ta tillvara på. Men fasaderna runt resten av parkeringshuset är faktiskt mest sliten grå betong och absolut inte värdigt att stå och förfalla i vår stadskärna. Fastighetsägaren Vasakronan planerar med hjälp av Veidekke att fräscha upp fasaderna och i detta fall menar man att man att man ska upp med glas. Drottninggatan ska bli en fortsättning på Fredsgatans kommers. Det kommer säkerligen bli en förbättring då gatans arkadgångar försvinner och att både Drottninggatan och Kyrkogatan blir gångfartsgator och så vidare. Men att fasaderna, stadens ansikte, blir av köpcentrumstyp är för mig mycket deprimerande. Tänk om kära Vasakronan, vi är så vansinnigt trötta på dessa identitetslösa fasader. Här har vi chansen att göra något bra.



När man promenerar in i kvarteren möts man av det smått anskrämliga parkeringsgaraget.




Vasakronans skisser på utveckling av fasaderna. Glas, glas, glas. Ser lite ut som H&M inne i Östra Nordstan. Ursäkta språket men är det inte pisstrist?

Utöver Perukmakarkvarteret har vi Kompassenkvarteret med sin trista enformiga elementbyggda fasad. Om man vill skulle man ju på båda kvarteren kunna skapa fräscha och nya men ändå så historiska stadskvarter på samma sätt som NK delvis gjorde på Kyrkogatan 50 eller Drottninggatan 43 (bilderna överst i inlägget). Man kan, om möjligt, hämta inspiration från vårt gamla Göteborg och skapa nya fasader utifrån det här. Ärligt talat tror jag inte att många göteborgare skulle ha något emot det. Här bör man tänka klassiskt och ursprung, det finns tillräckligt med ytor i Göteborg för att bygga trista glashus. Det är som sagt heller inte alltid fråga om att riva byggnader, utan att byta fasaderna.



Kompassenkvarteret med sina döda arkadgångar med passiva skyltfönster.


Jag vet inte vad ni anser men jag tycker inte att dessa fasader platsar i Göteborgs gamla innerstad.
 

Här har jag rekonstruerat hur det en gång såg ut, och hur man i framtiden skulle kunna inspireras och återskapa något liknande. En helt annan, varmare känsla infinner sig direkt eller hur?



Östra Larmgatan, en naturlig länk och framtida stråk mellan Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Gulmarkerade kvarter är de två stora klossarna som skulle behöva fasadbyte.

Östra Larmgatan skulle kunna vara ett populärt stråk vid sidan av Fredsgatan som knyter samman Kungsportsplatsen med Drottningtorget. Gatan och gatorna omkring bör göras om till eventuellt stenlagda gångfartsgator, som på många andra håll västerut inom vallgraven.

Det finns ju modernare byggnader som mycket väl passar in i en äldre stadskärna om det tillför något som kompletterar och passar väl in. Som hotell Avalon till exempel, som har något så ovanligt som en slags nyfunkis på ett bra och snyggt sätt. På samma sätt kanske Perukmakarens runda hörn skulle kunna tillföra något till Östra Larmgatans framtida gatumiljö, men inte i nuvarande skick och inte med sina alltför trista grannfasader. "Det måste väl finnas plats även för 1900-talets senare arkitektur i en historisk stadskärna" kanske vissar tycker. Nej, inte om inte byggnaderna förtjänare det anser jag. Är de vackra, uppskattade och unika så ja absolut. En sak är säker, ingen behöver vara orolig för att vi inte kommer att ha ett avtryck från senare halvan av 1900-talet även i framtidens Göteborg. Vi kan inte spara på fasader som människor inte tycker om bara för att, eller för att inte göra någon arkitekt ledsen, eller för att vi ska acceptera tidens stilar eller annat trams. Nä, min önskan är att göra Göteborg vackrare och som vi alla vet, det är utsidan som räknas.
 


Äldre bild på Östra Larmgatan.


Äldre bild på Kyrkogatan/Östra Larmgatan.


Idag ser det ut så här på Östra Larmgatan, inte lika kul va?


Vore det inte trevligare om vi återskapade klassiska fasader i området?


Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+3
Peter Sörensen (20 Februari 2012 16:20):
Mycket välskrivet och väl illustrerat. Jag delar helt och fullt din uppfattning. Och är alldeles övertygad om att en dominerande merpart av svenska folket tycker att det är en alldeles lysande idé. Vi är nog alla ganska trötta på de fyrkantiga, idé- och detaljfattiga lådor som förstört miljön och trivseln i våra stadskärnor de senaste 50 åren.

Fram för återskapande av äldre tiders stadsmiljöer. Som i dina talande förslag. Och för ett nybyggande som återkopplar till den klassiska arkitekturens formspråk.

Vi vill inte ha flera lådor. Vare sig de är gjorda i glas, betong eller trä.
 0
karl (20 Februari 2012 16:31):
Ytterligare en uppenbart NIMBYitisk artikel på YIMBY? Spännande.
(klart de gamla husen är vackra men låt oss istället för det JIMBYitiska fokusera på det väsentliga; tät blandstad överallt, lämna fasaderna till senare...)
 0
Göran Åhman (20 Februari 2012 16:53):
Fasaderna utgör väggar i stadens rum. Klart vi måste värna dom, ser inget motsatsförhållande i att vara yimby och skapa trivsamma gaturum av gamla misslyckade byggnationer. Med fasadrenoveringar kan man ju även tillskapa funktioner i gatunivå för befolkningens väl och ve och trivsel. Detta skapar ju oxå ett mervärde för ägaren och ett incitament för investeringarna. Lägg sen till gångfartsgatan så har vi utökat och berikat vår gamla innerstad något fantastiskt :-)
 0
karl (20 Februari 2012 16:54):
Ett betydligt mer intressant projekt på platsen, som också skulle kunna hjälpa till att lösa flera uppenbara stora problem, skulle tycker jag till exempel kunna vara att låta stabila döda kåkar som de här i centrala lägen med få boende byggas på tre fyra våningar (med förslagsvis studentboenden), se exempelvis parkeringsgaraget brevid kvarnen på eriksberg.
+2
Håkan Cullberg (20 Februari 2012 16:57):
Problemet är inte "de fyrkantiga lådorna" som sådana, utan att det harproducerats en ofantlig mängd dåliga kartonger av alla varianter, utan vare sig gestaltning, formkänsla eller hänsyn till omgivande bebyggelse och därmed inte heller till tredje man - de som brukar staden. Kvalitén på svensk arkitektur måste höjas avsevärt. De skickliga arkitekterna med formkänsla måste ta initiativet och driva projekten från början till slut. Det är nog med kartonger som är styrda i genomförandet av totalentreprenörer och andra verkmästare.
 0
Jens Ekengren (20 Februari 2012 17:12):
Snygga fasader låter jättebra, men låt oss gärna slippa de stenlagda gatorna - de må vara snygga att se på, men de är inte särskilt bekväma att cykla på. Detta särskilt om de är pittoreskt ojämna, men är de jämna blir de gärna glashala vid regn och slask istället.
+1
Håkan Cullberg (20 Februari 2012 17:13):
Karl!

jag gillar verkligen dessa båda projekt i Landskrona och Madrid. Utmärkta exempel på arkitekter med formkänsla och som vågar sticka ut. De moderna tilläggen tydliggör och förstärker den befintliga miljön.
 0
Daniel Andersson (20 Februari 2012 18:11):
Inte bara är det ett stråk mellan Drottningtorget och Kungsportsplatsen utan också del av det naturliga stråket Centralstationen-Östra Larmgatan-Kungsgatan-Järntorget (om man som jag föredrar att gå från tåget framför att åka buss/spårvagn). Det får gärna bli gångfartsgata, men då bör man också beakta att det är en länk för cyklister. Undrar om inte de "svarta hålen" som arkaderna utgör är det mest påtagliga för intrycket då man går längs gatan? De är ju svåra att inte se medan man kanske mer sällan ser på de övre våningarna på husen. Sen kan man fundera på användningen av Perukmakaren som P-hus i detta läge. Hade ju knappast gått att få igenom idag, men nu ligger det där med någon slags sedvanerätt. Är det möjligt/rimligt för in- och utfart till P-huset att ske på gångfartsgator?
 0
Peter B (20 Februari 2012 18:39):
Karl: jag gillar också "lådan" i Landskrona, men det är ju främst för att det är ett smalt funkisinfill bland hus i en helt annan och mer utsmyckad stil. Maximal stilkontrast i en mycket finskalig blandning ger enligt mig stadsbilden spänning och förhöjer ofta de estetiska värdena. Små låd-infills i stenstaden är alltså nästan alltid OK i min bok.

Däremot funkar knappast en hel stadsgata med fyrkantiga lådor (som t.ex. "Perukmakaren"). Eftersom det varken finns finskaliga kontraster eller utsmyckningar för ögat att glädjas åt blir resultatet monotont och fult.
+2
Sven R (20 Februari 2012 19:49):
Olika platser har olika förutsättningar. På Södra Hamngatan så är det naturligt att bygga en retrofasad för att inte förstöra den klassiska harmonin. Tyvärr har ju Södra Hamngatan 29 fått helt fel proportioner eftersom våningshöjden är modernt låg.

Östra larmgatan, Drottninggatan osv har andra förutsättningar. Det är affärsgator med huvudsakligen moderna fastigheter. Då tycker jag det här angreppssättet känns betydligt fräschare:

http:​/​/​www.​flickriver.​com/​photos/​soul72/​tags/​omotesand.​.​

För hur kul är retrofasaderna Jesper visar egentligen? Dom är lika stereotypa som 60-talslådorna.
 0
Håkan Cullberg (20 Februari 2012 20:43):
Sven! kul att du hittade bilderna från Omotesando i Tokyo. Både TODS av Toyo Ito och Dior av Sanaa är ju kanon. Otroligt inspirerande!. Har varit där, Men kanske lite väl vågat för Göteborg?
...eller...
 0
Mats O. (20 Februari 2012 21:14):
Hade inte Emanuel nån teori om den moderna arkitekturen ?
 0
Emanuel Alfredsson (20 Februari 2012 21:20):
Va?! Någon pratade om mig?
 0
Mats O. (20 Februari 2012 21:52):
: ))
+5
Johannes Hulter (20 Februari 2012 22:12):
Personligen har jag bara ett ljummet intresse för byggnaders estetiska uttryck. Så länge det finns en tillräcklig variation, dvs. att man undviker avskalade fasader som sträcker sig längs hela kvarter, så är jag nöjd.

Diskussionen om olika stilar, vad som är snyggt eller fult blir bara smakpingis, kul att fördriva tiden med men leder ju ingenstans. De gustibus non est disputandum är väl ungefär min inställning.

Men eftersom nu en majoritet av befolkningen gillar förmodernistiska stilar (på rent subjektiva grunder) så förstår jag inte vad som är så hemskt med att tillmötesgå det. Det är inte alls omöjligt att göra nyjugend eller nygotik etc. på ett sätt som uppskattas av många. Eller det är väl lika "omöjligt" som det är att göra nyfunkis eller nybrutalism.

Det som är mest fascinerande för mig med de här frågorna är inte befolkningens "konservatism" (om man nu ska kalla den det), dvs. att de vill ha fasader med varma färger, många detaljer och gärna något sorts klassicistiskt formspråk. Av någon anledning gillar många sådant, vem vet varför.

Nej, det mest fascinerande är den starka ryggmärgsreaktionen mot varje tanke på förmodernistiskt formspråk, vanligtvis från professionellt verksamma (arkitekter, antikvarier etc). Jag menar, vad spelar det för roll? Det är ju bara en fasad. Om varma färger är uppskattade - använd varma färger. Om ornamentik är uppskattat - sätt dit ekorrar, drakar, apor och annat krafs. Det är bara en fasad. Get over it.
 0
Johannes Hulter (20 Februari 2012 22:24):
Kan väl tillägga att med "ljummet intresse" så menar jag intellektuellt sett. Jag kan ha starka känslor för specifika byggnaders estetiska uttryck, vissa älskar jag, andra hatar jag.

Det är som med vin, jag tycker om att dricka gott vin, men har aldrig varit särskilt intresserad av vinprovning eller debattera vilket vin som har mest utsökt bouquet eller vilken druva som är "bäst". Not that it's anything wrong with that... :)

Poängen är väl bara att om folk vill dricka Merlot så ge de Merlot ffs... :)
+2
Olof Antonson (20 Februari 2012 23:44):
Intressant. Arkitekturklimatet tycker jag påminner en hel del om hur ängslig tv- och datorspelsbranschen på många sätt varit de senaste 15 åren. I mitten av nittiotalet slog 3D-grafiken igenom på riktigt, och då infann sig en sorts oskriven lag om att bara 3D-grafik skulle få existera. 2D hade på så vis nått vägs ände. Samtidigt fanns det många spel som inte gjorde sig riktigt i tre dimensioner, men det spelade ingen roll, för 3D var ju det nya.

Idag sitter jag och kör ett nytt plattformsspel med fantastiska handmålade miljöer i 2D, och det var länge sedan jag tyckte ett spel var så roligt. Fastän det "bara" är 2D. Är det mig det är fel på, eller kan det vara så att olika perspektiv berikar varandra? Nu verkar det äntligen som att man kommit till en punkt där en samexistens är möjlig, att det kan finnas både Medal of Honor och Rayman Origins.

Om man tänker klassicism så finns det en röd tråd från antiken fram till brytpunkten i modernismen. Cirka 3000 år av civilisation förkastas i en handvändning? Jag betraktar byggnadstraditionen som ett evolutionärt perspektiv, där nya generationer byggde vidare på det de visste fungerade. Beprövad erfarenhet.

Någon gång infördes dock tankar om att detta är något fult, och att varje generation måste uppfinna hjulet på nytt. Uttrycket skall spegla sin tid! Denna tanke har förföljt oss ett tag nu, men jag är tveksam till om det egentligen handlar om en naturlag, och att det måste förhålla sig så? "Du skola icke reproducera gångna tiders byggnadsideal" kanske finns hugget på en stentavla? Istället för att se traditionen som en byggsten man kan använda sig av, så förkastar man den helt och hållet? Är det rationellt? En kompetent arkitekt, menar jag, kan hantera hela sin verktygslåda, och den blir rikare ju fler intryck man tar (både från nutid och historia) och desto mindre man begränsar sig. Men jag är ju inte arkitekt (än i alla fall), utan pedagog med intresse för bild och gestaltning, så jag kan väl inte förstå dessa intrikata samband och oskrivna arkitektregler.

Apropå det Johannes skriver om drycker, så borde alla "historiserande" öl- och vinsorter bannlysas. Bara nyare drycker som alkoläsk bör tillåtas, för vi kan enbart tillåtas att dricka det som är ett uttryck för vår tid!
 0
Sven R (21 Februari 2012 00:02):
Håkan, jag har inte varit där. Men så som jag har uppfattat saken så är det variationen och den måttfulla skalan som är grejen. Plus att många hus är coola förstås. Östra larmgatan har ju en väldigt intim skala som också skulle kunna ge en spännande miljö om man bara försökte göra husen lite mer varierade. Det närmasta i Sverige som jag kan komma på är Emporias entrépartier av dubbelkrökt glas (i Hyllie, Malmö).
 0
Johan (21 Februari 2012 08:47):
Så det som är den rådande smaken just för dagen ska bestämma hur vår framtida stad ska se ut? Personligen är jag starkt mot pastisch-byggande där man bygger nya hus som ska se gamla ut, det går mot allt jag tror på. Hade vi alltid sett saker på detta sätt hade vi inte haft funkis områden i Johannesberg och Sandarna, inte heller de klassiska (men så usla) landshövdingehusen i Majorna. Att bygga nytt som ska se gammalt ut är att gå bakåt och utvecklar inte staden. Visst är det mysigt för turister som vill ha en känsla av svunna tider men man bygger för framtiden inte för en känsla av dåtid. Charmigt är kopplingen till dryck, hur nu någon lyckas med det, som Olof skriver: "

så borde alla "historiserande" öl- och vinsorter bannlysas. Bara nyare drycker som alkoläsk bör tillåtas, för vi kan enbart tillåtas att dricka det som är ett uttryck för vår tid!"

Jag får står inte ens den här meningen för ett öl/vin som tillverkas i dag, även med gamla recept och gamla metoder, kommer fortfarande inte få en etikett som säger att det är från en annan tid.
+1
Karl Karl (21 Februari 2012 09:18):
@Peter B

Funkis? Tycker nog att den japanskinfluerade minimalismen är många saker men int fasen är den funkis?

@Johannes

Jag håller helt med dig. förutom på en punkt. Den sista, och skulle där vilja säga precis tvärtom...

Nej, det mest fascinerande är den starka ryggmärgsreaktionen mot varje tanke på eftermodernistiskt formspråk, vanligtvis från icke professionellt verksamma yimbyiter(tyckare etc). Jag menar, vad spelar det för roll?

;)
+1
Johannes Hulter (21 Februari 2012 09:28):
Johan: Ja, det är just den inställning som du uttrycker som är så utbredd bland arkitekter mfl och som jag tycker är så fascinerande. Att design kan vara ett moraliskt-politiskt ställningstagande är självklart. Man kan t.ex. använda historiserande stilar för att förstärka eller legitimera en idé eller ideologi. Precis som man kan använda diverse modernistiska stilar för samma syften. Men av det följer inte att det estetiska uttrycket/greppet *i sig* kan reduceras till en specifik idé eller ideologi.

Ett vanligt argument man får höra från de som motsätter sig historiserande stilar är just det du avslutar med. Varför ska man använda historiserande stilar på nya hus när man inte har historiserande etiketter på ölflaskor? Det vanliga exemplet brukar vara bilar, det är väl ingen som vill köpa en bil idag som ser ut som en T-Ford?

Det här argumentet är så väldigt konstigt. För det är ju så fullkomligt uppenbart att många idag, 2012, ju faktiskt vill ha historiserande stilar - inte bara på hus, utan även på ölflaskor och bilar och en massa annat. Jag själv cyklar på en cykel som söker efterlikna en cykel från 40-talet. Det ligger ingen djupare moralisk-politisk analys bakom det. Nej, jag gillar den stilen helt enkelt. Jag vill inte ha någon "fräsig", modärn mountainbike.

Det intressanta är väl snarare att det inte verkar vara några som helst problem att använda historiserande stilar någonstans - utom just inom arkitekturen. Eller, rättare sagt, inom flerbostadsarkitekturen. För när det gäller villor, ett område där brukaren faktiskt har mycket att säga till om, där går det bra att få en historiserande stil om man vill det. Det är inom flerbostadsarkitekturen, där brukaren inte har inflytande utan det är diverse olika "experter" som bestämmer, som den här mycket besynnerliga dogmatismen lever vidare.
+1
Johannes Hulter (21 Februari 2012 09:36):
Karl karl: Vi kan väl enas om att ryggmärgsreaktionerna åt båda hållen är mycket fascinerande. :)
+2
Karl Karl (21 Februari 2012 09:40):
Absolut, det bör i stad finnas plats för nästan allt. Personligen avgudar jag det här projektet som ett uttryck för en motsats....
http:​/​/​www.​archdaily.​com/​2480​1/​hotel-​fouquet-​barrier-​e.​.​
 0
Johan (21 Februari 2012 09:59):
Johannes: Jo det har funnits flera skolor inom arkitekturen som faktisk gillat att göra historiserade byggnader, en stor del av de som i dag tillverkar modulhus sysslar ju med sånt, det finns flera arkitekter som just specialiserat sig på detta för att tillfredsställa ett behov. Min poäng är inte att man måste bygga ultramodernt hela tiden utan ifrågasättandet varför en just för dagen vurm för det gamla ska få styra vår framtid? Jag tycker inte sen 1800-tals arkitektur är snygg, jag tycker inte heller att 1980-talets är det men jag är inte en person som anser att allt ska harmonisera här i världen utan jag gillar olika uttryck, det finns otroligt fina bilder från runt om i världen där ultramodernt blandas med väldigt gammal bebyggelse. I Göteborg är nog ett större problem för stadsbildens visuella utveckling att allt handlar om Wingårdh som fått dominera staden mycket länge. I dag så bygger vi bort de offentliga rummen i Göteborg för trivsamma torg där kaféer och restauranger får breda ut sig och det som faktiskt är offentligt blir ställen man måste betala för att få ta del av. Det är roligt att du uttrycker det som det är en elitistisk syn att vara mot historiserade, för det är just det som oftast riktas som kritik mot historiserade, det är ett elitistiskt tänkande.
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 10:15):
@Johan

Wingårdhs dominerar knappast göteborgs stadsbild... Extremt få projekt genomförda i göteborg sett till kontorets storlek relativt hur många projekt sveriges andra större kontor gjort.
-Kuggen
-Universeum
-Kostern
Är väl de enda i centrala Göteborg?

Astra, Öijared och villorna i de fina förorterna räknas knappast?
+1
Johannes Hulter (21 Februari 2012 10:50):
Johan: Men var ser du det stora byggandet av flerbostadshus i historiserande stil? Jakriborg är ett av få exempel jag kommer på. Det mesta ser väl ut såhär: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​1/​aterbesok-​pa-​orebrogatan_​6.​.​ och har gjort det i 20 år.Jag gillar variation, dvs en stor blandning av många olika stilar. Jag har inget emot funkis eller brutalism heller, så länge fastigheterna inte blir för stora.

Man kan vara elitistisk eller populistisk med eller mot historiserande stilar. Är det något jag tycker så är det väl just att man borde klippa banden mellan de moralisk-politiska ställningstagandena och arkitekturkronologin. Gamla eller nya stilar är varken bra eller dåliga, vackra eller fula, i sig själva. Men det är ju uppenbart att befolkningen i stort generellt sett gillar historiska stilar i nästan vilket utförande som helst och ogillar modernistiska stilar i nästan vilket utförande som helst. Och detta trots 80 års modernistisk smakpropaganda nota bene.

För min del är alltså ekvationen enkel: Fasader har i första hand en estetisk funktion + majoriteten gillar historiserande fasader = öka andelen historiserande fasader. Jag förstår inte på vilket sätt det skulle minska samhällsnyttan att i detta fall följa befolkningens estetiska preferenser i högre grad.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2012 10:54):
Just det, vad gäller vad som "dominerar" i stadsrummet. Nästan exakt två tredjedelar av all bebyggelse i Göteborg är från tiden 1940-1980, så det som ffa dominerar det estetiska uttrycket i vår stad är mer eller mindre omsorgsfullt gestaltad folkhemsfunkis, jfr: gbg.yimby.se/2011/02/mangfald-eller-enfald_985.html
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 11:02):
@Johannes
Vilken del av staden? Vore intressant att se hur procentsatsen ser ut i till exempel centrala Göteborg.
+2
Håkan Cullberg (21 Februari 2012 11:24):
Vad det handlar om är att skapa en god arkitektur, som är både spännande, inspirerande, omsorgsfullt gestaltad och formgiven i både detaljer och helhet, alldeles oavsett vilket formspråk som man gillar. Uppdragsgivaren är i första hand tredje man, de som brukar staden.
 0
Fredrik Friberg (21 Februari 2012 11:25):
Stora nygatan är verkligen en kriminellt dåligt utnyttjad gata. Så central, så vacker men så tom på folkliv. Här borde verkligen parkering förbjudas, en så smal gata borde ges företräde åt flanören!
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2012 11:39):
Karl: 66,6% är för hela kommunen: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​0​2/​mangfald-​eller-​enfald_​985.​.​.​ I Centrum och Linné ligger andelen på strax under 40%. Kommunen har mycket rolig statistik på sin hemsida.

Det som är säkert är under alla omständigheter att om befolkningens estetiska preferenser slagit igenom helt och hållet i den arkitektoniska gestaltningen så hade mycket sett annorlunda ut. Sedan kan man tycka det är bra eller dåligt men själva det faktumet borde alla kunna enas om.
+5
Johannes Hulter (21 Februari 2012 11:46):
Jag kommer osökt att tänka på följande serie av Jan Lööf: http:​/​/​korta.​nu/​x0​jga
+1
Karl Karl (21 Februari 2012 11:50):
Angående befolkningens påstådda preferenser så är ju det ungefär som när man frågar potentiella bostadsrättsköpare vad de helst vill ha... Dylika undersökningar görs ju då å då av tex. HSB och dylika.
Svaren blir typ Putsfasad, stora fönster, egen balkong, ingen vill bo i markplan, utsikt etc.
Reasultatet blir "Nyfunkis", halvvåning i markplan, uppbrutna byggnader.
slutsats: Det är knivigt att fråga "folk" vad de vill ha. resultatet kommer nästan alltid bli missvisande.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2012 11:59):
Karl: Jag tänkte mer på Sternudds avhandling. Men i sak håller jag förstås med dig. Att bara aggregera individuella, egenintresserade preferenser leder ofta till samhällsskadliga resultat. Men just i fallet med fasader så ser jag inte hur en populistisk inställning skulle kunna skada. Vad är det värsta som kan hända? Att en större andel hus ser "gamla" ut? Vad gör det?
+5
Olof Antonson (21 Februari 2012 12:46):
Vad jag menade med parallellen till öl var att i de sammanhangen framhävs traditionen som någonting meriterande; det inger förtroende att veta att det irländska bryggeriet hållit på sedan 1700-talet. Det som fungerar och är uppskattat har man vårdat. Arkitekturen har målat in sig i ett hörn där man måste vara "nyskapande", och där denna tradition ses som något fult. Det är väl det jag inte förstår riktigt. Varför är nedärvda välfungerande lösningar någonting fint i vissa sammanhang, men fullkomligt förkastligt i andra?

Som jag ser det är flexibilitet en av de viktigaste egenskaperna en byggnad kan ha. Den största förtjänsten hos gamla byggnader är att de nästan uteslutande är urbant integrerade i staden, utseendemässigt varierade och att de i många fall är just flexibla. Jag är alltså inte emot den moderna arkitekturens uttryck, snarare tvärt om, men den måste vara flexibel och urban. Att begränsa sig och säga att "vi tar inga intryck från historien, vi vill inte återskapa ..." innebär att verktygslådan reduceras. Erfarenheten säger att det leder till fortsatt reproduktion av fyrkantiga lådor.

Jag vill se en arkitektur där man vidgar sina vyer, där olika ideal får råda samtidigt. Arkitekten skall kunna träda fram och argumentera för varför han väljer ett visst uttryck, och detta skall respekteras eller mötas med underbyggda resonemang. Gestaltning skall inte enbart handla om att underordna sig en "tidsanda". Varför skall vi ens ha arkitekter i så fall? Varför inte låta ingenjörer ta över den biten också? Låt det finnas tre olika standardutförande på ingenjörritade byggnader, som sedan tillämpas på alla byggbara tomter i staden! Resultatet skulle bli detsamma som idag ...

Om vi prompt måste kunna avgöra när byggnaderna är uppförda, likt ängsliga musikjournalister som vill genrebestämma ett nytt popband, så kan vi sätta upp skyltar på fasaden som avslöjar byggåret, snarare än att alla byggnader från en viss period skall se exakt likadana ut. Denna diskussion handlar främst om (av människor uppsatta) normer, följa John-lekar, inte naturlagar.
 0
Emanuel Alfredsson (21 Februari 2012 13:02):
Jag har modeindustrin som referens till att bedöma arkitektur, bara så att ni vet.
Vem är svensk arkitekturs Alexander McQueen?
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 13:31):
@emanuel
Kanske Visiondivision? eller möjligen Anders Wilhelmsson...

@Olof
Skulle nog ändå våga påstå att liksom typ 90% av arkitekturen förändrades tokmycket på grund av ny effektivare teknik...
Förändrades också minst 90% av ölproduktionen. De traditionella bryggerierna är få och producerar små mängder.
 0
Jens Ekengren (21 Februari 2012 14:07):
Karl Karl: fast alla gör fortfarande öl på mältat korn, humle, jäst och vatten. Bakåtsträvare! Varför inte använda nya råvaror istället för såna där forntidsgrejer? Var är *utvecklingen*?
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 14:32):
Och alla bygger fortfarande hus av sten, cement, trä och glas. Missade jag något?
+1
Olof Antonson (21 Februari 2012 15:09):
@Karl:
Poängen jag far efter är att traditionen - oavsett hur den står sig i relation till tekniska förändringar - på vissa områden i samhället ses som någonting mycket positivt, rentav någonting eftersträvansvärt. I en föränderlig värld utgör denna tradition någon sorts konstant, en trygghet att förhålla sig till. Ölets smak skall efterlikna originalets, det är själva meningen. Av någon anledning råder helt motsatta tankegångar inom arkitekturvärlden, och jag är genuint nyfiken på varför. Jag kan förstå att man vill vara nyskapande och sätta sin prägel, det är inte det jag vänder mig mot, snarare då resonemangen kring hur detta "måste" ske.
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 15:16):
Tja, Det som de flesta uppskattar med ett dyrt exklusivt öl är nog att det smakar gott. Inte framför allt hur det är gjort eller ser ut.
Att ett öl smakar likt öl alltid gjort tror jag inte är något som nödvändigtvis uppskattas heller även om vissa öl som gör så råkar vara förbannat bra.

Sammanfattningsvis tycker jag att öl-argumentet haltar fruktansvärt, därav inte sagt att Gamla Hus inte är bra.
 0
Olof Antonson (21 Februari 2012 15:21):
Ja, men samtidigt har det förts fram en hel del andra resonemang som du inte bemödat dig med att kommentera. Om du nu tycker att paralleller till öl-bryggerier haltar, så får du mer än gärna utveckla din syn på dem istället ...
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 15:41):
Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på det Olof.

Vill du att jag ska försvara åsikten att det är viktigare, ur ett YIMBYitiskt perspektiv, med funktionsblandning och förtätning än hur fasaderna ser ut(vilket jag anser är helt ointressant ur ett YIMBYitiskt perspektiv)....?
+1
Sven R (21 Februari 2012 15:56):
Vad spelar det för roll hur en fasad ser ut, frågar Johannes. Vi kollar på Vasakronans fotomontage. Varför arkitekten inte gör något åt vån 3 och uppåt kan vi lämna därhän. Det handlar knappast om moral utan om ekonomi att 60-talsfasaden inte byts ut. Däremot spelar det en jäkla roll hur fasaden ser ut för de två undre våningarna som försöker maximera transparensen, maximera varornas tillgängligthet mot potentiella kunder. Jag vet inte vad ni tycker men iallafall jag tycker det är en mer stimulerande upplevelse att fönstershoppa på Fredsgatan än att vandra förbi de halvslutna fasaderna på Stora Nygatan eller Södra hamngatan. Jag tror Jan Gehl skulle hålla med mig.

Vasakronan vet förstås vad deras kunder vill ha. Och de vet förstås hur man utformar kommersiell arkitektur. Det finns manualer skrivna på området (oftast från Amerika förstås). Vi kanske ska sätta "arkitektur" inom citationstecken eftersom sådant krafs som vi oftast tycker hör till arkitekturen (t.ex ekorrar och drakar eller omotesandoskt bubbligt glas) egentligen är ett överflödigt lager ovanpå det kommersiella budskapet. Är det pisstrist? Ja, kanske det. Jag tycker det är trist att nya Slussen bara förses med dessa abstrakta glaskroppar, en plats som verkligen behöver arkitektur. Men om en fasad på Östra larmgatan ser ut på det sättet... Nej, då tycker jag "frånvaron av arkitektur" inte är något stort problem. Transparens är i regel något som vitaliserar gaturummet.

Varför ser alla kök likadana ut nuförtiden i bostadsannonserna? Bländvita spåskivekök med stålrörshandtag? Så har inredningen sett ut länge i den internationella arkitekturpressen. Sedan hakar heminredningstidningarna på. Och sedan IKEA. Är arkitekter smakledande? Jag har inget svar. Jag tror att den som betalar med egna pengar i regel vill att det ska se ut som "state of the art" för att vinna så mångas gillande som möjligt. Retro kan vara kul men anses ändå som rätt töntigt.

Jag kan inte hålla med Johannes att arkitekturskrået lutar åt det moderna mer än andra designområden. Tvärtom. Hans 40-talsinspierade cykel är trots allt en industiprodukt av svetsade stålrör och andas lika mycket modernitet som Bahuhaus-möbler av liknande stålrör. Motsvarigheten inom arkitekturen är kanske ett nytt funkishus som vars formspråk var en nymodighet på 40-talet.
+1
Fredrik (21 Februari 2012 15:59):
Karl Karl: Vi kan väl bara konstatera att vackra fasader och tät blandstad är två skilda saker, där det ena absolut inte utesluter det andra?

Det går alldeles utmärkt att engagera sig i båda frågorna.
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2012 16:13):
Sven: Nåja, det jag frågade var vad det spelar för roll om fasaden har en historiserande stil. Naturligtvis spelar fasaden roll. Inte bara estetiskt, utan även funktionellt som du mycket riktigt påpekar.

Det jag ogillar med den här stildiskussionen som man lätt hamnar i är att det så lätt blir polariserade positioner. Antingen smakfascism eller fullständig stilnihilism, antingen förbud mot modernism eller förbud mot historiserande stilar. Det vore fantastiskt om man kunde slappna av lite, hur det nu skulle gå till.

Att sedan stora delar av arkitektskrået verkar ha en aversion mot historiserande stilar tycker jag är ett ganska okontroversiellt påstående. Det framgår ju av Sternudds avhandling, artiklar i Arkitekten osv osv. Eller påstår du att Jakriborg är okontroversiellt bland arkitekter?
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2012 16:15):
Fredrik: Spot on!
+2
Karl Karl (21 Februari 2012 16:19):
Absolut Fredrik!
Det jag inte gillar är behovet på delar av det här forumet att definera "vackra fasader" som Jugend. Givetvis kan vackra fasader vara jugend, ofta är det det(!!!) men det finns faktiskt annat. Också.
Jag tycker att man när man enbart debatterar för ETT estetiskt uttryck förlorar poänger i själva YES IN MY BACKYARD-konceptet.
 0
Daniel Bergqvist (21 Februari 2012 16:36):
Den främsta anledningen till varför nybyggen sällan inspireras av fornstora dagar är arkitektkollektivets ointresse för det förflutna. Arkitektkårens existens bygger på att alltid rita något nytt snarare än att inspireras av något som redan byggts. Jag möter ständigt detta dilemma. ALDRIG har jag hört någon arkitekt eller arkitektstudent som går in för att rita/bygga något som uppskattats över tid (som tex stenhusen 1880-1930).

Sålänge arkitekkåren lider av kronisk identitetskris och utbildningen blir därefter får vi vänja oss vid fortsatt monoton formgivning.
 0
Fredrik (21 Februari 2012 16:40):
Karl Karl: Visst, du har en poäng.

Å andra sidan: Det är inte och kommer aldrig att bli ett problem att landet svämmar över av nybyggda jugendkopior. Så länge inget som byggs idag har ens en avlägsen likhet med jugendstilen tycker jag att det är fritt fram att propagera för den hur mycket som helst.
 0
Karl Karl (21 Februari 2012 16:49):
@Daniel
Jag vet inte vem du pratat med men jag har trots allt klämt mej igenom den där förhatliga arkitektutbildningen och känner därifrån faktiskt inte igen vad du säger.

-Om problemet är att hus som ser gamla ut inte byggs ligger nog felet hos alla parter i byggprocessen i lika hög grad.
-Om problemet är att nybyggnationen i Sverige idag är ovisionär(vilket jag anser är ett stort problem) lägger i alla fall jag en större del av skulden på andra delar av byggprocess och samhälle än just arkitekterna.
 0
Daniel Bergqvist (21 Februari 2012 17:04):
@Karl Karl: visst har många kockar sin del i sammanhanget. Jag generaliserar och gör uppskattningar (något annat går inte).

Det produceras inga ritningar på gamla hus i ny tappning, vilket är arkitekternas fel.
Byggaren är intresserad av avkastning viktad mot risker (ny arkitektur kan i detta perspektiv ha fördel över gammal).

Arkitektens personliga preferenser i en extremt prestigeinriktad miljö ger ny arkitektur fördel (ett namn gör sig känt genom nyskapande, inte förädling av något befintligt).

Själv föredrar jag gamla ritningar framför att lägga kapital på arkitekturkompetens (spar tid+pengar). Minusposten kan utgöras av högre underhållskostnader (ibland försumbar).
+3
Håkan Cullberg (21 Februari 2012 17:08):
@Karl Karl
som arkitekt kan man inte skylla ifrån sig på andra även om det är tufft att vara arkitekt idag o slåss mot kortsiktiga totalentreprenörer, okunniga beställare och andra verkmästare. Arkitekterna måste här o nu ta större ansvar - ta initiativ och driva projekten själva - det är det enda som fungerar. Först då kan vi ta det ansvar som tredje man kräver av oss.
 0
Jesper Hallén (21 Februari 2012 19:16):
Karl: jag förstår inte det nimbyitiska med min artikel? För mig ingår stadens utseende och därmed bl a fasader i allra högsta grad på Yimby Göteborgs agenda. Denna artikel behandlade det "gamla utseendet" på byggnader i den gamla delen av staden. Inga konstigheter, sunt förnuft. Det finns ju andra stilar som är vackra också såklart, men min poäng var att det kanske inte är i den gamla staden som de passar in som mest.
 0
Ragnar Lind (21 Februari 2012 20:00):
Johannes: kul att återse Bellman! Träffar mitt i prick också nu, nästan 40 år senare!
 0
Olof Antonson (21 Februari 2012 20:32):
Arkaderna på båda sidor längs NK-kvarteret ser mycket märkliga ut. Jag har sällan någon anledning att gå den delen av Drottninggatan förbi NK, men det här ser verkligen mysko ut: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​98sfv
 0
Sven R (21 Februari 2012 21:40):
Finns det någon plats i den industrialiserade delen av världen där man bygger historicerande hus? Som norm alltså?
 0
Olof Antonson (21 Februari 2012 22:08):
Det jag kommer att tänka på är platser som är kända för sin turism. Skagen är ett exempel där husen präglas av tradition. Turisterna förväntar sig det. Jag tycker att de har löst det på ett ganska intressant vis där byggnaderna tenderar att ansluta till kollektivet genom form och/eller färgsättning. Dels finns de typiska gula Skagenhusen, men så länge formen är den klassiska, så "tillåter" det variation i färgsättning. De kan vara Greklands-inspirerade i vitt och marinblått, röda, rosa etc.

De hus som inte ansluter till den typiska formen tenderar att underordna sig den gula färgen. Det är ganska intressant. Sedan finns det givetvis byggnader som bryter av från denna norm, men i byen är det ganska tydligt: http:​/​/​maps.​google.​dk/​?​ll=​57.​720​435,10​.​589962&spn=​0​.​0​0​.​.​
 0
Johannes Hulter (21 Februari 2012 22:42):
Vill bara påpeka att jag tycker det sägs mycket kloka saker i den här tråden. Överraskande nog med tanke på temat. :)

Instämmer helt med Karl Karl 16:19 fö.
 0
Sven R (21 Februari 2012 23:38):
Olof, min fråga är tvetydig. Jag håller med dig om att husen i Skagen är traditionsbundna. Inte nödvändigtvis historicerande. Stilen upplevs förmodligen fortfarande relevant precis som vi i Sverige fortfarande tycker att Myresjövillor med träfasader och takpannor är finemang och helt normalt. Men det finns inte mycket som skiljer en sådan villa till det yttre från ett torp från 1800-talet. Vi är också väldigt traditionsbundna.
 0
Olof Antonson (22 Februari 2012 00:02):
Nej, det har du rätt i, Sven. Skagenhusens stil är i högsta grad relevant; det handlar egentligen inte om en historiserande stil, som du riktigt påpekar, utan de bygger faktiskt vidare på sitt traditionella koncept och varierar det.

På samma sätt tycker jag att vi i Göteborg bör ta tillvara på landshövdingehusen bättre i halvcentrala lägen. Där har vi en lokalt förankrad (och inte sällan omtyckt) byggnadstyp med vissa fastställda premisser, men som kan varieras på många olika sätt, samtidigt som en igenkänningsfaktor bibehålls (våningstalet måste exempelvis inte begränsas till tre). Jag tänker även på de viktorianska stadsradhusen i San Francisco som utgör en sorts sinnebild för staden. Jag tror inte att det är fel att ta tillvara på drag som är typiska för Göteborg, och använda dem lite oftare, sätta en lokal prägel på husen. Sedan utesluter inte detta att man har lite spektakulära "moderna" byggnader också, men hela staden bör kanske inte utgöras av solister med divalater.
+2
Daniel Andersson (22 Februari 2012 00:17):
Det är nog underligare hur stilarna tilläts variera så i sekelskiftesarkitekturen än att det känns likformigt idag. Negativ syn på att sticka ut (i Sverige) är inget nytt med modernismen, men den kanske stärktes i städerna med urbaniseringen. Allmogen trängde undan eklekticismen.
Ett antal skäl för kritik mot dekorationer:
Dekorationer har förknippats med adel och borgerlighet och setts stå i kontrast med idén om ett jämlikt samhälle. Det sågs som rimligt att kostnader för dekorationer istället skulle användas för att förbättra boendestandarden. En vilja att stävja en kultur där man tävlar om vem som har finast hus eftersom det leder till stegrande kostnader. En estetisk asketism: tanken att dekorationer är ytliga och står i vägen för ett 'högre' skönhetsideal där ytor, linjer, rumslighet och material är viktiga, eller drivet till sin spets: byggnaden i sig betyder inget; om verksamheten i den fungerar väl och dess interaktion med staden är god är det bra arkitektur. Även innan modernismen fanns återhållande krafter att inte sticka ut; de flesta äldre hus på landet ser likartade ut givet av timmerstockarnas längd med en grundkonstruktion utan krusiduller. På många ställen är det fortfarande otänkbart att måla i annan färg än falurött. Däremot tilläts fantasin spela ut på tex förstur och verandor. Kanske skulle vi behöva nån modern motsvarighet till denna snickarglädje för att ge mer variation på hus som i grunden ändå kan få vara ganska strama. Som att göra entréer mer personliga så att det blir lättare att hitta rätt.
+1
Olof Antonson (22 Februari 2012 00:37):
Några tankar utifrån ett skolbyggnadsperspektiv (ja, jag har precis skrivit ett examensarbete om skolgårdar):
I skolöverstyrelsens normalritningar för skolanläggningar från 1920 (ritade av bland annat Gunnar Asplund) presenteras skisser och förslag på hur skolbyggnader bör se ut. Varje landskap har där sin egen "stereotypa" version utifrån geografiska förutsättningar och lokala byggnadstraditioner. I Skåne ser skolan ut som en typisk Skånelänga, i Småland är det en röd liten stuga, i bildningsstaden Uppsala har skolbyggnaden ett extra pampigt utförande etc.

I 1944 års anvisningar har dock de olika skolbyggnaderna blivit reducerade till standardiserade och måttbestämda moduler som kan sammanfogas efter behov. Samtidigt gick ju modernismens avskalade estetik ganska bra ihop med den socialdemokratiska folkhemsidén i Sverige. Det fanns liksom inte längre plats för de herrgårdsliknande skolbyggnaderna i det nya samhället.
+1
Krister Malmqvist (22 Februari 2012 07:56):
Varför föredrar många en lägenhet i Majorna utan hiss och med omodernt kök framför en nybyggd dito på Norra Älvstranden?
Möjligen kan det bero på att den omgivande miljön är mer "mänsklig" i Majorna än på Norra Älvstranden.
 0
Mats O. (22 Februari 2012 10:02):
Krister: det har nog mer med hyresnivåerna att göra. Det är billigare att bo i en sjabbig Poseidonlägenhet i Majorna än en ny modern lägenhet i Norra Älvstranden.
 0
Emanuel Alfredsson (22 Februari 2012 10:23):
Olof:

Det är just det som har blivit problemet i dagens Sverige. Att arty, elitistisk identitetslöshet härjar fritt på bekostnad av ungdomarna och deras kreativitet. Gotharna, som jag tillhör, är särskilt utsatta inom arkitekturvärlden.
 0
Jens Ekengren (22 Februari 2012 10:24):
En annan liknelse som kanske är vettig(?) är väl att jämföra staden med ett fotbollslag; precis som en stad (eller för den delen stadsdel och kvarter) mår bra av blandning funkar ett lag bättre med anfallare, försvarare, mittfältare och målvakt.

Jag känner att idealet just nu är att driva fram idel Zlatanar, Beckhamar och Ravellisar, inte tänka på att allt ska fungera tillsammans.
 0
Karl Karl (22 Februari 2012 11:46):
@krister
Lustig fråga, tror nog lägenheterna går för mer cash på eriksberg än i majorna... ergo: Eriksbergs nybyggda skit är mer populär.
 0
Johannes Hulter (22 Februari 2012 12:40):
Karl karl: Vad gäller marknadens värdering av olika sorters bebyggelsemiljöer så behöver vi inte längre bara gissa. Det finns faktiskt äntligen empiriska studier på det. Läs Spacescapes och Evidens rapport: http:​/​/​www.​spacescape.​se/​send/​PM_​Stadskvaliteter.​pdf
 0
Karl Karl (22 Februari 2012 13:28):
Jo spacescape och Spacesyntaxmetoder är klart intressanta. Men efter deras system(utan att ha läst rapporten du länkar till) borde väl anar jag fastigheter i majorna(väl integrerad stadsdel med bra förbindelser nära vatten, parker och såvidare) värderas högre än de nya fastigheterna på Norra älvstranden?
 0
Mats O. (22 Februari 2012 13:55):
Inte bara arkitekturen och husen. Beror på stadsdelens sociokulturella sammansättning också, och framför allt om man tror att den kommer att förändras i framtiden.
 0
Johannes Hulter (22 Februari 2012 14:15):
Karlkarl: Kanske, jag har faktiskt ingen koll på kvadratmeterpriserna i de områdena, men det bör man väl kunna kolla upp enkelt (typ hemnet).
 0
Fredrik (22 Februari 2012 14:55):
Förresten, en fråga till artikelförfattaren:

Är de där tre husen alltså byggda från scratch de årtalen som du nämner? Helt säker? Det kommer som en fullständig nyhet för mig att man har byggt sådana hus i modern tid.

Men det gläder mig. :)
 0
Patrik Höstmad (22 Februari 2012 15:31):
Mycket intressant diskussion i den här tråden!

Jesper skriver: "Här i Göteborgs historiska stadskärna vill man gärna ha känslan av historiken och miljöer som ger oss och våra besökare känslan av att vi är en gammal och stolt stad med just en historia."
och:
"Men fasaderna runt resten av parkeringshuset är faktiskt mest sliten grå betong och absolut inte värdigt att stå och förfalla i vår stadskärna."

Här hakar jag upp mig å det grövsta på uttrycket "gammal och stolt stad" och ordet "värdigt". Det är ju precis samma värdeords-argumentation som Heden-bevararna använder. Snälla, kan vi inte blicka frammåt. Vi ska ha en stad som är beredd för framtiden. Visst vill vi alla ha god arkitektur men inte för att göra oss stolta och värdiga inför den "gamla staden". Eller är det staden Göteborg själv som ska känna sig värdig?

Jag tycker den ruffigheten som ges av de nämnada byggnaderna har sin charm. Vi bor trots allt i en storstad som utvecklats över tid. Jag ser därför inget egenintresse i att försöka återställa värdigheten i den "gamla staden". Jag ser hellre att vi utvecklar den nya staden. I en utveckling av den nya staden har så klart att gamla historiska byggnader mycket att tillföra liksom god modern arkitektur i alla dess former.

Kolla tex här för inspiration och så gör vi det ännu lite bättre:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​0​2/​temakvall-​arkitektur-​21-​f_​.​.​

Slutligen, kontakten med gata, variationen längs gatan, och variationen av funktioner är helt klart av överordnad betydelse.
 0
Patrik Höstmad (22 Februari 2012 15:36):
Lätt generaliserat: De jag känner till som bosatt sig i Eriksberg tjänar riktigt ordentligt med cash och har bil som huvudsakliga (enda!?) transportmedel. Typisk personer som hänger med i vad som är inne och för vilka bilen fortfarande är del av identiteten. I Majorna känner jag studenter och barnfamiljer med en lite mer avslappnad inställning till vad som är inne och sin identitet. Kanske Majorna resp. Eriksberg inte värderas av samma kundgrupp?
 0
Mats O. (22 Februari 2012 16:10):
Emanuel, hur och vilket sätt blir du och "gotharna" motarbetade inom dagens arkitekturvärld ?
+1
Fredrik (22 Februari 2012 16:22):
Rätta mig om jag har fel nu. Men är det inte så att Göteborg - och i stort sett alla andra svenska städer - har en mindre andel byggnader byggda före 1930 än de flesta motsvarande städer i övriga Europa, möjligen med undantag för dem som bombades hårt under kriget? Vi rev som bekant enormt många hus under 60- och 70-talens saneringar.

Av det skälet tycker jag inte riktigt att argumentet "vi måste tänka framåt" håller. Genom att bygga eller bygga om ett och annat hus i en äldre stil får vi en stad som bättre stämmer överens med hur den SKULLE ha sett ut om förnyelsen under 1900-talet skett i en mer normal takt. Jag har svårt att se något fel i det.
 0
Matthias H. (22 Februari 2012 16:32):
Fredrik, Garellick skriver nånstans att Göteborg hade världrekordet i rivningar mellan 65-70 eller om det var 70-75. Föga smickrande i vilket fall. Man övertog det ifrån Stockholm. som innehade det femårsperioden före.
 0
Jesper Hallén (22 Februari 2012 16:35):
Fredrik: Ja det finns att läsa i exempelvis tegelstensboken "Hus för hus i Göteborgs stadskärna", mycket spännande bok faktiskt. Jag tror att i alla tre fallen har man försökt efterlikna de hus som stod på platsen tidigare, man har alltså ersatt äldre hus med i stort sett likadana.

Patrik: Håller med dig om att slitna hus kan ha charm, har tillochmed skrivit om det http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​3/​den-​fulfina-​staden_​832.​html :)
Fast har dessa kvarter verkligen den charmen tycker du? Möjligen delar av p-huset, kanske det rundade hörnet som jag i inlägget berömde lite svagt. Inte heller har dessa kvarter den bästa kontakten mot gatan. Se på Kompassenkvarterets bottenplan mot Östra Larmgatan, inte mycket kontakt med gatan inte.

Vad jag menar med "värdigt" och "stolt" är nog just det att jag upplever det som att man som göteborgare inte är stolt över delar av sin stad, vilket är synd då jag tycker att vi har en vacker stad att lyfta fram och som inte riktigt kommer till sin fulla rätt.
Självklart bör vi se framåt och inte bakåt, och jag tycker att värna sin gamla stad är att se framåt. Det hindrar ju inte att vi även bygger den moderna nya staden i det så glesa Göteborg.
 0
Johannes Hulter (22 Februari 2012 16:41):
Fredrik: Det kan säkert stämma. För kommunen är andelen bostadsbebyggelse från före 1940 strax över 20%: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​0​2/​mangfald-​eller-​enfald_​985.​.​.​

Men jag har svårt att se något egenvärde i att ha en "kontrafaktiskt" korrekt andel. Lika lite som att ha en kontrafaktiskt korrekt andel som det hade varit om man lyckats riva allt man ville riva.

Ur mitt perspektiv är byggnaderna till för människorna, för staden. Byggnadernas uppgift är att bidra till vårt gemensamma liv socialt, ekonomiskt och i viss utsträckning även estetiskt. Jag har som sagt inget emot att man tokbygger nyjugend, om nu det råkar ligga i linje med befolkningens preferenser. Men framför allt önskar jag att man kunde släppa loss fantasin lite mer och låta stadens mångfald spegla sig i arkitekturen.

Nästa kapitel i Jan Jacobs-cirkeln handlar för övrigt om exakt just detta. Perfect timing... :)
 0
Patrik Höstmad (22 Februari 2012 17:25):
Jesper: Jag håller med om att kvarteren saknar kontakten mot gatan och variationen. Så dessa kvarter kanske inte har charmen.

Hur som hellst, min poäng är att "värna den gamla staden" kan inte vara målet i sig.

Ska vi göra något åt dessa kvarter så ska vi tänka framåt, gärna med inspiration från historien men inte för att återskapa den gamla staden, utan för att skapa den nya staden. Det var min poäng.

Och framförallt inte som Fredrik säger för att återskapa staden som "den SKULLE sett ut". Vi hamnar genast i en subjektiv bedömning av hur det "SKULLE sett ut". Bättre motiv behövs.

Riv gärna hela kvarteret och uppför smala byggnader i Jugend om det är motiverat. Men motivet måste vara något bättre än att "värna den gamla staden". Jesper, jag tror inte vi tycker så olika egentligen när det kommer till slutresultatet. Jag är kanske bara lite petig vad gäller motivet.
+1
Fredrik (22 Februari 2012 17:37):
Skulle inte någon påläst person kunna visa exempel på nybyggd kvartersstad av modernt snitt och med riktigt hög arkitektonisk kvalitet? Alltså inte bara enskilda hus, utan hela gator, kvarter och stadsdelar.

Självklart är det möjligt att bygga på det sättet, och om jag får se exempel kanske jag lättare kan ta mig bort från min något stelbenta syn att "gammal arkitektur är vacker, ny arkitektur är trist". :)
 0
Daniel Andersson (22 Februari 2012 17:44):
Lite intressant att landshövdingehusen lyfts fram som goda exempel på utsmyckade fasader. Visst finns det t.ex. nationalromantiskt dekorerade hus som på Erik Dahlbergsgatan och Djurgårdsgatan, men i grunden är det en mycket funktionell design med en våning med tegel/puts av brandskyddsskäl plus två våningar med träfasad som säkert var det för tiden mest ekonomiska fasadmaterialet. I det avseendet är inte skillnaden mot dagens nyfunkislådor så stor. Ändå medges en stor variation genom val av tegel/puts, olika typer av panel, samt olika färg på panel och fönster. En variation som antagligen inte behövde kosta mycket. Det borde gå att öka variationen, tex med färg, även inom nyfunkislådkonceptet.
 0
Olof Antonson (22 Februari 2012 17:48):
Tveksamt om det finns något riktigt bra exempel från Göteborg. Det närmaste man kommer är väl Friggagatan i så fall, och dess förtjänster är mer de urbana kvaliteterna snarare än den arkitektoniska kvaliteten om man säger så ...

Det är väl i så fall något i den här stilen (från Berlin), fast med levande bottenvåningar, som jag tänker mig att det skulle kunna se ut: http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​639/​0​310​c98f-​3958-​11e1-​917a-​fe23b.​.​

http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​639/​1b70​eacf-​3958-​11e1-​917a-​fe23b.​.​

http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​639/​ec6cde7a-​3957-​11e1-​917a-​fe23b.​.​

Det viktigaste är nog att det finns en vertikalitet i uttrycket, och att byggnaden kommunicerar med gatan. Lustigt nog är gamla byggnader förvånansvärt bra på detta ... Och bilderna jag länkade är i många fall ganska klassicistiska egentligen.
 0
Mats O. (22 Februari 2012 17:57):
Dagens byggnormer ställer ju ganska hårda krav på till exempel handikappanpassning, det ska gå att köra in rullstolar och permobiler genom varenda dörr, inga trappsteg, obligatoriskt hisskrav osv.
Även moderna kontorshus som planeras har ju helt andra krav på sig idag när det gäller saker som logistiken, varuhissar, inre kontorsmiljön osv.

Dom gamla fina stenhusen i centrum må vara vackra att titta på men dom är ju helt rökta ur det perspektivet.
 0
Fredrik (22 Februari 2012 18:05):
Mycket fina exempel, Olof!

Varför bygger man nästan aldrig så här? Om vi bortser från att husen på bilderna är extremt smala - är det så mycket dyrare med estetiskt tilltalande byggnader än med monotona lådor? Eller vad är problemet?
 0
Olof Antonson (22 Februari 2012 18:08):
@Mats:
Med risk för att framstå som politiskt inkorrekt, så upplever jag det som en hysterisk utveckling. Med samma logik tvingas folk från kranskommunen inte sällan att åka obekväma låggolvsbussar hela vägen in till stan, för att det eventuellt kanske kommer någon med rullstol som vill åka med. På bussen från Lilla Varholmen som jag åkte dagligen i många års tid var det en gång som en person med permobil skulle med. Jag är inte för att exkludera någon, men det får inte innebära att utvecklingen går mot kollektiv bestraffning av dem som kan röra sig.
+1
Jörgen Sundström (22 Februari 2012 22:52):
@Patrik Andersson (I dag 15:31)
"Kolla tex här för inspiration och så gör vi det ännu lite bättre:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​0​2/​temakvall-​arkitektur-​21-​f_​.​.​ "

Håller med om det. Jag var där på temakvällen igår. Det finns mycket bra ny arkitektur i Berlin som svenska städer borde inspireras av. Också en del exempel på återuppbyggnad av förmodernistisk bebyggelse.
+1
Jesper Hallén (23 Februari 2012 00:49):
Patrik: Att värna den gamla staden kanske inte är huvudmålet, men jag tror att man ska ha med det i tankarna när man skapar och planerar förnyelse i framtidens innerstad. Vi vet ju alla om att de äldre stadsdelarna är populära och omtyckta, kanske just för sitt yttre men även för sina andra stadskvaliteter som kvartersstad osv såklart. Vi tycker nog lika i de flesta frågor. Men jag är kanske lite mer stilkonservativ när det gäller vår ursprungliga stadskärna. För mig är frågor om stadens utseende mycket viktiga :)

Vi har en tendens att förlåta byggnader som är stadsmässigt dåliga, ifall de är tillräckligt vackra. Tvärtom kan vi förlåta trista fasader ifall byggnaderna bidrar desto mer till stadslivet. Drömmen vore ju att båda kvaliteterna alltid fanns i beräkningarna när man bygger i centrala stan.
 0
Karl Karl (23 Februari 2012 09:14):
@Fredrik
Man behöver inte åka så långt. Surfa in på "Copenhagen X"---> http:​/​/​www.​cphx.​dk/​
tänker inte på örestaden(miljonprogram 2.0) men väl på t ex. Sluseholmen/Teglholmen.
Sen har väl de stadsdelarna vissa problem...men modernt diversifierat kvartersbyggande e de.
 0
Fredrik (23 Februari 2012 09:58):
Karl Karl: Hittar inget på den där sidan, tyvärr. Vad ska jag klicka på?
 0
Ragnar Lind (23 Februari 2012 20:27):
Exemplen från Köpenhamn, som Karl Karl länkar till, känns för mig ofta väldigt abrtrakta och ansiktsslösa, som tyvärr arkitekturen av idag alltför ofta är. Det kan fungera som solitära accenter i en stadsväv, annars blir det enligt min mening lätt sterilt.
Serien med Bellman (21 feb 11:46) ovan illustrerar saken väldigt väl: Storskalig och ansiktslös, abstrakt arkitektur (dessutom tillsammans med abstrakt konst) blir gärna steril.
+1
Olof Antonson (23 Februari 2012 21:16):
Här är några småskaliga exempel från Västra Hamnen i Malmö som jag tycker är trevliga: http:​/​/​studentblogg.​skanska.​se/​wp-​content/​uploads/​20​11.​.​
 0
Ragnar Lind (23 Februari 2012 22:58):
Olof: mycket trevliga exempel! Så här hade det gärna fått se ut i Västra Eriksberg. (Sen ska det sägas att storskalighet i sig inte måste betyda ansiktslöshet och abstraktion, det är Stockholms stadshus ett bra exempel på).
+1
Johnnie Rolin (24 Februari 2012 00:50):
Mycket intressant diskussion det här får jag lov att säga. Själv har jag aldrig i nån större omfattning reflekterat över husfasadernas utseende överhuvudtaget, förutom då kanske nån enstaka gång sådär kanske när man flanerat runt.

Har läst en del om de massiva rivningarna som var förr och det är verkligen många vackra byggnader som gått i graven. Jag kan mycket väl tänka mig en "försköning" av innerstaden här och var kanske. Men samtidigt är jag kluven, jag är en av de som gillar den lite "ruffiga" känslan i Göteborg jag har inget emot betong och enkelhet och många gånger det "fula" även om det kan gå till överdrift med puts och glas i dagens arkitektur.

Men jag älskar staden som vi har idag såväl det fula som vackra och istället för att sörja svunna tider gläder jag mig åt en förhoppningsvis ljusare framtid istället! Med förtätning av innerstaden, bättre kommunikationer för oss i kranskommunerna och blandad bebyggelse högt som lågt :-)
 0
Olof Antonson (24 Februari 2012 13:01):
@Johnnie:
Det finns en charm i betongarkitekturen, men det är lite galghumor över det. Det stora problemet med de byggnader som uppfördes efter rivningarna är att merparten är mycket dåligt integrerade i staden. Den gamla bebyggelsen som revs var i stor utsträckning både varierad i uttryck (hade växt fram under många år) och skala, samt hade ofta urbana kvaliteter. Antalet verksamheter i de sanerade områdena minskade drastiskt, och de kom att präglas av ett enahanda uttryck. Jämför Annedal före och efter, eller Masthugget. En organiskt framväxt bebyggelse har fått ge vika för ett gäng exakt likadana och inflexibla husklossar, som fjärmar sig från resten av staden.

Det är intressant att du påpekar att du inte tänkt på fasaderna så mycket. För mig är det ännu ett skäl till att utgå från människans skala i gatunivån (ca 0-3 meter). Det viktigaste verkar således vara att nivån där människorna rör sig är intressant, erbjuder detaljer och ett publikt innehåll (jämför med Jan Gehls idéer http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​6/​promenadstader-​i-​praktike_​.​.​). Byggnaderna skall alltså byggas nedifrån och upp! Hellre en variation i vertikala uttryck än en enformig "horisontal skyskrapa".
 0
Anton (1 Mars 2012 00:30):
Hear hear! Göteborg behöver mer 'levande' fasader.
 0
Sven R (11 April 2012 21:30):
Jag gick ett varv runt kv Perukmakaren idag. Fasadens betongelement är i dåligt skick och bör tas ned. Den enklaste varianten är att man ersätter med puts på cellplast under fönster och täckplåtar mellan fönster. Men en sådan fasadhyvling skulle göra fasaden ännu mer monotont horisontell. Hopplös estetik i detta läget. Samtidigt är det motiverat av energiskäl att tilläggsisolera och byta till nya fönster. Sammantaget motiverar dessa åtgärder att man ritar om fasaderna helt och hållet.
 0
Ragnar Lind (23 April 2012 09:53):
Apropå Malmö: Jag var där i veckan och tittade lite på Västra hamnen, och blev faktiskt besviken. Området kring Turning Torso kändes tex kaotiskt med mycket grått med en hel del 70-talspastisch (dock missade jag Olofs exempel ovan 23 feb 21:16). Någon känsla av mysiga stadskvarter ville inte infinna sig. Då var det en "befrielse" att komma till Ribbersborg, som "trots" att det är 40/50/60-tal känns som STAD.
 0
Martin Lindqvist (31 Juli 2012 21:09):
Jag skulle vilja föra fram Postgatan 18 som ett utmärkt exempel på ett nybygge i gammalt snitt. På Postgatan 18 prövades det radikala greppet att bygga lokaler på bottenplan mot gatan, garageplatser innanför, och bostäder (studentbostäder till och med) på våningarna 1-4.
 0
Jesper Hallén (29 Augusti 2012 09:24):
Håller fullständigt med dig Martin. Ett mycket bra exempel som gläder mig varje gång jag går förbi.
 0
Johannes Westlund (30 Augusti 2012 02:31):
Mycket intressant och givande tråd! Inser jag och hoppar in typ 5 månader för sent...

Jag tänkte ändå skriva lite som jag kom att tänka på.

För det första så diskuterade jag arkitektur för ett tag sedan med en bekant som pluggar arkitekt på Chalmers. Här frodas åsikten att fasad är något utbytbart som inte hör till själva fastigheten egentligen, att det är en slags dekoration. Hon var av uppfattningen att fasaden och de yttre formerna i högsta grad samspelade med de inre formerna. Jag har svårt att tro att man får ett Avalon genom att hänga på en ny fasad. Är byggnaden usel så är det svårt att säga hur mycket "smink" hjälper.

Det andra jag kom att tänka på är vad som rent konkret borde göras för stråket. Jag har gått/cyklat där några gånger och funderat. På något sätt skönjer jag bra tankar. Man har pelargångar som kan skydda gående mot regnet exempelvis. De är urfult utförda, men de finns! När jag funderar slits jag mellan det hypermoderna, att göra något slags hypermodernt utopia, och det gamla. Men kanske är det ändå något klassiskt man ska gå på? Att flörta med att man faktiskt befinner sig i den historiska delen? Man behöver inte bygga replikor, men som typ just Postgatan 18 som jag tror blir där jag landar. Och så kan man bygga hypermodernt någon annanstans (förslagsvis mellan läppstiftet, gasklockan samt hela kombiterminalen, som får rivas och flyttas).

Sen för övrigt måste jag säga att jag tycker att nyfunkis kan vara snyggt. Inte i hela enorma bostadsenklaver. Jag har besökt delar av bostäderna mellan Lindholmen och Eriksberg. Det bestående intrycket är mil efter mil efter mil med samma monotona spökstad. Det är snyggt, men inte ensamt.

Jag gillar också delar av den moderna utformningen av kontor. Lindholmen tycker jag är otroligt snyggt gjort. Jag tycker stället andas framtid, innovation och vision.

Samtidigt gillar jag den historiska kärnan i Göteborg. Jag har insett att om jag ska bygga hus någon gång så kommer det bli ett hopplöst virrvarr av olika stilar och idéer. Lite lustiga huset kanske? Vad jag absolut avskyr är alla förbaskat tråkiga och superfula typ 70-talsfasader, typ Nordstaden. Men kanske är det så stil funkar? Att man avskyr just precis det som var precis innan man själv?
 0
Krister (30 Augusti 2012 08:33):
Vasastaden, Kungshöjd, m.fl äldre bostadsområden är populära. Fastän lägenheterna i många fall har lite opraktisk utformning med rum i fil, för små kök, lite otidsenliga badrum m.m.
Det finns en atmosfär i dessa lägenheter som saknas i nybyggda områden som Norra Älvstranden. Dessutom är det nära till det mesta. Att utforma nybyggda område enl samma modell som man byggde dessa äldre stadsdelar borde vara ledtjärna för stadsplaneringen.
 0
Ragnar Lind (2 September 2012 10:44):
Eller också avskyr man det som just varit (10-20 år sen?), oberoende om man fanns till eller inte. Vem talar väl om 80-talets mode idag? Vem talade väl om 70-talets mode får ett eller två decennier sedan, innan både tjafs och V-jeans blev mode igen?
Jag uppfattar som att det är lika inom arkitektur. I en artikel i GP runt 1920 kallades den "nyss byggda" arkitekturen kring Järntorget och nedre Linnégatan för "vulgär". Landshövdingehus ansågs vid samma tid vara både "banala" och "anskrämliga", och därefter kom ju funkis och modernism. Med 80- och 90- talets postmodernism ville man komma bort från miljonprogrammets estetik. Nu är postmodernism föraktad medan miljonprogrammet åter (i arkitektkretsar?) är populärt (vad gäller Lindholmen, tänkte jag, när jag såg ett av de nya husen - det som senare visade sig vara ritat av Björn Siesjö! - att: "nej, nu har dom börjat bygga fult igen"!).
Men Östra Nordstadens fasader var väl inte populära ens när de blev till, frågan är om de någonsin kommer att.bli populära i framtiden heller.
Som god 00-talsarkitektur vill jag nämna Avalon, nya Klippan och hörnhuset Plantagegatan-Värmlandsgatan.
 0
Anders Jönsson (6 Oktober 2012 23:15):
Jag har alltid varit svag för gamla byggnader och att se dessa betongbunkrar växa upp, oavsett i vilken stad, så blir jag förundrad över att de överhuvudtaget fick byggas.
I höstas besökte jag och min fru Rügen. Vi bodde i Binz i en vecka och reste runt på ön och fick se de mesta fantastiska hus. Även de nybyggda husen murades med gammal teknik, där fönsterbågar och taknockar markerades ut med tegel, otroligt vackert. I Stralsund restaurerades den gamla stadsmuren och nybyggen innanför statsportarna var stilfullt byggda för att passa in.
Visst, billigt är det kanske inte, men var tog yrkestolthet vägen?
Vem kan med stolthet i rösten säga sig vara arkitekten för parkeringshuset i Göteborg
 0
Erik Funck (7 Oktober 2012 11:01):
Sen var det ju det där med skärmtak istället för arkader, http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​399&#fp9694
 0
Melin Olof (25 December 2012 11:39):
Man vill ju bara vända när man kommer fram till denna del av ö larmgatan, parkeringshuset och kompassens baksida är väldigt fula. Samtidigt inser man vilken möjlighet det finns att försköna utveckla, hoppas politiker och byggherrar snart kan komma fram till något bra
 0
Mikael Kreutz (25 December 2012 18:44):
 0
Krister (25 December 2012 22:38):
Det saknas yrkeskunniga hantverkare inom mureri, plåtslageri, snickeri. Allt skall nu vara prefab. Därför blir det släta fasader och platta tak. Arkitekterna vågar inte rita något utöver släta fasader och platta tak för då får de inga fler uppdrag. De enstaka nya hus som "sticker ut" är inte heller särskilt stiliga.
 0
Jesper Hallén (1 Januari 2013 23:28):
Det är synd att Vasakronan inte tar chansen (ansvaret) och gör något roligare av de här intressanta kvarteren.
 0
Ingvar Helgesson (17 Maj 2015 16:42):
Den som inte kan skilja på 'var' och 'vart' skall inte skriva offentligt. Det första uttrycker 'befintlighet' och det andra 'rörlighet'. Det är en rikedom för ett språk att ha dessa differenser.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter