Utskrift från gbg.yimby.se
....

Härdsmälta i byggsektorn

 


GP
har de senaste dagarna avslöjat omfattande fusk och slarv i olika nybyggen i Göteborg, särskilt har man uppmärksammat en lång rad fel och oegentligheter i högprofilbygget på Friggagatan. Det är mycket bra att denna fråga kommer upp i ljuset, även om det är synd att ett så bra projekt rent stadsbyggnadsmässigt nu får dåligt rykte på grund av brister i den tekniska konstruktionen.

Fusk och slarv är dock tyvärr inget ovanligt i svensk byggsektor. Det drabbar inte heller enbart projekt som är "komplicerade" byggnadstekniskt, om man nu ska anse Friggagatan vara ett sådant, utan även högst ordinära punkthus och villor, vilket också framgår av GP:s artiklar.

Orsakerna till den katastrofala situationen i svensk byggsektor är många och effekterna är mycket påtagliga för stadsbyggandet i Sverige. Redan 2004 påtalade den statliga Byggkommissionen det akuta läget i sitt betänkande Skärpning gubbar! (SOU 2002:115)

Sammantaget framträder en bild av en sektor där en branschstruktur med hög koncentration, vertikal integration och starka inslag av korsvis ägande i kombination med en rad problem, såsom svag importkonkurrens och inträdesbarriärer, leder till ett svagt konkurrenstryck. Det ger symptom i form av höga priser, svårigheter att påverka utbudet, låg produktivitet, dålig kvalitet och svagt omvandlingstryck.

Byggsektorn förefaller också, enligt företagna undersökningar, vara ett av de områden där svart arbetskraft förekommer i särskilt stor utsträckning. Flera av de största byggföretagen har också medgivit att de deltagit i kartellsamarbete. Det förstärker mediabilden av att slarv men också fusk och fiffel utmärker byggsektorn.

Denna bild är i många enskilda fall missvisande. Det finns många seriösa entreprenörer. Flera byggprojekt från senare tid har resulterat i goda byggnadsverk till låga kostnader och utformade så att de utifrån aktuell kunskap också kan förväntas ge låga livscykelkostnader. Det som utmärker dessa projekt är starka byggherrar som utifrån en mångårig erfarenhet utformat produktionsförutsättningarna, medvetet delat upp entreprenaderna, påverkat materialvalen, funnit nya distributionsvägar för byggmaterial och installationsprodukter och fortlöpande följt produktionen genom en aktiv egen kontroll.

Ett bestående intryck av kommissionsarbetet är också att aktörerna i de flesta fall ställer sig bakom problembeskrivningarna, men genomgående inte anser sig ha någon roll att spela när det gäller problemens uppkomst eller lösning. Det är också tydligt att en extremt ojämn könsfördelning i byggsektorn leder till vad aktörerna kallar ”machokultur”. Utbildningsnivån är låg i förhållande till andra områden. Dessutom framträder ett introvert synsätt på den egna rollen och på omvärldens förväntningar, som leder till defensiva attityder och en risk för avskärmning från samhället och de värderingar som råder där.

Detta bidrar sammantaget, och i kombination med konkurrensförhållandena, till bristande omvandlingstryck, förändringsobenägenhet, revirtänkande, oförmåga att ta till sig ny kunskap och i förlängningen till kvalitetsbrister och priser som är högre än de borde vara. Lösningen på problemen ligger, mot bakgrund av det anförda och med undantag för bl.a. skattefrågorna, inte i huvudsak i ytterligare regleringar. Tvärtom finns anledning anta att problemen delvis har sin orsak i de regelsystem som tidigare gällde för t.ex. statlig bostadsfinansiering.

En viktig slutsats är däremot att förskjutningen av styrkeförhållandena mellan byggherrar och byggföretag har lett till en obalans på marknaden, som ger effekter i hela byggprocessen från projektering till färdig byggnad. En viktig åtgärd blir därför att, jämte en effektiv tillämpning av konkurrenslagen, på olika sätt stärka byggherrarnas ställning på marknaden. Kommissionen bedömer att frågorna om svart arbetskraft och ansvaret för fel i byggnadsverk har så stor betydelse från allmän synpunkt att lagstiftningsåtgärder bör vidtas.


I rapporten Slöseri i byggprojekt (2005) från Chalmers, beställd av Sveriges Byggindustrier och refererad i Byggkommitténs slutrapport Utmärkt! Samhällsbyggnad (2007), kunde man visa att runt 30 procent av byggkostnaderna berodde på slarv. 2009 gjorde Statskontoret en uppföljning av Byggkommissionens betänkande, Sega gubbar? (Statskontoret 2009:6), som visade att läget var fortsatt katastrofalt och att inget hade gjorts för att styra upp byggbranschen.

Att man från politiskt håll verkar helt ointresserad av en fungerande byggsektor är häpnadsväckande. Myglet i byggsvängen kostar samhället oräknerliga miljarder varje år, driver upp bostadspriserna och lägger en våt filt över landets tillväxt. Att erkänna problemet är det första steget. Men sedan måste man också göra något åt det. Förhoppningsvis leder den mediala uppmärksamheten till att vi får höra konkreta förslag från våra folkvalda på vad man tänker göra åt kaoset inom byggsektorn.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (12 Mars 2012 17:22):
Besiktningsförfarandet som kommunen utför efter det att ett hus är färdigställt måste förändras. En standard för hur slutbesiktning skall gå till måste tas fram. Dessutom måste viss del av entreprenadsumman hållas inne till dessa alla konstaterade fel i slutbesiktningen är åtgärdade. Nu går det lätt för entreprenörerna att "komma undan" utan att alla fel åtgärdas.
 0
Matthias H. (12 Mars 2012 21:00):
Kristers förslag är bra.
 0
Patrik Höstmad (12 Mars 2012 21:51):
Pratade idag om fuskbygget på Friggagatan med en i branschen som varit inblandad i ombyggnaden av Posthuset. Han menade att Posthuset är ett exempel på att branschen faktiskt kan bygga med bra slututförande på utsatt tid. Inte bara för att en massa pengar satsades där, utan främst för att det varit tydlig projektledning som tog ansvar, seriös kvalitetskontroll och motiverande predikningar av norrmannen. Alla kände att de skapade något unikt att vara stolta över. Alla kände ansvar.

Det finns kanske ett litet hopp.
 0
Krister (13 Mars 2012 07:55):
När de byggde om posthuset till hotell såg samtliga inblandade hantverkare den extremt goda kvalitén i den befintliga konstruktionen. Detta gjorde att yrkesstoltheten vaknade och alla bemödade sig att göra förstklassigt jobb. Äldre tiders byggande gick långsamt men det blev bra!
 0
Patrik Höstmad (13 Mars 2012 11:11):
Krister: Jag är inte så säker på att det är hela sanningen. Byggnaden har bytt funktion från att husera postsäckar till sovande hotellgäster. Man har därför varit tvungen att riva ut väggar och bygga upp nya och bygga på ordentliga övergolv. Det är bara det yttre skalet som är förhållandevis intakt.

OT: Det nya tornet sjönk ca 5cm under byggtiden. Det skapade ett ständigt dilemma i måttangivelserna kring anslutningarna mot den gamla byggnaden. Skulle måttet man hade på ritningen följa med den sjunkande byggnaden eller hålla sig kvar relativt den gamla.
 0
Johan Grönlund (13 Mars 2012 11:48):
Är det bara jag som tycker husen på Friggagatan är otroligt fula? Antar det är svårt att kombinera estestik med alla krav på kostnadsminskningar och ökad lönsamhet?
 0
Olof Antonson (13 Mars 2012 12:07):
Jag hade hellre sett ett mer vertikalt uttryck och större variation, men klossarna är storstadsmässiga och urbant integrerade. Strukturen de är inordnade i är ett föredöme på många sätt. Synd att det skulle bli så här. Jag skulle vilja se något liknande (fast utan vattenläckor) längs Lindholmsallén.
+1
Johannes Hulter (13 Mars 2012 12:47):
Johan: Nej, jag tror knappast du är ensam om det. I likhet med Olof hade jag gärna sett mer vertikalitet och variation i fasaderna. Men det är ju lätt ordnat, det är bara att muralmåla en massa roliga figurer på: http:​/​/​wikitravel.​org/​upload/​shared/​7/​76/​FriderichainH.​.​

Men det viktiga med husen är deras urbana kvaliteter. Att de har ett levande gatuplan.
 0
Johannes Hulter (13 Mars 2012 12:49):
Den som är hågad kan ju ladda ned ett foto av Friggagatans fasad och kladda på lite roliga utsmyckningar i Photoshop/Gimp, det vore kul att se... .)
 0
karl (13 Mars 2012 13:16):
@patrik mfl

Nya posthustillbyggnaden håller ju snarare extremt usel detaljfinnish så där är ni nog ute och cyklar. Jag med kollegor var där och tittade och ja.... det blev mycket stönande och facepalm:ande.
 0
Daniel (13 Mars 2012 13:17):
Saker och ting behöver inte ta tid för att bli bra. Posthuset tog 7 år att uppföra, men Lorensbergsteatern tog 5 månader.
 0
Patrik Höstmad (13 Mars 2012 14:59):
@Karl: OK. Jag har fått info från en som varit inblandad så den kan mycket väl vara lite biased. Har du några exempel på den usla detaljfinnishen?
 0
Johan Grönlund (13 Mars 2012 16:26):
Johannes:
Tack för den fräcka bilden, vore grymt roligt om man fick se något sånt i Göteborg.
 0
Sven R (14 Mars 2012 01:15):
Arkitekten på White sa att om man bara hade byggt som vi ritat så hade det inte varit några problem. Jo visst, men helt utan ansvar är aldrig en arkitekt.

Jag har sedan de här husen stod färdiga förundrats över fasaderna. Putsen, slät som papper och utan minsta färgskiftning. Fönsteröppningarna som utskurna med rakblad. Blev faktiskt imponerad att byggarna fick till den här abstrakta arkitekturen så perfekt. Kolla bara den flera hundra meter obrutna linjen mellan skyltfönster och murskivans underkant.

Men samtidigt ger det hela ett sprött och ömtåligt intryck. Hur kommer det att se ut om tio år? Många putsade hus råkar ju ut för problem p.g.a av undermåligt utförande. Jag skulle nog föredragit betongelementfasader trots risk för klumpighet. Klumpigheten hade på något vis passat ihop med maskinestetiken. Och ytan skulle inte chanserat som den här putsfasaden förmodligen kommer att göra.

Fönstrens sträckmetallfronter som ser ut som en nödlösning. De våningshöga fönstren från de glassiga arkitekturmagasinen har extra tjocka glas eller smäckra räcken. White kanske borde förstått att elegant minimalism inte funkar i ett sånt här kostnadspressat projekt.

Om vi ska komma ur hålet som svensk arkitektur har hamnat i måste man erkänna att kvalitet kostar. Politikerna måste sätta kvalitet framför billiga hyror i nyproduktionen. På sikt lönar det sig. Då kanske vi t.o.m får råd med lite goa medeltidspastischer! Vilket jag alltså inte alls är motståndare till på några moraliska grunder, vore ju hur kul som helt att få rita sånt.
 0
Mats O. (14 Mars 2012 09:03):
Angående dom skenande byggkostnaderna så får nog kunderna/dom boende skylla sig lite själva. Våra preferenser har förändrats med tiden. Alla ropar "bygg billiga bostäder!" , men hur är det egentligen ?

Jämför med hur bostäderna såg ut för 30-40 år sedan (och så som jag minns mitt eget föräldrahem när jag växte upp på 70-talet).

Då: parkett i vardagsrumrum+hall, plastmatta i resten
Nu: trägolv i samtliga rum , klinkers i tamburen

Då: våtrumstapeter och våtrumsmatta i badrum
Nu: helkaklat, klinkers på golvet, golvvärme , handdukstork

Då: inga spotlights
Nu: spotlights i varenda rum

Då: enkla modesta kök
Nu: kök som ska likna 5-stjärniga krogkök med alla möjliga inbyggda maskiner och detaljer

Tro fan att det blir mycket fel och mycket dyrare ju mer tekniskt avancerat vi bygger våra bostäder.
 0
Daniel (14 Mars 2012 09:49):
@Mats O.

Håller med. Folk har blivit bortskämda med standarden.


När det gäller Friggagatans nya hus. Besiktningsmannen som godkände huset... han har ju faktiskt en uppgift och det är att upptäcka dom fel byggaren gör... Kvalitetsansvariga har inte gjort sitt jobb och frågan är varför?

Bygger byggaren fel så ska ju besiktningarna vara ett sorts säkerhetssystem för att jobbet blir bra, men om dessa inte gör sina jobb så finns det ju ingen anledning till att ha det systemet. Vem ska hitta felen om inte besiktningsmännen? Ska bostadsinnehavaren göra besiktningsjobbet vid nybyggnation så ska bostadsinnehavaren också ha betalt.
 0
Uffe Gbg (14 Mars 2012 20:42):
Vi har sett flera byggfiaskon de senaste åren här i Gbg tyvärr. Läckande fasader på HSB:s höghus på Eriksberg t ex, som också nämns i GP-artikeln i söndags. I flera fall finns säkert förklaringen i obeprövade lösningar, slarv, dålig kontroll, kostnads- och tidsjakt o s v.

När det gäller Friggagatan har säkert dessa faktorer också spelat in men som den cyniker jag är (och med en hel del insikt i branschen) tror jag det ligger en annan förklaring i botten här.

Stigberget bildades för att, som byggherre, exploatera tomterna på Friggagatan och Bygg-Fast engagerades som projektledare att köra projektet i en delad entreprenad. Uppdraget bestod i att bygga billigt, därför delad entreprenad. Därefter gällde det att snabbt fylla fastigheterna med hyresgäster. Sedan skulle fastigheterna säljas och pengarna delas ut till investerarna bakom Stigberget. Tycker det är märkligt att ingen ifrågasatt varför Stigberget lades ner strax efter affären med KAB var klar, var detta för att det inte skulle finnas någon att rikta krav mot i efterhand? M a o, VISSTE Stigberget och Bygg-Fast att husen var ett fuskbygge?

Undrar dessutom vad som kommer att hända med huset som aldrig revs, Friggagatan 4, som fortfarande har skylten "Platskontor" uppe, trottoaren provisoriskt asfalterad, och gaveln mot nybygget avriven.
+2
Anders Nilsson (14 Mars 2012 23:47):
Inte konstigt att det rinner vatten längs innerväggarna då nästan alla flerbostadshus de senaste 20 åren har platta tak. Bygg istället slutande tak så rinner vattnet på utsidan av huset.
 0
Mats O. (16 Mars 2012 10:02):
"Förenklade processer vid projektering, överlåtelse av mark och hur överklaganden hanteras skulle troligen sänka byggkostnaderna mer och öka produktionen"

http:​/​/​www.​newsmill.​se/​artikel/​20​12/​0​2/​29/​statliga-​byg.​.​

Så vad väntar politikerna på ? Sätt igång och ändra lagar och regelverk NU !
 0
Tobias Axelsson (27 Juni 2012 21:02):
Friggagatan 4, det är det slitna huset till vänster om de nybyggda (det står Platskontor på dörren).
Blir säkert bra, det där.
 0
Krister (28 Juni 2012 08:15):
En av orsakerna till att det nästan enbart byggs bostadsrätter är att då har byggherren en garanterad snabb vinst. Om man skall bygga hyresrätter har man som fastighetsägare ansvar för ev. byggfusk. Nu vältras detta ansvar snabbt över på en bostadsrättsförening. Jag har faktiskt som redovisningsansvarig för 2 st bostadsrättsföreningar sett hur dessa blivit tvungna att ta upp extra lån för att åtgärda byggfusket. Byggherren har omfattande juridisk expertis och vägrar att åtgärda. Alltså får föreningen utöver ursprungliga lån ta upp nya lån för att åtgärda fusket. Föreningen hade inte råd anlita advokat för 2000 kr/tim.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter